Global ETD Search

1	Ding-Diskurs - die Darstellung der Dingwelt bei Wilhelm Genazino, beispielhaft an <i>Ein Regenschirm f??r diesen Tag</i> und <i>Eine Frau, eine Wohnung, ein Roman</i> Fischer, Melanie January 2004 (has links) The following thesis examines the topos of "things" in literature. Herein we discuss concrete objects and how they are used and presented in contemporary prose. The primary works analyzed are both by Wilhelm Genazino, namely <i>Ein Regenschirm f??r diesen Tag</i> and <i>Eine Frau, eine Wohnung, ein Roman</i>, published in 2001 and 2003 respectively. The analysis of different "things" in the two novels by Genanzino affords one the opportunity of pursuing three different objectives. First, the topos is by its very nature an interdisciplinary one, and therefore the theoretical concepts from different disciplines are applied to the scholarly examination of "things" in literature. This theoretical framework is based on different aspects of the work of the philosopher Martin Heidegger, the media theorist Marshall McLuhan, the sociologist Norbert Elias, and the philosophical economist Karl Marx. Some specific characteristics of the presentation of "things" in literature such as "Tücke des Objektes" ("flaw of the object") and the fetishization of objects are also discussed. As a result, a new constellation of ideas is developed that has practical applications for the analysis of literature. The second goal of this thesis is to interpret the works of Wilhelm Genazino, a highly regarded author who has been largely ignored by literary scholars, by applying this new conglomeration of ideas. This interpretation concentrates on single concrete "things" that appear in the novels to establish their connotations for the narratives. "Things" become cultural or personal symbols, and the interpretation of them reveals another dimension to Genazino's prose. Last but not least it is shown that even small "things" (can) have a major impact in every form of media. This might well influence traditional interpretations of well known works in the literary canon. Four examples from world literature introduce the topic in order to give an overview of the different representations of the topos "thing". It becomes apparent that the symbolic meaning of things may change during epochs. Nevertheless these four examples introduce topoi, such as "transitorisches Objekt" ("transitional object"), which can also be found in the primary works of this thesis. The examples are taken from different epochs as well as from different cultural backgrounds to emphasize the intercultural premise of the theme. After introducing Genazino??s approach to the thing-discourse and defining his major ideas, a close reading that makes use of the analytical framework is employed to discuss and interpret the primary texts. It becomes apparent that "things", rather than plot or character, provide the major impetus to the narratives. The interdisciplinary approach of this thesis underscores the important contributions that an analysis of "thing discourse" can make to the study of literary texts and their importance to human existence. As the topic of discussion has been of intereset to scholars in several different scientific areas, it becomes clear that the interdisciplinary approach of analyzing texts may spread ideas concerning not only the works in question, but all disciplines involved as well. Philosophy German Studies Ding Genazino Diskurs Fetisch Zeug
2	Ding-Diskurs - die Darstellung der Dingwelt bei Wilhelm Genazino, beispielhaft an <i>Ein Regenschirm für diesen Tag</i> und <i>Eine Frau, eine Wohnung, ein Roman</i> Fischer, Melanie January 2004 (has links) The following thesis examines the topos of "things" in literature. Herein we discuss concrete objects and how they are used and presented in contemporary prose. The primary works analyzed are both by Wilhelm Genazino, namely <i>Ein Regenschirm für diesen Tag</i> and <i>Eine Frau, eine Wohnung, ein Roman</i>, published in 2001 and 2003 respectively. The analysis of different "things" in the two novels by Genanzino affords one the opportunity of pursuing three different objectives. First, the topos is by its very nature an interdisciplinary one, and therefore the theoretical concepts from different disciplines are applied to the scholarly examination of "things" in literature. This theoretical framework is based on different aspects of the work of the philosopher Martin Heidegger, the media theorist Marshall McLuhan, the sociologist Norbert Elias, and the philosophical economist Karl Marx. Some specific characteristics of the presentation of "things" in literature such as "Tücke des Objektes" ("flaw of the object") and the fetishization of objects are also discussed. As a result, a new constellation of ideas is developed that has practical applications for the analysis of literature. The second goal of this thesis is to interpret the works of Wilhelm Genazino, a highly regarded author who has been largely ignored by literary scholars, by applying this new conglomeration of ideas. This interpretation concentrates on single concrete "things" that appear in the novels to establish their connotations for the narratives. "Things" become cultural or personal symbols, and the interpretation of them reveals another dimension to Genazino's prose. Last but not least it is shown that even small "things" (can) have a major impact in every form of media. This might well influence traditional interpretations of well known works in the literary canon. Four examples from world literature introduce the topic in order to give an overview of the different representations of the topos "thing". It becomes apparent that the symbolic meaning of things may change during epochs. Nevertheless these four examples introduce topoi, such as "transitorisches Objekt" ("transitional object"), which can also be found in the primary works of this thesis. The examples are taken from different epochs as well as from different cultural backgrounds to emphasize the intercultural premise of the theme. After introducing Genazino´s approach to the thing-discourse and defining his major ideas, a close reading that makes use of the analytical framework is employed to discuss and interpret the primary texts. It becomes apparent that "things", rather than plot or character, provide the major impetus to the narratives. The interdisciplinary approach of this thesis underscores the important contributions that an analysis of "thing discourse" can make to the study of literary texts and their importance to human existence. As the topic of discussion has been of intereset to scholars in several different scientific areas, it becomes clear that the interdisciplinary approach of analyzing texts may spread ideas concerning not only the works in question, but all disciplines involved as well. Philosophy German Studies Ding Genazino Diskurs Fetisch Zeug
3	Hatten, dockan, capen, byrån : ting och tinglighet hos Djuna Barnes Frödin, Ellen January 2013 (has links) The inhuman element in Djuna Barnes’s works has been widely acknowledged. So far the research has, however, concerned itself primarily with animality, thus neglecting the importance of things and thingliness in her texts. In this essay I outline a new way of approaching Barnes were things are taken into account as a vital element in her literary world, using theories on prostheses, fetishes and souvenirs. In Nightwood and four of the short stories, ”A Night Among the Horses”, ”Aller et Retour”, ”Cassation”, and ”The Grande Malade”, I examine clothing, interiors, collections, statues and dolls as objects that in different ways harbour meaning, dream, riddle, memory, history, longing and desire. The aim is not at translating these objects; my concern is not so much with what they mean, as how they mean; how they are used and thus how they interact with the characters. Djuna Barnes thing thingliness fetish prosthesis souvenir collection Djuna Barnes ting fetisch protes souvenir samling
4	"Jag har blivit mycket lyckligare sedan jag slutade intressera mig för kvinnor och bytte till sexdocka" : En kvalitativ studie om erfarenheter hos personer som använder sexdockor / ”I´ve become much happier since I stopped being intrested in women and switched to sex doll” : A qualitative study of experiences of people who use sex dolls Robatto, Eliana January 2021 (has links) Syftet med studien var att belysa erfarenheter av att använda en sexdocka, så som de framkom i ett svenskt internetforum. Debatten som förs i media kring sexdockor tenderar att återuppliva polariserade ståndpunkter som handlar om genus, sexualitet, pornografi och kommersialism. Samtidigt är sexdockor inget nytt fenomen utan användandet går långt tillbaka i historien och erotiska avbildningar som används sexuellt är införlivade i konsten och mytologin. Forskning som fokuserar på användare av sexdockor saknas dock. Det empiriska materialet består av inlägg från ett svenskt internetforum, där inläggsförfattarna sinsemellan diskuterade ämnet sexdockor. För att få en djupare förståelse för användandet av sexdockor har en hermeneutisk ansats använts. Materialet har sedan analyserats med hjälp av queerfenomenologisk teori. Resultatet visar att flera, vitt skilda erfarenheter och motiv finns hos personer som använder sexdockor. En del av användandet är kopplat till svårigheter med relationer och sexdockor används i dessa fall som substitut till relationer. Erfarenheter av dåliga relationer beskrevs samt erfarenheter av ett ofrivilligt singelskap. Studien bekräftar även tidigare forskning kring att sexdockor används för andra ändamål än för samlag. Ett slags omvårdnad av sexdockan beskrevs i termer av handhavande, hygien, samt att göra dockan fin och tilldragande för ögat. Även det stigma och tabu som omger användandet av sexdockor togs upp och diskuterades i forumet. Avslutningsvis diskuteras att en sexdockeberättelse är en berättelse om lust och åtrå men också om de normer och livsvägar som omgärdar relationer och sexualitet. / The aim of the study was to shed light on experiences of using a sex doll, as they appeared in a Swedish internet forum. The debate that is taking place in the media about sex dolls tends to revive polarized standpoints which surround gender, sexuality, pornography and commercialism. At the same time, sex dolls are not a new phenomenon since the use goes a long way back in history and erotic images for sexual purpose are incorporated into the art and mythology. However, research that focuses on the users of sex dolls is lacking. The empirical material is based on posts from a Swedish internet forum, where the authors of the posts discussed the topic of sex dolls with each other. To gain a deeper understanding of the use of sex dolls, a hermeneutic approach was used. The material was then analyzed with queer phenomenological theory. The results show that there are several, widely different experiences and motives of persons using sex dolls. A part of the use is linked to difficulties with relationships and sex dolls are in these cases used to substitute relationships. Experiences of poor relationships were described, as well as experiences of involuntary being single. The study also confirms previous research regarding the use of sex dolls for purposes other than intercourse. A kind of care-taking of the sex doll was described in terms of handling, hygiene and making the doll pretty and attractive to the eye. The stigma and taboo surrounding the use of sex dolls is also addressed and discussed in the forum. Finally, there is a discussion about a story of a sex doll being a story about lust and desires but also about the norms and life paths which surround relationships and sexuality. Fetish Internet forum Masturbation Queer phenomenology Sex aids Sexdoll Sexrobot Fetisch Internetforum Onani Queer fenomenologi Sexdocka Sexhjälpmedel Sexrobot. Other Health Sciences Annan hälsovetenskap
5	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) <p>Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen.</p> Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
6	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen. Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
7	Fetischism, läggning och lag : En kvantitativ analys av en sexuell minoritets relation till lagstadgad läggning / Fetishism, sexual orientation and law : A quantitative analysis of a sexual minority's relation to legally established sexuality Nilsson-Jatko, David January 2020 (has links) Fetischister är en sexuell minoritet vars sexualitet karaktäriseras av en inriktning mot någon sak, något annat än kön. Svensk lagstiftning kommunicerar en normerande bild av att endast sexualiteter riktade mot kön kan vara grundläggande och utgöra en persons sexuella läggning, övriga tillskrivs att vara sexuella beteenden med svaga konstitutiva kopplingar. I detta projekt undersöks något som inte undersökts kvantitativt tidigare; huruvida fetischisters egna upplevelser stämmer med lagstiftningens antaganden om gruppen. Eftersom lagstiftning är värderings- och tankenormerande och ytterst reglerar hur vi organiserar samhället är det högst angeläget att ta reda på hur det förhåller sig. Fetischisters upplevelser har fångats i en kvantitativ undersökning med 2028 respondenter. Resultaten av undersökningen har jämförts med fyra antaganden om fetischister som lagstiftningens förarbeten utgår från. Analysen pekar mot att: Fetischism kan vara såväl sexuellt som ickesexuellt och något som kan röra tankar, känslor och beteenden på ett konsistent sätt över tid. Att som lagstiftningen porträttera fetischism som ett strikt sexuellt beteende som ställs i kontrast till något personlighetsanstruket framstår därmed som otillräckligt. Denna undersökning synliggör att det finns en fetischistisk orientering, en fetischistisk sexuell preferens. Förarbetenas utgångspunkt att enbart könsinriktade sexualiteter har att göra med sexuell preferens är därmed en förenkling som framstår som felaktig. Undersökningen har visat att fetischism kan vara något grundläggande, stabilt, ej frivilligt valt och uppkommet i tidig ålder. Därmed stämmer inte förarbetenas antagande att dessa egenskaper är unika för sexualiteter riktade mot kön. Fetischistisk sexualitet har potential att vara en individs sexuella läggning då sexualiteten kan genomsyra sexuell praktik, identitet och preferens på ovan nämnda sätt. Därmed stämmer inte lagstiftningens bild av att enbart sexualiteter riktade mot kön kan vara sexuella läggningar. Den sammantagna analysen visar att fetischisters upplevelser inte stämmer med de antaganden om gruppen som lagstiftningen baseras på. Fetischism kan ligga till grund för flera olika situationer; både något som för en person kan utgöra ett svagare sexuellt intresse likväl som något som för en annan person kan vara grundläggande, såsom dennes sexuella läggning. Lagstiftningen återspeglar inte detta. / Fetishism refers to sexuality focused on a specific thing; an object, a body part or, in some cases, a more abstract phenomenon. Swedish law states that only sexualities focused on sex/gender can be considered fundamental to a person – in Sweden referred to as a person’s ”sexual disposition” or ”läggning”; roughly equivalent to ”primary sexual orientation”. Sexualities focused on anything other than sex/gender are considered sexual behaviours with weak constitutive connections. This research project examines quantitatively how the self-percieved experiences of fetishists compares to the assumptions about the group made in Swedish law texts. Data focused on the experiences of 2028 fetishists has been collected through an Internet survey 2019 – 2020, specifically targeting persons with a fetishistic sexuality in a sexological sense. The respondents identified as 74.7% men, 19.3% women and 6.0% other gender, with an average age of 41.4 years. The results from the survey indicates: Fetishism can have sexual as well as non-sexual aspects. Fetishism can influence thoughts, emotions and behaviours in an individual consistently over a very long period of time. The law’s depiction of fetishism as a strictly sexual behaviour that is discursively portrayed in contrast to personality appears to be inadequate. The results highlights a fetishistic sexual preference. The law’s assumption that only sex/gender focused sexualities can be relevant for a persons sexual preference or orientation consequently appears to be misleading. The results shows that fetishism can be constitutive to a persons sexuality: It can be a profound and enduring sexual pattern, not voluntarily chosen and emerging in early age. Consequently, the law’s assumptions that those properties are unique for sex/gender focused sexualities appears to be inaccurate. Fetishism has the potential to be an individual’s sexual disposition (primary sexual orientation), as it can characterize an individual’s sexual practice, identity and preference in a constitutive way. Consequently, the law’s definition of sexual disposition (primary sexual orientation) as only being relevant to sexualities focused on sex/gender appears to be false. The research indicates that the Swedish law’s assumption about fetishism does not correspond with the self-perception of fetishists themselves. The result suggests that fetishism is a heterogenous sexuality, which for some fetishists can consist of a less constitutive sexual interest, while it in others can be a more fundamental sexual disposition (primary sexual orientation). Fetishism fetish fetishists law legislation sexuality preference orientation sexual orientation sexual disposition queer queer theory gender studies gender and queer studies sexual minorities sexology fetishism studies fetish studies normativity heteronormativity lgbtq visibility erasure sex orientation norm Fetischism fetisch fetischister lag lagstiftning diskrimineringslag diskrimineringslagstiftning sexualitet preferens sexuell preferens läggning sexuell läggning orientering sexuell orientering queer queerteori genusvetenskap sexuella minoriteter sexologi begär fetischismforskning fetischforskning heteronorm hbtq synlighet osynliggörande erasure normkritik könsorienteringsnorm könsorienteringsnormen Gender Studies Genusstudier
8	Varan-i-världen : Varan i form och innehåll i En dramatikers dagbok / Being-in-capitalism : The commodity in content and form in Diary of a Playwright Stark Theander, Ellen January 2022 (has links) This thesis explores the commodity as a motif in the first volume of Lars Norén’s Diary of a Playwright, as well as how this motif relates to reification and alienation, and in addition is reflected in the work formally. The study is oriented both towards the text’s depiction of the commodity and its reflections on its own depiction. These descriptions are read in light of Marxist theory and through comparisons with Walter Benjamin’s Passagenwerk, where the latter work also forms a connection to Martin Heidegger and Simone Weil in their capacity of important influences for Norén. Much like in the Passagenwek, the commodity acts as a secret structure in Diary of a Playwright. It organises the text and its seemingly disparate elements on a deeper level. The study contributes to a new understanding of one the greatest Swedish writers in the 20th and 21st centuries. Although the diary has not been the subject of much research, the predominant understanding of the work is, as with Norén’s other writings, largely characterised by a psychoanalytic perspective. Lars Norén Norén En dramatikers dagbok varor varan förtingligande förfrämligande reifikation alienation marxism fenomenologi Frankfurtskolan Walter Benjamin Passagearbetet Passagenwerk Lukács Historia och klassmedvetande Karl Marx Fredric Jameson Guy Debord Simone Weil Martin Heidegger Ulf Olsson Anders Olsson Jesper Olsson Peter Henning Cecilia Sjöholm Mikael van Reis Lars Nylander Birgitta Trotzig Patrik Mehrens Yvonne Blomberg Jan Olov Ullén Göran Sommardal Jakob Staberg Björn Apelkvist Erik Beckman Susan Buck-Morss avskapelse schizofreni varans dialektik marxistisk formalism skådespelssamhället varuformen fetisch fantasmagori General Literature Studies Litteraturvetenskap Humanities and the Arts Humaniora och konst Languages and Literature Språk och litteratur
9	Sexualitet bortom kön : Fetischism som synliggörare av könsorienteringsnormen Nilsson-Jatko, David January 2021 (has links) Syftet med detta projekt är att granska nutida sexualitetsnormer. För att genomföra detta undersöks hur rådande föreställningar om sexualitet framstår i skenet av en referenspunkt utanför dagens hegemoni. Som sådan perspektivgivare tas sexualiteten fetischism, betraktad utifrån ickepatologiserande kunskapsideal. Budskap från statsmakt och upplysande aktörer granskas diskursanalytiskt och genealogiskt. Analysen indikerar att dagens situation är ett resultat av en politiserad kamp om begrepp och tolkningsföreträden som ägt rum under de senaste decennierna; i förarbeten som ligger till grund för lagstiftning i ämnet verkar selektiva och partiska metoder ha använts. Dagens läge kan sägas kännetecknas av en kulturdominans där statsmaktens föreställning om sexualitet kväser alternativ; en sanningsregim. Analysen pekar på en nutida könsorienteringsnorm: I dagens hegemoni konstrueras könsorientering som den allmänmänskliga grunden för varandet – hur en person är sexuellt lagd antas endast kunna ha att göra med hur hen relaterar sexuellt till kön. Sexualiteter som kännetecknas av annat än könsbegär andrafieras och konstrueras som labila och icke-konstitutiva praktiker; personer som är lagda på sätt som kännetecknas av annat än könsbegär orimliggörs. Med en avtagande föreställning om att alla förväntas vara strikt heterosexuella kan könsorienteringsnormen ses som en nutida ersättande norm. Den kan förstås som en fundamental del av heteronormen och dess idealiserade starka kopplingar mellan sexualitet och kropp/kön. Det förefaller relevant att tala om en hittills förbisedd intrasektionell makt- och marginaliseringsdimension som kännetecknas av könsorienteringsnormativiteten. / The aim of this project is to critically examine contemporary sexuality norms. This is conducted by examining how current assumptions about sexuality holds up when put into perspective given by a point of reference outside of the current hegemony: fetishism. Definitions and information from Swedish legislators, educational actors, sexual health clinics and minority rights organisations are subjected to a genealogical and critical discourse analysis. The results indicate the presence of a contemporary sex orientation norm: In the present hegemony, sex orientation in general is constructed as part of the natural and universal way to be human while other sexualities are otherized and constructed as non-constitutive practices. With a waning expectation of all-encompassing heterosexuality, the sex orientation norm appears to be a present-day effectual norm. It can be understood as an integral part of heteronormativity. The analysis also points to a previously overlooked intrasectional dimension of analysis, corresponding to the sex orientation norm. Sex orientation norm queer queer theory fetishism fetish fetishists law legislation sexuality preference orientation sexual orientation sexual disposition gender studies gender and queer studies sexual minorities sexology fetishism studies fetish studies normativity heteronormativity lgbtq visibility erasure culture dominance Könsorienteringsnorm könsorienteringsnormen queer queerteori fetischism fetisch fetischister lag lagstiftning diskrimineringslag diskrimineringslagen diskrimineringslagstiftning sexualitet preferens sexuell preferens läggning sexuell läggning orientering sexuell orientering genusvetenskap minoriteter sexuella minoriteter sexologi sexualvetenskap begär fetischismforskning fetischforskning heteronorm heteronormen hbtq synlighet osynliggörande erasure norm normer normkritik sanningsregim marginalisering intersektionalitet strukturellt förtryck genealogi kulturdominans Gender Studies Genusstudier
10	Kunskapsproduktion kring fetischism : Att förhålla sig till sakorienterad sexualitet Nilsson-Jatko, David January 2023 (has links) Detta projekt söker efter vägledande principer för en kunskapsproduktion kring fetischistisk sexualitet. Detta har utförts genom diskursanalytiska och genealogiska studier av hur fetischism konstrueras i olika sociokulturella sammanhang. Analysen indikerar att fetischistisk sexualitet existerar i en marginaliserad position i ett maktrelationellt landskap, där yttre grupper har olika incitament till att återge fetischism på bristfälliga, sexualiserande och andrafierande sätt. Detta medför olika problem vad gäller kunskapsproduktionen kring fetischistisk sexualitet och kan antas bidra till upprätthållandet av nuvarande sexualnormer. För att minimera dessa kunskapsproduktionsproblem föreslås åtta vägledande principer: En ansvarstagande kunskapsproduktion som utgår från subjektet; medvetenhet om stereotyper och om patologins kvardröjande ok; användande av icke-andrafierande terminologi; medvetenhet om könsorienteringsnormen; medvetenhet om politiserade begrepp; undvikande av låsning i subkulturell identitetspolitik; en förståelse för den abjektas möjligheter att tala; samt bruk av intrasektionell analys. Dessa principer kan förstås bidra till ett tillgängliggörande av forskningsfältet kring fetischism samt bidra till en allmän förståelse för sexualitet bortom kön. / This project aims to find guiding principles for a knowledge production around fetishism. This has been conducted through discourse analysis and genealogical studies of the construction of fetishism in central contexts. The analysis indicates that fetishism is marginalised in a weave of power relations, where external interests have incitaments to vilify, sexualise and otherise fetishistic sexuality. This is understood to potentially cause various problems when it comes to knowledge production around fetishism. In order to minimise these problems, eight guiding principles are suggested: A knowledge production based in the subject; awareness of lingering pathological notions and stereotypes; usage of non-othering terminology; awareness of the sex/gender orientation norm; awareness of politicised definitions; awareness of subcultural identity politics; an understanding of the abject's ability to speak; and usage of intra-sectional analysis. Fetishism fetishism research fetishism studies knowledge production queer queer theory queer studies sexology fetish fetishist gender gender studies gender and queer studies gender science norm norms sex/gender orientation norm sex orientation norm gender orientation norm orientation sexual orientation preference sexual preference minorities sexual minorities lgbt lgbtq lgbtqi lgbtqia normativity heteronorm heteronormativity erasure sexualisation sexualization marginalisation marginalization intersectionality intrasectionality opression law legislation discrimination cultural dominance Fetischism fetischismforskning fetischismstudier kunskapsproduktion kunskapsideal queer sexologi sexualvetenskap begär fetisch fetish fetischist fetishism queerteori genus genusvetenskap genusstudier norm normer könsorienteringsnorm könsorienteringsnormen läggning sexuell läggning orientering sexuell orientering preferens sexuell preferens minoriteter sexuella minoriteter hbtq hbtqi hbt hbtqia heteronorm heteronormen osynliggörande erasure sexualisering synlighet normkritik sanningsregim marginalisering intersektionalitet intrasektionalitet strukturellt förtryck lagstiftning diskrimineringslag diskrimineringslagen diskrimineringslagstiftning kulturdominans Gender Studies Genusstudier

Search results