Romanies have long lived outside the fabric of society and have long been exposed to discrimination in Sweden as well as the rest of Europe. The purpose of this study is to elucidate the experiences of young Finnish romanies in their everyday lives as well as their perceptions of living as a minority group in Stockholm today. Previous scientific researchers have often concentrated their studies on the romanies as a group, so we, the authors have chosen to concentrate our research on the individual’s own experiences. We, the authors have chosen to use a qualitative approach, to give us the opportunity through using open ended interview techniques to comprehend and interpret the individuals own accounts. In this study we separately interviewed four men and four women, between the ages of eighteen and twenty two years old. The theoretical starting point comes from Lundströms (2007) problematizationof national identity, Beckers (2006) theory of deviation and Goffman (2011) theory of social stigma, where the focus lies on identity, deviation and group membership. The empirical data were analyzed by the theoretical approach and with earlier research including Rodell Olgac (2006). The authors have found through their studies that young Finnish romanies live under negative discrimination, which affects their everyday lives in several different ways. They feel segregated from mainstream society, which leads to difficulty at school and in their creation of self-identity. The study also showed that the Finnish romanies interviewed thought that wearing their traditional costumes was a contributing factor in suffering discrimination.

This essay focuses on Finnish immigrants living in Sweden and their experiences of educationof literature in Swedish upper secondary school. It concerns the fact of how education ofliterature can be used to strengthen students’ formation of cultural identity. The essay tries toidentify obstacles as well as possibilities in the teaching of literature with a view to deepenand enrich this process. The method consists of a phenomenological approach includinginterviews with a group of Finnish immigrants living in Sweden. The theoretical backgroundof this composition comes from various fields such as the didactic, literary and socialpsychology sphere. Keywords in the analysis have been cultural identity, subjective relevanceand deliberative democracy. The results have shown that the cultural contents as well as thecultural variety in Finnish literature taught in class are often experienced to be unvaried andstatic. The results have also exposed the danger of a homogenous cultural landscapeaccording to Jürgen Habermas’ ideas of the public sphere and post-colonial literary theorieson how cultural power is bound up with social power. The role of the Swedish teacher hasfurthermore been discussed in ways of how to interpret and understand curriculum and how tosupport and teach literature in aim to support identity process.

No description available.

Abstract The main topic of this study is IPV (Intimate Partner Violence) with a focus on the men that are exposed. The empirical data was examined from a stigma and a gender perspective. The purpose of my thesis was to investigate how different beliefs and social norms about male and female affect how men exclude themselves and are excluded, for example, from social safety nets. I started my study with inspiration from internet-based material about a woman and a man's experience with IPV. I fetched empirical data by attending a seminar on Youth IPV and in semi-structured interviews of two professionals, one who works with male victims of IPV and one who works with violence victims in generally. I also interviewed four men who has been exposed to IPV. Through my informants' stories I was able to investigate whether there were social circumstances that could affect IPV, which came about through varying concrete examples. Also how IPV distinguishes itself when the man is the vulnerable instead of the woman because most of the information and material available in Sweden is about the woman's over-represented vulnerability. With the help of previous research and literature that I used in my study, I came to the conclusion that the most effective method of analyzing IPV among men is through the personal meeting in an interview because the subject is otherwise taboo. My study showed that IPV differs where the practitioner is male or female because women use more mental violence while men use most physical violence and since the mental violence is easier to hide, the subject remains unlit partly because of the men's own silence and partly because the environment is not equipped to emphasize this kind of problem.

Denna kvalitativa studie inleder med en kort förklaring och beskrivning till uppsatsens titel samt ämne Den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket. Bakgrund till det syrianska/assyriska folket i Sverige samt dess fortlevnad, har föranlett studiens frågeställning: Vilken roll har den syrisk ortodoxa kyrkan i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket i Stockholm, utifrån Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori om organisationselementen? Denna forskning avser att studera den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket utifrån ett kvinnoperspektiv med stöd av Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori om organisationselementen. För att undersöka detta gjordes sex intervjuer med syrianska/assyriska kvinnor av första generationens invandrare i Stockholm vars ålder varierar mellan 50–60 år. Rubriken “2.2 Tidigare forskning” syftar på att ge studien ett underlag samt att komplettera ramarna som huvudteorin strukturerat, för att skapa en bredare förståelse kring frågeställningens användning av begreppen ortodoxa, kyrkan samt folket. Studiens resultat har visat att det finns ett visst samband mellan kyrkans roll i sammanhållningen av syrianer/assyrier som folkgrupp i Stockholm; att vara en materiell kollektiv resurs i form av en social arena där individer inom gemenskapen kan mötas samt dela normer, värderingar samt traditioner. Kyrkans huvudsakliga roll är att stå som en arena där Ahrne samt Brunssons (2011) organisationselement kan utövas samt bevaras; medlemskap, regler, hierarki, övervakning samt sanktioner. Resultatet kan ha betydelse för vidare studier inom minoritetsgrupper samt dess fortlevnad.

Under året 2015 lanserades det två modekampanjer i Sverige som fick stor medialuppmärksamhet. Först ut var Åhléns med sin modekampanj Vårmod, kollektionen lanserades under våren 2015, frontfiguren för denna lansering var modellen och transpersonen Lea T. Under hösten samma år lanserade H&M ägda & Other Stories sin kollektion The Gaze & Other Stories, för denna kollektion var både frontfigurerna och produktionsteamet bakom transpersoner. Att två så stora och väletablerade företag valde att använda sig av transmodeller vid lanseringen av sina senaste klädkollektioner var något helt nytt, både för den nationella och internationella marknaden. I en av artiklarna som publicerades efter att & Other Stories lanserat sin kampanj kunde vi läsa: “Världens första modekampanj av och med transpersoner” (Lacis 2015). Mitt syfte med denna studie var att utifrån de här modekampanjerna undersöka och skapa en djupare förståelse för hur transpersoner upplever användningen av transpersoner i modekampanjer. I studien ville jag undersöka om det råder någon diskrepans mellan producenternas intentioner och hur mottagnarna tolkar modekampanjerna. Med hjälp av Stuart Halls teori encoding/decoding redogörs först för de intentioner som låg bakom och formade produktionerna (encoding), för att sedan sätta dessa i relation till hur bemötandet och responsen kring dessa produktioner såg ut hos mottagarna (decoding). Följande frågeställningar var utformade för att besvara syftet: 1) Vilka intentioner ligger bakom och formar modekampanjerna? 2) Hur tolkar informanterna modekampanjerna? 3) Hur kan man utifrån Stuart Halls encoding/decoding teori undersöka om det råder en diskrepans mellan producenternas intentioner och informanternas tolkningar av dessa modekampanjer? Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i teorier om heteronormativitet, maktutövning, jagbildning, medierad verklighet, representation och encoding/decoding. Det empiriska materialet är insamlat genom tre enskilda djupintervjuer, där samtliga informanter kände sig bekväma med att definiera sig själva som transpersoner. Två av intervjuerna skedde face-to-face och en skedde över telefon. I encoding delen redogörs det för de intentioner producenterna hade med modekampanjerna, intentionerna var att bredda bilden av transpersoner och vad som är vackert (Hansson & Fridh 2015, Törner 2015).  I decoding delen framgår det att informanterna anser att det generellt råder goda avsikter med dessa modekampanjer och att det är roligt att transpersoner inkluderas och uppmärksammas. Dock kan man urskilja att det råder en diskrepans mellan producenternas intentioner att bredda bilden av transpersoner och hur informanterna tolkar denna representation. I informanternas avkodning finns det en ambivalens, informanterna ifrågasätter modekampanjernas utformningar och hur de valt att gestalta modellerna. De anser att den textliga diskursen i kampanjerna är bristfällig då ingen djupare redogörelse för personerna, deras transformering eller begreppet trans ges. Dessutom ifrågasätter de gestaltningen, att den sker utifrån ett heteronormativt synsätt där det råder en tvåkönsnorm, en gestaltning som är vanligt förekommande när transpersoner representeras i mediala sammanhang. Detta resulterar i att även om transpersonerna visas upp och uppmärksammas i en ny kontext i de här kampanjerna så är gestaltningen ändå inom ramarna för den representation som de vanligtvis figurera i. Gestaltningen utifrån en tvåkönsnorm resulterar även i att informanterna har svårt att relatera till representationen, dessutom genererar gestaltningen en ensidig bild av begreppet gentemot allmänheten. Informanterna ser denna typ av representation som en del i den rådande okunskapen som finns för transpersoner i samhället.

Våld mot kvinnor är ett centralt område i arbetet med mänskliga rättigheter och global hälsa. En grupp som är underrepresenterad i hjälpapparaten för våld mot kvinnor är Rumäniens romska kvinnor, vars socio-ekonomiska förutsättningar ofta skiljer sig från majoritetsbefolkningen. Studien grundar sig på kvalitativ metod och syftar till att undersöka hjälpsökandeprocessen hos romska kvinnor i Rumänien som sökt formell hjälp till följd av våldsutsatthet. Sex semi-strukturerade intervjuer genomfördes med kvinnor som erfarit våld och sökt formell hjälp för sin våldsutsatthet. En abduktiv tematisk analys användes för att analysera intervjumaterialet. Resultatet visade att kvinnornas problemdefinition influerades av våldets ansvarsfördelning, ekonomiska och juridiska förutsättningar, social acceptans av våld mot kvinnor, normer kring kön och cykler av uppbrott. Kvinnornas beslut att söka hjälp påverkades av isolering, tidigare erfarenheter av våld, barn och oförmåga att lösa problemet själv. Kvinnornas val av hjälpkällor korresponderade med deras psykologiska och fysiska behov, kunskap och erfarenheter av informella och formella hjälpkällor. Avslutningsvis visade resultatet att hjälpsökandeprocesserna till stor del överensstämmer med evidens från andra grupper men att större hänsyn behöver tas till kvinnornas handlingsutrymme ifråga om tillgänglighet till hjälpkälla, ekonomiska förutsättningar, ålder och graden av kollektivism. / Violence against women is a key area in the work on human rights and global health. One group that is underrepresented in the help apparatus for women who experienced violence is Romania's Roma women, whose socio-economic conditions often differ from the majority population. The study is based on a qualitative method and aims to examine the help-seeking process among Roma women in Romania who have sought formal help as a result of violence. Six semi-structured interviews were conducted with women who had experienced violence and sought formal help for their exposure to violence. An abductive thematic analysis was used to analyze the interview material. The results showed that women's problem definition was influenced by their interpretations of violence, economic and legal conditions, social acceptance of violence against women, gender norms, and cycles of separations. The women's decision to seek help was influenced by isolation, previous experiences of violence, children, and inability to autonomous problem- solving. The women's choice of sources of help corresponded to their psychological and physical needs, knowledge, and experience of informal and formal sources of help. In conclusion, the results showed that the help-seeking processes of Roma women in Romania are largely in line with evidence from other groups, but that greater consideration needs to be given to the women’s access to resources, economic conditions, age, and the degree of collectivism.

Detta är en studie för examensarbete i Informationsdesign med inriktning Informativ Illustration. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur minoriteten ickebinära spelkaraktärer representeras i dagens spelvärld, hur de kan illustreras med fokus på karaktärens narrativ, egenskaper och design. Genom att inte hamna i samma mönster av könsstereotyper som illustreras i spel och representera en minoritet som inte fått tillräcklig plats på spel scenen, belysa karaktärens kommunikation av personlighet, design och egenskaper den besitter i spelet. Illustrationerna baseras på spelet Valorant. Teorier om narrativ, perception, abstraktion och kognition är grunder till gestaltningen av illustrationen. Även forskning kring hur stereotyper och könsnormer har en stor betydelse när vi tolkar det vi ser. Metoder som använts är expertintervju, målgruppsintervju, enkät för utprovning och formanalys. Det redogörs i rapporten hur designprocessen går till samt hur intervjuerna och enkäten lagt grunden till resultatet av den färdiga illustrationen. Resultatet av studien är en digital illustration som är färglagd, samt följer spelets manér och röda tråd.  Slutsatsen blir att det skulle behövas göras en studie på en större grupp människor, fler som tillhör minoritetsgrupper, kring frågan om relationen som vi knyter an till spelkaraktärer och varför, för att kunna skapa ett nytänkande sätt att skapa karaktärer som inte fixerar på stereotyper och den hypermaskulina spelvärlden vi har idag. Nyckelord: minoritetsgrupp, icke-binär, videogames, gaming, sexism, inkludering, exkludering, informationsdesign, informativ illustration, dataspel, spelkaraktärer, hypermaskulinitet, karaktärsskapande, könsstereotyper. / This is a study for a degree thesis in the field of Information Design with a focus on Informative Illustration. The goal of the thesis is to investigate how the minority of non-binary game characters are represented in today's gaming world, how they can be illustrated with a focus on the character's narrative, characteristics, and design. By not falling into the same pattern of gender stereotypes illustrated in games and representing a minority that isn’t shown enough in the gaming space, highlight the character's communication of personality, design, and characteristics it possesses in the game. The illustrations are based on the game Valorant. Theories about narrative, perception, abstraction, and cognition are the basis for the design of the illustration. Also research on how stereotypes and gender norms have a great importance when we interpret what we see. Methods used are expert interview, target group interview, questionnaire for testing and form analysis. The report explains how the design process works and how the interviews and the survey laid the foundation for the result of the finished illustration. The result of the studies is a digital illustration that is colored and follows the game's mannerisms and common thread. The conclusion is that it would be necessary to conduct a study on a larger group of people, more who belong to minority groups, around the question of the relationship we attach to game characters and why, new ways of creating characters that are not fixed on stereotypes and the hypermasculine gaming world we have today. Keywords: minority group, non-binary, videogames, gaming, sexism, inclusion, exclusion, information design, informative illustration, computer game, game characters, hypermasculinity, character creation, gender stereotypes.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att redogöra för fem romers erfarenheter av utbildning under perioden 1970–2000-talet. För att uppfylla detta syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med fem romer som bor i Sverige och som har gått i skola någon gång under perioden 1970–2000-talet. Dessa fem respondenter gav svar på följande frågeställningar: Vilka erfarenheter har romer av skolan, vilka erfarenheter har respondentens föräldrar av skolan och hur anser romer att allas rätt till en likvärdig utbildning bättre kan omfatta alla? Respondenternas svar på dessa frågeställningar analyserades utifrån Pierre Bourdieus begreppsteori, vilken inkluderar habitus, fält, kapital och symboliskt våld. Därigenom gavs en tydligare bild av romers erfarenheter av utbildning under perioden 1970–2000-talet.Sammanfattningsvis framkom att de respondenter som hade haft bra förebilder och som fått stöd och hjälp från skolan, hade klarat skolan bättre och hade även genomgått en längre utbildning. De respondenter som saknade bra förebilder och som inte fick stöd och hjälp från skolan och hemifrån, klarade däremot inte skolan lika bra, vilket resulterade i att de avslutade grundskolan tidigare än de andra barnen. Det fanns dels skolor som försökte hjälpa respondenterna och ge dem det stöd de behövde, dels fanns det skolor som ignorerade respondenternas önskan om stöd och hjälp i skolan. För att förhindra den strukturella diskrimineringen som pågick – och fortfarande pågår – i såväl skolan som i samhället, behövs utbildning för både elever och föräldrar. Uppsatsens slutsatser var följande: ingen vill särskiljas och betraktas som annorlunda; alla behöver bli bekräftade, inklusive romer; det behövs utbildning för både barn och föräldrar för att förhindra strukturell diskriminering, och stöd och hjälp behöver ges till elever som inte får det hemifrån. Begrepp: nationell minoritetsgrupp, romer, diskriminering, respekt, bemötande, utbildning och acceptans. / Abstract The purpose of this paper was to account for Roma experiences of education during the period 1970–2000. Thus, a qualitative interview study was used with five Roma who live in Sweden and who have gone to school sometime during the period 1970–2000. These five respondents provided answers to the following questions: What experiences do Roma have of the school, what experiences did the parents have of the school and how can the education be more including and equal according to Romani people? The respondents answers to these questions were analyzed based on Pierre Bourdieu’s conceptual theory, wich includes concepts such as habitus, field, capital and symbolic violence. This gave a clearer picture of Roma experiences of education in relation to the formal reforms. In summary, the respondents who had good role models, support and help from the school, managed school better and also had a longer education. On the contrary, those repsondents who lacked good role models, support and help from school and from home, did not cope as well, which resulted in them finishing primary school earlier than other children. There were schools that tried to help the respondents and give them the support they needed. However, there were also schools that ignored respondents’ desire for support and help at school. Finally, education for both students and parents was needed to prevent the structural discrimination that was present – and is still present – in both school and in society. The conclusion of this essay was as follows: no one wants to be distinguished as and considered different; everyone needs to be affirmed, including Roma; education was needed for both children and parents to prevent structural discrimination; and support and assistance was also needed for students who did not get it from home. Concepts; national minority group: Roma, discrimination, respect, treatment, education and acceptance.

Sverigefinnar är en av Sveriges nationella minoritetsgrupper. Under en lång historisk period har de varit föremål för diskriminering och assimilering, men de senaste åren har deras status höjts och de har idag särskilda lagstadgade rättigheter. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur samhälleliga faktorer påverkar sverigefinnars relation till sin etniska bakgrund och hur det har påverkat deras identitetsprocess. För att analysera detta användes Goffmans teorier om stigma. Metoden som valts för denna uppsats är en tematisk innehållsanalys av tre delvis självbiografiska böcker. En av böckerna är en antologi och totalt har tio texter skrivna av sverigefinnar analyserats. Studiens resultat visar att Sverigefinnarna betraktades som avvikande grupp under deras barndom. Det medförde att de kände skam över sin sverigefinska identitet och bidrog till en upplevelse av att deras etniska identitet är mindre värd. Det var även vanligt att många försökt att dölja sin finska bakgrund för att kunna passera som svensk och betraktas som normal. Resultatet visar även att klasstillhörigheten och det finska språket påverkat deras relation till sin etniska identitet. Idag, när de samhälleliga faktorerna och synen på sverigefinnar förändrats, hade skamkänslorna över den sverigefinska identiteten i större utsträckning bytts ut mot stolthet. Men erfarenheterna från barndomen hade trots det en stor påverkan på deras relation till sin etniska identitet, och en komplicerad relation till den etniska identiteten var fortfarande närvarande. / The Sweden-Finns is one of the national minority groups. Sweden-Finns have been subjected to discrimination and assimilation in Sweden for a long period, but during the latest years their status have been raised and today they have statutory rights. The aim of this essay was, by using Goffmans theories about Stigma, to examine how social factors have affected the Sweden-Finns attitude towards their ethnic identity and which influence these factors had on their identity process. The method chosen for this study was a qualitative approach and a thematic analysis of three partly autobiographical books written by Sweden-Finns. Since one of the books is an anthology, a total of ten authors texts have been used. The result showed that the Sweden-Finns have been viewed as strangers during their childhood. It led to shame over their ethnic identity, and it was common to try to hide the Swedish-Finnish identity so that they would be viewed as normal. The social factors also led to a feeling that they had less dignity because of their ethnic identity. Their economical class identity and the Finnish language was also linked to feeling about being different. Today, when the status of Sweden-Finns has improved, the feeling of shame over the ethnic identity was lower and feelings of pride were more common. But the social factors during their childhood have had a big impact of their identity process, and an ambivalent feeling towards their ethnic identity was still present.