Denna studie undersöker vilka relationella aspekter chefer och medarbetare lyfter fram för ett gott ledarskap. De senaste åren har relationernas betydelse för ledarskapet uppmärksammat mer och mer utifrån ett tidigare fokus på ledares egenskaper, stilar eller beteenden. I denna studie undersöks de relationella aspekterna av ledarskapet i en svensk kontext. Studiens teoretiska ram är teoribildningen kring det relationella ledarskapet utvecklad av Mary Uhl-Bien och Sonia Ospina. Det empiriska underlaget består av fem intervjuer. Både chefer och medarbetare från två olika organisationer har intervjuats. Intervjuerna genomfördes med den kvalitativa forskningsintervjun som grund och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet är fem teman som beskriver de relationella aspekterna som utgör ett gott ledarskap. Utifrån chefernas perspektiv är det tre teman: förtroende och tillit, delaktighet och engagemang samt omsorg och omtanke. Utifrån medarbetarna är det två teman: förtroende och tillit samt respekt och bekräftelse.

Den här intervjustudien beskriver och analyserar fyra vuxna nyanlända deltagares erfarenheter av att möta ett nytt skol- och kunskapssystem. Nyanländas möte med skolan är ett högaktuellt ämne då Sverige är ett viktigt mottagarland för migranter där barn och vuxna ska utbildas på nytt. Den röda tråden som flyter genom studien är; vad har deltagarna med sig för kunskapssyn, vilka svårigheter eller möjligheter innebär mötet och vad händer med tidigare kunskaper i det nya utbildningslandskapet. Empirin till studiens syfte har skapats med semistrukturerade intervjuer. De transkriberade intervjuerna har analyserats med fenomenografisk metodansats och den teoretiska inramningen är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Tidigare forskningsresultat om nyanlända och skolan visar bland annat en kulturfokuserad och dekontextualiserad undervisning med oigenkännliga arbetssätt som inte överensstämmer med elevers tidigare skolerfarenheter vilka då förlorar värde. Studiens resultat överensstämmer med tidigare studier och kan ses som ett ytterligare bidrag till vad refererad forskning om nyanlända och skolan visar. Viktiga slutsatser utifrån studiens resultat är att skolan för nyanlända behöver diskutera kunskapsbegreppet, synliggöra bedömningen och möjliggöra arbetsformer som eleverna är vana vid från hemlandet. Ett konkret exempel är att det finns anledning för skolan att lyfta faktakunskapen mer i undervisningen.

I detta arbete undersöks det hur sex stycken elgitarrlärare på estetiskt gymnasium jobbar med engagemang i förhållande till lektionsmaterial. Syftet är att få kunskap om hur gitarrlärare på gymnasiet arbetar med lektionsmaterial för att stimulera elevens engagemang. I undersökningen intervjuades sex stycken gitarrlärare som undervisar eller har undervisat på estetiskt gymnasium. Empirin analyserades efter grundad teori och resulterade i tre stycken teorier. Första teorin visar på hur lärarnas ansvar över lektionsmaterialet är beroende av elevens engagemang eftersom eleven visar större benägenhet att själv föra fram sin utveckling ifall den har hög nivå av engagemang. Den andra teorin visar på hur lärares konstruktion eller val av material är ett resultat av en kombination av avstamp, ramar, process och mål som läraren genom många komplexa variabler behöver ta hänsyn till. Tredje teorin visar på hur lärarna ställer sig själva som komplement till de mer visuella inlärningstrender så som Youtube-videor då de anser att till exempel gehöret blir lidande samt att de använder multimedia som verktyg för att effektivisera lektionsmaterialet. Teorierna bidrar till insikt i hur elgitarrlärare på estetiskt gymnasium uppfattar engagemang och hur de anpassar sig till elevens individuella engagemang både i sitt val av material och hur de väljer att förhålla sig till materialet.

Studiens syfte grundades i problematiken kring mobiltelefonernas möjligheter och begränsningar som digitalt hjälpmedel och har ämnat att tolka samhällskunskapslärares uppfattningar kring dessa möjligheter och begränsningar. Studien byggdes av semistrukturerade respondentintervjuer med sju verksamma behöriga samhällskunskapslärare i grundskolan, där sex respondenter arbetar på högstadiet, och en på mellanstadiet. Eftersom intervjuerna var av semistrukturerad form lämnades utrymme för öppna och utförliga svar. Resultatet blev att respondenterna fick dela med sig av egna erfarenheter och reflektioner kring ämnet. Lärarna i studien ansåg att mobiltelefoner har en plats i undervisningen i samhällskunskap som digitalt hjälpmedel, förutsatt att det finns tydliga ramar för hur mobiltelefonerna ska användas, och vad de ska användas till. Begränsningar med att använda mobiltelefon som digitalt hjälpmedel i undervisningen var att respondenterna ansåg att mobiltelefoner kan vara ett distraktionsmoment för elevers arbetsro under lektioner. / <p>2020-04-03</p>

Förväntat kunskapsbidrag är att utifrån ett elev och lärarperspektiv beskriva arbetsätt och metoder som är framgångsrika och förebygger matematiksvårigheter. Syftet med studien är att bidra med kunskaphur elever med språkstörning upplever matematikundervisningen och hur lärare beskriver matematikundervisningen för elever med språkstörning och med detta hitta framgångsfaktorer i metoder och arbetssätt. För att undersöka detta har följande frågeställningar formulerats; Hur upplever och beskriver eleverna med språkstörning matematikundervisningen i skolan? Hur beskriver lärarna, som undervisar elever med språkstörning, sin undervisning? Vilka är framgångsfaktorerna i matematikundervisningen enligt elever med språkstörning och lärare som undervisar elever med språkstörning?  Utifrån ett sociokulturellt perspektiv med teorier kring kommunikation och den proximala utvecklingszonen var fokus i denna studie. Inom sociokulturella perspektivet säger man att lärandet sker i en kontext och det sker överallt. Materiella och språkliga artefakter spelar en central roll inom det sociokulturella perspektivet. Metoden var en kvalitativ forskningsintervju med fenomenologisk ansats. I studien intervjuades elever och lärare på en skola. Skolan är en enhet inom grundskolan där alla elever har en språkstörningsdiagnos och är erbjudna en plats utifrån sina behov av omfattande pedagogiskt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på 10 elever i årskurs 4–9 och 4 lärare som undervisade i matematik på skolan. Resultatet visar att  matematikundervisningen beskrivs av elever och lärare som strukturerad, välplanerad och konkret. Lärarnas förhållningssätt och attityd har betydelse och det är självklart med stöttor och anpassningar. Dessa används i hela klassen berättar både elever och lärare.  Lärares synsätt utgår från ett relationellt perspektiv där elevers diagnos inte är ett hinder utan det är lärmiljön och undervisningen som anpassas efter elevers behov. Det lärare och elever skildrar som framgångar i undervisningen är ett långsammare tempo, kartläggningar, tydliggörande pedagogik, repetition och viktiga andra. Kartläggning av elevernas kunskaper är avgörande för att möta den enskilde elevens behov så att hen får utmaningar som gör att hen tar nästa steg i sitt lärande.

Varje år uppkommer det stora volymer av jord- och bergmassor vid jord och schaktarbeten. Dessa massor måste hanteras, ofta körs de iväg till deponering och ersätts med nytt material. Det finns inga exakta siffror på hur stora massor det rör sig om. Men uppskattningsvis så kör var fjärde lastbil i Stockholms län omkring med jord- och bergmassor på sin last, detta är både kostsamt och resurskrävande. Förr fanns det upplag och täkter centralt, men i och med förtätningen av Stockholm flyttas dessa längre och längre bort från byggnationerna, med resultatet att transporterna blir dyrare, samtidigt som det sker en långsam utarmning av jord- och bergresurserna. Återvinning av jord- och bergmassorna skulle innebära att materialet inte behöver fraktas runt, och nytt material behöver inte tillverkas. Idag finns det ingen som äger frågan angående dessa massor och det finns ingen klar bild över aktörerna som är inblandade. Syftet med denna studie är att genom en aktörsanalys och kvalitativa intervjuer klargöra de olika aktörernas roller samt ta reda på deras attityd gällande återtvinningstekniker. Studien syftar även till att ta reda på var i en lärandeprocess som aktörerna befinner sig på. Resultatet visar att branschen inte har någon helhetssyn och att många aktörer har möjlighet att påverka flödet av jord- och bergmassor. Det visar också att attityden till att använda återvinningsteknik är positiv, men att ekonomiska intressen är styrande i frågan. I resultatet går även att se att det inte går att dra någon generell slutsats om var någonstans i en lärandeprocess som branschen befinner sig i, men att det saknas utbildning och att otydliga regelverk hämmar utvecklingen. / Every year there arise large volumes of soil and rock masses at ground and excavation work. These masses must be handled, often driven off to the landfill and is replaced with new material. There are no exact numbers on how big the masses are. But approximately every fourth truck in Stockholm County drive around with soil and rock masses on their load, this is both costly and resource intensive. There used to be stockpile and open-pit mining more central, but with the densification of Stockholm these are moved farther and farther away from the building sight, with the result that transportation becomes more expensive, while there is a slow depletion of soil and rock resources. Recycling of soil and rock masses would mean that the material does not need to be shipped around, and new material does not need to be manufactured. Today there is no question about who owns these masses and there is no clear picture of the actors involved. The purpose of this study is that through a stakeholder analysis and qualitative interviews to clarify the roles, as well as find out their attitude regarding recycling techniques. The study also aims to find out where in a learning process which the actors are. The result shows that the building and construction industry does not have a holistic approach and that many actors are able to influence the flow of soil and rock masses. It also shows that the attitude towards using recycling technology is positive, but that the economic interests of are the ruler in question. In the result can also be seen that it is impossible to draw a general conclusion about where in a learning process the industry can be find, but missing of education and unclear rules inhibits the development.

Stockholm Gas AB säljer i huvudsak två olika produkter. Den ena är stadsgas och den andra är fordonsgas. Båda produkterna skall på sikt i huvudsak ha biogas som råvara. I dagsläget är det dock så att stadsgasen till största delen består av naturgas blandad med luft.Stockholm Gas AB har genomgått stora förändringar och står inför nya. År 2011 togs ett stort steg i Stockholm Gas klimat- och miljöriktiga utveckling. Den tidigare stadsgasen baserad på lättbensin ersattes med en stadsgaskvalité bestående av naturgas och/eller biogas blandad med luft. Utöver denna förändring har Stockholm Gas också utvecklat sin roll som leverantör av biogas som fordonsbränsle. Nya rörnät för leverans av biogas är under uppbyggnad för att knyta ihop biogasens produktionsplatser med olika tankställen. Genom att Stockholm Gas AB är ett relativt ungt företag i kombination med de stora förändringar som nämns ovan anser sig Stockholm Gas AB ha ett behov av att utveckla sin kommunikation gentemot sina kunder. Denna studie är ett led i utvecklingen av kommunikationen.Studiens övergripande syfte är att ge Stockholm Gas AB ett underlag för att utveckla och förbättra sin kommunikation med sina olika kundsegment vad det gäller såväl informationskanaler som informationsinnehåll rörande Stockholm Gas AB:s båda produkter samt råvaran biogas. Strävan är att rapporten skall kunna fungera som ett underlag och en vägledning för Stockholm Gas AB vid framtagande av informationsmaterial rörande sina båda produkter och råvaran biogas, samt hjälpa Stockholm Gas AB:s marknadsavdelning att bättre kunna kommunicera med Stockholm Gas AB:s kunder. Det centrala i studien är att ta reda på vilken typ av information som Stockholm Gas AB:s kunder är intresserade av och vilka informationskanaler som föredras och jämföra detta med de uppfattningar som de anställda på Stockholm Gas AB har. Kunderna har i studien delats in i fyra segment. Dessa segment är fordonsgasstorkunder (främst taxibolag), fordonsgasprivatkunder, stadsgasstorkunder (främst krögare) och stadsgasprivatkunder. Studien utfördes genom att kvalitativa intervjuer har genomförts med anställda på Stockholm Gas AB och med vart och ett av kundsegmenten. Intervjusvaren på varje fråga har kategoriserats och utifrån detta har slutsatser dragits och ett resultat utformats. Ett resultat presenteras för vart och ett av kundsegmenten i form av venndiagram samt i en mer diskuterande resultatdel. / Stockholm Gas AB sells essentially two different products. One is the town gas and the other vehicle gas. Both products will eventually have substantially the biogas as a feedstock. In the current situation though, the city gas consists mainly of natural gas mixed with air. Stockholm Gas AB has undergone major changes and facing new ones. The year 2011 marked a major step in Stockholm Gas climate and environmentally friendly development. The former town gas is based on light petroleum was replaced with a town gas quality consisting of natural gas and / or biogas is mixed with air. In addition to this change, the Stockholm Gas also developed its role as a supplier of biogas as vehicle fuel. New mains for the supply of biogas are under construction to link up biogas production locations with different filling stations. Stockholm Gas AB being a relatively young company, combined with the significant changes mentioned above, Stockholm Gas AB have a need to develop their communication to their customers. This study is a part of that development of communication. The study's overall purpose is to provide Stockholm Gas AB with a basis to develop and improve its communications with its various customer segments in terms of both information channels and the information contents regarding Stockholm Gas AB's both products and the raw material biogas. The aim is that the report should serve as a basis and a guide to Stockholm Gas AB in the preparation of information material relating to its products and raw material biogas, as well as helping Stockholm Gas AB's marketing department to better communicate with the Stockholm Gas AB's customers. Central to this study is to determine what type of information that Stockholm Gas AB's customers are interested in and their channels of choice, and compare this with the views of the staff at Stockholm Gas AB. The customers have in the study been divided into four segments. These segments are vehicle gas key accounts, (mainly taxi companies), vehicle gas private customers, town gas key accounts (primarily chefs) and town gas private customers. The study was conducted through qualitative interviews with employees at the Stockholm Gas AB, and with each of the customer segments. Interview responses to each question have been categorized and from this conclusions have been drawn and results been designed. A result is presented for each of the segments in the form of a Venn diagrams, and in a more deliberative part of the result.

Today we see a growing need and interest in working towards sustainable development. To be able to contribute to a sustainable development as individuals/business we need to emphasize the importance of education and contextualisation that learning occurs in a sense that is relevant to the learner. This is the background to this study, which in turn is the basis for an education that focuses on how to environmentally secure your purchases, an opportunity for us to set environmental standards purchasing products and services. The process for purchase is considered by many to be a key factor in businesses work towards sustainable development. Key people in this process and target audience for this education is environmental, purchasing and procurement managers. The purpose of this study is to design an education called Miljösäkrade inköp from the target audiences’ knowledge, interests and attitudes, together with literature. The first step is a study of the target audiences’ needs and concerns in areas concerning environmentally secured purchase. This study has been done through qualitative research interviews which in turn has been the basis of av reflection on the content and didactic approach for this education. The theoretical basis for this study highlights for an example education for sustainable development, teaching traditions of environmental problems, adult didactics and problem-based learning. The results of the qualitative research interviews show for an example that the participants have a range of different motives for taking the environment into account in their purchases. They all illustrate the importance of having a holistic approach, but also the difficulty in realizing it. Several of those who have been interviewed indicate a difficulty to see ecological, social and economic factors as a whole. Based on interview results and literature, I point out three areas that will permeate the education Miljösäkrade inköp; the democratic conversation, a conversation in which views and values of all those who are involved are considered to be significant, a holistic approach to sustainability and ethical aspects. And based on these three areas you’re given suggestions for exercises and interesting issues to highlight during the education. / Vi upplever idag ett växande behov och intresse av att arbeta för en hållbar utveckling. För att vi som individer/verksamheter ska kunna bidra till en hållbar utveckling poängteras vikten av utbildning och kontextualisering, att lärandet sker i ett sammanhang relevant för den lärande. Detta är språngbrädan för denna studie som i sin tur ligger till grund för en utbildning som fokuserar på miljösäkrade inköp, en möjlighet för oss att ställa miljökrav vid inköp av produkter och tjänster. Inköpsprocessen anses av flera vara en nyckelfaktor i verksamheters arbete för en hållbar utveckling. Nyckelpersoner i denna process och tillika målgrupp för denna utbildning är miljö-, inköps- och upphandlingschefer. Syftet med denna studie är att utifrån målgruppens kunskaper, intressen och attityder tillsammans med litteratur utforma utbildningen Miljösäkrade inköp. Det första steget är en studie av målgruppens behov och frågeställningar inom områden som berör miljösäkrade inköp. Denna studie har skett i form av kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har legat till grund för en reflektion kring utbildningens innehåll och didaktiska upplägg. Som teoretisk grund för denna studie lyfts bl.a. lärande för hållbar utveckling, undervisningstraditioner för miljöproblematik, men också vuxendidaktik och problembaserat lärande. Resultatet av de kvalitativa forskningsintervjuerna visar exempelvis på att deltagarna anger ett spektra av olika motiv till att ta hänsyn till miljön i sina inköp. De belyser alla vikten av ett helhetstänkande men också svårigheten i att realisera detta. Flera av de intervjuade visar på en svårighet att se ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer som en helhet. Utifrån intervjuresultat och litteratur lyfter jag sedan tre områden som kommer att genomsyra utbildningen Miljösäkrade inköp; det demokratiska samtalet, ett samtal där alla de inblandades synpunkter och värderingar anses vara betydelsefulla, ett helhetstänkande för hållbarhet och etiska aspekter. Utifrån dessa tre områden ges förslag på övningar och intressanta frågeställningar att lyfta under utbildningen.

Undersökningens syfte är att ur ett receptionsestetiskt perspektiv öka kunskapen om upplevelse av konst i vid mening. I detta arbete genom en empirisk studie av hur fenomenet upplevelse av konst uppfattas av bildkonstutställare i svenska icke-kommersiella utställningsmiljöer och hur det påverkar utställningarnas praxis.  Metoden grundas på semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer samt litteraturstudier. I metoden använder undersökningen dels en egen framtagen definition av utställningsbesökare – vardagsbetraktare – och ett framtaget intervjuformulär.   Teorin lutar sig mot semiotiskt tankegods enligt inspiration från Mieke Bal och Norman Bryson samt Maurice Merlot-Ponty kombinerat med en pragmatisk tolkningsmetod enligt Stanley Fish. Resultatet visar att det svårfångade och svårbeskrivna fenomenet upplevelse av konst ur besökarperspektivet finns dolt inbyggt i konstutställarnas vardag och att fenomenet har en betydande påverkan på utställningarnas utförande. Mekanismen, som vilar på en kulturell kodning i den icke-kommersiella konstvärlden, verkar genom konstutställarnas inlevelse som ställföreträdande besökare och som uttolkare av besökarnas beteenden och språkliga kommentarer.

Det digitala samhället kännetecknas av konstant utveckling och snabb föränderlighet, vilket har skapat rollen influencer: En person som används av företag och varumärken för att marknadsföra produkter eller tjänster. Denna studie fokuserar särskilt på influencerns egen bild av sitt yrke och genom att tematisera frågor utifrån teorier rörande kommersialisering, självpresentation, deltagarkultur och opinionsbildning. I studien undersöks hur tre utvalda svenska influencers inom mode och skönhet på Instagram ser på sin roll i och med kommersialiseringen vilket analyseras utifrån samma teorier inom medie- och kommunikationsvetenskapen som har nämnts ovan. Studien genomförs genom kvalitativa forskningsintervjuer där influencerna själva är utgångspunkten. Genom studien blir det tydligt att förstå hur kommersialiseringen har påverkat mediesamhället och tidigare roller har bytts ut. Kändisar är inte bara längre skådespelare och artister, opinionsledare behöver inte längre vara traditionella medier, en person kan ha olika roller i olika mediesammanhang och annonsering är inte längre något som går från producent till konsument. Utvecklingen av både medier och sociala kanaler har förändrat medielandskapet helt och de gränserna mellan avsändare och mottagare suddas ut. Det är inte bara marknadskommunikationen som har monopol på forskning rörande annonsering och marknadsföring. Avlutningsvis visar studien att influencerna har en sammansatt och komplex roll som uppstått i och med kommersialiseringen och är en följd utav en konvergens av det digitala medielandskapet. / The digital society is characterized by constant development and rapid change, which has created the role influencer: A person used by companies and brands to market products or services. This study focuses on influencers own image of their occupation and by thematising issues based on theories of commercialization, self-presentation, participatory culture and opinion formation. The essay is exploring how three selected Swedish influencers in fashion and beauty at Instagram are looking at their role in commercialization which is analyzed on the basis of the same theories in media and communication science that have been mentioned above. The study is conducted through qualitative research interviews where the influencers themselves are the starting point. Through the study it becomes clear to understand how commercialization has affected the media community and previous roles have been replaced. Celebrities are no longer just actors and artists, opinion leaders no longer need to be traditional media, a person can have different roles in different media contexts and advertising is no longer something that goes from producer to consumer. The development of both media and social channels has changed the media landscape in so much as the boundaries between senders and recipients are being erased. It is not only market communication that has a monopoly on research relating to advertising and marketing. Lastly the study shows that influencers have a composite and complex role that has emerged through commercialization and is a consequence of a convergence of the digital media landscape.