Tidigare forskning visar att formativ bedömning har en positiv effekt på elevers lärande ochutveckling, men på grund av att den svenska skolan blir mer resultatinriktad blir det svårare attanvända formativ bedömning. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur matematiklärarearbetar med formativ bedömning i undervisningen. Med hjälp av 72 enkätsvar och intervjuer med 5lärare har vi fått svar på våra frågor. Frågorna handlar om hur formativ bedömning används imatematikundervisningen i årskurs 4–6, och hur lärare motiveras genom self-determination theorytill att arbeta, eller inte arbeta, med formativ bedömning. Resultatet visar att formativ bedömninganvänds i stor utsträckning i matematikundervisningen, och att lärare drivs framför allt av en yttremotivation för att arbeta med formativ bedömning. Många olika arbetssätt för formativ bedömninganvänds av lärare i matematikundervisningen. Muntlig feedback är det arbetssätt som används av flestinformanter.

För att nå en senior ledarskapsposition ställs det krav på kunskap och kompetens som kan binda samman organisationens olika funktioner mot gemensamma mål. Ett tillvägagångssätt för att införskaffa sådan kunskap och kompetens är genom ackumuleringen av tvärfunktionell erfarenhet, det vill säga ackumuleringen av erfarenhet från olika organisations-funktioner. Sådan erfarenhet kan antas sprida kunskaper och kompetenser i organisationer, något som leder till både förbättrad kommunikation och effektivitet.Trots att mycket forskning har gjorts kring erfarenhetsbaserat ledarskap saknar vi mer konkret information kring tvärfunktionella karriärer och erfarenheter. Denna fallstudie syftar därför till att undersöka fenomenet mer ingående och bringa nya insikter i hur tvärfunktionell erfarenhet kan underlättas i organisationer med ett sådant mål. Dels undersöker studien hur tvärfunktionell erfarenhet värderas i rekryteringssammanhang och dels vad som motiverar tvärfunktionella ledare till att söka sådan erfarenhet.Fallstudien görs på ett välkänt svenskt produktionsföretag och drar en rad slutsatser; för det första kommuniceras inte målet att öka tvärfunktionella erfarenheter internt i organisationen på grund av andra konkurrerande mål; och för det andra så försvårar produktionsföretagets organisationsstruktur tvärfunktionella karriärer. Slutligen drar studien slutsatsen att de tvärfunktionella ledarna stimuleras av interna motivationsfaktorer, något som indikerar att viljan till att utvecklas redan finns. Detta leder oss till vår övergripande slutsats att produktionsföretaget, för att nå det uttalade målet om att öka tvärfunktionella karriärer inom organisationen, att förändra sin syn på hur de hanterar och förädlar talanger. / Reaching a senior leadership position often requires having the ability to bring the organizations’ different functions together towards common goals. One way to accumulate that type of knowledge and competence is through cross-functional experience, i.e. accumulating experience from different business functions. Such experience can be assumed to disseminate knowledge and competences throughout the organization which can lead to both improved communication and efficiency.Although a fair amount of research has been conducted in the field of experiential learning, we lack more concrete information about cross-functional careers and experience. This case study therefore aims to investigate the phenomenon more thoroughly to bring new insights in how the accumulation of cross-functional experience can be facilitated in organizations with such a goal. The case study investigates two aspects of cross-functional careers; (1) how cross-functional experience is valued when recruiting managers and; (2) what motivates cross-functional managers to seek this type of experience.The case study is conducted on a well-known Swedish manufacturing company and draws a number of conclusions; firstly, the aim to increase cross-functional experience isn’t communicated internally due to other competing goals. Secondly, the organizational structure complicates and partly prevents cross-functional careers. Lastly, the cross-functional managers where all internally motivated indicating that the will to develop exists. This brings us to the general conclusion that the organization needs to change how they handle talented managers.This thesis is written in Swedish.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur anställda upplever motivation i samband med användandet av ett spelifieringsprogram. Detta har konkretiserats med hjälp av frågeställningarna ”På vilket sätt påverkar spelifieringen de anställdas motivation?” och ”Vilka konsekvenser upplever anställda att spelifieringen har för deras arbetssituation?” För att behandla frågeställningarna har åtta semistrukturerade intervjuer med anställda genomförts hos ett företag som använder sig av ett spelifieringsprogram. Vår empiri tolkas med hjälp av Vrooms (1964) Förväntansteori och Ryan och Decis (2000) Self-Determination Theory. Resultatet visar att spelifieringsprogrammet som deltagarna i studien använt har bidragit till yttre motivation hos vissa av de anställda. Ojämlik möjlighet till belöningar samt abstrakta mål har dock begränsat spridningen av denna motivation. Spelifieringsprogrammet har i mycket liten utsträckning påverkat de anställdas arbetssituation. Det har också i låg grad påverkat hur de anställda upplever sin motivation på arbetsplatsen överlag. I stället ser vi att det fyller en funktion som någonting kul och ”extra” för vissa anställda. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how employees experience motivation when using a gamification program. This has been concretized by the following research questions: “In what way does the gamification affect the motivation of the employees?” and “What consequences do the employees perceive the gamification has on their work situation?” To inquire into these questions eight semi-structured interviews with employees at a company that uses a gamification program have been conducted. Our empirics have been analyzed with the help of Vroom’s (1964) Expectancy Theory and Ryan and Deci’s (2000) Self-Determination Theory. The results show that the gamification program used by the participants in the study has contributed to extrinsic motivation for some of the employees. Unequal opportunity for rewards, as well as abstract goals, has limited the spread of this motivation. The gamification program has to a low degree affected the employees work situation. It has also to a low degree affected how the employees perceive their motivation at the workplace in general. Instead it serves as something fun and “extra” for some of the employees.

Mental träning har fått ett tydligare utrymme i skolan och i samhället där organisationer på olika håll påtalar den goda hälsan. Resultat av flera undersökningar visar att elever kan öka sitt välbefinnande och sina skolprestationer genom mentala träningsmetoder. Syftet med studien är att ta reda på vilka begrepp och metoder som kan vara relevanta inom området för mental träning och spänningsreglering inom gymnasiekursen Idrott och Hälsa 1. Studien är uppdelad i två delstudier där delstudie ett är en innehållsanalys som presenterar relevant litteratur. Delstudie två består av flera intervjuer som sedan kopplas samman med den innehållsanalys vi framställt. De båda delstudierna utgör sedan grunden för vårt resultat och analys. Vi presenterar resultat som skildrar hur undervisning inom området mental träning och spänningsreglering uppfattas utifrån ett lärar - respektive elevperspektiv på tre  skolor inom samma kommun. Resultatet tematiseras utifrån följande centrala begrepp, mentala träningsmetoder, motivation, spänningsreglering/avslappning, där vi jämför respondenternas svar emot varandra. Resultatet visar att undervisning inom mental träning är relativt okänt för eleverna medan lärarna menar att den sker kontinuerligt. Slutdiskussionen handlar vidare om hur undervisningen uppfattas och genomförs. / Mental training has been given a bigger space in schools and in society, where organizations in different parts denounce good health. Results of several studies show that students can improve their well-being and their school performance through mental training techniques. The purpose of this study is to find out what concepts and methods that are frequently used and relevant in the area of mental training and stress control within the subject Sports and Health 1. The study was divided into two sub-studies. The first sub-study is an analysis of this thesis literature. Study number two consists of several interviews that is connected with the content analysis we made. The two sub-studies form the basis of our results and analysis. We present results depicting how education in the field of mental training and stress control is perceived by the teacher - or student perspective on the three schools within the same municipality. The result is thematized by the central concepts, mental training techniques, motivation, stress control/relaxation where we also compare respondents’ answers to each other. The result shows that teaching about mental training is relatively unknown to the students while the teachers believe that it is continuously used. The final discussion is on how education is perceived and implemented.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån teoretiska antaganden om motivation inom Self-determination theory (SDT), undersöka elevers motivation till ämnet idrott och hälsa. Studien har följt en explorativ ansats utifrån frågeställningarna: i) Hur ser sambandet ut mellan typ av motivation hos eleverna för ämnet idrott och hälsa och deras självskattade grad av fysisk aktivitet utanför skoltiden? ii) Hur ser sambandet ut mellan elevernas typ av motivation till ämnet idrott och hälsa och deras uppskattning av föräldrarnas engagemang för ämnet idrott och hälsa?  Metod: Deltagarna bestod av 147 gymnasieelever i årskurs ett och två, från en gymnasieskola söder om Stockholm. Eleverna besvarade en enkät i två delar. Den första delen innefattade items för att mäta typ av motivation. Den andra delen innefattade frågor kring elevernas vanor av fysisk aktivitet, samt frågor kring deras föräldrars engagemang för ämnet. Data har analyserats med korrelationsberäkningar, simultan multipel regressionsanalys samt multivariat variansanalys. Resultat: Svaga men signifikanta korrelationer påvisades mellan typ av motivation och elevernas grad av fysisk aktivitet vid sidan av skolan. Resultatet visade att elever som var fysiskt aktiva mer frekvent tenderade att även visa på mer autonom motivation för ämnet jämfört med elever som inte var fysiskt aktiva vid sidan av skolan. Mellan typ av motivation och föräldrarnas engagemang erhölls flera signifikanta samband. Ungefär 19 % förklarad varians återfanns i föräldrarnas engagemang, och 10 % förklarad varians återfanns i grad av fysisk aktivitet vid sidan av skolan och kan härledas till elevernas typ av motivation för ämnet. Slutsats: Studien indikerar att autonom motivation tycks vara fördelaktigt i relation till elevernas grad av fysisk aktivitet på fritiden, samt i relation till föräldrarnas engagemang. Följaktligen föreslås att idrottsundervisningen bör sträva efter att tillgodose de grundläggande psykologiska behoven hos eleverna i linje med SDT, vilket kan främja ett långsiktigt och hälsosamt beteende. / Purpose: The aim was to examine the relationship between students’ motivation for physical education (PE) and:  i) habits regarding physical activity during leisure time; and ii) parents’ commitment towards PE. The study is based on the self-determination theory (SDT). Method: High school students (n = 147) answered a self-report questionnaire about physical activity habits and parent’s involvement. Data were analyzed by correlations, multiple regression analysis and MANOVA. Results: Subtile interrelations were found between students’ motivation and level of physical activity. Students who were physically active more frequently also tended to be more autonomous motivated for the subject compared with none-physically active. Subtile interrelations were also obtained between type of motivation and parental involvement. Conclusions: Autonomous motivation seems beneficial in relation to student’s level of physical activity and in relation to parental involvement. It is proposed that PE should promote psychological needs within SDT, to further autonomous motivation and healthy behaviors.

This thesis provides a study of an open source software project that focuses on the software development of an e-service in a municipal context. The focus is on environmental factors that either limit or promote the motivation to participate in the open source project, the "Parent-Teacher Meeting" project, a web-based communication and information channel whose purpose is to enhance the contacts between schools and parents. The empirical context is situated at the point where traditional information systems (IS) development meets new perspectives regarding organizational structures and boundaries and, as such, provides example of ongoing cross-organizational activities that break current local organizational standards. The objective of this study is to gain a deeper understanding of motivational factors for participation and adopts a sociocultural view on the topic motivation to participate. The empirical material was collected through interviews, conversations, and meetings. Being a subproject (i.e. an initiative to develop an open source software application) within a triple helix project I found an extensive number of stakeholders. The choice was made to focus on the application development; thereby a central group of participants within the development project team was found and these became the focus within the study. Moreover, I have, in this thesis, chosen to conduct a contextual description of the participants and the course of events that lead to the start of the project of study. This has been done so as to present the context, which is the focus for this study, to the reader and to be able to use these descriptions within the analysis. I have, methodologically, approached the problem from a descriptive angle with an interpretative character using a qualitative case study design. Within the thesis, the means by which the case study has been conducted is presented; i.e. the decision regarding research focus, design, and my role as researcher. In relation to the data collection, the main source has been semi-structured interviews, which is consistent with an interpretive case study character and in which my intent is to highlight conditions and events that are important to both groups within the development team. To support the investigation of those factors that can explain and assist with the interpretation of my empirical data, my description and interpretations are built on a theoretical framework based on concepts from IS theories and theories relating to human motivation. The framework, self-determination theory (SDT), is used as a lens to direct the focus onto the situated conditions that influence how individuals experience their participation within the software development project. Given the theoretical basis of an analytical comparison of ideal types of software development constructs, together with influences from motivational theories, the analytical framework used for collecting occurrences of motivational behavior and sociocultural conditions has been constructed. After the findings and my interpretation of them with the assistance of my analytical framework have been presented, a discussion and conclusions are then detailed. The conclusions of the study are argued as being relevant as an explanation for the understanding of intrinsic and internalized extrinsic motivation to participate in a hybrid open source projects. The study contributes to our understanding of some of the challenges that are to be considered when putting together and managing systems or software development processes. In this way, the study may provide some basis for improving and meeting new demands regarding how development is adopted in a mixed scenario and this provides valuable knowledge to both practice and IS research. / Grunden för denna avhandling är en studie av ett öppen källkodsutvecklingsprojekt av en kommunal e-tjänst. Fokus ligger på ett sociokulturellt perspektiv på kontextuella faktorer vilka endera hindrar eller främjar motivation för deltagande. Öppen källkodsprojektet ”Föräldramötet” är en webbaserad kommunikations- och informationskanal vars syfte är att öka och förbättra kontakten mellan hem och skola. Denna empiriska kontext är situerad i en punkt där traditionell IS-utveckling möter nya perspektiv på organisationsstrukturer och gränser samt därigenom ger exempel på pågående tvärorganisatoriska aktiviteter vilka bryter mot nuvarande interna organisationsstandarder. Målet för denna studie är att nå en djupare förståelse för deltagandets motivationsfaktorer och anammar ett sociokulturellt perspektiv på ämnet deltagandemotivation. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer, konversationer samt möten. Då Föräldramötetprojektet är ett underprojekt i ett trippelhelixsammanhang visade det sig initialt finnas ett stort antal intressenter. Det gjordes ett val att fokusera på applikationsutvecklingen; genom vilket en central grupp av deltagare inom utvecklingsprojektet identifierades vilka kom att komma i fokus för denna studie. Vidare har jag i denna avhandling valt att göra en kontextuell beskrivning av deltagarna och den händelsekedja som lett fram till bildandet av det studerade projektet. Detta gjordes för att i enlighet med denna studies fokus belysa sammanhanget för läsaren samt för att använda den inom min analys. Jag har närmat mig problemet från en deskriptiv synvinkel med en tolkande karaktär användande mig av en kvalitativ fallstudiemetod. Inom avhandlingen beskrivs tillvägagångssättet för fallstudiens utförande, t.ex. hur beslut fattats angående forskningsfokus, fallstudiedesign och vad min roll som forskare inneburit. I relation till datainsamlingen, har den huvudsakliga källan varit halvstrukturerade intervjuer. Dessa har varit i konsekvens med en uttolkande fallstudiemetod och har i enlighet med min avsikt utformats för att belysa villkor och händelser som har varit betydande för bägge grupperingarna inom projektgruppen. För att stödja undersökningen av de faktorer som kan förklara och hjälpa med tolkningen av mina empiriska data, har jag byggt mina beskrivningar och tolkningar på ett teoretiskt ramverk baserat på koncept från IS-teorier och teorier relaterade till mänsklig motivation. Det teoretiska ramverket ”self-determination theory” (SDT), används som en lins för att rikta brännpunkten mot de villkor som styr hur individer upplever deras deltagande inom det studerade mjukvaruutvecklingsprojektet. Givet den teoretiska bas, som bygger på analytisk karaktärisering av idealtyper av mjukvaruutvecklingsmodeller sammantaget med influenser från motivationsteorier, har ett analytiskt ramverk, för att inhämta instanser av motiverat beteende och sociokulturella villkor, utvecklats. Efter att ha redogjort för upptäckterna och mina tolkningar av dem, med hjälp av mitt analytiska ramverk, presenteras en detaljerad diskussion med slutsatser. Jag argumenterar för att dessa slutsatser är relevanta som en förklaring för förståelsen av inre samt internaliserad yttre motivation för deltagande inom detta öppen källkodsprojekt av hybridnatur. Studien bidrar till vår förståelse för vissa av de utmaningar som måste beaktas när man ska hantera system eller utvecklingsprocesser. På detta sätt kan studien bidra med en bas för att förbättra och möta nya krav på hur utveckling bedrivs i blandade miljöer och även med kunskap för både praktik och IS-forskning. / PECOI

Smartmobilens användande har successivt ökat och blivit en central del i vår vardag. I och med detta har antalet olika applikationer ökat och numera finns det en mängd olika typer av applikationer som tillfredsställer användarens behov. I den här studien har vi därför försökt ta reda på om träningsapplikationer har förmågan att motivera användaren vid träning. Vi har observerat fem kvinnor och tre män, med varierande erfarenheter av träningsapplikationer, som har deltagit i en fyra veckor lång studie bestående av två faser. Under Fas 1 har respondenterna laddat ned två valfria träningsapplikationer som de testat och under Fas 2 har de använt en specifik applikation. Under användandet har varje respondent antecknat sina tankar och erfarenheter, som senare använts vid en kombinerad observation och intervju. Resultatet visar att träningsapplikationers förmåga att motivera varierar beroende på användare och att det finns ett intresse för att ta del av statistik och förbättringar. / The smart phone’s (mobile) usage has gradually increased and is now an important part of our daily life. Due to this, the amount of applications that can be downloaded keeps on growing. This includes features that will satisfy your every need. In this study, we have tried to find out if training applications have the ability to motivate the user during exercise. Our study contained five women and three men, with varying experiences of training applications. The participants completed a four-week study consisting of two phases. During Phase 1 they got to choose two different training applications they wanted to try while in Phase 2 the participants were given one specific application. While using the applications, every participant took notes of their thoughts and experiences. These notes were later used in a combined observation and interview session. The result showed that the applications ability to motivate varies by user and that there is an interest in taking part of the statistical analysis and improvements.

Syftet med denna uppsats var att fastställa om och hur arbetsuppgifternas komplexitetsgrad påverkar vad de anställda motiveras utav. Vidare undersöktes vilka preferenser de anställda med arbetsuppgifter av olika komplexitetsgrad hade gällande icke-monetära belöningar. Det studerades även till vilken grad cheferna var medvetna om deras anställdas preferenser. Utifrån det teoretiska perspektivet ska de anställda med komplexa arbetsuppgifter motiveras utav inre faktorer såsom beröm, utveckling och ökad självständighet. Anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter ska då påverkas utav yttre faktorer som lön och spontana materiella belöningar. Studien genomfördes på två fallföretag med en population utav 60 anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter samt 30 anställda med komplexa arbetsuppgifter med en svarsfrekvensen på 57%. Resultatet bekräftar att personer med komplexa arbetsuppgifter upplever inre motivation samt att personer med icke-komplexa arbetsuppgifter upplever yttre motivation. Det är snarare tillgången till en viss typ av motivation än själva arbetsuppgiftens komplexitetsgrad som avgör vad anställda motiveras av. / The purpose of this thesis was to determine whether and how the level of complexity within work task affects what employees are motivated by. Moreover, was the purpose to investigate what preferences the employees with different level of complexity in their work task had regarding non-monetary rewards. The degree to which the executives were aware of their employees preferences regarding non-monetary rewards was also examined. Based on theoretical perspectives should the employees with complex work tasks be motivated by intrinsic factors such as praise, growth and increased autonomy. The employees with non-complex work task should be affected by extrinsic factors such as salary and spontaneous material rewards. The study was carried out on two case companies with a population of 60 employees with non-complex work tasks and 30 employees with complex work tasks with a response rate of 57%. The results of this study confirm that people with complex work tasks experience intrinsic motivation whereas those with non-complex work tasks experience extrinsic motivation. The result concludes that it is the access to a certain kind of motivation rather than the complexity of work task which determines what the employee is motivated by.

Innehavandet av motiverade medarbetare anses vara en organisatorisk framgångsfaktor. Enligt tidigare forskning är organisationer med motiverade medarbetare 30–40 procent mer produktiva än organisationer med omotiverade medarbetare. Motivationen anses även ha positiva effekter på medarbetarnas personliga utveckling, prestationer, arbetstillfredsställelse och välmående. Tidigare forskning som utgår ifrån Self-Determination Theory (SDT) redogör för att tre grundläggande psykologiska behov, autonomi, kompetens och samhörighet bidrar till en ökad arbetsmotivation. Det är även bevisat att yttre faktorer i sociala miljöer kan främja respektive hämma medarbetarnas arbetsmotivation, enligt SDT. Trots att tidigare forskning har påvisat att medarbetarnas motivation är betydande för organisationer, samt har positiva effekter för medarbetarnas utveckling, prestation, arbetstillfredsställelse och välmående finns det begränsad kvalitativ forskning som förklarar hur medarbetare motiveras. Forskarna för denna studie anser att resultaten från tidigare studier förklarar vad som bidrar till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna men ger inga utförliga förklaringar om vilka arbetsrelaterade faktorer medarbetarna upplever som motivationshöjande. Syftet med studien blir således att bidra med en ökad förståelse och kunskap om hur medarbetare motiveras av de psykologiska behoven av autonomi, kompetens och samhörighet samt hur yttre faktorer som organisatoriska värderingar och lön bidrar till en ökad eller minskad inre motivation. Forskarna har genomfört en kvalitativ fallstudie och har med hjälp av intervjuer besvarat studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat och slutsatser visar på hur medarbetarna kan motiveras utifrån de psykologiska behoven av autonomi, kompetens och samhörighet samt hur organisatoriska värderingar och erhållen lön bidrar till en ökad eller minskad inre arbetsmotivation. / To maintain motivated employees is considered an organizational success factor. According to previous research, organizations with motivated employees are 30-40 percent more productive than organizations with amotivated employees. Motivation is also considered to have positive effects on employees' personal development, performance, job satisfaction and well-being. Previous research based on Self-Determination Theory (SDT) explains that three basic psychological needs, autonomy, competence and relatedness contribute to increased work motivation. It is also proved that external factors in social environments can promote or inhibit employees' motivation, according to SDT. Although previous research has shown that employee motivation is significant for organizations, as well as having positive effects on employee development, performance, job satisfaction and prosperity, limited qualitative research explains how employees are motivated. The researchers for this study believe that the results of previous studies explain what contributes to an increased work motivation among employees but does not provide detailed explanations which work-related factors employees feel as motivating. The aim of the study is thus to contribute to increased understanding and knowledge of how employees are motivated by the psychological needs of autonomy, competence and relatedness, and how external factors such as organizational values and wages contribute to increased or decreased internal motivation. The researchers have done a qualitative case study and with the help of interviews answered the purpose and research questions of the study. The results and conclusions of the study show how employees can be motivated based on the psychological needs of autonomy, competence and relatedness, and how organizational values and wages are contributing to increased or decreased internal work motivation.

Motivation utgör en nyckelfaktor i hur lyckat ett projekt blir. Syftet med denna studie var bidra till förståelsen av hur projektledare motiverar projektgrupper. Datamaterialet grundar sig på kvalitativa data från sex personliga intervjuer med projektledare inom teknikbranschen. Det empiriska materialet har analyserats i huvudsak med motivationsteorierna Self Determination Theory och Tvåfaktormodellen. Studien fann sju framträdande teman som projektledarnas tillvägagångssätt kunde kategoriseras i: Tema 1 - Samhörighet och sociala relationer, Tema 2 - Meningsfullt arbete - Skapa gemensam syn på projektets mål, Tema 3 - Informationsutbyte och progress, Tema 4 - Delaktighet, ansvar och förtroende, Tema 5 - Grad av kontroll, Tema 6 - Feedback och uppskattning, Tema 7 - Fira framgång och avslut. Tillvägagångssätten kan sammanfattas med att lära känna gruppen, att ge en helhetssyn över projektet, att dela med sig av information och projektets framgång, att låta alla vara delaktiga och delegera ansvar, att ha en balanserad kontrollfunktion, att ge återkoppling kontinuerligt och att fira framgångar i projektet. Analysen med Self Determination Theory visade att de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet påverkades inom de sju temana. Samma tillvägagångssätt kunde upplevas på olika sätt beroende på hur de utfördes, med konsekvens att de hamnade på olika platser på internaliseringsskalan. Projektledarna använde främst yttre faktorer för att påverka motivationen. Analysen med Tvåfaktormodellen visade att projektledarna använde motivationsfaktorer i större grad än hygienfaktorer för att motivera projektgruppen, med undantag för sociala relationer. Detta beror sannolikt på att de andra hygienfaktorerna oftast är företagsspecifika och ligger utanför projektledarens kontroll. Analysen visade att de sju teman som studien beskriver påverkade olika motivationsbehov. Samtliga projektledare hade förståelse för att motivation var viktigt och att inre motivation var att föredra. Dock fanns inget i studien som tydde på att projektledarna i större omfattning hade förståelse om vilka psykologiska processer som deras tillvägagångssätt påverkade hos deltagarna. Projektledarnas tillvägagångssätt var grundade i deras egna erfarenheter och upplevelser, snarare än förankrade i formulerade processer eller teorier. Inget av företagen hade en medveten uttalad motivationsstrategi som projektledarna använde eller kunde använda sig av. / Motivation is a key factor for the success of a project. The purpose of this study was to contribute to the understanding of how project managers are motivating project teams. The empirical data is based on qualitative data from six personal interviews with project managers in the technology industry. The empirical material has been analyzed mainly with the motivation theories Self Determination Theory and the Two factor model. The study found seven main themes that could categorize the project managers ways of action: Theme 1 – Cohesion and Social relations, Theme 2 – Meaningful work - creating common view of project goals, Theme 3 – Information exchange and Progress, Theme 4 - Participation, Responsibility and Trust, Theme 5 – Degree of Control, Theme 6 – Feedback and Recognition, Theme 7 – Celebrating success and conclusion. The ways of action can be summarized to: Getting to know the group. Giving an overview of the project. Sharing information and success of the project. Allowing everyone to participate and delegate responsibility. Having a balanced control function. Giving continues feedback. Celebrating success. The analysis with the Self Determination Theory showed that the basic psychological needs autonomy, competence and relatedness, were affected within the seven themes. The same ways of action could be experienced in various ways depending how they were performed, with the effect that end up in different places on the internalization scale. The project managers mainly used external factors to influence motivation. The analysis with the Two factor model showed that the project managers used motivational factors to a greater extent than hygiene factors to motivate, except for social relations. This was probably due to the fact that hygiene factors usually are company-specific and are beyond the control of the project managers. The analysis showed that the seven themes described in the study influenced different motivational needs. Every project manager had an understanding that motivation was important and that internal motivation was preferable. However, nothing in the study indicated that the project managers had a greater understanding of the psychological processes of the individuals had, that their ways of action influenced. The project managers’ ways of action were based on their own experiences, rather than anchored in formulated processes or theories. None of the companies in the study had an conscious articulated motivation strategy that project managers could use.