This essay aims to investigate how the cultural heritage process and gentrification, that the Elsborg district in the city of Falun has gone through, is expressed in modern residents' reception of the architecture in the area, as well as to relate this to preceding ways of looking at the environment. In the study I examine two time periods; 1975 when Falun was appointed as pilot project for the European Architectural Heritage Year, and 2021 - the year in which this essay is written. The study is partly an analysis of texts produced in 1975 and partly an interview study with six current inhabitants of the Elsborg area. The analysis is based upon Wolfgang Kemp’s reception theory, which primarily argues for the focus being on the viewer instead of on the creator of the work or the work itself. The results of the study show that many of the thoughts that were formulated about the architecture in Elsborg during the European Architectural Heritage Year are repeated in the interviewees' experiences and uses of the environment today. Additionally, the observations of the respondents in the interview study highlight that the interviewees appreciate the old, traditional wooden architecture for its visual, historical and social values. Moreover, the participants view themselves as involved in preserving Elsborg and its cultural heritage.   Keywords: Art history, architecture, Elsborg, Falun, reception theory, Wolfgang Kemp, cultural heritage, gentrification, wooden house

This study in Old Testament exegesis is focused on two interpretations of three central passages in the book of Job, by C.G. Jung in Answer to Job (1952) and Leo Perdue in Wisdom in Revolt – Metaphorical Theology in the Book of Job (1991). The study examines the questions addressed to the book of Job by Jung and Perdue respectively, and the expectations that are imbedded in their readings. The concepts of "horizon of expectation" and "gaps" from Reception theory are central to the interpretation.  More particularly, the study examines the interpretations by Jung and Perdue of two passages in the book of Job where there is a verbal confrontation between Job and God, and the very last sequence of the book, the epilogue. These scenes also represent what W. Iser calls "gaps" (Leerstellen) in the narration, ambiguous passages, designed to activate the reader’s participation in the interpretation of a text. In the study, the horizon of expectations of Jung and Perdue respectively, is outlined and compared. The results show that, while the theologian Perdue is interested in the psychological aspects of Job’s process in relation to God, Jung, the psychologist, paradoxically is focused on the theological question of God’s character and being.  The study’s point of outlook is that in each interpretation of a text, the reader’s horizon of expectation is embedded. When it comes to Bible commentary, layers of historical contexts and theological tradition shape the interpretative work. Nevertheless, each reader also confronts the text anew while reading, within the frames of his own experiences and expectations.

I den här uppsatsen undersöks den vuxna icke-läsarens plats i det kulturpolitiska arbetet rörande litteraturförmedling och läsfrämjande under åren 2011-2021. Läsforskningen och kulturpolitikens arbete med litteratur och läsning fokuserar idag till stora delar på gruppen barn och unga. För att bredda perspektiven på området riktas här därför fokus om mot en vuxen målgrupp, särskilt den grupp av vuxna som av olika skäl idag inte är aktiva läsare. För undersökningen har ett ramverk plockats ihop av verktyg från litteraturdidaktiken utanför skolforskningen, axiologin och litteratursociologin. Detta gör att uppsatsen angränsar till samtliga dessa forskningsområden. I uppsatsen undersöks dokument från de tidiga leden av de kulturpolitiska lagstiftningskedjorna. Dokumenten kommer ifrån Litteraturutredningen, arbetet med den nya bibliotekslagen samt Läsdelegationens arbete. Inledningsvis undersöks vilka värden man i dokumenten tillskriver litteratur och -läsning. Till exempel undersöks detta utifrån vilka argument för läsning som lyfts fram, samt hur man motiverar att kulturpolitiskt ägna sig åt befolkningens läsvanor med hänvisning till de värden litteraturen anses bidra med. Vidare undersöks vilka idéer och insatser för läsfrämjande arbete som beskrivs, med fokus på vuxna icke-läsare. Detta följs av en undersökning av vilka samhällsarenor och politiska områden som lyfts fram som relevanta för det litteraturförmedlande arbetet, vilket till delar hänger samman med det läsfärmjande arbetet. Sammanfattningsvis konstateras att den vuxna icke-läsaren till stor del saknas i det undersökta materialet. Huvudsakligen lyfts den vuxna fram som en viktig läsande förebild för barn och unga. Utifrån resultatet av undersökningen diskuteras i avslutningen avsaknaden av perspektiv på lässituationen och en tydligare bro mellan forskarsamhället och kulturpolitiken på detta område.

Children meet adults dressed out in costumes in various situations. One of these characters is Skogsmulle in Friluftsfrämjandets outdoor education. Since the mid-1950´s Skogsmulle has been part of Swedish childhoods, and the concept has also spread to other countries around the world (C. Lindgren, 2021). The last decades forrest kindergartens and other kinds of preschools with focus on outdoor education flourishes around the world (Alme & Reime, 2021; Sobel, 2014), and some of them provides Skogsmulle activities. The purpose with the Skogsmulle outdoor activities is to learn about, and how to take care of nature in a playful way, and create opportunities for the children to bond with nature and strengthen their biophilia (Yılmaz m.fl., 2020; Änggård, 2009a). The aim of this study is to create knowledge about how children can experience situations when adults dress out as fictional characters, and what characterize their encounters with Skogsmulle in the forrest. Reception theory (Iser, 1980b; Rosenblatt, 2002) is used together with the concept of realunreality (A.-L. Lindgren m.fl., 2015) to explore what preschool children express and analyse the aesthetic response of the children. The method is qualitative case studies inspired by ethnographic design with observation and interviews. The result shows that children´s interpretation of fiction and reality is complex, and their encounters with Skogsmulle can be seen as an example of realunreality where the boundaries of real and unreal mingle (see A.-L. Lindgren m.fl., 2015). The children also becomes co-creators of the Skogsmulle story through their interactions, and creators of children´s culture (see Sparrman, 2011) as a response to the culture that the adults offers the children.

Uppsatsen analyserar Frida Nilssons bok Jagger, Jagger (2013) och R.J. Palacios bok Undret (2013), som båda behandlar ämnet mobbning. Undersökningens syfte är att dels analysera hur mobbning framställs i dessa böcker, dels hur böckerna, och skönlitteratur med motivet mobbning i allmänhet, kan användas i arbetet mot mobbning i skolan. Analysen genomförs utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, med närläsning och litterär texttolkning som metod. I den didaktiska diskussionen om hur böckerna kan användas i undervisning, kopplas egna reflektioner till Louise Rosenblatts receptionsteori och Aidan Chambers boksamtal. Analysen visar på ett flertal aspekter som berör gestaltningen av mobbning i de två barnböckerna, såsom att offren är impopulära, har få vänner samt är normbrytande. De utsätts främst för relationell och verbal mobbning. Förövarna i böckerna har hög social status och är överlägsna sina offer. Omgivningens reaktion och hantering av mobbningen är inte särskilt omfattande. Däremot skildrar Jagger, Jagger den starka inverkan som en utomstående individ kan ha på offrets hantering av mobbningen. Undret har en mer realistisk karaktär och Jagger, Jagger en mer fantastisk inriktning, vilket medför att den sistnämnda får en mer humoristisk lätthet i allvaret och samtidigt öppnar upp för tolkning hos läsaren. Den didaktiska diskussionen belyser skönlitteraturens värde i undervisningen samt hur läsning ger barn tillgång till fiktionsvärldar med skilda perspektiv, vilket i sin tur kan utveckla deras empatiska förmåga.

Titel: Banshee - En mytologisk varelse i dagens mediesamhälle Författare: Kimberly Seitola Handledare: Stefan Larsson Ämne: Religionsvetenskap    Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den irländska mytologiska varelsen banshee gestaltas i dagens mediesamhälle.   Teori: Den här uppsatsen använder sig av receptionsteorin, vilken riktar sig mot producenten, åskådaren och läsaren.   Frågeställningar: Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Hur har gestaltningarna av den mytologiska varelsen banshee förändrats i media i jämförelse med irländsk folktro? Hur uppfattar åskådarna mediernas gestaltning av den mytologiska varelsen banshee?   Metod: Metoderna som uppsatsen använder sig av är innehållsanalys samt jämförande metod. Metoderna valdes för att de bland annat kompletterar varandra.   Material: Uppsatsens empiri består av allt vetenskapligt publicerat material rörande den mytologiska varelsen banshee, kortfilmen Banshee från 2014, den amerikanska tv-serien Teen Wolf samt internetforum och dess olika kommentarsfält.   Resultat: Uppsatsen identifierar att mediernas gestaltning av banshee liknar den irländska folktrons. Forskningen även skillnader mellan folktron och mediernas framställning. Undersökningar av publikens perspektiv visar att den mytologiska varelsen banshee väcker en form av nyfikenhet bland dagens medieanvändare. / Title: Banshee – A mythological creature in today's media society Author: Kimberly Seitola Supervisor: Stefan Larsson Subject: Religious studies   Purpose: The purpose of the paper is to investigate how the Irish mythological creature banshee is shaped in today's media society.   Theory: This essay uses the reception theory, which targets the producer, the spectator and the reader.   Objectives and focus: The essay is based on the following questions: How have the representation of the mythological creature banshee changed in the media in comparison with Irish folklore? How do the perpetrators perceive the media's design of the mythological creature banshee?   Method: The methods that the essay uses is content analysis and comparative method. The methods were chosen because they complement each other.   Material: The essay's empirical essay consists of all scientifically published material relating to the mythological creature banshee, the short film Banshee from 2014, the American television series Teen Wolf, Internet forums and their various commentary fields.   Result: The essay identifies that the form of banshee in the media is similar to the Irish folklore. The research also shows differences between the Irish folklore and media production. Analyzes of the audience's perspective shows that the mythological creature banshee provokes a kind of curiosity among today's media users.

The aim of this study is to investigate Swedish upper secondary school teachers’ statements regarding reading and teaching choices in the English courses. The methods used were a survey in the form of a qualitative questionnaire, and a qualitative content analysis which was then applied to the survey data gathered. Reception theory and literary socialization theory were applied to the results. The four main research questions were: 1. What English literature do teachers in Swedish college preparatory programs choose for their students? 2. What English literature do teachers in Swedish vocational programs choose for their students? 3. What aspects of reception theory and literary socialization theory correspond to the teachers’ questionnaire answers regarding what skills they wish their students to acquire from reading English literature? 4. What are teachers’ attitudes towards students reading books of cultural, historical, and literary significance? The results concluded that there was no significant difference in the types of books chosen for the two programs. The college preparatory programs read a little more classical fiction, but the vocational courses did not lag far behind. When it came to the theories, a majority of teachers mentioned aspects brought up within literary socialization theory, while reception theory was barely touched upon. Books of literary, cultural, and historical significance were expected to be read in both the college preparatory and vocational programs. However, students in the college preparatory programs were expected to read these books slightly more than students in the vocational programs. One suggestion for future research is to examine the number of books teachers read within or outside of their preferred genre and how choice of genre may affect their literacy teaching in the classroom. / Syftet med den här studien är att undersöka svenska gymnasielärares läs- och undervisningsval i engelskundervisningen. Metoderna som användes var en enkätundersökning i form av ett kvalitativt frågeformulär och en kvalitativ innehållsanalys som sedan tillämpades på den insamlade enkätdatan. Receptionsteori och litterär socialisationsteori tillämpades på resultatet. De fyra huvudsakliga forskningsfrågorna var: 1. Vilken engelsk litteratur väljer lärare för elever på svenska högskoleförberedande program? 2. Vilken engelsk litteratur väljer lärare för elever på svenska yrkesprogram? 3. Vilka aspekter av receptionsteorin och litterär socialisationsteori stämmer överens med lärarnas enkätsvar om vilka färdigheter de önskar att deras elever ska förvärva genom att läsa engelsk litteratur? 4. Vilka är lärarnas attityder till att eleverna läser böcker av kulturell, historisk och litterär betydelse? Genom resultaten drogs slutsatsen att det inte fanns någon större skillnad i de typer av böcker som valdes för högskoleförberedande gentemot yrkesprogram. De högskoleförberedande programmen läste i ringa mängd mer klassisk skönlitteratur, men yrkesprogrammen hamnade inte långt efter. När det gällde teorierna nämnde majoriteten av lärarna aspekter som togs upp inom den litterära socialisationsteorin, medan aspekter inom receptionsteorin knappt berördes.Böcker av litterär, kulturell och historisk betydelse förväntades bli lästa i både de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen. De högskoleförberedande programmen förväntades dock läsa dessa böcker i något större utsträckning än yrkesprogrammen. Ett förslag till framtida forskning är att undersöka hur många böcker lärare läser inom eller utanför den genre de föredrar och hur vald genreläsning kan påverka deras läs- och skrivundervisning (litteracitet) i klassrummet.

Uppsatsen undersöker konstbetraktandets natur i tunnelbanan genom en närstudie av fotomontaget ”Den dagen, den sorgen på Karlaplans tunnelbanestation i Stockholm.  Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är: Hur spelar ”Den dagen den sorgen” upp sin mening och hur tas denna emot av betraktaren i tunnelbanekontexten vid Karlaplan?   Två underfrågor kompletterar frågeställningen: 1.Vilken är fotomontagets konstnärliga särart och hur är det organiserat narrativt? 2.Hur är tunnelbanans ”genius loci” och hur samverkar konstverket med platsen och rummet?    Impetus för uppsatsen är konstverkets säregna och unika karaktär som konstverk. Det finns inget liknande verk i Stockholms tunnelbana. Det lockar, väcker frågor och involverar betraktaren på ett direkt sätt. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka mekanismerna för denna betraktaraktiverande rörelse. En fråga som ofta saknas i den omfattande litteraturen om konsten i Stockholms tunnelbana är hur tunnelbanekonsten kommunicerar och tas emot av sina betraktarresenärer. Denna brist motiverar en undersökning av relationen mellan konstverk, betraktare och miljö.      Uppsatsen är utförd med hjälp av en deduktiv och systematiskt tolkande arbetsmetod utifrån en receptionsteoretisk och semiotisk teoribildning. De valda frågeställningarna har riktat analysen och fotomontaget har studerats som konstnärligt och språkligt fenomen. Receptionsteorin utgår från Wolfgang Kemps begreppsanalys, vilken är strukturerad i interna och externa faktorer. Peter Gillgren kompletterar Kemp och visar hur betydelsefulla verkets interartiella referenser och den litterära meningen är för den receptionsteoretiska tolkningen. Roland Barthes semiotiska teckenanalys, där denoterande tecken omvandlas till konoterande i betraktarens medvetande, ligger också till grund för tolkningen      Texten är uppbyggd av fem delar. De består av inledning, bakgrund, interna faktorer, externa faktorer samt avslutande diskussion med slutsatser och sammanfattning. Genom verkets många interartiella referenser framträder en samhällskritisk litterär mening. För att förmedla denna litterära mening har upphovsmannen medvetet sökt motverka en riskerad polysemi. Kompletterande performativa textremsor, det hyperrealistiska fotografiska bildmediet samt en återhållsamhet med fragment stramar åt och riktar bildens ”betydelse”. Bildens komposition och perspektiv samt en frekvent användning av vakanser och fokaliserande gestalter bjuder in betraktaren i bildens ”spel” och sätter dennes öga i rörelse.  Verk, betraktare och miljö möts och förstår varandra i hastiga filmiska ögonblick. Sådan är konstbetraktandets natur på Karlaplans tunnelbanestation.

This is a master thesis dealing with reception-theoretical aspects of the 96 meter long photomontage called That day and that grief, created by the Swedish photographer and artist Larseric Vänerlöf. The artwork is situated in the Karlaplan metro-station in Stockholm. The text is an extension of the master thesis that I wrote in 2017-2018, entitled The Cinematic eye. This new essay aims to deepen the understanding of how the photomontage reveals it´s meaning and how it is received by the viewer in the metro context at Karlaplan. Main questions: 1/ What is it in this big photomontage, that makes the viewing travellers, wanting to stay and watch it, even though they are in a hurry towards another place, in another matter? 2/ How does this artwork speak to me and how does it want me to watch it? 3/ What does the photomontage want to tell me? 4/ What does the work represents? Since my study focuses on the imagery and communication-act of the artwork, I find semiotics and reception-theory as the obvious theoretical tools. Part of the interpretation of the image relates to the semiotics of Roland Barthes and his statement that all images are polysemic and ambiguous and that they are culturally and historically conditioned. In my conclusion I discuss and to some extent challenge the mechanism and interaction between literal, denoting information and symbolic connotation in the viewer’s reception. The reception analysis is based on Wofgang Kemps conceptual apparatus formulated in The work of Art and its Beholder (1998), and Peter Gillgrens concept of interartial references. Hans Georg Gadamers view of art as a performative game complements the essays theoretical construction. I use a deductive and systematic interpretive working method. Based on the chosen semiotic and reception theoretical formation and through my questions, I have studied the phenomenology of the photomontage, i.e. as an artistic and linguistic phenomenon. Empathy in site/location, beholder and zeitgeist form the basis of the methodological work.The conclusions of the thesis are radically different from that of my former text from 2017-18. Imagery and symbolic ambiguities and focalics that refuse to reveal the "meaning" and content of the photomontage, activate the viewer in a performative way and creates a highly communicative work, which involves the viewer in the theatrical course. Through a deeper study of the “zeitgeist”, I have also concluded that the collective and political symbols from the 1970s in the work, have lost power and content at the time of the dismantling in 1982. The character that I previously perceived as "Art as weapon" has in this essay been transformed to "Art as visuality". The art of photography appears as the real subject matter for the photomontage at Karlaplan subwaystation.