The aim of this essay is to investigate how the audit profession has changed since the abolition of audit obligation and how the auditors have adapted to the change. Through qualitative interviews with auditors, the auditor's role and duties has been analyzed since the abolition of audit obligation and the reduced demand for auditing. This in order to determine whether the abolition of the audit obligation has resulted in a change in the auditor's offer of services and if this has affected independence. Continuingly, the role of the auditor has been analyzed by the importance of the relationship with the customer as well as the expectation gap that exists. The collected material will be explained by an objective approach. The empirical evidence shows that there is a difference for the auditor's role as well as duties following the abolition of audit obligation where the service offer has been expanded while there is a reduced demand for auditing, which has been replaced by other services.

Bakgrund: Användning av digital rådgivning ökar snabbt och teknologin utvecklas konstant. Distriktssköterskor ska driva utvecklingen framåt och arbeta med att förbättra omvårdnad. Digital rådgivning är en del i förbättringsarbetet och kan förbättra omvårdnadsarbetet och vården genom att öka möjligheterna att erbjuda personcentrerad vård och på sikt mer jämlik vård. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta med digital rådgivning. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, med totalt nio deltagare, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier.Verksamhetens betydelse i arbetet med digital rådgivning; Hur verksamheten är upplagd samt hur arbetsresurser fördelas har stor betydelse för upplevelsen av att arbeta med digital rådgivning. Möjligheter och utmaningar för att kunna arbeta patientsäkert; Det finns möjligheter att arbeta patientsäkert, till exempel underlättade det om alla systemets funktioner används. Att kunna se bilder var positivt, men den icke-verbala kommunikationen saknades. Potential för att kunna ge tillgänglig och nära vård; Digital rådgivning underlättade för att kunna ge tillgänglig och nära vård. Distriktssköterskor såg digital rådgivning som en del av framtiden. Slutsats: Digital rådgivning har förutsättningar att öka tillgängligheten till vård men det krävs en bra arbetsmiljö och tillräckligt med resurser, vilket verksamheten har ansvar för, samt ytterligare utbildning och utveckling för att kunna arbeta mer patientsäkert. Det finns behov av fortsatt forskning gällande digital rådgivning, både från personal- och patientperspektiv.

<p>Sammanfattning</p><p>Vi har undersökt hur kreditprocessen påverkas ur kredithandläggarens perspektiv, av att det kreditsökande småföretaget använder sig av en extern rådgivare eftersom tidigare forskning tyder på att det blivit svårare för dessa företag ett erhålla finansiering från banker. Ändringen i förmånsrättslagen 2004 är en bidragande faktor till småföretagens prekära situation eftersom det försämrade bankens utdelning vid en eventuell företagskonkurs. När en småföretagares kunskaper inte räcker till, kan en extern rådgivare konsulteras för vägledning i kreditprocessen. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva kredithandläggarnas uppfattning om den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen samt att analysera hur kreditprocessen påverkas av att en extern rådgivare agerar i småföretagets intresse. Vi har genom en kvalitativ undersökning och studerat fyra kredithandläggare i fyra olika banker med erfarenhet av vårt ställda problem och fångat deras respektive betraktelser. Resultaten pekar på att respondenterna upplever problemet på ett liknande sätt och våra huvudsakliga slutsatser har framkommit efter att vi studerat den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen. Konsultation av extern rådgivning innebär att kunskap tillförs i kreditprocessen vilket leder till att ett mer genomarbetat beslutsunderlag kan presenteras för banken. Vidare ger en extern rådgivare legitimitet åt kredithandläggarens beslutsunderlag och ökar därmed förtroendet för småföretaget vilket kan förbättra relationen mellan de två sistnämnda parterna. En risk har belysts för kredithandläggaren med att den externa rådgivaren undanhåller viktig information eftersom denne har ett egenintresse av att småföretaget beviljas krediten då det kan leda till ett fortsatt framtida samarbete dem emellan. </p><p>Abstract</p><p>We have investigated the effect on the credit process out of the creditor’s point of view, when a small business consults an external adviser since earlier research indicates that it has become more difficult for these businesses to provide capital from banks. The alteration in the Law of priority in debtor’s property on credits 2004 is a contributory cause to the small businesses precarious situation since it deteriorated banks dividends in a possible liquidation. If a small businessman’s knowledge doesn’t ad up, an external adviser can be consulted as guidance in the credit process. Our purposes with this essay were to describe the creditor’s opinion regarding the external adviser’s different functions in the credit process and to analyze the effect on the credit process when an external adviser acts in the small business interest. Through a qualitative investigation we have studied four creditors in four different banks with experience from our named problem and captured their respective reflections. The result indicates that our creditors experience the problem in a similar way and our main conclusions have emerged by studying the external adviser’s different functions in the credit process. Consultation of an external adviser represents that knowledge provides the credit process which lead up to more thoroughly decision-making data to present for the bank. An external adviser also concedes legitimacy towards the creditor’s decision-making data and increases thereby the confidence towards the small business which can improve the relation between the two last mentioned parties. A risk have become elucidated for the creditor which means that the external adviser withhold important information due to ones own interest that the small business gets granted the credit since it can lead to a continuous future collaboration between them.</p>

Sammanfattning Vi har undersökt hur kreditprocessen påverkas ur kredithandläggarens perspektiv, av att det kreditsökande småföretaget använder sig av en extern rådgivare eftersom tidigare forskning tyder på att det blivit svårare för dessa företag ett erhålla finansiering från banker. Ändringen i förmånsrättslagen 2004 är en bidragande faktor till småföretagens prekära situation eftersom det försämrade bankens utdelning vid en eventuell företagskonkurs. När en småföretagares kunskaper inte räcker till, kan en extern rådgivare konsulteras för vägledning i kreditprocessen. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva kredithandläggarnas uppfattning om den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen samt att analysera hur kreditprocessen påverkas av att en extern rådgivare agerar i småföretagets intresse. Vi har genom en kvalitativ undersökning och studerat fyra kredithandläggare i fyra olika banker med erfarenhet av vårt ställda problem och fångat deras respektive betraktelser. Resultaten pekar på att respondenterna upplever problemet på ett liknande sätt och våra huvudsakliga slutsatser har framkommit efter att vi studerat den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen. Konsultation av extern rådgivning innebär att kunskap tillförs i kreditprocessen vilket leder till att ett mer genomarbetat beslutsunderlag kan presenteras för banken. Vidare ger en extern rådgivare legitimitet åt kredithandläggarens beslutsunderlag och ökar därmed förtroendet för småföretaget vilket kan förbättra relationen mellan de två sistnämnda parterna. En risk har belysts för kredithandläggaren med att den externa rådgivaren undanhåller viktig information eftersom denne har ett egenintresse av att småföretaget beviljas krediten då det kan leda till ett fortsatt framtida samarbete dem emellan. Abstract We have investigated the effect on the credit process out of the creditor’s point of view, when a small business consults an external adviser since earlier research indicates that it has become more difficult for these businesses to provide capital from banks. The alteration in the Law of priority in debtor’s property on credits 2004 is a contributory cause to the small businesses precarious situation since it deteriorated banks dividends in a possible liquidation. If a small businessman’s knowledge doesn’t ad up, an external adviser can be consulted as guidance in the credit process. Our purposes with this essay were to describe the creditor’s opinion regarding the external adviser’s different functions in the credit process and to analyze the effect on the credit process when an external adviser acts in the small business interest. Through a qualitative investigation we have studied four creditors in four different banks with experience from our named problem and captured their respective reflections. The result indicates that our creditors experience the problem in a similar way and our main conclusions have emerged by studying the external adviser’s different functions in the credit process. Consultation of an external adviser represents that knowledge provides the credit process which lead up to more thoroughly decision-making data to present for the bank. An external adviser also concedes legitimacy towards the creditor’s decision-making data and increases thereby the confidence towards the small business which can improve the relation between the two last mentioned parties. A risk have become elucidated for the creditor which means that the external adviser withhold important information due to ones own interest that the small business gets granted the credit since it can lead to a continuous future collaboration between them.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att hos äldre studera förändring av fysisk kapacitet, i början och i slutet av en tvåmånadersperiod utan ledarledd träning eller rådgivning. Frågeställningarna ser ut som följande: Ses någon förändring av olika kroppsmått och fysiologiska testresultat (kondition, styrka, rörlighet och balans) i början jämfört med i slutet av en åttaveckorsperiod utan ledarledd träning? Hur skiljer sig förändringen mellan för- och eftertester för personer som fått ledarledd träning och rådgivning jämfört med en grupp som inte fått det men genomfört samma fysiologiska tester under motsvarande tidsomfång? Metod. I Testgruppen fullföljde 18 personer (7 män och 11 kvinnor) med en medelålder på 71 (66-78) år. Motsvarande siffror för Träningsgruppen, deltagare i hälsoprojekt vårterminen 2013, var 37 (16 män och 21 kvinnor), 70 (64-84) år. För att kunna mäta och jämföra eventuella förändringar utförde deltagarna två standardiserade förtest innan projektets start och åtta veckor senare ett eftertest varpå det kunde noteras eventuella förändringar utan att deltagarna påverkats mellan testerna med varken fysisk aktivitet, rådgivning eller kosthållning. Dessa resultat kunde sedan jämföras med deltagarna som fått ledarledd träning och rådgivning mellan testerna. Resultat. Både Testgruppen och Träningsgruppen visade en signifikant, om än liten, minskning i midjemått, höftmått och bukhöjd mellan andra förtestet och eftertest, som dock var något mer utpräglad för Träningsgruppen. Styrketester såsom Axelpress, Ryggtest och Buk/höftböjtest påvisade signifikanta förbättringar för Testgruppen, men inte vid benstyrketestet Uppresningar från stol. Träningsgruppen visade signifikanta förbättringar, vanligtvis i liknande omfattning, i alla dessa tester för uthållighetsstyrka, förutom i Buk/höftböjtestet. Konditionstesterna med cykelergometer och pyramidtestet samt balans- och rörlighetstester förbättrades signifikant enbart för Träningsgruppen, men inte för Testgruppen. Procentuella förändringar för de båda grupperna presenteras i arbetet. Slutsats. Slutligen kan konstateras att vissa förbättringar i fysisk kapacitet kan ske genom enbart fysiologiska tester som följs upp efter en tvåmånadersperiod med förnyade mätningar för motiverade relativt friska äldre deltagare. Flera av testerna för styrka, 6-minuters-gångtest samt buk- och höftmått gav förbättrat resultat vid eftertestet jämfört med förtest hos Testgruppen. Testgruppen visade inga anmärkningsvärda förbättringar vid konditionstesterna. Möjligen kan det vara så att ledarledd träning krävs för att konditionsförbättringar ska ske, medan det måhända kan vara lättare att öka sin styrka på egen hand om regelbundna fysiologiska tester sker.

This study employs a Gioia analysis to investigate the AI services offered within three distinct professional service sectors in Sweden: IT consulting, marketing, and legal services. Utilizing a list of companies from a prior KTH project and publicly accessible information, we applied a cross-sectoral Gioia analysis to systematically categorize, compare, and understand the types of AI services provided and how these offerings differ between sectors. The objective of this scholarly pursuit is twofold. Firstly, it seeks to develop a cohesive and comprehensive taxonomy that clarifies the AI utilization within the selected domains, providing a clearer perspective on the diverse AI services offered and their respective implications. Secondly, it aims to discern the notable commonalities and distinctions in AI services across the said sectors, highlighting the specific ways in which AI integration manifests within each domain in Sweden. Our research reveals several shared trends, including AI-driven data analysis and management, automation, real-time monitoring, and personalization. Despite these commonalities, each sector leverages AI in a unique way, emphasizing aspects like cybersecurity in IT consulting, ad optimization in marketing, and legal document scrutiny in legal services. We further discuss practical implications, such as elevated operational efficiency, potential shifts in professional focus, and the emergence of AI service providers as indispensable intermediaries. While the adoption of AI presents numerous opportunities, it also introduces challenges, such as the democratization of specialized knowledge, which could disrupt traditional professional-client relationships. Future research avenues and study limitations are also addressed. Our findings serve as a cornerstone for both academic discourse and practical application, illuminating the nuanced impacts of AI across different business domains. / Denna studie verkställer en Gioia-analys för att undersöka de AI-tjänster som erbjuds inom tre distinkta professionella tjänstesektorer I Sverige: IT-rådgivning, marknadsföring och juridiska tjänster. Genom att använda en datauppsättning från ett tidigare KTH-projekt och allmänt tillgänglig information tillämpade vi en tvärsektoriell Gioia-analys för att systematiskt kategorisera, jämföra och förstå vilka typer av AI-tjänster som erbjuds och hur dessa tjänsteerbjudanden skiljer sig mellan sektorer. Målet med denna studie är tvåfaldig. Först och främst syftar den till att utveckla en sammanhängande och omfattande taxonomi som klargör AI-användningen inom de valda sektorerna, vilket ger en tydligare översikt över de olika AI-tjänsterna som erbjuds och deras respektive implikationer. För det andra strävar studien efter att urskilja de märkbara gemensamheterna och skillnaderna i AI-tjänster mellan de nämnda sektorerna, vilket framhäver de specifika sätten på vilka AI-integration manifesterar sig inom varje domän i Sverige. Vår studie avslöjar flera gemensamma trender, inklusive AI-driven dataanalys och hantering, automatisering, realtidsövervakning och personalisering. Trots dessa gemensamma drag utnyttjar varje sektor AI på ett unikt sätt. Aspekter som cybersäkerhet inom IT-rådgivning, annonsoptimering inom marknadsföring och granskning av juridiska dokument inom juridiska tjänster betonas. Vidare diskuterar vi praktiska implikationer, såsom ökad operativ effektivitet, potentiella förändringar i professionellt fokus och framväxten av AI-tjänsteleverantörer som oumbärliga mellanhänder. Även om införandet av AI erbjuder många möjligheter introducerar det också utmaningar, såsom demokratisering av specialiserad kunskap, vilket kan störa traditionella verksamhet-kundrelationer. Framtida forskningsvägar och studiebegränsningar diskuteras också. Våra resultat agerar som en hörnsten för både akademisk diskurs och praktisk tillämpning samt belyser de nyanserade effekterna av AI över olika affärsdomäner.