91 |
Friluftslivets nya position i Lgr 11 : En kvalitativ studie om huruvida lärare i idrott och hälsa upplever möjligheter eller begränsningar med att förverkliga friluftslivet i skolanIvetun, Ulrika January 2012 (has links)
Syfte och frågeställningar I den nya läroplanen Lgr 11 har friluftslivet fått en ökad betydelse eftersom att friluftsliv blivit tilldelad en egen rubrik och för att utomhusmiljön betonas allt mer. Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur fem utvalda idrott och hälsalärare nu upplever möjligheter eller begränsningar med att realisera friluftslivsundervisningen. Dessa frågeställningar tog jag till hjälp: Hur ser lärarna på den gamla och nya kursplanen gällande friluftsliv? Hur bedriver lärarna undervisning enligt den nya kursplanen gällande friluftsliv? Finns det några avgörande möjligheter eller begränsningar som påverkar den nya friluftsundervisningen? Metod Lärare inom idrott och hälsa kontaktades och kvalitativa intervjuer genomfördes med respektive lärare för att få en mer djupgående inblick kring hur de tänker runt den nya friluftsundervisningen och friluftslivets nya position. Lärarna valdes av bekvämlighetsskäl då jag fick kontakt med majoriteten av dem via studiekamrater. Resultat Resultaten visar att den nya läroplanen, Lgr 11 är mycket mer tydlig när det gäller friluftsliv, där framförallt progressionen framhävs som en förbättring. Faktorer som tid, ekonomi, skolans läge, elevers och lärares inställning och samarbete på skolan krävs för att det ska underlätta skolans friluftsundervisning, vilket är samma faktorer som tidigare forskning anger. Nya faktorer som framkommer är att elevers och andra lärares inställning till att vara ute måste förbättras eftersom att den nya kursplanen betonar utomhusmiljön i större utsträckning. Slutsats Slusatsen som kan dras är att det är svårt realisera friluftslivsundervisningen i den nya läroplanen, Lgr 11 i nuläget. Lärarna upplever att implementeringsarbetet kring den nya kursplanen har varit bristfällig och att den nya friluftsundervisningen därför skjuts på framtiden. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2012</p>
|
92 |
Nolltolerans : Svenska grundskolors ansvar vid kränkande behandling och mobbningIhrsén, Lina January 2018 (has links)
Uppsatsens syfte har varit att undersöka skolans ansvar och skyldigheter vid fall av kränkande behandling och mobbning. Detta har gjorts genom att studera och analysera doktrin och lagstiftning, enligt den rättsdogmatiska metoden. Slutsatser har därefter kunnat dras utifrån uppsatsens innehåll. Det kan konstaterats att bestämmelserna i 6:e kapitlet har sitt ursprung i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn eller elever och att dagens lagstiftning har påverkats av dessa bestämmelser. Skolans ansvar för barn och elever sträcker sig långt utanför skolans gränser. Vid kränkande beteende på skolan eller via sociala medier har skolan allt ansvar och alla skyldigheter att förebygga och förhindra att det fortsätter. Det är kommunen, skolans huvudman, som blir skadeståndsskyldig om fel eller försummelse i myndighetsutövning funnits. Kommunen blir även skadeståndsskyldig om omständigheter efter en utredning av en anmälan gett anledning till rättegång i mål om skadestånd.
|
93 |
MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH UNGDOMAR : En kartläggning av kommunerna i Hallands länÅkesson Ugballa, Angelica January 2010 (has links)
This study aims to identify the municipalities of Hallands’ methods, guidelines and policies in integration concerning new arrivals of children and teenagers. Some of the new arrivals are under the power of Swedish Migration Board and some of them are by a contract handed over to the municipalities. The evaluation is based on Michael Lipskys street-level bureaucracy which puts its focus on the lower level of bureaucrats meeting with clients. The frame is Skolverkets guideline for education of new arrivals which is more or less a way towards a common policy. The other document used to put up evaluation criteria’s is the Integration office united goals towards the receiving of new arrivals. The material for this evaluation is empirical in the sense of interviews made in the municipalities and document handed from each responsible bureaucrat. The result shows implications of the wide interpretation that the municipalities have. Some of them follow the directions and stop there, while others form routines and policies which go beyond the expectations. The conclusion of this study is that some municipalities have a lack of structure in the area for new arrivals of children and teenagers. This is in most of the cases because there also is a lack of liability areas. Most of the jobs are handed over to the principals who in the same way hand theirs over to the teachers. Bureaucrats need to know what is expected and there need to be documents or a reliable structure to work under.
|
94 |
Leda digitaliseringen i skolan : Om att navigera i en föränderlig världOlsson, Gunillahelen January 2021 (has links)
The school leader task is complex and has since 2017 been expanded with the task of leadingthe digitization in school. The purpose of this study is to make visible and problematize thechallenges school leaders face in their mission to lead digitization in schools. Through focusgroup interviews where school leaders at upper secondary school level talked about the workat their own school and their own role in the work of leading the digitization, challenges havebeen identified. These are set in relation to theory of how successful (distributed) managementof digitization ought to take place and in relation to the National Agency for Education'sexpectations of school leaders in the task of leading the digitization.The results show that an already complex assignment has become even more challenging. Thedigitization assignment affects almost all areas of the school's activities and, as a result, theschool leaders express difficulties in formulating clear goals with the digitization. They alsodescribe limitations in the conditions, both in terms of teachers' time but also personnelresources in the form of IT educators or development leaders and support. Technology is alsoa challenge because development is progressing so fast. In parallel with the internal activities,there is a debate about the effects of digitization on the individual and the learning that schoolleaders need to relate to.The challenges are many and it is important to continue the discussion about how school leaderscan be supported in their mission to lead digitization in schools.
|
95 |
Statligt arbete mot våldsbejakande extremism : En jämförande fallstudie kring Polismyndighetens och Skolverkets arbete för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremismHoset, Oskar January 2023 (has links)
The purpose with this study is to develop a deeper understanding about how Swedish governmental agencies can differ in how they handle radicalization and violent extremism as a community problem. The reason behind this study is the growth of attention on young western citizens being radicalized and involved in terrorist activity during the last decade. The governmental agencies that have been selected for this study are the Swedish Police Authority and the Swedish National Agency for Education. The chosen research design for this study is a qualitative method to analyze two official agencies reports connected with measures handling violent extremism. The results provided by the research shows that both state agencies are relying on agency cooperation to handle the issue with violent extremism. It also shows that the Swedish National Agency of Education focuses on long term prevention methods on micro level while the Swedish Police Authority focuses on requiring juridical support on macro level to develop more intelligence collecting methods. This is explained by the fact that state agencies have their own ways of applying governance tools on individual subjects.
|
96 |
Grundskollärares erfarenheter av systematiskt kvalitetsarbete : En kvalitativ intervjustudie av det systematiska kvalitetsarbetet och dess påverkan på grundskollärares arbetssituation i svenska skolväsendet / Primary School Teachers’ Experiences Regarding Systematic Quality Management : A qualitative interview study of systematic quality management and its effect on primary school teachers´ work situation within the Swedish school systemTaipova, Arzu January 2024 (has links)
The Swedish education system underwent extensive reforms in the late 1080s and early 1990s, alongside changes in the public sector. These reforms involved a transition from a centralized to a decentralized system, where decision-making was delegated to municipalities and their respective operations. The Swedish National Agency for Education (Skolverket) was tasked with reviewing the quality reports of municipalities and reporting their assessments to the state. The evaluations displayed multiple flaws in the municipalities operations, and as a result of this, the Systematic Quality System (SKA) was implemented as a regulation in the Education Act of 2010. Despite some researchers and teachers expressing their opinions on this subject, there are still konwledge gaps regarding primary school teachers´ experiential perceptions of the Systematic Quality Sysstem and its impact on their work situation. Using the central concepts of institutional norms, decoupling, and path dependence from neoinstitutionalism as analytical instruments, will contribute to understanding how SKA with its rules and guidelines affects primary school teachers´ perceptions on the SKA. Furthermore, the study examines how primary school teachers, acting as street- level bureaucrats, are influenced by the SKA in their professional autonomy. Employing a qualitative method, six primary school teachers from two different cities and schools were interviewed. By gathering primary school teachers´ experiential perceptions and analyzing them using analytical instruments, it demonstrates that there is no consensus regarding systematic quality system. The reasons for this phenomenon stem from differences in implementation strategies, local adaption, and contextual factors across different school operations.
|
97 |
Avslutande prov i svenska som andraspråk-eller inte? / Final exam in Swedish as a second language in adult education – or not?Österqvist, Heléne January 2017 (has links)
Skolverket konstruerar och ger ut nationella prov för elever som studerar svenska som andraspråk på grundläggande nivå i grundskolan. Däremot finns inga nationella prov för vuxna elever på vuxenutbildningen. Elevernas provresultat kan ge en uppfattning om den tillägnade språkkunskapen i svenska är tillräcklig för att gå vidare till svenska som andraspråk på gymnasienivå. Denna mindre studie behandlar hur några lärare på vuxenutbildningen motiverar huruvida avslutande kursprov behövs eller inte. Hur detta formuleras i läroplanen för vuxenutbildningen och kursplanen för svenska som andraspråk undersöks också. Några språkforskares syn på kunskap, lärande och bedömning utgör den teoretiska utgångspunkten. De resultat studien visar, pekar på att avslutande kursprov efterfrågas av lärarna. Lärarna uppfattar att även elever efterfrågar dessa prov. Detta jämförs med de centrala dokumenten, som stödjer att avslutande prov ska ge lärare stöd i sin bedömning. Några teoretikers syn på kunskap, lärande, prov och bedömning behandlas också för att tydliggöra en motivering av avslutande kursprov. / Skolverket constructs and distributes final examination in Swedish as a second language. These tests are only given to younger students at compulsory level, not to adult students. The students' test results can give an idea of whether the language proficiency in Swedish is sufficient to move to Swedish as a secondary language at upper secondary level. This smaller study treats how teachers in adult education perceive whether or not the final exam test is necessary. How this is formulated in the curriculum for adult education and the syllabus for Swedish as a second language is also examined. Some language researchers' views on knowledge, learning and assessment constitute the theoretical point of origin. The results of the study indicate that the final exam tests are demanded by the teachers. Teachers perceive that even students request these tests. This is compared with the central documents supporting the final exam to provide teachers with support in their assessment. Some theorists' views on knowledge, learning, testing and assessment are also discussed to clarify a motivation for the final exam.
|
98 |
Teachers’ Interpretations ofthe Reading Strategies in the ESL Syllabus : A Mixed Method Study on the Possible Advantages andDisadvantages of the Phrasing of Reading Strategies in theRevised ESL Syllabus for Swedish Upper Secondary School / Lärares tolkningar av lässtrategierna i ämnesplanen för engelska : En multimetodstudie om de möjliga fördelarna och nackdelarna med formuleringen av lässtrategier i denreviderade ämnesplanen för engelska i den svenska gymnasieskolanBrude, Frida, Öhman Ekman, Alice January 2022 (has links)
The aim of this study is to investigate how teachers interpret the reading strategies in the revised English as aSecond Language (ESL) syllabus from 2021, and what advantages and disadvantages they see with the syllabuswhen they teach reading strategies. Previous studies suggest that it is beneficial to teach reading strategies in school.The revised ESL syllabus for upper secondary in Sweden mentions reading strategies but gives no definition orinstruction, making it the teachers’ responsibility to choose an interpretation. However, there is not much researchon the interpretation of reading strategies in ESL in a Swedish context nor in upper secondary school.The study was made through interviews, which where analysed thematically, and a survey, where univariate analysiswas used. The results showed that most teachers were confident using and explaining the strategies, but ofteninterpreted them in different ways. The results also showed that while most teachers think the phrasing in thesyllabus is clear, there are some ambiguities. Most teachers also said they had the resources they needed, but somedidactic resources were mentioned as lacking by some.Conclusions from these results are: that the revised ESL syllabus provides room for interpretation and gives teachersautonomy which they see as positive; that the differences in strategy interpretation can affect the students’ right toequal education; that there are strategies of which teachers are unsure; and that the lack of some resources is anobstacle in the implementation of the syllabus and the teaching of reading strategies. Implications of this thesis arethat policy makers can use it in their development of future educational policy documents, and that teachers can useit to educate themselves on their role in interpreting the syllabus in their work.
|
99 |
I friskolans vård eller våld : en analys av ett debattprograms konsekvenserSundström, Ulla January 2004 (has links)
<p>Den här uppsatsen handlar om hur religiösa friskolor behandlades i media efter debattprogrammet i TV "Dokument inifrån" som sändes den 8/5 år 2003. Programmets journalist kritiserade både muslimska och arabiska friskolor för att inte följa svensk skollag och den läroplan som finns för friskolorna samt för de allmänna skolorna. Journalisten kritiserade även Skolverket för bristande kontroll. Mitt syfte var att ta reda på hur media beskrev de religiösa friskolorna och om den beskrivningen fick några konsekvenser för någon av de skolor som behandlades i TV-programmet.</p>
|
100 |
I friskolans vård eller våld : en analys av ett debattprograms konsekvenserSundström, Ulla January 2004 (has links)
Den här uppsatsen handlar om hur religiösa friskolor behandlades i media efter debattprogrammet i TV "Dokument inifrån" som sändes den 8/5 år 2003. Programmets journalist kritiserade både muslimska och arabiska friskolor för att inte följa svensk skollag och den läroplan som finns för friskolorna samt för de allmänna skolorna. Journalisten kritiserade även Skolverket för bristande kontroll. Mitt syfte var att ta reda på hur media beskrev de religiösa friskolorna och om den beskrivningen fick några konsekvenser för någon av de skolor som behandlades i TV-programmet.
|
Page generated in 0.0564 seconds