Arbetslivet och frånvaron av arbete är en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pågår stora förändringar på arbetsmarknaden och individen måste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan på en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan på dess identitetsskapande. Nästa bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper på arbetsmarknaden. Tredje delen handlar om arbetslöshetens konsekvenser för identiteten och dess upplevelser av arbetslöshet. Studien visar på att upplevelserna är varierande och kan både vara positiva och negativa. I bidraget kring utmattning framkommer vikten av att se till samhället och inte enbart den medicinska vetenskapen. Studien visar på att tillit, normer och värderingar har betydelse kring en individs identitet och livsvillkor. Den sista delen behandlar vad utbildning och arbete har för betydelse för unga mänsidentitetsskapande och vad som kan påverka dem i deras val.

<p>Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går.</p><p>Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.</p><p>Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna. Vi presenterar teorier kring denna helhet som, vill vi hävda, utgör den lokala organisation som den differentierade identiteten rör sig i och som vi relaterar vårt komplexa identitetsskapande till.</p>

Studiens syfte var att undersöka vilka livsvillkor som har ett samband med individers psykiska ohälsa. Studien grundar sig i levnadsnivåundersökningen från 2010, där personer födda 1980–1991 (18/19–30 år) undersöktes. Den beroende variabeln i studien är ett index över psykisk ohälsa och de oberoende variablerna är utbildningsnivå, arbetssituation, bostadsproblem och antal nära vänner/socialt kapital. De oberoende variablerna avser att mäta olika livsvillkor hos individerna, där hypotesen är att de personerna med försvagade livsvillkor kommer skatta sin psykiska hälsa sämre. Försvagade livsvillkor i denna studie avser personer som är arbetslösa, har låg utbildningsnivå, lever i bostadsproblem och har få antal nära vänner/litet socialt kapital.   Tidigare forskning har påvisat att den psykiska ohälsan i samhället ökar, där unga kvinnor är den grupp som skattar sitt psykiska välbefinnande sämst, den främsta orsaken som förklaras till detta är den stress som unga idag upplever. Forskningen har återfunnit samband mellan bristande livsvillkor och rapporterad psykisk ohälsa, där bristande livsvillkor bland annat är arbetslöshet, hemlöshet, bristande kunskaper i språk och låg utbildningsnivå. De teorier som appliceras på undersökningen är Bourdieus kapitalteori, där analysen görs utifrån ekonomiskt kapital, socialt kapital och utbildningskapital. Metoden används för att förklara att personer som har försvagade livsvillkor i denna studie innehar litet eller svaga kapital, där hypotesen är att detta ska leda till sämre skattad hälsa. Även ett intersektionellt perspektiv har valts för att analysera resultatet, där denna förklaring ligger i att personer innehar olika kategoriseringar i samhället där vissa kategorier kan leda till försvagade möjligheter och villkor vilket kan vara en bakomliggande förklaring till individers psykiska ohälsa. Resultatet visade att de livsvillkor som har ett samband med psykisk ohälsa är utbildningsnivå, arbetssituation och antal nära vänner. De personer som skattade sin psykiska ohälsa som svårast var män, personer med enbart grundskolenivå eller motsvarande, personer som var arbetslösa samt personer med få antal nära vänner, bostadsproblem blev inte signifikant och därför kan inga slutsatser dras utifrån det.

Resande, globalt engagemang och arbete utomlands av olika former är företeelser som förändrar människors syn på världen. Dessa tillhör samtiden och de blir därmed aktuella och relevanta att diskutera. Att vi lever i en global värld påverkar våra livsvillkor och innebär i sin tur nya möjligheter och förutsättningar för individen. Begrepp som är centrala att diskutera blir därmed livsstil, engagemang, svenskhet och världsmedborgarskap.

Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går. Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med. Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna. Vi presenterar teorier kring denna helhet som, vill vi hävda, utgör den lokala organisation som den differentierade identiteten rör sig i och som vi relaterar vårt komplexa identitetsskapande till.

The aim of this study is to highlight inequality among elderly. The study increase the understanding of poverty and financial vulnerability in elderlies life. This study describes what their living conditions look like for themselves and what their financial situation can have in their everyday lives and consequences. The aim is to understand the patterns and paths that lead to financial vulnerability in retirement. Seven retired people in the age between 65-80 years were interviewed. The result shows that there are large differences in income between men and women when retired. Some of the main reasons for this are that the women have worked unpaid by living as housewives and taking a bigger responsibility for children and the home. The unpaid work has had an impact on the income when retired and affected their living conditions. The majority of the respondents answer that planning and limitations are needed to cope up with everyday life as retired person. Some of the respondents have to continue to work extra after retirement to succeed financially. Generally the finances of the elderly are worse after retirement than before and this has negative consequences, it will not get better when they are retired as many of them thought, but they still manage to get their lives to work out even if they have limitations in their everyday life. Gender, individualization and social exclusion are used to analyze the results in the essay.

Introduktion: Pornografi har framställts och konsumerats långt tillbaka i historien. Digital informationsteknik har medfört att pornografi idag är mycket tillgänglig, även för ungdomar i tidiga tonåren som är vana vid att navigera i digitala miljöer. Tidigare forskning har visat att pojkar i genomsnitt är omkring 12 år när de aktivt söker pornografi för första gången. Pornografi är ett omdebatterat ämne, och särskilt ungas konsumtion. Syfte: Studiens syfte var att undersöka, sammanställa och beskriva hur unga 10–24 år påverkas av pornografi. Syftet tydliggjordes med frågeställningen “Vilka effekter har pornografi för ungas hälsa?”. Metod: En systematisk litteraturöversikt, omfattande kvalitativa och kvantitativa studier. Vid analys sammanställdes, kodades och kategoriseras insamlade data i olika teman. Resultat: Sex olika teman identifierades: Psykisk ohälsa, våldsamt beteende, sexuellt risktagande, genusnormativa maktförhållanden, kroppsideal samt inspirations- och kunskapskälla. Slutsats: Konsumtion av pornografi kan medföra effekter för ungas livsvillkor och hälsa på ett flertal olika sätt. Det finns indikationer om att pornografi kan påverka den psykiska hälsan hos unga konsumenter. Unga upplever att kroppsideal och hur de har sex influeras av pornografi. Pornografi kan ge upphov till ett våldsamt beteende och sexuellt risktagande samt bidra till att förstärka genusnormativa maktförhållanden där kvinnan underordnas mannen. / Introduction: Pornography has been produced and consumed since the prehistoric age. With digital information technology, pornography today is more accessible than ever, even for early teenagers who are accustomed to navigating digital environments. Previous research has shown that on average boys seek out pornography for the first time at the age of 12 years. Pornography is a debated topic, and especially the use of it by adolescents. Aim: The purpose of this literature review compile and describe how adolescents 10–24 years are affected by pornography. The aim was elucidated by the research question 'What effects does pornography have on adolescent’s health?' Method: A systematic literature review, comprehensive qualitative and quantitative studies. During analysis, collected data was compiled, coded and categorized into different themes. Results: Six themes were identified: Mental illness, Violent behavior, Sexual risk-taking, Gender normative power relationships, Body Ideals, and Source of inspiration and knowledge. Conclusion: Pornography consumption can affect adolescents living conditions and health in different ways. There are indications that pornography can affect the mental health of young consumers. Adolescent’s experience that body ideals and how they have sex are influenced by pornography. Pornography may result in violent behavior and sexual risk-taking, as well as contribute to strengthening gender-normative power relations in which the woman is subordinated to the man.

This qualitative study has its starting point in women's experiences around self-proclaimed singlehood. The sociological relevance in this study is to study how self-proclaimed single womens life situations look and how their living conditions are affected by this choice. The studies overall purpose is to get a deeper understanding of heterosexuall womens conscious choice of not to enter in a relationship with a person of the opposite sex, thus becoming a self-proclaimed single. The study has resulted in a survey of which driving forces that affect women's life choices. This was achieved through a qualitative method where in-depth interviews were used to collect the empirical material. To be able to create a deeper understanding of the chosen fenomenon and be able to analyze the material we have used the concepts of social construction, performativity and theories about the woman in the reflexive modernity. The primary result shows that the women from the group of focus have had bad experiences of both their own and others relationships. It can be about anything from infidelity, inequality, controlling behaviour, shortcomings in responsibility and implied expectations of sex. These factors entailed such great restrictions and adjustments in their everyday lives that they eventually came to an insight about their living standard becoming far too suffering in relation to the benefits of entering in a relationship. The conclusion became that singlehood gives an opportunity to more freedom and space for both independence and self-realization. / Denna kvalitativa studie tar sin utgångspunkt i kvinnors upplevelser kring självvalt singelskap. Den sociologiska relevansen i denna studie är att undersöka hur självvalda singelkvinnors livssituation ser ut och hur deras livsvillkor påverkas av detta val.  Studiens övergripande syfte är att få en djupare förståelse över heterosexuella kvinnors medvetna val om att inte ingå i ett förhållande med en person av det motsatta könet, således vara självvalt singel. Studien har utmynnat i en kartläggning av vilka drivkrafter som påverkar kvinnors levnadsval. Detta uppnåddes genom en kvalitativ metod där djupintervjuer användes för att samla in det empiriska materialet. För skapa en djupare förståelse för det valda fenomenet och kunna analysera materialet har vi använt oss av begreppen social konstruktion och performativitet samt teorier om kvinnan i den reflexiva moderniteten. Det huvudsakliga resultatet visar på att kvinnorna från fokusgruppen har haft dåliga upplevelser av både egna och andras förhållanden. Det kan handla om allt från otrohet, ojämställdhet, kontrollerade beteende, brister i ansvarstagande och underförstådda förväntningar på sex. Dessa faktorer medförde såpass stora begränsningar och anpassningar i deras vardag att de slutligen kom till en insikt om att deras levnadsstandard blev allt för lidande i förhållande till nyttan med att ingå i en relation. Slutsatsen blev att singelskap gav en möjlighet till mer frihet och utrymme för både självständighet och självförverkligande.

Studier visar på att transpersoner i Sverige upplever sämre villkor för sexuell hälsa jämfört med övriga befolkningen. Den forskning som finns att tillgå pekar på att normer kring kön och sexualitet är en av de faktorer som influerar transpersoners upplevda sexuella hälsa. Mot denna bakgrund konstateras på flera håll att människobehandlande professioner behöver satsa på kunskapshöjning och kompetensutveckling för att förbättra transpersoners möjligheter till god hälsa. En förutsättning för detta är att det finns kunskap som representerar transpersoners egna erfarenheter av hur normer och förväntningar samspelar med sexuell hälsa. Det är något som saknas i nuläget. Studiens syfte är därför att fylla denna kunskapslucka genom att undersöka transpersoners subjektiva upplevelser av hur köns- och sexualitetsnormer påverkar förutsättningarna för sexuell hälsa. Uppsatsens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med 8 personer som identifierar sig själva som transpersoner. Materialet har analyserats och tematiserats med hjälp av Sara Ahmeds (2006) queera fenomenologi och Gagnon och Simons (2005) teori om sexuella script. Resultatet visar att normer kring kön och sexualitet upplevs influera sexuella livsvillkor på komplexa och mångfacetterade sätt. Denna påverkan tycks ske genom att normer influerar såväl samhällsstrukturer, interpersonella möten som intrapsykiska attityder. Normer upplevs på så vis som ett yttre och inre tryck på samma gång. Studiens slutsats är att personer med normöverskridande könsidentiteter bemöts av omvärlden på ett sätt som begränsar förutsättningarna för sexuell hälsa. Samtidigt pekar resultatet på att normöverskridandet kan främja vissa aspekter av sexuell hälsa genom att det medför en vidgad horisont från vilken det blir möjligt att utforska sex och sexualitet bortom rigida genusnormer. Att existera helt bortom samhällets normativa strukturer upplevs dock som en omöjlighet. Det är därför tydligt att ett mindre cisnormativt samhälle krävs för att transpersoner ska kunna åtnjuta samma sexuella livsvillkor som den övriga befolkningen. Denna slutsats trycker på att det finns ett behov av att utveckla det sociala arbetets praktik för att säkra transpersoners rätt till jämlika levnadsvillkor. / Studies show that the transgender population in Sweden experience poorer conditions for sexual health compared with the rest of the population. The available research indicates that gender norms are one of the factors that influence transgender people's perceived sexual health. Against this background it has been argued that human service organizations need to invest in knowledge and skill development in order for transgender people’s sexual health to be improved. Knowledge that represents transgender people's own experiences of how norms and expectations interact with sexual health is needed for this to be possible. This knowledge is currently lacking. The purpose of this study is therefore to fill this gap by examining transgender people’s subjective experiences of how social norms affect the conditions for sexual health. The study is bases on qualitative interviews with 8 people who self-identify as transgender. The material has been analyzed and thematized based on Sara Ahmed’s (2006) queer phenomenology and Gagnon and Simon's (2005) sexual script theory. The results show that norms are perceived to influence sexual living conditions in complex and multifaceted ways. This influence seems to occur as societal structures, interpersonal encounters as well as intrapsychic attitudes are shaped by social norms. In this way, norms are experienced as an external and internal pressure simultaneously. The study concludes that transgender people are treated in a way that creates poor conditions for sexual health. At the same time, the results indicate that gender nonconformity can promote sexual health by creating space for sexual exploration beyond rigid gender norms. To exist completely beyond society's normative structures, is however perceived as an impossibility. It is therefore clear that a less cisnormative society is required for transgender people to be able to enjoy the same sexual living conditions as the rest of the population. This conclusion emphasizes the need to develop the social work practice to secure transgender people’s rights to equal living conditions.

Det finns ett genusmönster i ungdomars psykiska hälsa där unga tjejers situation är sämre än unga killars. Bakgrunden till denna studie är att det saknas kunskap om hur detta mönster är relaterat till ungdomars livsvillkor. Uppsatsens syfte är att, ur ett genusperspektiv, synliggöra och öka kunskapen om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hälsa. Genus utgör uppsatsens centrala analytiska begrepp. Studien bygger på fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar om vilka faktorer som de anser vara betydelsefulla för psykisk hälsa. Materialet är analyserat enligt metoden för innehållsanalys. Resultatet visar att för ungdomarna betydelsefulla livsvillkor är: Krav i form av prestationer, utseende, ansvar, relationer och bemötande samt utsatthet för sexuella trakasserier och våld. Det finns könsskillnader i erfarenheterna av dessa livsvillkor. Den genusteoretiska analysen synliggör hur såväl materiella/reella levnadsförhållanden som diskursiva aspekter av genusordningen bidrar till genusmönstren i psykisk hälsa. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är: a) ungdomarna anser att livsvillkor som krav, relationer, sexuella trakasserier och våld har betydelse för psykisk hälsa; b) innebörden och erfarenheterna av dessa är genusrelaterade; samt c) framtida folkhälsovetenskapliga forskning inom fältet bör uppmärksamma de livsvillkor ungdomarna har betonat, anlägga ett genusperspektiv i studier av dem samt utveckla sina metoder. Detta i syfte att skapa kunskap utifrån vilken hälsofrämjande och förebyggande arbete kan utformas. / Title: ”The most important thing is how the environment surrounding me is, and how I am treated” – A gender perspective based interview study on the importance of the living conditions for the mental health of adolescentsThere is a consistent gender pattern in the mental health among adolescents, where young women report more of mental ill-health than young men do. The background to this study is the lack of knowledge about the relation between this pattern and the living conditions of adolescents. From a gender perspective, this study aims to shed light on, and increase the knowledge about, the relevance of living conditions for the mental health among adolescents. Gender is the main analytical concept. The study is based on focus group interviews with senior high school adolescents, discussing what factors determine mental health. The main factors are, according to the interviews: demands concerning achievements, physical appearance and responsibility, relations, social contact and exposure of sexual harassment and violence. The experiences of these living conditions among female and male adolescents differ. The gender-theoretical analysis shows how both factual and discursive aspects of the gender structure contribute to gender patterns in mental health. The main conclusions are: a) Adolescents believe that living conditions like demands, relations, sexual harassment and violence influence mental health; b) the meaning and experience from these conditions are gendered; and c) future public health research in this field should consider these living conditions, use a gender perspective when analysing them and refine the methods. The purpose for this should be an increase in knowledge, from where health-promoting and preventive measures could be taken.