Syftet med denna studie var att få reda på om designprocessen ökar elevernas kunskaper om det tekniska systemet vatten- och avloppssystemet. Frågeställningarna som studien har som syfte att besvara är: Vilken kunskap har eleverna i årskurs 5 om tekniska system innan genomförd undervisning? Hur kan en designaktivitet bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om vatten- och avloppssystem? samt Vilka kvalitativa skilda kunskaper utvecklades under designaktiviteten? En undervisningssekvens på fyra lektioner har genomförts i en femteklass. Till största delen bestod lektionerna av samtal och skapande aktiviteter som observerades och dokumenterades genom loggboksanteckningar. Deltagarna genomförde ett förkunskapstest som hade syftet att samla in datamaterial för att besvara den första frågeställningen. Observationer och intervju utfördes för att besvara den andra och tredje frågeställningen. Resultatet visade att eleverna hade för­kun­skaper om tekniska system kopplade till föremål. Vidare visade resultatet att det fanns faktorer som påverkade elevernas inhämtande av kunskap såsom samarbete, dialog och lärarens handledning. Dessa faktorer påverkade hur elevernas kunskaper ökade under designaktiviteten och visade på kvalitativa skillnader i elevernas kunskaper om vatten- och avloppssystemet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken ställning sakprosan har i undervisningen när några lärare utvecklar elevers läsförståelse på låg- och mellanstadiet. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med fem lärare i på låg- och mellanstadiet från fyra olika skolor. Materialet behandlas ur ett sociokulturellt perspektiv och utgår från rådande läsforskning och resultat i den internationella undersökningen PIRLS 2011. Resultatet visar att lärarna använder flera väl beprövade metoder och modeller för undervisning i läsförståelse, som till exempel genrepedagogik, vägledd läsning och strukturerade boksamtal. Lärarna är väl uppdaterade när det gäller läsutvecklande metoder och läsförståelse, medan lärarnas undervisning i läsförståelse utifrån sakprosatexter kan utvecklas vidare. Sakprosatexterna väljs i första hand utifrån sakinnehållet och läsbarheten hos dessa texter kommer i andra hand.

<p>Reading Recovery är ett vida spritt, individcentrerat men reproducerbart program för de svagaste eleverna efter sitt första skolår. Reading Recovery har sitt ursprung på Nya Zeeland, där professor Marie Clay med kollegor med början under 1970-talet bedrev omfattande läsforskning.</p><p>Den enskilda undervisningen sker enligt en strukturerad lektionsram under 30 minuter dagligen. Programmet bygger på genomgripande utbildning och kontinuerlig fortbildning av redan framgångsrika grundskollärare för att rusta dem för att fatta individuella, pedagogiska beslut med syfte att accelerera läs- och skrivinlärningen hos de utsedda barnen. Eleverna stimuleras att lära sig läsa och skriva genom att främst läsa korta, intresseväckande böcker samt engageras i anslutande skrivande. Betoning ligger på att eleverna ska bli självständiga och utveckla metakognitiva strategier. Elever väljs ut till Reading Recovery genom klasslärarens rekommendation samt utifrån elevens resultat på en omfattande serie tester inom den s.k. Observation Survey of Early Literacy Achievement; en observation av den tidiga läs- och skrivförmågan. Vanligtvis erbjuds Reading Recovery-undervisning till de 20 procent på respektive skola, vilka uppnått lägst resultat på ovanstående tester. Det grundläggande syftet med programmet är att reducera antalet elever med grava svårigheter att utveckla läs- och skrivförmåga samt att minimera kostnaden för deras utbildning.</p><p>En majoritet av eleverna i Reading Recovery når avsedda mål och i internationella jämförelser ligger Nya Zeeland vanligen bland de högst rankade länderna i läsning. Samtliga av mina respondenter vittnade om de stora fördelarna med Reading Recovery. Enligt mina observationer stämmer pedagogernas faktiska utförande väl överens med programmets ursprungliga teoribas.</p> / <p>Reading Recovery is a widely disseminated, replicable, early intervention program for the lowest performing first-grade students. Originally, Marie Clay and colleagues constructed Reading Recovery in New Zealand on the base of broad research from the 1970’s and onwards. It utilizes a uniform lesson framework and extensive professional development to help already successful teachers make individual, instructional decisions designed to accelerate the literacy learning of the selected children within one-to-one, 30-minute daily lessons. The children are stimulated to learn to read and write by reading and writing. Short stories are used and writing activities are connected to reading. Emphasis is on teachers guiding children to be independent and learn metacognitive strategies.</p><p>Reading Recovery students are identified for services based on teachers’ recommendations and the students’ performances on the Observation Survey of Early Literacy Achievement, with a number of wide-ranging assessments. Usually, students who score at or below the 20th percentile on the survey at a particular school are provided the intervention.</p><p>The fundamental purpose of the program is to reduce the number of students who have severe difficulty developing literacy skills and to reduce the cost of educating them. A majority of the Reading Recovery students do reach the intended goals and in international comparative studies New Zealand usually is among the top ranking countries in reading.</p><p>All my interviewees testified of the great advantages of Reading Recovery and, according to my conclusions, actual practice is well correlated with theory.</p>

Reading Recovery är ett vida spritt, individcentrerat men reproducerbart program för de svagaste eleverna efter sitt första skolår. Reading Recovery har sitt ursprung på Nya Zeeland, där professor Marie Clay med kollegor med början under 1970-talet bedrev omfattande läsforskning. Den enskilda undervisningen sker enligt en strukturerad lektionsram under 30 minuter dagligen. Programmet bygger på genomgripande utbildning och kontinuerlig fortbildning av redan framgångsrika grundskollärare för att rusta dem för att fatta individuella, pedagogiska beslut med syfte att accelerera läs- och skrivinlärningen hos de utsedda barnen. Eleverna stimuleras att lära sig läsa och skriva genom att främst läsa korta, intresseväckande böcker samt engageras i anslutande skrivande. Betoning ligger på att eleverna ska bli självständiga och utveckla metakognitiva strategier. Elever väljs ut till Reading Recovery genom klasslärarens rekommendation samt utifrån elevens resultat på en omfattande serie tester inom den s.k. Observation Survey of Early Literacy Achievement; en observation av den tidiga läs- och skrivförmågan. Vanligtvis erbjuds Reading Recovery-undervisning till de 20 procent på respektive skola, vilka uppnått lägst resultat på ovanstående tester. Det grundläggande syftet med programmet är att reducera antalet elever med grava svårigheter att utveckla läs- och skrivförmåga samt att minimera kostnaden för deras utbildning. En majoritet av eleverna i Reading Recovery når avsedda mål och i internationella jämförelser ligger Nya Zeeland vanligen bland de högst rankade länderna i läsning. Samtliga av mina respondenter vittnade om de stora fördelarna med Reading Recovery. Enligt mina observationer stämmer pedagogernas faktiska utförande väl överens med programmets ursprungliga teoribas. / Reading Recovery is a widely disseminated, replicable, early intervention program for the lowest performing first-grade students. Originally, Marie Clay and colleagues constructed Reading Recovery in New Zealand on the base of broad research from the 1970’s and onwards. It utilizes a uniform lesson framework and extensive professional development to help already successful teachers make individual, instructional decisions designed to accelerate the literacy learning of the selected children within one-to-one, 30-minute daily lessons. The children are stimulated to learn to read and write by reading and writing. Short stories are used and writing activities are connected to reading. Emphasis is on teachers guiding children to be independent and learn metacognitive strategies. Reading Recovery students are identified for services based on teachers’ recommendations and the students’ performances on the Observation Survey of Early Literacy Achievement, with a number of wide-ranging assessments. Usually, students who score at or below the 20th percentile on the survey at a particular school are provided the intervention. The fundamental purpose of the program is to reduce the number of students who have severe difficulty developing literacy skills and to reduce the cost of educating them. A majority of the Reading Recovery students do reach the intended goals and in international comparative studies New Zealand usually is among the top ranking countries in reading. All my interviewees testified of the great advantages of Reading Recovery and, according to my conclusions, actual practice is well correlated with theory.

Denna studie syftar till att lyfta fram faktorer som påverkat och påverkar synen på läsläxan genom skolans framväxt. Läsläxa är ett fenomen som finns i de flesta skolor och klasser. Läsläxan har haft olika former och påverkats av skolans utveckling genom historien. Resultatet visar att idag handlar styrningen av skolan om att skapa en befolkning som kan visa sig konkurrenskraftig på världsmarknaden, inom många olika områden. PISAresultatet är idag den faktor som påverkar den politiska styrningen av skolan mest. Skolan används även som ett slagträ mellan de politiska blocken vilket i sin tur påverkar skolutvecklingen och läsläxan. Resultatet visar även att läsläxan idag har bytt skepnad. Idag anses läsläxan av viss forskning endast vara till för att allt skolarbete ska bli gjort medan annan forskning anser att läsläxan är viktig för att befästa och upprätthålla övning i läsning. De största påverkansfaktorerna enligt forskningen är hur eleverna har det hemma samt om det finns närvarande och stöttande vårdnadshavare. För att göra läsläxan mest effektiv för varje elev ska den anpassas efter elevens läsnivå, hemmiljö och om eleven kan få stöttning hemma men det ska även finnas en tydlig koppling till undervisningen i skolan.

Vi lever i en visuell värld, även kallat bildsamhälle, och trots det visar tidigare forskning att bilder har fortsatt låg prioritet i skolans värld. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och varför bilder används i samband med elevers språkutveckling i svenska i grundskolans tidigare år. De teorier som är relevanta för vårt arbete grundar sig i sociokulturell lärandeteori och teori om multimodalitet. Metoderna vi använt oss av för att få svar på våra frågor är intervjuer och observationer. Vårt resultat och våra slutsatser visar att bilder sällan används i skolans olika läsningar av texter trots att eleverna visar intresse för detta. De yngre eleverna i vår studie använder bilder mer frekvent än de äldre eleverna. Bilder fungerar ofta som en startpunkt för de yngre elevernas språkutveckling i svenska jämfört med de äldre eleverna där bilder fungerar som ett komplement till texten. Lärarnas syfte med att använda bilder i sin undervisning kan vara att förenkla och förtydliga innehållet samt att förstärka texten och förstå innehållet med hjälp av de bilder som texten erhåller. Bilder blir därför främst ett stöd och får en sekundär ställning i förhållande till den skrivna texten. Studien visar även att fokus skiftar från fysiska bilder till inre bilder allt eftersom eleverna blir äldre i grundskolans tidigare år.

The purpose of this literature review is to delve into the pedagogical use of reading aloud and assess its impact on student learning. To fulfil this purpose, a systematic search process was conducted, carefully selecting specific search terms to identify pertinent articles to address and respond to the questions posed in the paper. Namely, how educators teaching Swedish can work with reading aloud with students in lower and upper secondary school, and how reading aloud can affect these students' learning.  The findings from this literature review underscore the pivotal role of a teacher's planning and preparation in executing effective reading-aloud practices. Among the array of methods and approaches, interactive read-alouds emerged as particularly efficacious. A notable discovery was the development of students' vocabulary and word knowledge attributable to reading aloud. Additionally, reading-aloud activities, such as Readers Theatre, contributed to enhanced reading and listening comprehension. Reading aloud and ensuing discussions afterward can lead to a deeper understanding of the content of texts and can also foster an encouraging classroom environment. Furthermore, reading aloud contributes to greater equality in teaching environments.  In summary, we assert that reading aloud serves as a potent educational tool that benefits students and their learning in many ways. Nevertheless, it is imperative to amalgamate diverse approaches and methodologies to create a diverse teaching approach adaptable to the individual needs of all students.

Denna kvasiexperimentella studie syftade till att undersöka hur en lektionsserie kan struktureras och implementeras med mål att utveckla gymnasieelevers förmåga att använda sig av generativ artificiell intelligens som ett pedagogiskt verktyg. För att möta detta syfte genomfördes tre lektioner om artificiell intelligens, maskininlärning, neurala nätverk och stora språkmodeller med fokus på utveckling av teknisk kunskap och praktiska färdigheter med inslag av etik och kritik. Valet av dessa teman grundades i ett tidigare etablerat ramverk för undervisning inom AIläskunnighet. Vidare teman tas dessa teman upp som del av teknikprogrammet och den kommande AI-kursen enligt Skolverkets förslag. Lektionsseriens påverkan kvantifierades med hjälp av två enkäter – en innan och en efter genomförandet av lektionsserien. Lektionsserien presenterades för två gymnasieklasser vilka bestod av totalt ungefär 50 elever. Urvalet av gymnasieklasserna grundades i deras anslutning till den uppdragsgivande läraren. Vidare valdes respondenterna till enkäten utifrån de elever som fysiskt deltog på den första och sista lektionen och frivilligt valde att svara på enkäten. Dessutom intervjuades fyra tekniklärare för att bättre anpassa lektionsinnehållet till målgruppen. Analysen av svarsfrekvensen till enkätfrågorna visade att lektionsserien hade en statistiskt signifikant påverkan på elevernas tekniska kunskaper, men dess påverkan på elevernas praktiska färdigheter var i stort statistiskt insignifikant. Samtidigt påvisade frekvensanalysen att gymnasieeleverna i regel överskattade sin förmåga att kritiskt granska datorgenererad text och var i stort omedvetna om relevanta etiska frågeställningar. Explorativa faktoranalysen visade att det existerar åtminstone två typer av elever. En elevgrupp av okänd storlek använder sig av stora språkmodeller för att accelerera sina studier genom att lösa problem de annars inte kunde lösa. I detta fall har artificiell intelligens en multiplicerande effekt på elevernas produktivitet. En annan elevgrupp av okänd storlek har i stället som mål att förbättra sina skolresultat genom att använda sig av stora språkmodeller för att lösa deras problem åt dem. Samtidigt överskattar dessa elever sin förmåga att granska datorgenererad text. I detta fall har artificiell intelligens en dämpande effekt på elevernas lärande. Studiens slutsats är att det i dagsläget finns behov för undervisning av gymnasieelever på teknikprogrammet om artificiell intelligens. Detta utrymme kan i stort uppfyllas av en tre lektioner lång lektionsserie. Dock erkänner studien att det finns ytterligare utrymme för praktiska moment där läraren handleder eleverna i deras användning av verktyg såsom ChatGPT. Vidare finns det utrymme för kontinuerligt arbete med kritik och etik, möjligtvis som del av de tidigare nämnda praktiska momenten. / This quais-experimental study aimed to investigate how a series of lessons could be structured and implemented with the goal of developing secondary level students’ ability to use generative artificial intelligence as an educational tool. To meet this goal three lessons on artificial intelligence, machine learning, neural networks, and large language models were conducted, focusing on the development of technical knowledge and practical skills with the inclusion of ethics and critical thinking. The choice of these topics was based on a previously established framework for AI-literacy education. Further, these topics are brought up as part of the Swedish upper secondary school technology programme as well as the upcoming AI-course as per the proposal made by the Swedish Agency for Education. The impact of the lesson series was quantified using two form surveys – one before and one after the implementation of the lesson series. The lesson series was presented to two student classes totalling roughly 50 students. The selection of student classes were based on their affiliation with the assigning teacher. Further, the survey respondents were sampled from the students who physically attended the first and last lesson and voluntarily elected to respond. Additionally, four technology teachers were interviewed to better adapt the teaching material to the student demographic. Response analysis showed that the lesson series had a statistically significant impact on students’ technical knowledge, but its impact on students’ practical skills was largely statistically insignificant. At the same time, the frequency analysis indicated that students generally overestimated their ability to critically evaluate computer-generated text and were largely unaware of relevant ethical issues. Exploratory factor analysis had shown that there exist at least two types of students. A student group of unknown size use large language models to accelerate their studies through solving problems they could not otherwise solve. In this case, artificial intelligence has a multiplying effect on the students’ productivity. Another group of students of unknown size instead use large language models to solve their problems for them with the goal of improving their academic performance. At the same time, these students overestimate their ability to evaluate computer-generated text critically. In this case, artificial intelligence has a dampening effect on the students’ learning. The study concludes that there is a need for teaching secondary level students from the technology programme about artificial intelligence. This space can largely be fulfilled by a series of three lessons. However, the study acknowledges that there remains room for practical activities where the teacher guides students in their use of tools such as ChatGPT. Furthermore, there is room for ongoing work on critical thinking and ethics, possibly as part of the aforementioned practical activities.

Det svenska murteglets historia har inte tidigare sammanställts med en bredd över tid och rum. Uppsatsen är skriven i syfte att lägga det historiska pussel som kan berätta hur teglet har använts, vem som har använt det och hur det har förändrats i utseende genom århundradena. Detta har gjorts främst genom litteraturstudier, där källorna sträckt sig över en tidsperiod av 2000 år. Bitar ur varje källa har plockats ut och sedan pusslats ihop för att ge en kronologisk bild över historien. Bilden som trädde fram visade hur katolska munkar tog teglet till Sverige. Det dröjde sedan inte länge förrän kronan och kyrkan också började använda sig av materialet. Först på 1700-talet, tack vare husförhörssystemet som gjorde så att seklets barn lärde sig att läsa, fick teglet sitt genomslag då instruktionsböcker skrevs och spreds över landet. På 1870-talet blev tegelindustrin mekaniserad i stor utsträckning, vilket gjorde branschen känslig för svängningar i landets ekonomi. Utifrån detta dras slutsatsen att läskunnigheten och industrialismen inneburit de största blomstringsperioderna i teglets historia. Ironiskt nog innebar också industrialismen teglets fall, dels genom ekonomisk känslighet, dels genom att betongen tilläts ta över. / The complete history of Swedish bricks has not yet been fully compiled. This paper is written with the intention to assemble the historic puzzle which can tell the story of how bricks have been used, who has used them and how their appearance has changed over the course of time. To do this, extensive literature studies have been made, with sources stretching over a period of 2000 years. Bits of each source have been taken to create a chronological picture of its history. The results showed that catholic monks took the knowledge of brick working to Sweden in the 12th century. Soon, the royal power and the church started using brick as well. Despite this, bricks did not get its biggest breakthrough until the 18th century, when a new church law made children learn how to read. Instruction books got released and were read by a fairly large portion of the Swedish population. In the 1870s, the brickyard industry got mechanized, which made the branch sensitive to changes in the country’s economy. From this, the conclusion is drawn that literacy rate and industrial revolution led to the two biggest blooms in the history of bricks. Ironically, the industrial revolution also lead to the descent of the brick industry, partly because of the economic sensitivity, partly because the concrete was allowed to take over.

Introduction. The aim of this thesis is to investigate how librarians in public libraries, school libraries and integ-rated libraries relate to reading for pleasure in regards to reading for development in their work with students. A conflict has been shown between promoting voluntary reading and promoting reading ability. We base our re-sults in Qvortrups theory about children as “beings” or “becomings” together with Junckers theory about the distinction between the cultures of the educational sector and the cultural sector. Method. We conducted a qualitative interview study with seven sources from the three library types. We also conducted a quantitative survey study with vignettes taken from the qualitative analysis. Analysis. The qualitative result was analysed with a conventional content analysis. We conducted three inde-pendent one way anovas to investigate if there were any differences between the library types in the survey. Results. The qualitative study showed that all sources highly valued reading for pleasure and the students right to choose literature. The school librarians more often related their work to improving reading ability and to school criteria than librarians from the other two library types. We found similar tendencies in the results from the survey sample but none of these was significant with a significance level of p &lt; 0.05. Conclusion. Librarians from all types of libraries show a reasoning consistent with the view of children as “beings” and the culture from the cultural sector. School librarians in our results do more often than the other two library types show a view of children as “becomings” consistent with the culture from the educational sector. Therefore we would argue that it is important to watch the development with strengthened school lib-raries so that the view of children as “becomings” does not become the only perspective dominating children's daily lives. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.