Målet  med  denna  fenomenologiska  undersökning  baserad  på  kvalitativa  intervjuer  är  att   undersöka  rektorers  syn  på  drama  och  dramapedagogik.  Undersökningen  är  baserad  på   intervjuer  av  fyra  rektorer  som  är  eller  har  varit  yrkesverksamma  som  skolledare  i  Skånska   grundskolor.  Det  som  blev  tydligt  under  undersökningen  var  att  rektorerna  är  positivt  inställda   till  drama  och  dramapedagogik  i  svensk  skola.  Däremot  saknar  rektorerna  möjlighet  att   anställa  dramapedagoger  endast  för  att  undervisa  i  drama  eftersom  ämnet  inte  finns   representerat  i  Lgr  11.  För  att  undervisa  i  ett  ämne  måste  det  finnas  inom  ramen  för   lärarexamen,  vilket  drama  ej  gör.  Rektorernas  förslag  är  att  dubbla  examina  skulle  ge  dem   möjlighet  för  skolan  att  tillgå  dramapedagogers  expertis.  I  Lissabonagendan  (Consortium,   2010)  framhålls  vikten  av  att  nationell  och  internationell  styrning  och  dokumentation  som   nödvändig  för  att  säkerställa  utveckling  och  kvalitetssäkring  inom  drama.  Detta  gäller  även  för   svensk  del.  Avsaknaden  av  riktlinjer  inom  läroplanen  har  påverkat  drama  och   dramapedagogiken  inom  svensk  skola  i  den  grad  att  dramapedagogiska  tjänster  har  minskat.   Detta  trots  att  rektorerna  ser  stora  vinningar  inom  drama  som  metod  för  kreativt  lärande,   praktisk  kunskapsinlärning  och  gruppdynamiskt  utvecklande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolledare samtalar om elever i särskolan och de underliggande frågeställningarna är att undersöka vilka förhållningssätt som framkommer i samtalen kring dessa elever och tillhörande särskoleverksamhet. Metoden som används är fokusgruppsdiskussioner för datainsamling, samt diskursanalys som teori och metod för analys. Totalt deltog åtta stycken skolledare uppdelade på två stycken fokusgrupper. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades sedan utifrån en diskursanalytisk metod. Resultatet visar att skolledarna i studien i många fall avsäger sig sin aktörsroll och lägger ansvaret för verksamheten på andra ramfaktorer än sin egen ledarroll. Det visar sig i diskussionerna att respondenterna ofta söker nå någon form av konsensus kring det ämne de diskuterar. De understryker att det finns mycket för den ordinarie skolformen att ta lärdom av från särskolans arbetssätt – främst med tanke på individanpassad undervisning. Det visar sig också tydligt i skolledarnas diskussioner att perspektivet den omsorgsinriktade skolan är överordnat de styrdokument som Skolverket framhåller. Det framkommer också inslag av problematisering och engagemang kring normalitet, delaktighet och mångfald. Det finns även inslag av generalisering av egenskaper hos elever i särskolan i diskussionerna. Skolledarna i studien visar ett starkt engagemang för elever i särskolan, men en slutsats av studien är att de formella kunskaperna inte når upp till samma nivå. / The purpose of this study is to investigate how school leaders talk about students in special schools and the underlying intentions is to examine the attitudes that emerge around these students and the related school activities. The method used is the focus group discussions for data collection and discourse analysis as theory and method for the analysis. A total of eight school leaders divided into two focus groups participated in the study. The collected material was transcribed and then analyzed on the basis of a discourse analytical approach. The results show that school leaders in the study in many cases waives its operator role and puts the responsibility for action in frame factors other than their own leadership. It turns out in the discussions that the respondents often seek to reach some form of consensus on the topic they are discussing. They emphasize that there is much for the ordinary school in learning from the special school, especially regarding individualized teaching. It also shows clearly in the school leaders discussions that the perspective of the care oriented school is dominant to the documents distributed by the Swedish Department of Education. The discussions also reveals elements of problematizing and commitment to the aspects of normality, participation and diversity. There arealso elementsof generalization of thecharacteristics ofstudentsin special schoolsin the discussions. School leaders in the study show a strong involvement regarding pupils in special schools, but a conclusion from the study is that the formal knowledge does not reach the same standards.

Pedagogiskt ledarskap är ett mångfaldigt begrepp där många olika definitioner förekommer och tillämpas. Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar inom skolmiljöer uppfattar begreppet i förhållande till nationella riktlinjer. De nationella riktlinjerna räknas i studien som Skolinspektionens definition av pedagogiskt ledarskap. Frågeställningen som används avser att synliggöra hur begreppet uppfattas av ledare och pedagoger inom förskolan och skolans värld i förhållande till de nationella riktlinjer som finns kring begreppet. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med 15 pedagoger och ledare genomfördes och där sedan en tematisk analys tillämpades för att förstå datamaterialet. Resultatet visar två olika definitioner av begreppet, en definition utifrån ledare med fyra teman och en annan utifrån pedagoger med fyra teman. I dessa definitioner kunde två avvikande teman hittas, pedagogerna sökte en vägledande ledare och ledarna ansåg att balansen i relationen mellan pedagog och ledare var betydelsefull för ett pedagogiskt ledarskap. Analysen är uppdelad mellan ledares och pedagogers uppfattning av pedagogiskt ledarskap, detta för att undersöka skillnader i uppfattningarna beroende på vilken roll i skolverksamheten de innefattade. De två olika definitionerna jämförs i diskussionen med den definition som Skolinspektionen använder sig av vid kvalitetsgranskningar och tillsyner för skolverksamheter i Sverige.

I strävan efter att utveckla sin praktik har en grupp pedagoger filmat en vardagshändelse med eleverna i avsikt att belysa en fråga de är intresserade av att få svar på. Under ett reflekterande samtal undersöker de gemensamt det inspelade materialet. Studie syftade till att få svar på hur de tog sig an uppgiften, vad de fick syn på och hur de samtalade kring det de såg. Samtalet kan ses som ett vävande där olika pedagogers perspektiv möts. Studien sökte svar på vilka inslag som fanns i samtalsväven. Genom att synliggöra detta ville studien ge en ökad förståelse för hur skolledare och pedagoger kan skapa förutsättningar för att reflekterande samtal ska kunna bli ett funktionellt redskap i såväl professionell utveckling som verksamhetsutveckling. Forskningsfråga: Hur använder pedagogerna sig av reflekterande samtal när de utgår från autentiska situationer från praktiken? Resultatet visade att den dialogiska samtalsväven omfattade fyra typer av inslag. Inslag som handlade om att beskriva vad man upptäckt i inspelningen, om att förklara och förstå det man uppmärksammat, om att föreslå hur man skulle kunna undersöka sin frågeställning vidare utifrån vad man sett, samt inslag som handlade om att föreslå hur man skulle kunna förändra för att utifrån detta förbättra förutsättningarna för elevernas lärande och utveckling. Det var en mängd faktorer som påverkade huruvida det reflekterande samtalet ledde till nya gränsöverskridande insikter eller inte. Deltagarnas dialog- och analyskompetens var exempelvis av avgörande betydelse för utfallet. De autentiska exemplen från videofilmerna som pedagogerna utgick ifrån i sina reflekterande samtal hade en samlande effekt. De hjälpte pedagogerna att fokusera och att mötas i dialogen. De inspelade exemplen fyllde en rad funktioner som bidrog till samtalets kvalité. Avslutningsvis förs ett resonemang kring pedagogiska implikationer ut ett skolledarperspektiv. / A group of pedagogues, striving to develop their skills, have filmed an everyday situation with their pupils in order to highlight a specific question that they had. Through reflective conversation they helped each other analyze the recorded material. The purpose of this study was to see how they embraced this challenge, what they discovered in the recordings and how they discussed their findings. The dialogue between them can be looked upon as a communicative “web” in which the different perspectives of the pedagogues meet and are woven together. The study aimed to provide an answer to which elements were included in this communicative web. Through this awareness the study wanted to generate a broader understanding of how principals and pedagogues could create possibilities for reflective dialogue to be a functional tool within professional development as well as school development. The research question: How do the pedagogues use reflective dialogue when they use an authentic situation from their own practice as a starting point? The result showed that the reflective communicative web contained four elements. Elements that describe what they have discovered in the recordings, elements that explain and bring understanding to their findings, elements that suggest further investigations of what they have found and finally elements that suggest changes to improve the learning development conditions for the pupils. There were a wide range of factors that affected whether the reflective conversation led to learning or not. The skills of the participants both regarding dialogue and analyses were, for example, of importance for the outcome. The authentic examples from the recordings that the pedagogues used as a starting point helped them to focus. It also helped them see things from each other's perspective. The recordings provided a variety of functions that contributed to the quality of the conversation. The last part of the paper is a discussion about the pedagogical implications from the principal's perspective.

Abstract   The purpose of the study was to ascertain the school leaders knowledge and priorities of the national goals for their school system respectively and how they declare that they and other operators within the local school system, give priority to the goals. In order to answer this question at issue, a web-based questionnaire was performed among school leaders in a fairly large municipality in Sweden.   My result shows that the school leaders have good knowledge of the national goals for the school system where they operate, but they experience that other actors have less knowledge of these goals. Furthermore, the school leaders declare that they give priority to the national goals to a high degree, but not more than other goals, while they experience that other operators do not prioritize the national goals to the same extent. The other actors in this context are school staff, school heads, responsible local politicians and municipal principal organisers. Those who prioritize the national goals the least are the local politicians, according to the school leaders. The result indicates that local goals sometimes are more prioritized than the national goals, instead of using the national goals as a criterion and subordinate the local goals. / Sammanfattning Syftet med min undersökning var att ta reda på skolledares kännedom om och prioriteringar av de statliga målen för sina respektive verksamheter och hur de uppger att de och andra aktörer prioriterar dessa mål. För att undersöka detta genomfördes en webbaserad enkätundersökning bland skolledare i en medelstor kommun i västra Sverige.   Mitt resultat visar att skolledarna uppger sig själva ha god kännedom om de statliga målen för sina respektive verksamheter men att de uppger sig uppleva att andra aktörer har sämre kännedom om dessa. På samma sätt uppger sig skolledarna i hög grad, om än inte lika hög grad, prioritera de statliga målen framför andra mål samtidigt som de upplever att andra aktörer inte prioriterar de statliga målen i lika hög grad. Dessa andra aktörer är skolans personal, förvaltning, ansvariga lokala politiker och huvudman. Lägst värden vad gäller prioriteringar av de statliga målen uppger skolledarna att de upplever att lokala politiker har. Resultatet indikerar att lokala mål ibland kan prioriteras framför statliga, istället för att utgå från och underordnas dessa.

This study aims to research the student assistant’s workplace situation at the after-school center, wherein we examine the various differences between how school leaders, parents and guardians aswell as student assistants handle their duties at the after-school center. These questions are as follows, ”What duties should the student assistant role encompass”, as well as”Which differences exist in the support which students with special needs receive during school hours respective to after-school hours”. This study derives its information from qualitative research and scripted and improvised interviews. Our results demonstrate a clear link that the student assistant plays a vital role with the work of supporting special needs children. Since it has been difficult acquiring prior research regarding the student assistant’s role at the afterschool center we’ve had to draw parallels between the small amount of existing research regarding the student assistant’s work during school hours.

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det går att urskilja några särskilda mönster i hur införandet av lärplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades på skolledarnas eget användande av lärplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns några andra möjliga samband mellan grad av användande på skolorna och datortätheten eller elevernas ålder. För att ta reda på detta behövde jag få veta hur skolledarna använde sig av systemet samt hur väl systemet användes på olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit några utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning. En strukturerad och standardiserad intervju med utvalda skolledare som berörde skolledarnas eget användande av systemet, skolans datortäthet med mera. Statistik över de olika skolornas användande av systemet är den andra metoden. Statistiken hjälpte mig att se om det fanns några kopplingar mellan skolans användandegrad och skolledarens användandegrad. Den tredje metoden var halvstrukturerad intervju med två utvalda skolledare. En skolledare på en skola där införandet av Fronter har gått sämre och en skolledare på en skola där införandet har gått bättre. Sammantaget gav dessa tre metoder större reliabilitet och tyngd åt mitt svar på frågeställningarna. Arbetets slutsats är att, på de undersökta skolorna, spelar skolledarnas eget användande i kombination med deras engagemang och tydliga ledning, säkerligen tillsammans med många andra faktorer, större roll för ett lyckat införande än vad exempelvis datortätheten gör. Allt handlar inte om skolledaren. Men initialt sett kan hon eller han vara den som bildar en samarbetsgrupp, påbörjar framtagandet av handlingsplan, utser administratörer eller bara nämner möjligheten på en skolkonferens och att användandegraden på skolan sedan ökar som ringar på vattnet. En tid efter införandet kommer enligt min uppfattning det stora eldprovet – om lärare och elever ser en verklig nytta med att använda systemet. / The purpose of this extended essay has been to examine if any patterns are identified when it comes to how successfull the introduction of the VLE Fronter is in different schools in a Swedish municipality. Focus is on the principals’ own activity and usage of Fronter. I have come to the conclusion that the most successful schools are the schools where the principals themselves use the system and the way they lead and encourage their teachers.

The purpose of this study is to uncover and problematize how school management and senior teachers perceive governing and management of school development processes from a perspective of trust. The research questions are the following: “Which constructs of trust emerge among school management and senior teachers in governing and management of school development processes?” and “Which constructs of possibilities and challenges emerge among school management and senior teachers in governing and management of school development processes from a perspective of trust?” The study has a social constructivist design where a framework for evaluation of trust versus mistrust (the Trust/Mistrust matrix: TDM) was used in the analysis. Three themes for school development processes with constructs of trust emerged: (1) culture for school development, (2) the need for school development measures and (3) a learning organization. The empirical materials of the study consist of interviews with school management and senior teachers. The result indicates two ideas of what school development is; individual, subject-driven perspective and collective education-driven perspective are two parallel systems with different roles that arose without the organization realizing it. One implication for the future is to structure the organization for participation in school development processes for school management and teachers on all levels for access to the capacity of the collective. Teachers’ and managers’ autonomy is an aspect that is beyond the limitations of this study but may merit further investigation. / Syftet med studien är att synliggöra och problematisera hur skolledare och förstelärare uppfattar styrning och ledning av skolutvecklingsprocesser ur ett tillitsperspektiv. Frågeställningarna är följande: ”Vilka konstruktioner av tillit framträder hos skolledare och förstelärare i utsagor om styrning och ledning av skolutvecklingsprocesser?” och ” Vilka konstruktioner av möjligheter och utmaningar framträder vid skolledares styrning och ledning av skolutveckling ur ett tillitsperspektiv?” Studien har en socialkonstruktionistisk design där ett ramverk för utvärdering av tillit vs misstro, Trust/ Mistrust-matrisen: TDM använts vid analysen. Tre teman för skolutvecklingsprocesser med konstruktioner av tillit framträdde: (1) kultur för skolutveckling, (2) behov av skolutvecklingsinsatser och (3) en lärande organisation. Empirin i studien utgörs av intervjuer där skolledare och förstelärare intervjuats. Resultatet indikerar två föreställningar vad skolutveckling är; individuellt, ämnesstyrt perspektiv samt gemensamt, undervisningsperspektiv är två parallella system med olika roller som uppstått utan att organisationen är medveten om det. En implikation för framtiden är att i verksamheten organisera för delaktighet i skolutvecklingsprocesser för skolledare och lärare på alla nivåer för tillgång till kollektivets kapacitet. Lärares och ledares autonomi är en aspekt som utelämnats i denna studie men som kan finnas anledning att utforska vidare.

In our qualitative study, we have described what the after-school teacher and her double roles are about from the perspective of after-school teachers and school leaders. In the introduction and background, we have described the activity of the after-school centre and the role and operation of the after-school teacher. In our theoretical starting points, we have used a theory based on Gidden's theory of structuration, which Haglund further developed into various professional practices within the leisure-time centre’s activities. We have collected material by interviewing both school leaders and after-school teachers to find out how they perceive the after-school teacher’s role at leisure-time centre. In the results and analysis section, we have presented, explained, compared and interpreted all data collection. Finally, in the discussion section, we have discussed how the results relate to previous research. In summary, we have concluded in the study that the assignment can both be interpreted and look different depending on the workplace an after-school teacher is at. This is based on the role the after-school teacher chooses to assume, as well as how school leaders view and allocate the assignment. / I vår kvalitativa studie har vi beskrivit fritidshemmet samt fritidshemslärarens dubbla uppdrag utifrån fritidshemslärares och skolledares perspektiv. I inledningen och bakgrunden har vi beskrivit fritidshemmets verksamhet, samt fritidshemslärarens roll och uppdrag. Vi har i våra teoretiska utgångspunkter använt oss av en teori baserat på Giddens struktureringsteori, som av Haglund vidareutvecklats till olika yrkespraktiker inom fritidshemmets verksamhet. Vi har samlat in material genom att intervjua både skolledare och fritidshemslärare, för att ta reda på hur de uppfattar fritidshemslärarens roll. I resultat och analysavsnittet har vi presenterat, redogjort, jämfört och tolkat all datainsamling. Avslutningsvis har vi i diskussionsavsnittet diskuterat hur resultaten förhållit sig till tidigare forskning. Sammanfattningsvis har vi i studien kommit fram till att uppdraget både kan tolkas och se olika ut beroende på vilken arbetsplats en fritidshemslärare befinner sig på. Detta baserat på vilken roll fritidshemsläraren själv väljer att anta, samt hur skolledare ser på och fördelar uppdraget.

Tidigare forskning visar att det finns brister i den samsyn och samverkan mellan skolpersonal som är en framgångsfaktor för hög måluppfyllelse i grundskolan (Nilholm & Göransson, 2013; SOU 2010:95; www.skolinspektionen.se; m fl). Mentorer, lokala elevhälsoteam och skolledare är de aktörer som ansvarar för utbildningen till elever med olika förutsättningar. Graden av samsyn dessa aktörer emellan är därför intressant. Denna studies syfte har varit att identifiera och beskriva eventuella mönster i mentorers, lokala elevhälsoteams och skolledares uppfattningar om extra anpassningar och särskilt stöd, utifrån frågeställningar om anledningar till olika insatser, vem/vilka som ska ansvara för insatserna samt om orsaker till bristande insatser. En totalundersökning i en kommun har genomförts via webbenkät och kvantitativ multivariat analys. Utgångspunkterna har varit socialkonstruktivistisk teori om ett kontextberoende lärande tillsammans med andra, och ett relationellt perspektiv på skolsvårigheter.  Studien visar att störst samsyn finns kring det faktum att inte alla elever med behov ges tillräckligt stöd i skolorna, och att tid för arbete för dessa elever saknas i personalens scheman. Viss samsyn finns också angående när elever ska ges stöd, men i mindre grad gällande vem/vilka som ska utföra insatserna. Studien har också visat att en relativt stor andel av respondenterna upplever bristande samsyn med kollegor gällande att se/tolka behov hos elever, avgöra lämpliga åtgärder samt utföra åtgärderna, samtidigt som alla tre grupperna i hög grad är överens om att de själva sällan eller aldrig har bristande kompetens gällande just att tolka behov och avgöra/utforma åtgärder.  Resultaten visar att samsyn och samverkan behöver vidareutvecklas inom skolorna via strategiska kontaktytor. Utifrån resultaten och teorin bör samtalen handla om uppdragsuppfattning, elevsyn och gemensamma strategier för ökad inkludering, delaktighet och måluppfyllelse. / Previous research shows that there are shortcomings in the consensus and collaboration among school personnel, a success factor for high achievement in primary school (Nilholm & Göransson, 2013; SOU 2010:95; www.skolinspektionen.se; m fl). Mentors, local student health teams and school leaders are those responsible for the education of students with different qualifications. The degree of consensus between these actors is therefore interesting. The purpose of this study has been to identify and describe any patterns of mentors' , local student health teams' and school leaders' perceptions about additional adjustments and special support, based on the questions of reasons for different actions, who/which is responsible for action and reasons for lack of action.  A total survey in a municipality has been conducted via online questionnaire and quantitative multivariate analysis. The starting point has been the social constructivist theory of context-dependent learning with others, and a relational perspective on school difficulties.    The study shows that the greatest consensus is about the fact that not all students in need are given sufficient support, and that time to work for these students is lacking in staff schedules. Some consensus is also about which students should receive support, but less so regarding which staff should perform it. The study has also shown that a relatively large proportion of respondents perceive lack of consensus with colleagues regarding interpreting the needs of pupils, determining appropriate actions and bringing them into action, while all three groups largely agree that themselves rarely or never lack of expertise regarding just that;  interpreting the needs and determining/performing measures.   The results show that consensus and collaboration need to be developed within schools through strategic contacts. Based on the results and theory, the discourse should be about assignment, perception of difficulties and concerted strategies for greater inclusion, participation and achievement.