I den här uppsatsen redovisas en undersökning av hur präster i Gävleområdet ställer sig till den nya äktenskapslagen som har trätt i kraft från och med 1 november 2009, efter många års längtan och väntan från hbt-personer runt om i landet. Mitt syfte var att ta reda på vad prästerna tänker kring detta med hjälp av skriftliga intervjuer. Kunde de tänka sig att viga samkönade par och vilka konsekvenser kunde de eventuellt se för kyrkan nu efter lagändringen? Det är några av de frågor jag kommer att behandla i denna uppsats. I många år har debatterna kring denna fråga pågått och därmed även andra frågor rörande homosexuellas rättigheter. Därför ansåg jag att det var viktigt att belysa den process som pågått i Svenska kyrkan inför detta beslut. I uppsatsen har jag skrivit om Svenska kyrkans syn på homosexualitet under de senaste hundra åren, för att kunna peka på de faktiska förändringarna som skett inom kyrkan och samhället i övrigt. Därtill ville jag även klarlägga vad riksdagspartierna hade för åsikter i frågan innan omröstningen i april 2009, där det röstades ja till att samkönade skulle få gifta sig på samma premisser som heterosexuella par alltid fått göra. Resultatet av denna undersökning visar att den nya lagändringen tas emot positivt av de informanter jag intervjuat. När samhället utvecklas måste kyrkan följa efter. Några av de konsekvenser de kunde se för kyrkan var en förändring av antalet medlemmar, först en sänkning, sedan en höjning igen. Dessutom ansåg de att förändringar i relationer till andra kyrkliga samfund kunde påverkas negativt av beslutet att viga samkönade par.

Samkönade individer exkluderas i vardagliga sammanhang utefter sexualitetens normer. I föreliggande studie var syftet att få en fördjupad förståelse av hur samkönade föräldrar upplever bemötandet inom förskola/skola och vården. Studien är uppbyggd av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor där fem kvinnor samt fem män deltagit. Under tolkningsprocessen användes en tematisk analys. I resultatet presenteras respondenternas upplevelser av bemötandet inom förskola/skola och vården mestadels positivt, dock finns det specifika sammanhang där respondenterna upplevt obekväma situationer. Flera av respondenterna nämner att personalen behöver ha ett mer normkritiskt arbetssätt för att på så vis inkludera alla i bemötandet. Respondenterna upplever att de obekväma situationerna uppstår på grund av kunskapsbrist och att personalen är i behov av kompetensutveckling.Resultatet visar att respondenterna är trygga i sig själva och har utvecklats positivt enligt identitetsprocessen därför lägger de ingen större vikt i ett sämre bemötande samt hur samhällets normer påverkar individens självkänsla när de avviker från det som anses vara normalt. Diskussionen handlar om hur och varför sociala kategoriseringar bildas samt varför de existerar. En slutsats är att klimatet för samkönade individer är öppet men att heteronormen är starkt implementerat i samhällets strukturer och kan skapa exkludering. / Same-sex parents often feel excluded in everyday contexts due to the norms of sexuality. The aim of this study is to gain a deeper understanding of how same-sex parents experience treatment in preschool/school and healthcare. The study is based on a qualitative method with semistructured interview questions where five women and five men participated. The interviews have been thematically analyzed. The result presents the respondents' experiences of treatment in preschool/school and healthcare as mostly positive, while some respondents experienced uncomfortable situations in specific contexts. Several of the respondents mention the need for a more norm-critical approach among employees in preschool/school and healthcare in order to include all parents. The study further states that the respondents are confident in themselves and have developed positively pursuant to the identity process, and thus do not lay much importance in inferior treatment and do not experience that a deviation from societal norms have much impact on the individual's selfesteem. The discussion addresses the creation of social categorization and why it still exists in preschool/school and healthcare. One conclusion of this study is that the climate for same sex parents today is considered to be open albeit the heteronormativity is strongly implemented in preschool/school and healthcare which can create exclusion.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska, bisexuella, trans- och queerpersoner med svåra erfarenheter av barnafödande har upplevt bemötandet i den reproduktiva vården. Vidare var syftet att undersöka vilka farhågor de hade kring bemötandet inför mötet med vården. Tidigare forskning visar att denna grupp är särskilt sårbar, vilket gör det viktigt att uppmärksamma hur denna grupp upplever och påverkas av bemötandet. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med 20 personer i åldern 28 till 40 år, både födande och ickefödande föräldrar, som alla hade svåra erfarenheter av barnafödande. Deras berättelser bearbetades sedan med hjälp av tematisk analys.  Analysen mynnade ut i sex teman som beskriver de farhågor som deltagarna hade kring graviditet och förlossning, samt hur de upplevde bemötandet i vården; Farhågor kring ett bristande bemötande, Erfarenheter av ett hetero- och cisnormativt bemötande, Osynliggjord som ickefödande förälder, Behandlad som en kropp, En stressad och otillräcklig vårdapparat och Ett professionellt bemötande. Deltagarnas vittnesmål går i linje med både svensk och internationell forskning, samtidigt som det framkommer att denna grupp riskerar att utsättas för flera lager av bristfälligt bemötande, som bidrar till minoritetsstress och utgör en riskfaktor för en negativ förlossningsupplevelse och förlossningsrelaterad psykisk ohälsa.

I dag är det vanligt att EU-medborgare företar en gränsöverskridning med sin familj inom EU. Samkönade par har möjlighet att ingå äktenskap i fem medlemsstater, men eftersom äktenskapet inte erkänns i övriga 22 medlemsstater riskerar det samkönade paret att mottagarstaten ser äktenskapet som ogiltigt i rättslig mening vid en gränsöverskridning inom EU. Samkönade par som redan är gifta kan dock erhålla visst skydd för de fall en medlemsstat föreskriver samkönat registrerat partnerskap. EU-rätten föreskriver inga minimikrav för hur registrerat partnerskap bör utformas i medlemsstaters nationella rättssystem. Det har i sin tur vilket lett till att rättskyddet för samkönat registrerat partnerskap ser olika ut bland medlemsstaterna. Samkönade civilstånd är därför rättsosäkert vid gränsöverskridningar sett ur ett helhetsperspektiv. Familjerätten är ett rättsområde där medlemsstaterna har suveränitet. Medlemsstaterna har därför själva rätten att besluta hur familjerätten utformas i det nationella rättssystemet, men det finns vissa restriktioner. Medlemsstaternas utövande av sin suveränitet måste ske i konformitet med etablerade EU-principer och annan relevant EU-rätt. Kommissionen har kommit med ett förslag om ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar och uppsatsens syfte är därför att utreda om ett automatiskt erkännande är kompatibelt med gällande EU-rätt. För att besvara syftet i uppsatsen utreds gällande EU-rätt med direkt eller indirekt inverkan på samkönade relationer. Vidare utreds förslaget om ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar i kommissionens grönbok om minskad byråkrati för medborgarna tillsammans med de yttranden som grönboken mottagit från olika organisationer. Genom att ställa ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar mot gällande EU-rätt leder slutsatsen fram till vilka hinder och möjligheter som föreligger vid genomförandet av förslaget. De hinder och möjligheter som föreligger talar för att ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar är genomförbart. EU-rätten ställer vissa krav på medlemsstaterna även om medlemsstaterna har suveränitet inom familjerätten. Följden blir att EU måste samarbeta med medlemsstaterna för att säkerställa rättssäkerheten av civilståndshandlingar när EU-medborgare vidtar gränsöverskridningar inom EU. / Today it’s common for EU-citizens to move across borders with their families within the EU. Same-sex couples have access to marriage in five Member States, but because their marriage is not recognized in the other 22 Member States the same-sex marriage might be void in a legal sense in another Member State. Same-sex couples who are already married may benefit from some protection in the event that a Member State provides same-sex registered partnership. EU law does not provide a minimum requirement when Member States develop legal protection for same-sex couples through registered partnership in their legal system. This in turn has led to the differences among the Member States when it comes to same-sex registered partnership. Therefore, a same-sex civil status doesn’t provide a legal certainty in cross-border situations when looked upon from a broader perspective. Family law is an area of law where Member States have sovereignty. Therefore, the Member States have the right to shape the family law themselves in their national legal system, although there are some restrictions. When Member States exercise their sovereignty they must still exercise it in conformity with established EU principals and other relevant EU law. The Commission has now proposed an automatic recognition of civil status records and the purpose for this thesis is therefore to analyze whether an automatic recognition of civil status record are compatible with existing EU law. In order to answer the purpose in the thesis, EU law with direct or indirect impact on same-sex relationships is analyzed. Furthermore, the proposal of an automatic recognition of civil status records in the Commissions Green Paper on less bureaucracy for citizens is analyzed together with the opinions the Green Paper received from different organizations. When looking at the compatibility of an automatic recognition of civil status records and existing EU law, the conclusion highlights the obstacles and opportunities that exist with the implementation of the proposal. The obstacles and opportunities that exist suggest that an automatic recognition of civil status records is achievable. EU law imposes certain requirements on Member States, although Member States have sovereignty over their national family law. The previous suggests that the EU must work together with the Member States in order to ensure the legal certainty of civil status records when EU-citizens cross the borders within the EU.

Options and possibilities for lesbian parents have changed fundamentally since the turn of the millennium. A legal change in 2003 enabled a same-sex couple  to share legal parenthood of the same child. An additional legal change, in 2005, gave lesbian couples access to fertility treatment within public healthcare in Sweden. The present thesis focuses on families where two women share legal parenthood of their children. It aims to provide knowledge about lesbian parenting couples and their children, and to focus on the interplay between family members within lesbian families, and between family members and their surroundings. Furthermore, the thesis aims to visualize and analyse notions of heteronormativity and homonormativity in contemporary Sweden. The thesis draws on interviews with 118 parents in 61 families, and 12 children in 11 families. The participants’ stories, descriptions, reflections and discourses have been analysed using discursive psychology and thematic analysis. The thesis includes five empirical papers. Paper I focuses on encounters with healthcare professionals prior to and during pregnancy, at childbirth and during the early stages of parenthood. Paper II deals with the participants’ experiences of second-parent adoption processes. Paper III focuses on equality in parenting relations. Paper IV focuses on encounters with fertility clinics within public healthcare. Paper V highlights the children’s reflections and shows how the children talk about fathers and donors. / För lesbiska par har förutsättningarna för föräldraskap förändrats i grunden sedan millennieskiftet. År 2003 möjliggjorde en lagändring att ett barn kan ha två rättsliga föräldrar av samma kön. Ytterligare en lagändring öppnade år 2005 möjligheten för lesbiska par att få barn genom assisterad befruktning inom svensk sjukvård. I avhandlingen fokuseras familjer där två kvinnor delar det rättsliga föräldraskapet om sina gemensamma barn. Studien syftar till att bredda kunskaper om lesbiska familjeliv och fokuserar samspelet mellan familjemedlemmar såväl som samspelet mellan familjen och dess omgivning. Vidare syftar studien till att synliggöra och analysera uttryck för heteronormativitet och homonormativitet i dagens Sverige. Studien bygger på intervjuer med 118 föräldrar i 61 familjer och 12 barn i 11 familjer. Deltagarnas berättelser, beskrivningar, reflektioner och diskurser analyseras med diskursiv psykologi och tematisk analys. Avhandlingen består av fem empiriska artiklar och en kappa. I Artikel I analyseras föräldrarnas berättelser om att möta sjukvården i samband med graviditet och förlossning. Artikel II belyser deltagarnas berättelser om att genomgå en närståendeadoption. I Artikel III fokuseras hur föräldrarna pratar om jämställdhet i sina föräldraroller. Artikel IV analyserar intervjuer med föräldrar som vänt sig till svensk sjukvård för fertilitetsbehandling. I Artikel V, är det barnen som står i fokus. Studien bygger på intervjuer med tolv barn som var mellan 5 och 8 år gamla och växte upp i familjer med två mammor. I artikeln analyseras barnens beskrivningar av pappor och spermadonatorer.

Syftet med denna studie är att utforska och förstå de sätt på vilka manliga samkönade föräldrapar pratar om de kvinnor som varit delaktiga vid barnens tillblivelse. De manliga samkönade föräldraparens berättelser rör dels kvinnan som burit barnet, dels kvinnan som donerat ägg. Denna studie består av nio intervjuer, varav sju involverar båda papporna och två intervjuer involverar ena pappan. Reproduktionsstrategi skiljer sig något åt, men en majoritet av paren har fått barn via värdgraviditet samt äggdonation. Materialet har samlats in via semistrukturerad intervju och analyserats med hjälp av diskursanalys.Resultatet visar att de manliga samkönade föräldraparen använder olika tolkningsrepertoarer då de pratar om bäraren och donatorn. En tolkningsrepertoar som uppkommer när deltagarna pratar om bäraren är bäraren som en nära släkting, men inte en mamma, där det blir synligt att deltagarna behöver förhålla sig till diskurser kring föräldraskap, moderskap och omsorg. En annan tolkningsrepertoar är bäraren som aktiv och självständig och därför inte utsatt, där deltagarna förhåller sig till diskurser kring värdgraviditet och bäraren som en utsatt kvinna. I deltagarnas berättelser om donatorn framkommer tolkningsrepertoaren donatorn som nära kontra avlägsen där deltagarna förhandlar kring hur nära relation de vill ha till donatorn samt tolkningsrepertoaren om donatorn som en betydelsefull individ kontra en instrumentell gengivare där deltagarna behöver förhålla sig till processen med att välja en äggdonator och huruvida man väljer en individ eller ett ursprung.

Statistik visade att få män kontaktar någon form av samhällsinstans när de blivit utsatta för våld i en nära relation. Våldet anses likvärdigt i heterosexuella relationer som samkönade relationer, trots detta brister kunskapen om våld i samkönade relationer. Syftet med denna studie har varit att undersöka kring vilka eventuella föreställningar som råder i samband med samkönade relationer inom stödgivande samhällsinstanser. Vi valde att fokusera på våldsutsatta män. Studien innefattar åtta kvalitativa intervjuer med respondenter som arbetar inom stödgivande samhällsinstanser. Studiens teoretiska utgångspunkter utgick från ett genusperspektiv och queerteori. Resultatet har presenterats under avsnitt 5 under fyra teman vilka är “stödgivande samhällsinstansers bemötande”, “heteronormativa föreställningar kring våldsutsatta män”, “möjlighet till stöd och skydd” samt “outing och skam”. Resultatet visade att heteronormativa föreställningar kring våld i samkönade relationer kan påverka vilket stöd och skydd våldsutsatta män erbjuds. Avslutningsvis diskuterades det framtagna resultatet kring den bristande kunskap som föreligger kring våld i samkönade relationer och studiens slutsatser. Slutsatserna för studien var att det fanns ett heteronormativt synsätt hos vissa av de stödgivande samhällsinstanser vi intervjuat. Det har även framförts förslag till framtida forskning där vi vill att ämnet ska studeras mer utförligt. / Statistics show that very few men exposed to domestic violence, either in heterosexual or same-sex relationships, contact any social service. Although domestic violence is often restricted to being defined the same as heterosexual relationships as same-sex relationships, knowledge about violence in same-sex relationships is inadequate. The purpose of this study was to examine if any perception and understanding of violence in same-sex relationships exist within supporting community instances, focusing on male victims of domestic violence. The study containing eight qualitative interviews with respondents within supporting community instances. The result is presented under the themes “stödgivande samhällsinstansers bemötande”, “heteronormativa föreställningar kring våldsutsatta män”, “möjlighet till stöd och skydd” and “outing och skam”. To notice is that the result showed that perceptions about heteronormativity can affect which type of support and protection male victims of domestic violence is given. Lastly, a discussion about the developed result around the inadequate knowledge about violence in same-sex relationships will be held. The conclusions of the study were that there is a heteronormative approach within some of the supporting community instances we interviewed. There are also suggestions for future research and therefore needs to be studied at length.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem, i synnerhet mäns våld mot kvinnor. Vad som inte får glömmas är att våld i nära relationer inte är begränsat till heterosexuella relationer, utan även förekommer i samkönade. Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ undersökning, öka kunskapen om och hur sjuksköterskor på en akutmottagning tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4). Av särskilt intresse är att undersöka om skillnader finns i bemötandet av heterosexuella och HBTQ-personer. Vår studie är således en fallstudie och bygger på en vinjett undersökning, kombinerat med semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes med fyra informanter, vilka är anställda sjuksköterskor på en akutmottagningen. Resultatet av studien tyder på att sjuksköterskor på akutmottagningen inte korrekt följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, vad gäller våld i nära relationer. Resultatet tyder även på att sjuksköterskorna är präglade av den heteronorm som råder i samhället, vilket innebär att de inledningsvis eller helt misstar samkönade relationer för att vara vänskapsrelationer. / Intimate partner violence is a major societal problem, especially mens violence against women. What should not be forgotten is that intimate partner violence is not limited to heterosexual relationships, but also occurs in same-gender relationships. The purpose of this essay is to increase knowledge about and how nurses, in an emergency department, apply the National Board of Health and Welfare's regulations and general advice on intimate partner violence through a qualitative study (SOSFS 2014: 4). Of particular interest is to investigate whether there are differences in the treatment of heterosexuals and LGBTQ people. Our essay is a case study and is based on a vignette survey, combined with semi-structured interviews. The study was conducted with four informants, who are employed nurses at an emergency department. The results of the study indicate that nurses at the emergency department do not correctly follow the National Board of Health and Welfare's regulations and general advice regarding intimate partner violence. The results also indicate that the nurses are characterized by the heteronormative that prevails in society, which means that they initially or completely mistake same-gender relationships to be friendships.

Utgångspunkten inför studien är att våld i nära relationer inte sällan benämns som mäns våld mot kvinnor och syftar till att det är ett fenomen som främst förekommer inom heterosexuella relationer, där mannen framförallt ses som förövaren. Vi ser att våld i samkönade relationer därigenom riskerar att inte bli lika uppmärksammat. Från litteraturen går det att utläsa att det kan påverka tillgången till stöd och hjälp för personer som lever i våldsamma samkönade relationer. Vidare ser vi även att hbtq-personer, världen över, många gånger lever utan samma rättigheter som heterosexuella. Studien har som syfte att undersöka hur våld i samkönade relationer, uppbrott och bemötande kan uppfattas och beskrivas från personer som levt i en våldsam samkönad relation. Studiens material har samlats in från offentligt publicerade, personliga, berättelser på sociala forum, både internationellt och nationellt. Studiens resultat visade att våldet i en samkönad relation kan beskrivas på liknande sätt som våld i nära relation. Däremot framgick det i resultatet att målgruppen kan stå inför en specifik utsatthet till följd av samhällets struktur och normer. Denna aspekt återfanns i våldets olika uttryck, uppbrott och bemötande. Det är en aspekt som vanligtvis inte återfinns i våld i nära, heterosexuella, relationer. Ett annat resultat från studien var att hjälp- och serviceorganisationer inte ansetts vara behjälpliga och anpassade att bemöta målgruppen. Däremot framkom det att individuella professionella har ansetts behjälpliga i uppbrottet och tiden efteråt. Det återfanns även ett märkbart fenomen inom resultatet där män som är utsatta av våld tenderar stå utanför samhällets skyddssystem. Det framgick att mäns utsatthet, i sig, osynliggörs genom samhällets förutfattade meningar kring maskulinitet och mannens roll i samhället. Slutsatser från studien är att våld i samkönade relationer till stor del liknar det våld som återfinns i våld i nära relationer, men att det finns aspekter som skiljer sig. Dessa aspekter utgörs av hbtq-personers generella, och karaktäristiska, utsatthet i samhället och kan leda till att personerna blir dubbelt isolerade. Slutligen har vi även kunnat dra en slutsats om att heteronormen i ett samhälle kan bidra till att fenomenet blir obelyst. / Our prior view is that violence in close relationships is not often referred as men's violence against women and aims to be a phenomenon which mainly occurs in heterosexual relationships, where the man is the perpetrator. Therefore, violence in same sex relationships risks not being as well known. Based on the literature this may affect access to support and help for people living in violent same sex relationships. Furthermore, we also see that LGBTQ-people often live without same rights as heterosexuals. The aim of this study was to investigate how break-up and response regarding violence in same sex relationships can be perceived and described from people who have lived in a violent same sex relationship. The materials of the study have been collected from publicly published, personal, stories on social forums, both internationally and nationally. The results of the study show that violence in a same sex relationship can be expressed similarly as violence in a close relationship. However, the results showed that the target group can face a specific vulnerability as a result of the structure and norms of society. This aspect was found in various expressions, break-up and response of violence. It is an aspect usually not found in violence in close, heterosexual, relationships. Another result was that aid and service organizations were not considered helpful nor adapted to meet the target group. However, it emerged that individual professionals were considered helpful in the break-up and afterwards. There was also a noticeable phenomenon where men who were subjected to violence tend to be outside the social protection system. It appears that men's vulnerability is invisible through society's preconceived notions of masculinity and man's role in society. Conclusions drawn in the study are that violence in same sex relationships is similar to the violence found in close relationships, though there are aspects that differ. These aspects constitutes from LGBTQ-peoples general vulnerability in society and how it risks causing them to become doubly isolated. Finally, we have been able to conclude that the heteronorm can contribute to the phenomenon going unresolved.

This paper investigates three questions; how an exegetically sound basis for a biblical ethics concerning same-sex sexual acts might be construed, what role the Bible, and other sources of ethical insight, should play in construing Christian ethics, and what a Christian ethic founded on the answers to those questions would say concerning same-sex sexual acts today. To perform these investigations, the hermeneutical issue regarding biblical texts, as well as the relation between revelatory and non-revelatory ethical sources within Christian ethics, is discussed, and the construed Christian ethics concerning same-sex sexual acts and sexuality of Lisa Sowle Cahill, Samuel W. Kunhiyop, Richard B. Hays, and Peter Coleman are evaluated before a suggestion is presented. That suggestion states that a sound exegetical basis demands a historical-critical reading that aims at understanding the language agreement between first recipients and author(s). It also claims that it is the perspective of the text that should be in focus in forming biblical ethics. Further, it is suggested that the Bible should be considered as having a unique role in Christian ethics by means of supplying a unique perspective on other sources for ethics, as well as on the insights of Scripture itself. This perspective is based on revelation, and should be formed from the central Scriptural notion of imitatio Dei/Christi. The Bible should also be recognized as a unique source of Christian ethical insight. However, an awareness of the impossibility of perfect understanding of Scripture opens the need for a dialog with other sources of ethical insight, such as experience, tradition, and secular reason, through which they are able to play a role in construing Christian ethics. Finally, the Christian ethics concerning same-sex sexual acts holds such acts to be in need of a discriminating division between good and bad; those that are performed within a loving and caring relationship and those that are not. The former are tentatively commended based on an understanding of the clearly encouraged homosocial love they might result of, as well as positive human experience, while the latter are vehemently condemned because of their damaging nature to one or both of the people involved. / Uppsatsen undersöker tre frågor; hur en god exegetisk grund för en biblisk etik angående samkönade sexuella handlingar kan utformas, vilken roll Bibeln och andra källor till etisk insikt ska ha i utformandet av kristen etik, och hur en kristen etik baserad på svaren på dessa två frågor skulle se på samkönade sexuella handlingar idag. För att undersöka dessa frågor kommer hermeneutiska frågor angående bibeltexter likväl som relationen mellan uppenbarelsebaserade och icke-uppenbarelsebaserade källor till etisk insikt inom kristen etik att diskuteras. De konstruktioner av kristen etik angående samkönad sexualitet som gjorts av Lisa Sowle Cahill, Samuel W. Kunhiyop, Richard B. Hays och Peter Coleman utvärderas också innan ett eget förslag presenteras. Det förslag som sedan presenteras menar att en god exegetisk grund kräver en historisk-kritisk läsning som söker förstå den språkliga överenskommelse som fanns mellan ursprunglig(a) mottagare och författare. Förslaget menat också att det är textens perspektiv som ska vara i fokus i utformandet av en biblisk etik. Vidare föreslås det att Bibeln ska anses ha en unik roll i utformandet av kristen etik genom att den erbjuder ett unikt perspektiv på andra etiska källor och på Skriten själv. Detta perspektiv är baserat på uppenbarelse, och bör utformas utifrån den i Skriften centrala idén om imitatio Dei/Christi. Bibeln bör också erkännas som en unik källa till kristen etisk insikt. En medvetenhet om det omöjliga i att nå perfekt förståelse av Skriften öppnar dock upp för behovet av en dialog med andra källor till etisk insikt, källor såsom erfarenhet, tradition, och sekulärt förnuft, genom vilken dessa källor kan spela en roll i konstruktionen av kristen etik.Den kristna etiken angående samkönade sexuella handlingar menar slutligen att det måste göras en skarp skillnad mellan bra och dåliga handlingar av det slaget; de som utförs inom en kärleksfull relation, och de som inte utförs inom en sådan. De förstnämnda är försiktigt lovordade i egenskap av att resultera från en klart uppmuntrad homosocial kärlek, liksom till följd av positiva mänskliga erfarenheter, medan de senare är kraftfullt fördömda på grund av deras skadliga natur i relation till en av de, eller båda, inblandade