Global ETD Search

111	Vad är affärsmässigt? : En undersökning av rekvisitet affärsmässighet och dess bedömningsgrunder. / Commercial rationale as a prerequisite : A study of commercial rationale as a prerequisite and its assessment bases. Heino, Alexander January 2023 (has links) Vaga begrepp i skattelagstiftningen ger upphov till svåra bedömningar, vilket ur förutsebarhets-, legitimitets- och rättssäkerhetssynpunkt är problematiskt. Ett exempel på ett vagt begrepp är ”affärsmässighet” som trots sin vaghet förekommer, direkt eller indirekt, på ett flertal ställen i lagstiftningen. I exempelvis de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, 24 kap. 19 § första stycket IL, stadgas det att ränteavdrag endast medges om förvärvet är ”väsentligen affärsmässigt motiverat”. Mitt syfte med denna magisteruppsats har varit att undersöka om rekvisitet affärsmässighet fastställs på helt objektiva grunder eller om det också är subjektivt, d.v.s. tar hänsyn till avsikten eller syftet bakom ett förfarande. Den spridda föreställningen inom skatterätten är att den skattskyldiges avsikt generellt fastställs på objektiva grunder. Jag har också undersökt vilka objektiva faktorer som tyder på affärsmässighet. I min undersökning har jag studerat reglerna om förbjudna lån, de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna och skatteflyktslagen. Syftet med dessa regler har varit att motverka skatteflykt. Min undersökning har visat att både objektiva faktorer och subjektiva avsikter har betydelse vid bedömningen av rekvisitet affärsmässighet gällande förbjudna lån och de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna. I skatteflyktslagen kan det s.k. avsiktsrekvisitet beskrivas som ett objektivt rekvisit. affärsmässiga skäl affärsmässighet affärsmässigt motiverat avsikt avsiktsrekvisitet bevekelsegrund blandat rekvisit förbjudna lån förutsebarhet objektiva faktorer objektiva kriterier objektivitet objektivt rekvisit skatteflyktslagen subjektivitet subjektivt rekvisit syfte vag lagstiftning vaga begrepp Law Juridik
112	Granskning av Parken Zoo i medier : En kvantitativ och kvalitativ studie om mediernas bevakning av Parken Zoo händelsen / A study of the Parken Zoo incident in media : A quantitative and a qualitative analysis of the Parken Zoo incident in the media Pörhölä, Susanna January 2013 (has links) The purpose of this study was to investigate how media has followed the Parken Zoo incident and analyse how media convey the issue about the Parken Zoo incident. The different results have been compared. To answer the purpose of the study three issues has been formulated: how do the different media relate to the ideal of objectivity? Who come across and get to speak in the different media? What differences and similarities are in the media? The theories that have been used in this study are mainly McCombs theory of agenda setting, Strömbäck’s theory of framing and theory of media logic, Kovach & Rosenstiel theories of journalism and Manning’s theory of objectivity. The methods that have been used are a combination of a quantitative content analysis and a qualitative semiotic analysis. The material that has been observed in this study is newspaper articles, television news reports and television programs. The results of the quantitative analysis showed that articles of Eskiltuna Kuriren, news reports of SVT1 and the program Debatt had most objectivity in there reporting. The news reports of TV4 and program Kalla Fakta had most biased reporting of the incident. The qualitative analysis showed that SVT1 news broadcast was more objective and TV4 news broadcast was more biased. The mainly sources in the media that has been used was the other media, the president to Parken Zoo and veterinaries. The newspapers used sources from other media, like the program Kalla Fakta, then also former employees from Parken Zoo and veterinaries. SVT1 and program Debatt used more other sources, more sources from Parken Zoo. In the qualitative analysis the result showed that the news broadcast from TV4 had the focus on how the Parken Zoo takes care of the animals, that they have put to death pumas and that Helena Olsson had lied to TV4. The broadcast from SVT1 focused on the mistakes Parken Zoo had done but also how they are going to fix the problems that they have. The news broadcasts gave different kind of framing effects to the viewers. Parken Zoo objectivity agenda setting framing medialogic SVT1 TV4 semiotic analysis quantitative content analysis. Parken Zoo objektivitet dagordningsteorin gestaltning medielogik SVT1 TV4 semiotisk analys kvantitativ innehållsanalys. Social Sciences Samhällsvetenskap
113	IAS 36 - nedskrivning av goodwill : Tillämpad redovisning i ett börsnoterat företag Larsson, Jonas, Sunnerdahl, Erik January 2009 (has links) <p>Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats.</p><p>Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.</p> Goodwill nedskrivningsprövning nedskrivningstest impairment IAS 36 IFRS 3 Agentteorin objektivitet subjektivitet kassagenererande enhet nedskrivning förvärvad goodwill negativ goodwill börsvärde högkonjunktur lågkonjunktur återvinningsvärde nyttjandevärde förvärvsmetoden koncernredovisning IASB IFRS IAS FAR EFRAG rättvisande bild fortlevnadsprincipen relevans tillförlitlighet försiktighet kreativitet konjunktursvängningar konjunkturförlopp Business studies Företagsekonomi
114	IAS 36 - nedskrivning av goodwill : Tillämpad redovisning i ett börsnoterat företag Larsson, Jonas, Sunnerdahl, Erik January 2009 (has links) Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar. Goodwill nedskrivningsprövning nedskrivningstest impairment IAS 36 IFRS 3 Agentteorin objektivitet subjektivitet kassagenererande enhet nedskrivning förvärvad goodwill negativ goodwill börsvärde högkonjunktur lågkonjunktur återvinningsvärde nyttjandevärde förvärvsmetoden koncernredovisning IASB IFRS IAS FAR EFRAG rättvisande bild fortlevnadsprincipen relevans tillförlitlighet försiktighet kreativitet konjunktursvängningar konjunkturförlopp Business studies Företagsekonomi
115	Självtranscendens : upplevelse, utveckling och psykologiska förändringar / Selftranscendence : experience, development and psychological changes Friman, Henrik January 2014 (has links) Psykologiska processer där identifikationen med jaget och medvetandets innehåll upphör kan tänkas utgöra en hälsosam motvikt i dagens samhällskultur där centrering kring jaget, stress, depression och meningsförlust, ofta förekommer. Självtranscendens har beskrivits som en expansion av medvetandet och en rörelse bortom gränserna för ens självmedvetenhet och självuppfattning, antingen tillfälligtvis eller som en relativt stabil perspektivförändring som utvecklats under livsloppet. Sex personer mellan 54 och 100 år med erfarenhet av självtranscendenta perspektiv intervjuades i studien i syfte att induktivt generera mer kunskap om hur självtranscendens kunde upplevas, utvecklas och förändra en människas perspektiv. Genom en tematisk analys framkom att en regelbunden aktivering av självtranscendenta medvetandetillstånd särskilt inverkade på utvecklingen och kopplades till principer om neuroplasticitet. Självtranscendensutvecklingen medförde även förändringar i respondenternas perception av inre och yttre fenomen exempelvis vad gäller känslighet, jagupplevelse och möjlighet till distans och objektivitet, vilket även bidrog till psykologisk hälsa. självtranscendens utveckling upplevelse psykologiska förändringar neuroplasticitet jaget peakupplevelse höjdpunktsupplevelse flow platå-upplevelse gerotranscendens transcendens meditation mindfulness ACT yoga självupplevelse personlighetsdrag Maslow Tornstam Cloninger Reed kvalitativ studie tematisk analys buddhism humanistisk psykologi transpersonell psykologi Wilber Wade självförverkligande psykologisk utveckling utvecklingspsykologi självförverkligande motivation drivkraft perception förändringar i perception känslighet objektivitet distans decentrering jagupplevelse självbild självmedvetenhet Psychology Psykologi
116	Deepfakes: ett upphovsrättsligt problem : En undersökning av det upphovsrättsliga skyddet och parodiundantagets samspel med AI-assisterade skapandeprocesser / Deepfakes: A Copyright Issue : An Inquiry of the Copyright Protection and Parody Exception's Interplay with AI-assisted Creative Processes Atala Labbé, Daniel Atala January 2022 (has links) In the age of digitalizarion several new ways of creating immaterial property have sprung up due to the resurgence of artificial intelligence (AI). This has paved the way for different kinds of tech including the assistance of AI in a more normalized way. A prominent variation of this tech is called "deepfake". Deepfakes are a technology that essentially places your face, likeness, mannerisms, and voice onto new situations that the creator then steers to make the deepfake do or say things that the person whose deepfake is based on hasn't done or said. This technology has been used in a myriad of ways, all from humourous content to extorsion and revenge porn. The aim of this master thesis is to analyse how immaterial law protection is achieved through current Swedish immaterial law principles and how these fit within the context of heavily based AI-tech such as deepfakes. This is done through a dogmatic lens, meaning that a systematization and mapping of both Swedish and EU-based laws and praxis are done as well as discussing the current thoughts on AI-assistance throughout the creative process. Another subject that is touched upon is the parody exception in immaterial law and the concept of adaptation and how these work with and apply to AI-based creations. Part of the problems that we face right now is that we have no existing legal parameters to solve the problem of larger AI-involvement in creative processes, this is certainly going to change how we view copyright law today. When comparing and using EU as well as Swedish praxis to analyze the AI-problem a common denominator is that all copyright law and praxis is based around the presumption that there needs to be a human involved in the majority of the creative process. AI already exists as a part of many creative processes today without any questions asked, however when the AI-part is more significant in the process the question becomes complicated when paired with traditional copyright law perspectives. However, some discussions have been going on in both Swedish and EU legal spheres, mostly in the EU who are going to legislate more in the field of AI. In Sweden there have been no legislative processes when it comes to AI in copyright law however there have been some governmental organisations and essays that have shed a light on the matter. I conclude this master thesis by writing about the findings of each question as has been mentioned above, namely that AI becomes a significant factor in deciding if a deepfake achieves copyright protection or not and the same can be said about parodies. After this I make a concluding analysis of the urgency of a need for laws that tackle AI in the area of immaterial laws listing other areas that might need it more than immaterial laws as has been explored throughout this thesis as well and that Sweden needs to take part in every discussion about this to form a sustainable legal framework for AIs in the context of immaterial laws. This will open up for a clear framework when assessing different technologies that use AI like deepfakes as well. deepfakes AI artificial intelligence immaterial law copyright copyright law originality precision and objectivity free and independent choices Infopaq Levola-Hengelo Painer parody parody exception DSM directive deepfakes AI artificiell intelligens upphovsrätt URL Upphovsrättslagen originalitetskrav parodiundantaget parodi bearbetning självständig bearbetning skapandeprocess Infopaq Painer Levola-Hengelo DSM-direktivet fotorätt djupfejk fria och självständiga val precision och objektivitet Law Juridik Law (excluding Law and Society)

Page generated in 0.0792 seconds