This thesis’s main purpose is to understand the recent debate in Sweden concerning the vaccine passport that was caused due to the recent spread of the corona virus. The focus is on what a variety of arguments and positions from different public political debaters have taken in a number of issues regarding vaccine passports. If they have been ideologically consistent regarding their previous ideologic positions in other debates in Sweden. First the thesis describes the three main ideologies used (liberalism, socialism and conservatism) and outlines their main positions. By doing so, the thesis can later compare what Swedish opinion leaders have argued in regards to the vaccine passport and therefore find out if they are relatable to their main ideology.  This has been made possible by the implementation of the design of an Ide whose purpose is to investigate and try to understand why different sides of this debate think about how they think about vaccine passports along with if it seems consistent.. The result points to that it can indeed be found ideological inconsistencies in some varieties. For example, if opinion leaders affiliated with the liberal ideology finding the vaccine passports useful might seem to clash with the main positions of the liberal ideology.

Bakgrund: Hjärtsvikt betraktas som en av våra folksjukdomar och är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna. Att leva med hjärtsvikt påverkar personens vardagliga liv negativt både fysiskt och psykiskt. Genom egenvård där personen får god information och patientundervisning kan livskvalitén påverkas i en positiv riktning. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl och Medline. Tolv artiklar inkluderades i litteraturöversiktens resultat och analyserades genom Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Resultatet baseras på personers upplevelser av egenvård och i litteraturöversikten framkom det att stöd och individuella strategier främjade en god följsamhet till egenvård vid hjärtsvikt. I resultatet framkom även begränsningar till egenvården som bland annat var brist på stöd och brist på information. Slutsatser: Litteraturöversiktens resultat visar vad som är betydelsefullt för personer med hjärtsvikt när de ska utföra sin egenvård. Även aspekter som hindrar egenvården framkom i resultatet. För sjuksköterskan är det betydelsefullt att förstå personernas upplevelser för att kunna individanpassa vården efter personens behov och önskemål. / Background: Heart failure is one of the most common cardiovascular diseases. To live with heart failure affects the persons daily life negatively both physical and psychological. Through self-care where the person gets good information, their quality of life improves.  Aim: To describe the experiences of self-care in people with heart failure.  Method: A literature review with qualitative method and an inductive design. Articles were found I the databases Cinahl and Medline. Twelve articles were included in the result and were analyzed based on Friberg´s five step model. Result: The result is based on the experiences of self-care, and it emerged that support and individual strategies promoted good compliance for the self-care in heart failure. The limitations to self-care were among others lack of support and lack of information.  Conclusion: The result in this literature review shows what is important for persons with heart failure when they are performing self-care. There are also aspects on what prevent people from performing self-care found in the result. It is important for the nurse to understand the person’s experiences to be able to individually adapt the care after the person’s needs and wishes.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningar beträffande äldre barn i åldrarna tre till fem års möjligheter till återhämtning som tillgodoser deras individuella behov i förskolan. För att undersöka studiens syfte är data framtagen med hjälp av semistrukturerade intervjuer med pedagoger från några förskolor i södra Sverige. Sammanlagt har sex förskollärare och två barnskötare delgett sina uppfattningar samt erfarenheter om hur de arbetar med vila i förskolan och vilka möjligheter barnen får till återhämtning som tillgodoser deras individuella behov. Maslows behovsteori med några tillhörande begrepp och analysbegreppen passiv samt aktiv vila har tillämpats vid analys av resultatet. Studiens resultat synliggör att pedagogerna anser att barns återhämtning i förskolan har en betydelsefull inverkan på barnens välbefinnande, utveckling samt lärande. Förekomsten av vila varierar mellan förskolorna och barnen erbjuds olika vilsamma aktiviteter i form av passiv alternativt aktiv vila. Somliga förskolor erbjuder barnen vila endast vid ett specifikt tillfälle samtidigt som andra förskolor erbjuder barnen vila vid ett flertal tillfällen under dagen. Dock är det vanligt förekommande att barnen främst får möjlighet till vilsamma aktiviteter efter maten. Resultatet visar även att vilan kan vara utmanande och pedagogerna nämner framförallt personaltäthet, stora barngrupper samt barns varierande behov av återhämtning som dilemman. Av den anledningen kan det vara svårt att finna en aktivitet som tillfredsställer samtliga barns behov av återhämtning. Pedagogerna anser således att det är betydelsefullt att vara närvarande, uppmärksam och flexibel för att erbjuda barnen vilsamma aktiviteter som tillgodoser det enskilda barnets behov. Mindre barngrupper och genomtänkta gruppsammansättningar anses även skapa goda förutsättningar för att anpassa vilan utifrån barnens individuella behov.

Detta är en kvalitativ empirisk undersökning där fem förskollärare tillfrågas kring sina synsätt på begreppen rättvisa, likvärdighet och likabehandling i förskolekontext, samt hur de upplever att barn som agerar utanför förskolans normer kan påverka deras möjligheter att ge stöd till resterande barngrupp. Studien rör sig inom forskningsområdena barndomssociologi, specialpedagogik och omsorgspedagogik. Som perspektiv används ett relationellt pedagogiskt perspektiv ihop med Noddings (2015) omsorgsetiska teorier, samt Hultman och Lenz Taguchis (2010 & Lenz Taguchi, 2011) relationellt materiellt perspektiv där barns eventuella problematik skapas och omskapas i relation med sin omgivning. Förskollärarna delade synen på rättvisa som situationsbundet och att man behövde utgå från barnens individuella behov i bemötandet – lika för alla är inte lika för alla. De var även ense om att “skötsamma” barn kan riskera att hamna i skymundan till förmån för att lösa konflikter eller andra situationer, och att pedagoger behöver ha detta i åtanke i sitt dagliga arbete. Dialoger togs även upp som ett lämpligt arbetssätt för att ge barngruppen förståelse för varför olika situationer ser ut som de gör.

In recent years, Sweden has introduced new laws and undergone changes indicating a shift towards a society heavily focused on controlling and minimizing risks, such as those related to serious crimes. This trend mirrors Ulrich Beck's theoretical concept of the Risk Society. The aim of risk minimization is to ensure collective security, but this often comes at the expense of individual rights, as seen in recent Swedish legislation. This thesis explores the conflict between collective security and individual freedom in a Risk Society. The objective is to highlight the issues of potentially evolving into such a society. The study examines Beck’s Risk Society theory through John Stuart Mill's political philosophy on rights. Mill, a utilitarian and liberal, argues that individuals have certain rights and obligations towards society and that the only legitimate reason to restrict individual rights is to prevent harm to others. The thesis concludes that the Risk Society is characterized by paradoxical structures that create a reflexive loop, wherein subjective perceptions of risks are reinforced, leading to increased anxiety and political pressure to minimize these risks. Proposed solutions include raising awareness about our misunderstandings and exaggerations of risks and fostering a more open debate climate where ideas and opinions can be freely exchanged.

Syftet med denna uppsats var att undersöka sambanden mellan personlighet, individuella hälsouppfattningar och alkoholkonsumtion hos högskolestudenter. Femfaktormodellen användes för att undersöka personlighetsdragen och The Health Belief Model användes för att undersöka de individuella hälsouppfattningarna. Studien har utgått från en kvantitativ metodologi och genomfördes genom webbenkäter. Enkäten bestod av flera mätinstrument som mätte alkoholkonsumtion, personlighet och de utvalda individuella hälsouppfattningarna. Det utfördes även en kort pilotstudie för att undersöka att enkätens frågor var tydliga. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval på högskolestudenter (N=94). Tidigare forskning visar att både personlighet och individuella hälsouppfattningar påverkar individers alkoholkonsumtion. Vissa personlighetsdrag eller individuella hälsouppfattningar minskar konsumtionen, medan andra ökar den eller inte har någon effekt. För att utforska studiens forskningsfrågor och testa dess hypoteser genomfördes enkla och multipla regressionsanalyser. De centrala resultaten i studien visade att personlighetsdraget extraversion hade ett signifikant positivt samband med alkoholkonsumtion. Även tre individuella hälsouppfattningar, vilka är upplevd mottaglighet, upplevda barriärer och ledtrådar till handling hade positiva signifikanta samband med alkoholkonsumtion. / The aim of this study was to investigate the relationships between personality,individual health beliefs and alcohol consumption in university students. The five-factormodel was used to measure personality traits and The Health Belief Model was used to investigate the individual health beliefs. The study was based on a quantitative methodology and used web surveys. The questionnaire included instruments measuring alcohol consumption, personality, and individual health perceptions. A pilot study was also conducted to ensure the questionnaire's clarity. The sample in this study consisted of a convenience sample of university students (N=94). Previous research shows that both personality and individual health perceptions influence individuals' alcoholconsumption. Some personality traits or individual health perceptions reduce consumption, while others increase it or have no effect. To explore the study's research questions and test its hypotheses, simple and multiple regression analyzes were conducted. The central result was that the personality trait extraversion had a significant positive correlation with alcohol consumption. The three individual health perceptions perceived susceptibility, perceived barriers and cues to action also had a positive significant correlation with alcohol consumption.

The present study aims to predict which individual factors may influence strategy-choices in wayfinding situations, specifically when participants are faced with ambiguous instructions in unfamiliar environments. Individual differences were measured with self-report forms of the Big Five personality traits and the Santa Barbara sense of direction scale (SBSOD). The study was conducted in a web-based survey format with a n=104 (65 female, and 39 male). A regression analysis concluded that the trait conscientiousness was the only factor that had predictive value in determining choice of strategy. SBSOD had some predictive values towards strategy-choice, but needs further investigation before any general conclusion can be drawn. Future studies should focus on a more goal-oriented task with more realistic stimulus. / Föreliggande studie har undersökt vilka individuella faktorer som kan påverka val av strategi i olika navigations-scenarion, specifikt när deltagare möts av oklara instruktioner i obekanta miljöer. Individuella skillnader mättes med själv-utvärdering av Big Five personlighetsdrag och Santa Barbara sense of direction scale (SBSOD). Studien utfördes i ett web-baserat enkätformat med ett deltagarantal på totalt 104 (65 kvinnor och 39 män). En regressionsanalys fastslog att personlighetsdraget samvetsgrannhet var den enda faktorn som kunde predicera strategival. SBSOD hade viss produktionskraft mot strategival, med detta behöver utforskas mer innan några generella slutsatser kan dras. Framtida studier bör fokusera på en mer målinriktad uppgift med mer naturtrogna stimuli.

Under de senaste åren har intresset för test baserat lärande ökat och det förekommer evidensatt detta fenomen fungerar inom flera områden som bland annat test format, personligaegenskaper samt återkoppling från ett test. En aspekt som det däremot finns få studier av ärtestbaserat lärande i relation till individuella skillnader i kognition. Den föreliggande studienfokuserar därför på individuella skillnader avseende arbetsminneskapacitet och episodisktminne och dess effekter på ihågkomst av svenska-swahili-ordpar. I studien ingick 163gymnasieelever, varav 82 var flickor och 81 var pojkar med en medelålder om 17.10 år.Multipla regressionsanalyser undersökte deltagarnas förmåga att minnas 60 svenska-swahiliordparfyra veckor efter inlärningsperioden. Analysen visade att både arbetsminneskapacitetoch episodiskt minne predicerar långtidsretention för studerade ordpar. För testbaserat lärandevar det endast det episodiska minnet som signifikant predicerade retentionen. Studien indikeraratt det episodiska minnet, är centralt både för att studera ordpar och att lära in ordpar genomtestbaserat lärande. Däremot är det enbart arbetsminnet som har betydelse för att lära sig ordparvia att studera ordparen. / During the last years, the interest for test-enhanced learning have increased and robust evidenceconcerning test format, personal characteristics and feedback have been obtained. However,few studies have examined test-enhanced learning in relation to cognition. The present studytherefore focused on examine the individual differences in working memory capacity and theepisodic memory and the effects of those on recall of Swedish- Swahili word pairs. The studyincluded 163 students whereof 82 girls were and 81 were boys, with a mean age of 17.10 years.Multiple regressions investigated whether the participated could correctly recall 60 Swedish-Swahili word pairs four weeks after the learning session. The analysis showed that both theepisodic memory and working memory capacity predicted long-term retention for studied wordpairs. For test based learning only the episodic memory had a significant prediction for longterm retention. The study indicate that the episodic memory is central both for learning throughstudy and learning through test-enhanced learning. While working memory was important onlylearning through study.

Revisorer har idag till uppgift att granska och uttala sig kring ett företags ekonomi, dess redovisning och, i Sverige, företagets förvaltning. Revision handlar delvis om att förstå det granskade företaget och dess verksamhet. Höga krav ställs på revisorns kompetens och oberoende, delvis för att intressenter ska kunna fatta viktiga beslut efter en korrekt utförd revision. Uppsatsen studerar huruvida det finns olika faktorer som har en inverkan på kvalitetsskillnader mellan små och stora revisionsbyråer. Vi vill med studiens syfte kartlägga och analysera huruvida revisionsbyråns storlek påverkas dess revisionskvalitet. Vi försöker i denna studie besvara vårt syfte utifrån två olika delstudier. Uppsatsens första delstudie består av en grundlig litteraturgenomgång där vi presenterar, för uppsatsen, relevant forskning. Efter en genomgripande litteraturgenomgång fann vi fem faktorer som vi valde att bygga vidare vår uppsats på. Dessa faktorer var upptäcka brister, rapportering av brister, klientportfölj, rykte och kontorsstorlek. Slutsatsen i delstudie 1 visar att faktorerna torde ha en betydande inverkan på revisionskvalitet och att de stora byråerna har lättare, än de mindre byråerna, att åstadkomma en revision av hög kvalitet. Några exempel på detta är att mycket kompetens på plats torde öka chansen att upptäcka brister i revisionen och att de stora byråernas rykte kan vara gynnsam för byråns klientselektion. Därefter följer delstudie 2 som är en fördjupning av uppsatsens delstudie 1. I denna del utförde vi en intervjustudie där 13 revisor intervjuades från både små och stora revisionsbyråer. Detta gjorde vi för att få en klarare bild över hur revisionskvalitet uppfattas av dagens revisorer och huruvida de ser någon skillnad mellan byråstorlekarna. Vi lade även till komfortfrågor under dessa intervjuer då vi ansåg det vara av stort intresse att tillföra den individuella revisorn och dennes upplevda komfort och huruvida detta kunde ha en inverkan på revisionens uppnådda kvalitet. Intervjustudiens resultat visade inga specifika mönster på att revisionskvaliteten skulle vara högre hos någon av de respektive byråstorlekarna. Vi fann istället den individuella revisorn och dennes komfort som den mest betydande faktorn för revisionskvalitet. Vårt kunskapsbidrag blir således utifrån denna studie att revisionskvaliteten inte torde skilja sig åt mellan byråstorlekarna. Vår analys åskådliggör däremot att den individuella revisorns engagemang och komfort är den avgörande faktorn till huruvida skillnader inom revisionskvalitet uppstår mellan byråer. / Today auditor´s task is to review and express their opinion on a company's finances, their accounts and, in Sweden, the company's management. Audit is partly about understanding the audited company and its operations. There are high demands on the auditor's competence and independence, partly because stakeholders should be able to make important decisions for a proper and thorough audit. The research involves studying whether there are different factors that have an impact on the quality differences between small and large accounting firms. We found the subject interesting and wanted to identify and analyze whether the auditing firm's size affected its audit quality. In this study we tried to answer our purpose from two different studies. The first sub-study consists of a thorough literature review where we present, for this essay, relevant research. After a thorough literature review, we found five factors that we chose to build our essay on. These factors included the identification of gaps, the shortcomings Report, Client Portfolio, Reputation and Office Size. The conclusion of this study shows that these factors have a significant impact on audit quality, and that the larger firms, from these factors, have it easier to achieve higher quality audits. Some examples are that more expertise in the office should increase the chance of detecting deficiencies in the audit, and that the great reputation of the agencies can be beneficial to the Agency's client selection. Then follows substudy 2, which is a deepening of the essay’s substudy 1. In this part we carried out an interview study, in which 13 auditors were interviewed from both small and large accounting firms. We did this in order to get a clearer picture of how audit quality is perceived by today's accountants, and whether they see any difference between the firm sizes. We also added comfort issues during these interviews because we considered it to be of great interest to supply the individual auditor and their perceived comfort, and whether this could have an impact on audit quality. The results of the interviews showed that no specific pattern on audit quality would be higher in any of the respective firm sizes. Interestingly, we instead found the individual auditor and his comfort as the most significant factor for audit quality. Our knowledge contribution is thus, based on this study, that audit quality is not higher in any particular firm when it comes to agency size. Our analysis illustrates, however, that the individual auditor's engagement and comfort are the deciding factors to whether differences in audit quality arises between agencies.

Elevers delaktighet och förmågan att kunna kommunicera är två grundläggande faktorer som kan påverka elevers framtid. För att elever med olika kommunikationsformer ska kunna vara delaktiga i sin lärprocess krävs att det finns tillgång till varierande kommunikationssätt. Formuleringarna i Skolverkets styrdokument var dock inte tillräckligt tillgängliga för elever som läser gymnasiesärskolans individuella program. För att förtydligöra det centrala innehållet i kursplanen och kunskapskraven skapade pedagogerna en unik samtalskarta som använder elevnära språk, AKK, och illustrerade skrifttexterna till bilderna. Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur elever med utvecklingsstörning kan ges möjlighet att bli mer delaktiga i undervisning och kunskapsbedömning genom användningen av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Studien baseras på det sociokulturella perspektivet och KASAM-teori (Känsla av SAMmanhang) och har en kvalitativ deduktiv forskningsansats. Metoden som används i denna studie är intervjuer med speciallärare och elever samt observationer av olika lektioner för att veta mer om de samtalskartor som främjar elevers delaktighet i undervisning och kunskapsbedömning. Analysmetod i den studien är kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att med användning av de samtalskartor som illustrerar det centrala  innehållet i kursplan  och kunskapskravens ”trappor ” blir lektionerna meningsfulla, begripliga och hanterbara, så att eleverna blir motiverade och vill vara delaktiga i undervisning och kunskapsbedömning. / Students participation and their ability of communication are two fundamental factors that can influence their future. For enabling students with different communication forms to participate in their learning processes, it is necessary to create accesses to varying methods of communication. However, the governing documents of the Swedish National Education Agency were not sufficiently accessible for students in special needs upper secondary school individual program. In order to clarify the central content of the syllabus and the knowledge requirements, the educators created a unique conversation map that illustrates scripture texts for images in the student-friendly language, AAC (Augmentative and alternative communication). This case study aims to investigate the ways to support students to become more active in the education and knowledge evaluation by using the conversation maps.  The study is based on the sociocultural perspective and SOC-theory (Sense of Coherence) and follows a deductive approach. The methods used in this study consist of interviews with specialist teachers and students as well as observations of various lessons, in order to acquire a deep understanding of how the conversation maps can be utilized to promote the participation of students in education and knowledge assessment. The analysis method in this study is qualitative content analysis. The result shows that, by using the conversation maps that illustrate the central content of the syllabus and the required knowledge levels, the lessons became more meaningful, comprehensible and manageable, and consequently the students got more motivated and eager to participate in education and knowledge assessment.