The purpose of this study has been to investigate the influence of children in school-age educare from a child`s perspective. By walks and talks as a method, the endeavor has been to approach the children`s experiences and thoughts about their everyday life environment. The result shows that children`s influence is largely conditioned by rules and reservations, of which some activities and materials are particularly limited. One conclusion is that children`s ability to influence is dependent on the pedagogy´s children`s perspective, as well as the ability and willingness to approach the child`s perspective. / Undersökningen i denna studie har avsett att undersöka barns inflytande i fritidshem ur barns perspektiv. Genom samtalspromenader som metod har strävan varit att närma sig barnens upplevelser, erfarenheter och tankar om sin vardagslivsmiljö. Resultatet visar att barnens inflytande i stor omfattning är villkorat med regler och förbehåll varav vissa aktiviteter och material är särskilt begränsat. En slutsats är att barns möjligheter till inflytande är beroende av pedagogers barnperspektiv samt förmågan och viljan att närma sig barns perspektiv.

The break is an important element in educational activities. Previous research shows that the free form of the break gives much more leeway for students to act independently but that it is sometimes at the expense of some students. The purpose of this study is to further investigate how one works within the recreational home to counter social exclusion and exclusion among students at the break. The study has an emphasis on data collected from interviews. These have been conducted with professionals working in the leisure home. Results are reported in four themes identified in the processing of collected empirical data. The study concludes that staff attach great importance to norms. Regarding the work towards creating exclusion, much of their work during the break refers to being an active part of the students' play. This is to be able to communicate inclusive norms and create a common sense among the students. / Rasten är ett viktigt element inom pedagogiska verksamheter. Tidigare forskning har betonat att rastens natur och den frihet som medföljer utgör en plattform för elever att ta till större handlingsutrymme som ibland kan resultera i att vissa elever blir socialt exkluderade. Det blir således ibland blir på bekostnad av de elever som hamnar utanför och socialt exkluderas från gemenskapen. Denna studie har som syfte att närmare undersöka hur man inom fritidshemmet jobbar för att motverka social exkludering och utanförskap bland elever på rasten. Studien bygger på insamlade data från genomförda intervjuer med verksamma inom fritidshemmet. Resultat redovisas i fyra teman som identifierats vid bearbetning av insamlade empiri. Studien konkluderar att personalen fäster stor vikt vid normer. Beträffande arbetet mot att utanförskap skapas avser stor del av deras arbete under rasten till att vara en aktiv del i elevernas lek. Detta för att kunna förmedla inkluderande normer och skapa en samsyn bland eleverna.

Lärare, pedagoger, författare, forskare och myndigheter – i stort sett alla som har en yrkesmässig koppling till fritidshem – har olika tankar, idéer och tal om som formar och omformar diskurser gällande fritidshemmets didaktik. Fritidshemmet har numera ett skolnära uppdrag och ska komplettera skolan. Fritidshemmets pedagogiska verksamhet är dock något annat än skolans vilket även motiverar behovet av denna studie. En pedagogisk verksamhet som bidrar till att stimulera elevers lärande och utveckling av förmågor genom att ha fokus på deras intressen, behov, nyfikenhet och erfarenhet. Fritidshemmets unika verksamhet kan möjliggöra en större självständighet i såväl val av innehåll samt med andra medel och metoder än skolans generellt mer inrutade verksamhet. Syftet med studien är att ur ett diskursteoretiskt perspektiv undersöka hur diskursen gällande didaktik i fritidshem framställs i tolv lärosätens självvärderingar och Universitetskanslersämbetets tolv yttrande vid bedömning av kvaliteten på grundlärarutbildningar med inriktning mot arbete i fritidshem. Utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv och en diskursanalytisk ansats studeras de diskursiva bilder som de olika institutionerna och myndigheten tilldelar begreppet didaktik i relation till undervisning i fritidshemmet och studenters blivande yrkesroll.Resultatet visar att det finns hegemoniska intentioner som riktas mot att förtydliga såväl didaktiken som den ämnesspecifika didaktiken i relation till fritidshemmets pedagogik. Examensmålet som uttalar att studenter specifikt ska visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt blir en hegemonisk ekvivalenskedja i sig själv. Resultatet visar att begreppet didaktik beskrivs ur flera olika aspekter men vad som är fritidshemmets didaktik eller ämnesdidaktik redogörs inte mer än i ett fåtal antagonistiska exempel. Utifrån de analyserade texterna ger resultat ett den hegemoniska intentionen i att precisera didaktiken inte innebär att definiera begreppet utan snarare att beskriva på vilka sätt studenterna tillägnar sig denna didaktiska kompetens. / Teachers, educators, authors, researchers and authorities - virtually everyone who has a professional connection to School-Age Educare - have different thoughts, ideas and speeches that shape and reshape discourses regarding the didactics of the School-Age Educare. The School-Age Educare now has a school-based mission and will complement the school. The pedagogical activities are, however, something other than the school's needs, which also justifies the need for this study. An educational activity that helps to stimulate students' learning and development of abilities by focusing on their interests, needs, curiosity and experience. I believe that the School Age-Educare´s unique activities thus give children greater independence in both the choice of content and with other means and methods than the school's generally more structured activities do. The purpose of this study is to, from a discourse theoretical perspective, examine how the discourse regarding didactics in School-Age Educare is presented in twelve higher education institutions' self-evaluations and the University Chancellor's Office's twelve opinions when assessing the quality of primary teacher education with a focus on work in School-Age Educare. With a discourse theoretical approach, the discursive image that the various institutions and the authority give the concept of didactics in relation to teaching in School-Age Educare and students' future professional role is studied.The results show that there are hegemonic intentions aimed to clarify both the didactics and the subject-specific didactics in relation to the School-Age Educare pedagogy. The degree objective, which states that students must specifically demonstrate the ability to apply such didactics and subject didactics, including methodology required for teaching and learning in the School-Age Educare area and in the subject or subjects to which the education relates and for professional practice in general, becomes in itself a hegemonic chain of equivalence. The results show that the concept of didactics is described from several different aspects, but what the didactics of the School-Age Educare or subject didactics are, is not reported more than in a few antagonistic examples. The hegemonic intention of the University Chancellor's Office as an authority in specifying didactics does not mean defining the concept but rather describing the ways in which students acquire this didactic competence.

Vår studie är inom det fritidspedagogiska området och syftet är att undersöka fritidshemslärares syn på om det finns ett samband mellan sina relationer till eleverna och deras välbefinnande. Tidigare forskning visar på att det finns ett samband mellan goda relationer och elevernas välbefinnande. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex behöriga lärare i fritidshem från tre olika skolor i Stockholmsområdet för att ta reda på hur de konkret arbetar med elevernas välbefinnande och deras syn på relationer. Intervjuerna har varit kvalitativa med hög grad av strukturering. Undersökningen visade att fritidshemslärarna ser ett samband mellan det relationsskapande arbetet och elevernas välbefinnande men att de upplever elevgruppernas storlek som en utmaning, som påverkar arbetet med relationerna. Därefter har resultatet analyserats utifrån Antonovskys teori KASAM, känsla av sammanhang, som innehåller tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Avslutningsvis diskuteras studien i förhållande till tidigare forskning, vald metod, förslag till fortsatt forskning samt hur studien kan bidra till professionsutvecklingen. / Our study is within the field of leisure education and the purpose of our study is to investigate educare centre teachers' views on whether there is a connection between their relationships with the students and students’ wellbeing. Previous research shows that there is a connection between good teacher-student relationships and students' wellbeing. To collect answers to our inquiries we have interviewed six certificated teachers in Swedish School age educare centre from three different schools in the Stockholm area, and examine how they concretely work with the students' wellbeing and educare centre teachers’ views on relationships. The study isqualitative and based on structured interviews. The research showed that the educare centreteachers see a connection between the work in relationship-building and the students' wellbeing. However, the results casted, challenges for large student groups and how it affects the work in relationship buildings. Subsequently, the result has been analyzed based on Antonovsky's theory SoC, sense of coherence, which includes three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness. Finally, the study is discussed in relation to previous research, chosen method, proposals for continued research and how the study can contribute to professional development.

Titel: Alla våra samtal...- En vetenskaplig essä om kollegialt lärande, relationer och språk. Syftet med denna vetenskapliga essä är att undersöka kollegialt lärande, relationella perspektiv och språk inom fritidshemmet. Essän tar sin grund i berättelser från våra egna yrkeserfarenheter för att reflektera över vårt eget problematiska handlande. Detta för att finna verktyg för att hantera komplicerade samtal. De metoder vi använt för undersökningen är vetenskaplig essä och deltagande observation. I detta har vi tagit stöd av tre teoretiska perspektiv; kollegialt lärande, relationell pedagogik och social konstruktivism. Det vi kom fram till genom våra reflektioner var de positiva effekterna av kollegialt lärande, vikten av att arbeta med relationer inom kollegiet och språkets roll inom olika relationella konstellationer. / Title: All our conversations…- A scientific essay about collegial learning, relations and language. The purpose of this essay is to examine collegial learning, relational perspectives and language in the context of school-age educare. This essay is based on our own working experiences to be able to reflect over our own problematic behavior. The reason for this is to find tools to deal with complicated conversations. The methods we used to examine this are the writings of a scientific essay and a participant observation. To support this we have used three theoretical perspectives; collegial learning, relational pedagogy and social constructivism. Our conclusions are that through our reflections we could see the positive effects of collegial learning, the importance of working with relations in the college and the part language plays in different relational constellations.

The purpose of this study is to shed light on how school-age educare teachers' reason about their work in order to include all students in after-school education based on students' different conditions and needs. Issues touched upon and discussed in this study are school-age educare teachers' views on inclusion, pedagogical strategies and methods, and challenges that school-age educare teachers identify with inclusion work. This is a qualitative study and we have used semi-structured interviews to collect our data material. We have visited two different schools and interviewed four trained educare teachers with greater responsibility within the operation. We analyzed the collected material through a relational perspective. The results were divided into three different themes that answer our questions. In the result it appeared that the school-age educare teachers agree that it is important to work for and find alternative approaches to include all students in the activities. They also agree on the importance of being a responsive and engaged adult in social contexts and of actively building relationships with the students. When it comes to challenges, the experiences differed, we saw obstacles such as poor cooperation, staff shortages, guardians' resistance to diagnoses and religious reasons, among other things.

Denna studie belyser likheter och skillnader i användningen av digitala verktyg på grundskola och grundsärskola. Med tanke på att dessa två olika verksamheter där både läroplan, arbetssätt samt resurser skiljer sig åt markant vill jag ta reda på vad det egentligen är som är orsaken till en obalans i arbetet med digitala verktyg samt hur stor chans till en likvärdig utbildning eleverna får utifrån deras tillhörighet till olika skolformer. Denna fråga undersöks med hjälp av en kvalitativ forskning där fyra grundskolelärare mot fritidshem som jobbar på grundskola och grundsärskola bidrar med sin kunskap om arbetet med digitala verktyg på sina respektive verksamheter. Studiens utgångspunkt tar sin teoretiska grund i de aktuella utvecklingspedagogiska teorierna; “Learning by doing” teorin av John Dewey och teorin om den “proximala utvecklingszonen” av Lev Vygoskij. Det empiriska materialet belyser en varierad utvecklingskompetens bland pedagoger som i sin tur leder till en obalans i arbetet med digitala verktyg i form av okunskap och oro. Sammanfattningsvis skapar tillgång till resurser en likvärdighet mellan grundskola och grundsärskola men kvalifikationer bland pedagoger avgör en obalans i undervisningen. / This study shows similarities and differences when using digital tools in elementary andelementary special schools. Considering these two different programmers where both thecurriculum and the teaching methods are unalike. I would like to explore what is that leads toimbalance in working with digital tools as much as how great is the chance that students atboth school forms receive a tantamount level of education. I strive to answer this questionwith help of a qualitative research, where four teachers that take care of school-age educare inboth compulsory school for pupils with learning disabilities, share their knowledge withworking with digital tools at their workplaces. The starting point for this study is; ‘’learningby doing’’ by John Dewey and The Zone of Proximal Development by Lev Vygotsky. Theempirical material that I’ve gathered shows the teachers’ varied competence that can lead towrong usage of digital tools. To summaries it’s the equal access to digital tools the facilitateslearning in elementary and elementary special schools but the teachers’ qualifications canhinder the learning process.

This scientific essay is researching how we can understand the interplay between the private and the professional identities of teachers in school-age educare. This paper is based on our early working experiences, compared to our present-day experiences. The methods we have used are the scientific essay and participant observations. The theoretical framework consists of Isaiah Berlin’s concepts of liberty, Louis Althusser’s concept of interpellation and Jonas Aspelin’s relational concepts: closeness, distance, interhuman and social approaches. The study shows that it is possible to identify a contradiction between the private and the professional identities in the Swedish curriculum and, also, that it is possible to find agency in that conflict, through conscious and intentional didactic movement between closeness and distance. / Denna vetenskapliga essä är en undersökning av hur fritidshemslärarens yrkesroll kan förstås utifrån samspelet mellan privatpersonen och den professionella personen. Framställningen bygger på gestaltningar ur våra tidigare yrkeserfarenheter, vilka vi jämför med våra erfarenheter idag. De metoder vi har använt är vetenskaplig essä och deltagande observation. Teoriramen består huvudsakligen av Isaiah Berlins frihetsbegrepp, Louis Althussers tankar om interpellation och Jonas Aspelins relationella begrepp: närhet, distans, mellanmänskligt och socialt förhållningssätt. Essän visar att det är möjligt att identifiera en motsättning mellan privatpersonen och den professionella personen i läroplanen och även att det är möjligt att finna en agens i denna motsättning genom en medveten, didaktisk rörelse mellan närhet och distans.

Studiens syfte är att studera lärare i fritidshems undervisningshandlingar för att förstå deras undervisningskunskap. I analysen av lärare i fritidshems undervisningshandlingar studeras hur undervisningssituationer kan initieras och hur lärare transformerar ämneskunskap, pedagogisk kunskap och kontextuell kunskap till undervisningshandlingar. Genom analysen av undervisningshandlingarna kan undervisningskunskap förstås. För att kunna identifiera lärare i fritidshems undervisningshandlingar används det teoretiska ramverket och analysverktyget Pedagogical Content Knowledge i studien (Shulman, 1986; 1987). När lärare i fritidshems handlingar innehåller kunskapskategorierna ämneskunskap, pedagogisk kunskap och kontextuell kunskap, analyseras de som undervisningshandlingar. Analysen av undervisningshandlingarna visar lärares undervisningskunskap. Observationer har varit den huvudsakliga materialinsamlingsmetoden i studien, både observationer dokumenterade via fältanteckningar och video. Tre lärare i fritidshem från tre olika fritidshem och skolor har deltagit i observationerna. Analysen av resultaten visar att lärarna i fritidshem i de utvalda observerade sekvenserna använder undervisningshandlingarna talhandlingar, praktiska och utforskande handlingar, demonstrationer och medskapande handlingar. Den undervisningskunskap som analysen synliggör påvisar att lärarna i fritidshem har kunskap om att bedriva undervisning som är förplanerad, lärarinitierad och barninitierad samt att undervisningssituationer som påbörjas med en initieringsform kan förändras till en annan. Lärare i fritidshem kan ses möjliggöra för barns delaktighet och aktörskap i sin undervisning eller styra undervisningen utifrån sin planering där barns delaktighet blir begränsad i undervisningssituationen. Lärare i fritidshems undervisningskunskap kan utifrån analysen även ses innehålla: en handlingsberedskap att se undervisningsmöjligheter i den omedelbara situationen i interaktion med barn, en anpassning av undervisning utifrån barns förståelse av den, en samtidighet att använda flera olika undervisningshandlingar samtidigt och en kunskap om organisering av undervisning för barns delaktighet och aktörskap där läraren intar olika positioner genom att styra, lyssna och agera på barns handlingar samt vara medskapare i undervisningen. / The aim of this study is to investigate school-age educare teachers’ teaching actions with the purpose of understanding their pedagogical content knowledge. The analysis looks at how teaching situations can be initiated and how teachers transform subject matter knowledge, pedagogical knowledge, and contextual knowledge into teaching actions. Through the analysis of the teaching actions, pedagogical content knowledge can be understood. Pedagogical Content Knowledge is the theoretical framework and tool used for the identification and analysis of teaching actions (Shulman, 1986; 1987). A teaching action is defined as an action in which all three knowledge categories, namely subject matter knowledge, pedagogical knowledge, and contextual knowledge, are identified. These teaching actions are then analyzed to show the teachers’ pedagogical content knowledge. Observations through both video and field notes have been the main method for producing data in the study. In the observations, three teachers from three different school-age educare settings have participated. The results show that the teachers in the selected settings use speech acts, activity-driven teaching, discovery, demonstration, and co-creation representations in their teaching. The analysis demonstrates that school-age educare teachers’ teaching could be preplanned by the teachers, initiated by the teachers, or initiated by the children. The teaching initiative can also shift during the teaching situation, and the teachers position the children in different ways in their teaching. They can enable the children to be actors in the teaching situation where the teachers assume a position of an amplifier and act as a support to the children’s participation or they can take control over the teaching situation and only give the children limited agency. In the results, the pedagogical content knowledge of teachers is analyzed resulting in the themes of readiness for action where the teachers can see opportunities for teaching in the immediate situation in their interaction with children, an adaptation of teaching to every child’s understanding, and a simultaneity of using different teaching representations at the same time. In the analysis, the teachers also show a pedagogical content knowledge of how to organize their teaching in order to enable the children to be participants and actors. The teachers use different teacher positions that allow them to control the teaching and to decide how much control to give to the children in teaching situations in which the school-age educare teacher assumes the position of a co-creator.

The aim of this study is to illustrate the experiences of school age educare teachers when it comes to group sizes in Swedish school age educare. The quality of the Swedish school age educare has decreased and one of many factors seem to be essential to this development – big groups.  There are not many studies in this field, only a few related to preschool and compulsory school as in class sizes. That is why it is of interest to study this area. The research questions bring up the teachers’ possibilities and restraints in relation to the size of the groups of children in school age educare.  The empirical data consists of both a qualitative survey and qualitative interviews. The data has been processed by using hermeneutic perspectives and categorized and divided into themes. To analyze and discuss the results I’ve approached theories about the ecological systems theory by Bronfenbrenner and Dahllöf’s frame factor theory.  The conclusion is that in school age educare managing large groups, the staff experience difficulties to create relations to the children and because of the lack of space they need to structure the time, spaces, and activities. Hence, a bigger group and narrow spaces can have negative effects on the social relations and the spare time of the children which are two important aspects within Swedish school age educare. The teachers believe that a smaller group of children is preferable as well as appropriate locals and enough space to be able to fulfill the curriculum and to increase the quality.