Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse kring unga kvinnors upplevelser av trygghet i Luleå centrum. Studien kommer att beröra de unga kvinnornas upplevelser och erfarenheter av staden. För att kunna besvara syfte och frågeställningarna genomfördes sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bidrog till en djupare förståelse för unga kvinnors upplevelser i staden. Med hjälp av Short (2014) som skriver om stadens inverkan på individen, Beck (2012) och hans teori om risksamhällhet, Askheim & Starrin (2007) och deras teoretiska begrepp om ”empowerment” och Giddens (1997) och hans teoretiska begrepp ontologisk trygghet har uppsatsen fått sitt teoretiska ramverk. Tidigare forskning kring ämnet hjälper också att belysa de utsatta situationer som kvinnor befinner sig i staden. Resultatet av studien visade att de unga kvinnorna oftast upplevde otrygghet i Luleå centrum under nätter och kvällar. Resultatet visade också att kvinnorna anpassar sitt rörelsemönster under kvällstid i Luleå centrum och att kvinnorna använde sig av olika strategier som försiktighetsåtgärder när de kände sig otrygga i staden. Dessa strategier innebar att ha med sig sällskap sena kvällar, prata i telefonen, ha nycklarna mellan fingrarna och vara extra uppmärksam på sin omgivning. Dessa strategier främjade deras upplevelse av otrygghet och hjälpte dem att hantera dem. Vidare kunde också åtgärder för ett tryggare Luleå centrum identifieras. Intervjupersonerna lyfte specifikt fram att belysning samt övervakning kunde hjälp dem att känna sig tryggare i staden. De unga kvinnorna upplevde att det fanns en otrygghet i Luleå centrum men att den till och från kunde hanteras och förbättras. / The aim of the studies was to create a deeper understanding of young women's experiences of security in the center of Luleå. The study will touch on the young women's experiences in the city. To answer the purpose and the questions of the study, seven semi-structured interviews was conducted. The interviews contributed to a deeper understanding of young women's experiences in the city. With the help of Short (2014) who writes about the impact of the city on the individual, Beck (2012) and his theory of the risk society, Askheim & Starrin, (2007) and their theoretical concept of "empowerment" and Giddens (1997) and his theoretical concept of ontological security, the essay has been given its theoretical framework. Previous research on the subject also helps to highlight the vulnerable situations that women find themselves in the city. The results of the study showed that the young women most often experienced insecurity in the center of Luleå during nights and evenings. The results also suggested that the women adapted their movement pattern during the evening in the center of Luleå and that the women used different strategies as precautionary measures when they felt unsafe in the city. These strategies included having company with you late at night, talking on the phone, keeping their keys between their fingers, and paying extra attention to the surroundings around them. These strategies fostered their experience of insecurity and helped them cope with it. Furthermore, measures for a safer Luleå center could also be identified. The interviewees particularly highlighted that lighting and surveillance can help them feel safer in the city at night and evening. The young women felt that there was a level of uncertainty in the center of Luleå, but that it could occasionally be managed and improved.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som orsakar talängslan i engelska enligt sex mellanstadielärare från tre olika kommuner, samt vilka strategier de använder för att stödja elever som inte vågar att uttrycka sig på engelska vid kommunikativa tillfällen i klassen.  I intervjuer med de deltagande lärarna visade det sig att de är medvetna om olika faktorer som bidrar till talängslan i engelskämnet, såsom klassrumsklimatet, gruppdynamiken, elevernas personligheter och relationen lärare-elev. De deltagande lärarna använder sinsemellan likartade strategier för att stödja eleverna, som att skapa ett tryggt klassrumsklimat, ge eleverna chans att förbereda sig innan presentationer, inkludera olika roliga lekar och talaktiviteter, ge gradvis träning i små grupper med fokus på tryggt kamratskap i början, samt att vara en stödjande och uppmuntrande lärare.

Bakgrund: I Sverige utsätts omkring 55 000 - 65 000 flickor mellan 0-17 år för incest. Anmälningar kring incest ökar årligen och det diskuteras om det relateras till ett mer medvetet och engagerat samhälle. Mörkertalet är fortfarande omfattande. För sjuksköterskor är det därför viktigt med kompetens och förståelse för barnens upplevelser. Genom stödjande samtal kan sexuellt utsatta barn upptäckas, vägledas och hjälpas vilket lindrar lidande Syfte: Syftet med studien var att belysa flickors upplevelse av att utsättas för incest av fadern. Metod: Studiens baserades på en kvalitativ metod med narrativ karaktär. Detta gjordes genom analys av sex självbiografier skrivna av kvinnor berättade ur barnens perspektiv. Resultat: Flickor upplever att de blir bekräftade av fadern men att inte vara förstående till hans handlingar. Incesten bidrar till att flickor känner sig ensamma och rädda i sin utsatthet. I resultatet framgår det även att flickor lär sig avskärma själen från kroppen i övergreppen. För att uppleva känslan av kontroll över sin egen kropp utvecklar flickorna ett destruktivt beteende. Skuld och skam är återkommande känslor hos flickor som utsätts för incest av fadern. Konklusion: Barn utsatta för incest behöver inte visa synliga symptom. För att upptäcka dessa flickor bör sjuksköterskor genom god omvårdnad se varje flicka i sin helhet och vara lyhörd inför deras livsvärld.

Background: Hospital-procedures can be perceived as intimidating by children. There are situations in pediatric care where the childrens' care can be compromised if they are afraid and therefore not treated.Purpose: The purpose of the study was to highlight the parents' experiences of childrens' fear of hospital procedures and how the fears could have been relieved.Design: Descriptive interview study.Method: The study's design was qualitative where data was collected using eleven interviews. The interviews were analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. Participants were caregivers to children aged six to twelve years, who were hospitalized. Twelve parents participated in the study. Data collection took place in February to March in 2017.Results: The results of the study are presented on the basis of two categories with eight subcategories: Cause of fear including four subcategories: experiencing pain, the feeling of being disadvantaged, hospital stay and medical procedures. Factors causing security including four subcategories: family presence, preparedness and participation, cared for by child-qualified staff and staff continuity.Conclusion: The study shows that hospitalized children experience fear due to varied causes. The cause for hospitalization is not always the reason for their fears. Child-focused care is required where healthcare staff ask for the child's perspective. Through child-focused nursing, dialogue is conducted with the child allowing expressions of what causes fear. Based on that information the healthcare staff and the child can address the unpleasant experiences and try to reduce the fear. / Bakgrund: Procedurer kan upplevas som skrämmande av barn. Det finns situationer inom pediatrisk vård där barnets vård kan äventyras om de är rädda och de av den anledningen inte får sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser och erfarenheter av barns rädslor i samband med sjukhusförlagda procedurer samt hur rädslorna hade kunnat lindras.Design: Deskriptiv intervjustudie.Metod: Studiens design var kvalitativ där data samlades in med hjälp av elva intervjuer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Deltagarna var vårdnadshavare som hade barn inlagda på sjukhus i åldern sex till tolv år. Totalt deltog tolv föräldrar i studien. Data samlades in under februari-mars månad, år 2017.Resultat: Studiens resultat presenteras utifrån två kategorier med åtta underkategorier: Orsak till rädsla innefattande fyra underkategorier: upplevelsen av smärta, känslan av att vara i underläge, sjukhusvistelse samt medicinska procedurer. Trygghetsskapande faktorer innefattande fyra underkategorier: närhet till familjen, förberedelse och delaktighet, vård av barn kompetent personal samt personalkontinuitet.Slutsats: Studien visar att barn som befinner sig på sjukhus upplever rädsla av varierande orsaker. Inläggningsorsaken är inte alltid grunden till deras rädslor. Det krävs ett barnfokuserat omhändertagande där vårdpersonalen efterfrågar barnets perspektiv. I den barnfokuserad omvårdnad förs en dialog med barnen där de själva får berätta vad som gör dem rädda. Utifrån den informationen kan vårdpersonalen tillsammans med barnet ta sig an obehagliga upplevelser och försöka reducera rädslan.

<p>Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?</p>

Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?

The aim of this thesis is to examine the fear of crime in old peoples lives. Notwithstanding that the age category is exposed to crime to a low degree, old people are experiencing a great fear of crime relative younger people. This is the paradox of fear, also recognized in gender studies. The question is how this paradox can be understood. To answer this, twelve elderly men and women have been interviewed and the reports about crime in the local newspaper, Norrköpings Tidningar, has been analyzed, through discourse analysis. The discursive construction of fear is here discussed in terms of discourses of a fearful society, and stereotypes of old age. The hegemonic discourse of old age is collaborating with a discourse, in this paper called the discourse of a threatening society. Old peoples fear is produced, through the interplay of these discourses, because they are objectified and seen as victims alongside with a construction of an ever-present threat.

Vi har med statistisk analys av datamaterial från Polisen i region Syds trygghetsundersökningar 2015 i Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne län undersökt hur oro för brott skiljer sig mellan landsbygd och stad och vilka sambandsvariabler som skulle kunna förklara skillnader. Det finns sammanfattningsvis tre viktiga resultat i vår studie: Allmän oro för inbrott är högre på landet än i städerna i region Syd. Detta resultat skiljer sig från tidigare forskning. Allmän oro för våldsbrott och stöld/skadegörelse på fordon samt konkret oro är högre i städerna än på landet, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Vi kan inte med våra sambandsvariabler förklara den högre oron för inbrott på landet. Däremot kan den högre oron för bl.a. våldsbrott och den högre konkreta oron i städerna förklaras av variabeln problem- och ordningsstörningar i bostadsområdena. Vi ser också att variabeln utsatthet för mängdbrott inte kan förklara orosskillnaderna mellan landsbygden och städerna. Vi diskuterar resultaten utifrån teorierna om social desorganisation och risksamhället. Vi frågar oss beträffande resultatet med högre oro för inbrott på landet om det kan finnas outforskade fysiska och sociala problem som besvärar mer på landet än i staden. Våra slutsatser är att allmän oro för bl.a. våldsbrott och konkret oro kan minskas i region Syd genom att arbeta med de fysiska och sociala problem- och ordningsstörningar i bostadsområdena. Vi diskuterar även behovet av ett bredare myndighetssamarbete för att kunna påverka oro för brott. Här påstår vi också att närpolisarbete kan minska oro för brott enligt tidigare forskning och broken windows- teorin trots att detta arbete inte nödvändigtvis sänker brottsligheten. Vi kan inte se att utsatthet för brott påverkar skillnaderna mellan stad och land. Skillnaden i brottsutsatthet mellan stad och landsbygd i Sverige minskar också enligt tidigare forskning. Det kan vara så att utsattheten inte längre skiljer sig tillräckligt för att påverka orosskillnaderna i region Syd. Den mindre skillnaden i brottsutsatthet mellan stad och land samt den högre oron för inbrott på landet talar sammantaget för negativa sociala förändringar på landsbygden i region Syd.

Bakgrund: Personer med Reumatoid Artrit (RA) lider av en kronisk inflammatorisk sjukdom och behöver vara fysiskt aktiva genom hela livet för att minimera symptomen. COVID-19 pandemin kan ha förändrat hur träningen planeras och genomförs, samt hur fysioterapeuter planerar träningen. Syfte: Syftet är att undersöka hur patienter med RA och fysioterapeuter vid reumatologisk klinik upplever att COVID-19 pandemin har påverkat patienters träning i rehabiliterande syfte. Metod: I en kvalitativ intervjustudie intervjuades två fysioterapeuter och fyra personer med RA vid en reumatologisk klinik. Intervjuerna genomfördes via telefon eller videolänk, utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Analys av data genomfördes genom manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sju kategorier framkom som beskriver faktorer som påverkar rehabiliterande träning för patienter med RA: betydelsen av träningsutrustning, följsamhet till träning, reaktioner på förändrade förutsättningar för träning, alternativa lösningar för att möjliggöra träning, träningslokalens tillgänglighet och betydelse, vädrets inverkan på upplevd möjlighet till träning och upplevda effekter av restriktioner för riskgrupper. Slutsats: Deltagarna var överlag positiva till träning under COVID-19 pandemin. Genomgående påtalades vikten av omgivningsfaktorer, som platsen där träning utförs och tillgänglig utrustning. Resultatet indikerar att oron för konsekvenserna av bristande träning var större än oron för att smittas av COVID-19 / Background: Individuals with rheumatoid arthritis suffers from a chronic inflammatory disease. It is important that they incorporate physical activity throughout their life to minimize symptoms. The COVID-19 pandemic may have changed how they maintain physical activity, as well as how physiotherapist plan exercise. Aim: The aim of the study was to investigate how individuals with RA and physiotherapists at a rheumatologic clinic experience that COVID-19 has impacted patients’ rehabilitation exercise. Method: In a qualitative interview study two physiotherapists and four individuals with RA at a rheumatologic clinic was interviewed. Interviews were carried out by phone or videolink using a semistructured interviewguide. Data analysis was a manifest qualitative analysis. Result: Seven categories describe factors that impacted individuals with RA’s rehabilitation exercise: the importance of training equipment, compliance with training, reaction to changing conditions for training, alternative solutions enabling training, the importance of locations for exercise and its availability, the impact of weather in relations to exercise, experiences of restrictions for individuals at risk. Conclusion: Participants were positively inclined towards exercise during the COVID-19 pandemic. The importance of environmental factors and the equipment availability was recurring. The results indicate that concern regarding the consequences of reduced exercise was greater than contracting COVID-19.

This essay examines the representation of evil in the Star Wars prequel film series. The starting point of the study comes from a narrative analysis of the protagonist Anakin Skywalker. Using Gerard Genette's three-part model of narrative, Anakin's narrative is examined and presented based on the model's first part, story; which highlights what the narrative is portraying through structure, characters, setting and themes. The analysis shows that Anakin got underlying attributes that create tension in him that leads him to his downfall. Turning points and events in his narrative are presented that reinforce his climax where he allies himself with the dark lord of the Sith, Darth Sidious. The presentation of the narrative chisels out three overarching themes (self-esteem, love, and fear) that are discussed to find out what Anakin's narrative implies concerning the representation of evil in the Star Wars prequel. The final analysis suggested that Anakin's feels hindered in advancing in the Jedi-orders hierarchy but also that he is met with scepticism that affects his self-esteem. The analysis also implies that Anakin's fear of losing his loved ones is disregarded by the Jedi-order that rather encourage him the let go than giving him tools to work it through. Furthermore, the analysis concludes that Anakin does not ally himself with the dark side of the Force because it is evil, but because it – in his mind – offers him, not just power but also the possibility to save Padmé from dying.   Through a presentation of Anakin's narrative and his fall to the dark side, evil in Star Wars is discussed. Evil, then, is not represented as one might expect, dualistic with a good and a bad, light, and dark. But rather shifting alongside Anakin's moral compass when he allies himself with the dark side. The dark side that initially represented evil, will therefore become good and its counterpart the light side of the Force and the Jedi-order who fights for peace and justice in the galaxy, will for Anakin represent evil instead.