Coronakrisen är en global pandemi som påverkat hela världen. En revisors arbete som innebär att vara ett granskande organ för ett företags kom att påverkas med tanke på de restriktioner som uppstod på grund av Coronakrisen. Något som därmed är av intresse att undersöka är hur revisorns arbetssätt gällande revisionsprocessen blivit påverkad under Coronakrisen. Syftet med studien är att undersöka om revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen blivit påverkat och förändrat av Coronakrisen samt om effekterna kan förklaras utifrån byråtillhörighet. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar revisorers arbetssätt, revisionsprocessen, Coronakrisens påverkan och byråtillhörighet använts. Studien visar att Coronakrisen haft en liten påverkan på revisorns arbete gällande revisionsprocessen, dock inte i så stor utsträckning. Vidare visar resultatet att det inte finns någon skillnad i hur Coronakrisens påverkan på revisionsprocessen kan förklaras utifrån byråtillhörighet. Studiens viktigaste bidrag är att förmedla att revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen inte blivit påverkat under Coronakrisen, samt att det inte finns någon skillnad mellan hur revisorer på stora och små byråer upplever ett förändrat arbetssätt. Dessutom bidrar studien till att visa hur en revisors arbete inte är platsberoende och att en omställning kan ske snabbt, vilket inte kommer påverka en revisors arbete i speciellt stor utsträckning. / The Corona crisis is a global pandemic that affected the entire world. The work of an auditor, which involves being a reviewing part for a company, was affected in the view of the restrictions that arose due to the Corona crisis. Something that is of interest to investigate is how the auditor’s working method regarding the audit process has been affected during the Corona crisis. The purpose of the study is to investigate whether auditors feel that the work with the audit process has been affected and changed by the Corona crisis, and whether the effects can be explained on the basis of agency affiliation. To achieve the purpose, literature dealing with auditor’s working methods, the audit process, the impact of the Corona crisis, and agency affiliation have been used.The study shows that the Corona crisis had a small impact of the auditor’s work regarding the audit process, but not to such extent. Furthermore, the results show that there is no difference in how the impact of the Corona crisis on the audit process can be explained om the basis of agency affiliation. The most important contribution of the study is to convey that auditor has not been affected in the audit process during the Corona crisis, and there is no difference between how auditors in big and small agencies experience a changed way of working. In addition, the study helps to show how an auditor´s work is not dependent on location, and that a change can take place quickly, which will not affect an auditor´s work to any great extent.

The amount of people in Sweden who were made redundant during the corona pandemic exceeds both the Swedish financial crisis in 1990 and the global financial crisis in 2008.  The negative economic development led to more pressure on people to work harder and perform better in order for their firm to survive. The purpose of this thesis was to explore if and how the value creation process between service providers and their customers, from a business perspective, had been influenced by the corona pandemic.  A conceptual model based on service-logic was created to shed light on potential disruptions affecting the value creation. Empirical data was collected through qualitative approach using semi-structured interviews with sales-associates employed by a mobile-operator firm in Sweden. Findings resulted in five main insights of disruptions that impact the provider and its value-creation with its customers. These include managerial decisions, unreasonable goal-setting, social distancing, new provider-customer frictions and foot-traffic, which all stemmed from decisions taken by the firm and government restrictions.   This dissertation has contributed to additional insights in how the service-logic and its various concepts regarding value creation, from a firm’s perspective, is affected during a major crisis. The difficulties experienced by sales-associates during the corona pandemic is two-fold. The sales-associates have to adhere to decisions made by the firm which often leads to more pressure to perform, and the restrictions implemented by governments leads to poor conditions for creating customer-relationships in turn. These conditions impact the firm’s ability to facilitate and co-create value with its customers.

Coronapandemin har en stor påverkan på många delar i samhället och inte minst på förvaltningsfastigheter. Marknaden för förvaltningsfastigheter drabbades av en nedgång i början av 2020 där värdet på fastigheterna nu kan ifrågasättas om det är rättvisande. Enligt tidigare forskning har marknaden länge varit osäker då värderarna gör antaganden om framtiden samt att värderingen grundas i verkligt värde. Uppkomsten av coronapandemin medförde färre transaktioner av fastigheter vilket har resulterat i en tunn marknad som i sin tur försvårar värderingen som baseras på jämförelser. Under 2020 såg marknaden för förvaltningsfastigheter både en nedgång och en uppgång på kort tid.  Syftet med studien var att undersöka om värdet och värderingen av förvaltningsfastigheter påverkats till följd av coronapandemin. För att syftet ska uppfyllas har värderingsprocesserna hos olika fastighetsföretag ifrågasatts, antaganden om framtiden har granskats och om värdena som fastställts speglar marknaden på ett korrekt sätt.  Kvalitativa intervjuer och dokumentstudier har genomförts av svenska noterade fastighetsföretag. Intervjuerna och dokumentstudien utfördes för att få företagens egna perspektiv och uppfattningar om värderingen under coronapandemin, men också för att se vad företagen själva väljer att framföra i sina årsredovisningar. Resultatet av studien visar att coronapandemin hade en negativ påverkan på värdena under början av 2020. Den vanligaste värderingsmetoden, kassaflödesmetoden, anses även vara rättvisande då olika antaganden om marknaden tas i beaktning. Resultatet visar också att den största osäkerheten ligger inom de olika segmenten av förvaltningsfastigheter. Framtida värderingar kommer fortfarande att bygga på antaganden som är kopplade till osäkerhet där effekterna av coronapandemin inte än kan ses vilket försvårar bedömningarna i värderingen. / The corona pandemic has a major impact on many parts of society, not least investment properties. This market was hit by a downturn at the beginning of 2020 that valuation of properties can be questioned as fair. According to previous research, the property market has long been uncertain as valuers make assumptions about the future and valuations are based on a fair value. The emergence of the corona pandemic led to less real estate transactions resulting in a thin market, which in turn makes evaluations based on comparisons difficult. In 2020, the market for investment properties saw both a downturn and upturn in a short time span.  The purpose of the study was to investigate whether the value and valuations of investment properties was affected by the corona pandemic. To meet this aim, the valuation process of various real estate companies has been questioned and assumptions about the future have been examined in order to establish if valuations correctly reflect the market.  Qualitative interviews and document studies have been conducted of Swedish listed real estate companies. The interviews and document studies were conducted so as to get the companies’ own perspectives and perceptions of the valuation during the corona pandemic, but also to observe what the companies themselves choose to present in their annual reports. The results of the study show that the corona pandemic had a negative impact on values during the first part of 2020. The most common valuation method, the cash flow method, is also considered correct as different assumptions about the market are taken into account. The result also shows, however, that the greatest uncertainty lies in the various segments of investment properties. Future valuations will still be based on assumptions linked to uncertainty, where the effects of the corona pandemic cannot yet be seen, which complicates valuation assessments.

This essay deals with the relationship of cultural institutions and the digital age. With the COVID-19 crises serving as a backdrop to this research paper, the not-often-questioned ideas on what cultural institutions are are reassessed. With the backbone of cultural life being presented by the almost fifty percent of cultural workers who are self – employed, we first address a more accurate definition of what a cultural institution is, judging by the state of the industry. Following this, a clear and novel differentiation between digital interfaces and virtual presence that is possible in the realm of culture is made.These terms are coined in this paper due to the need to make these two both important and valid strategies more understandable. Making these distinctions clear in practice, numerous opportunities in the digital realm for cultural institutions are presented.

The purpose of this study has been to examine whether Rohrschneider and Schmitt-Beck’s (2002) theory about institutional trust can explain peoples' trust in the Swedish states and government agencies work during the corona pandemic. The theory consists of three factorsthat build institutional trust: the state’s performance, correspondence between the individual’s political values and those of the government, as well as the individual's social capital. The theory was tested using a quantitative method consisting of a survey, which collected data from 108 students. The results were then analyzed using both single and multiple linear regression analysis, and discussed in relation to the theory and previous research. This led tothe study’s conclusion, which indicates that the same factors presented by Rohrschneider andScmitt-Beck (2002) builds trust in the strategy that the Swedish government and government agencies have taken when handling the corona pandemic. The students’ perception of the government’s performance seems especially important for their trust in the government’shandling of the pandemic. The result also indicates that a higher degree of social capital and a correspondance between the students’ political values and those of the government correlates with a higher amount of trust in the handling of the pandemic. / Syftet med denna uppsats har varit att studera huruvida Rohrschneiders och Schmitt-Becks (2002) teori om institutionell tillit kan förklara tillit till den svenska regeringens och myndigheternas hantering av coronapandemin. Enligt teorin skapas institutionell tillit av tre faktorer: statens prestation, samstämmighet mellan individens och regeringens politiska värderingar samt individens socialt kapital. Denna teori testades i denna studie med hjälp avkvantitativ data inhämtad genom en enkätundersökning, som besvarades av 108 studenter. Datamaterialet analyserades sedan med både enkla och multipla regressionsanalyser och diskuterades i relation till teorin samt tidigare forskning. Resultatet indikerar att samtliga trefaktorer som Rohrschneider och Schmitt-Beck (2002) fann betydelsefulla för institutionell tillit även har samband med tillit till regeringens och statliga myndigheters hantering avcoronapandemin i Sverige 2020. Studenternas uppfattning om regeringens och statligamyndigheters tidigare prestationer visade sig vara speciellt betydelsefull för deras tillit till hanteringen av pandemin. Vidare visade resultatet att en högre grad av socialt kapital samt överensstämmelse mellan studenternas politiska värderingar och regeringens politik samvarierar med en högre tillit till hanteringen av pandemin.

As the need for action to tackle climate change grows, it has been stated that the corona pandemic mightconstitute a political opportunity for social movement organisations to advocate societal transformation. Thisthesis investigates the issue by answering if and how the young climate movement organization Fridays ForFuture Sweden has changed their framing of the climate crisis after the outbreak of Covid-19. Through aninductive frame analysis based on the collective action frames of Benford and Snow and applied on social mediaposts by the youth movement, the results show that a change in framing indeed has taken place. The mainfindings include how Fridays For Future Sweden has increased and dispersed their framing activity, intensifiedtheir use of a crisis frame and decreased the emphasis they put on intergenerational injustice. The studytherefore contributes empirically with an example of how a social movement organisation adapts to the politicalopportunities arising with the Covid-19 pandemic.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskaper om gymnasielärares subjektiva upplevelser av omställningen till distansarbete, i och med Coronakrisen, samt bringa kunskaper om omställningens påverkan på arbetslivsbalansen samt välbefinnandet. För att möjliggöra besvarande av studiens forskningsfrågor valde vi intervju som datainsamlingsmetod. Sju gymnasielärare med olika undervisningsämnen, olika kön och olika åldrar som arbetar på fyra olika gymnasieskolor i Sverige valde att delta i studien. De semistrukturerade intervjuerna tillhandahöll oss kunskaper om gymnasielärarnas upplevelser av omställningen till distansarbete samt hur det påverkar gymnasielärarnas arbetslivsbalans och välbefinnande. Det empiriska materialet som först analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod analyserades sedan mot bakgrund av JD-R-modellen (Bakker & Demeroutis, 2017) samt Gränsteori (Clark, 2000). Resultaten visade på att de förändrade kraven vid distansundervisning upplevdes som både utmanande och hindrande. Vissa ansåg att omställningen fört med sig fördelar såsom en ökad kontroll och förbättrat välbefinnande medan andra upplevde att det fört med sig negativa aspekter gällande dess motivation och arbetsglädje. Gemensamt var upplevelsen av avsaknad av socialt stöd samt avsaknad av feedback från eleverna. Vidare, visade resultatet på att gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv, anses av respondenterna, som mer eller mindre relevant. Resultatet visade förekomsten av en del konkreta strategier för att skapa balans, om än balansen ansågs uppstå naturligt på grund av familjeförhållanden i privatlivet såsom barn som kräver full uppmärksamhet. I syfte att utöka sina resurser samt öka arbetsglädjen och välbefinnandet använde sig många respondenter av så kallat job crafting, genom att omforma sitt arbete. En framgångsfaktor för ökat välbefinnande visade sig vara en balans mellan krav och resurser. / The aim of this qualitative study is to contribute with knowledge of high school teachers' subjective experiences of the transition to distance work, during the Corona crisis, and to bring knowledge about the impact of the transition on the teachers’ work-life balance and well-being. To enable answering the study's research questions, we chose interviews as data collection method. Seven high school teachers with different subjects, different sexes, and different ages who work at four different high schools in Sweden chose to participate in the study. The semi-structured interviews provided us with knowledge about the experiences of high school teachers regarding the transition to distance work and how it affects their work- life balance and well-being. The empirical material was analyzed using a thematic method of analysis and then analyzed in the light of the JD-R model (Bakker & Demeroutis, 2017) and Boundary Theory (Clark, 2000). The results showed that the changed requirements in distance education were perceived as both challenging and hindering. Some considered that the transition resulted in benefits such as increased control and improved well-being, while others felt that it resulted in negative aspects regarding motivation and job satisfaction. One common experience was a lack of social support and a lack of feedback from the students. Furthermore, the results regarding the boundary between work and private life, are considered by the respondents as more or less relevant. The result showed the existence of some concrete strategies for creating balance, although the balance was considered to occur naturally as a result of family relationships in private life, for example children who require full attention. In order to increase their resources as well as increase job satisfaction and well- being, many respondents used so-called job crafting, by reshaping their work. A success factor for increased well-being turned out to be balance between demands and resources.

Sveriges externa och halvexterna handelsområden utgör tillsammans en uthyrningsbar yta på nästan 7 kvadratkilometer, vilket motsvarar cirka 1000 fotbollsplaner. Parkeringsytor och annan infrastruktur är inte inräknad i denna siffra. Dessa handelsområden är av vikt för kommuner genom de arbetstillfällen och skatteintäkter som genereras. Sedan år 2003 har e-handeln haft en årlig tillväxt på mellan 15 och 20%, medan den totala detaljhandeln under samma tid har vuxit med i snitt 2%. Mot bakgrund av e-handelns snabba utveckling menar Svensk Handel att den utgör en tydlig hotbild mot externa handelsområden.  Studien ämnar undersöka hur och i vilken utsträckning svenska kommuner hanterar problematiken kring e-handelns påverkan på externa handelsområden. Mot bakgrund av de stora markytorna som externhandelsområden upptar syftar studien även till att undersöka vilka rumsliga och andra strategier kommuner behöver arbeta med för att bemöta transformationstrycket som e-handeln orsakar i externhandelsområdenas fysiska miljöer. Studien är kvalitativ och görs genom en metodkombination där dokumentstudie, intervju och urbanmorfologisk analys appliceras på fyra undersökningsobjekt: Örebro, Västerås, Linköping och Norrköping. Det teoretiska ramverket utgörs av kreativ förstörelse, konsumtion, paradigm och urbanmorfologi, fyra perspektiv som syftar till att rama in ämnesområdet.  Samtliga undersökta kommuner uppvisar en förståelse för e-handelns påverkan och hotbild mot externa handelsområden. Ingen av kommunerna har dock någon uttalad beredskap för hur detta ska hanteras. Anledningen till detta är tvåfaldig: kommunerna anser att det inte går att ha en beredskap mot bakgrund av handelns snabba utveckling. Därutöver anses problematiken vara en mer angelägen fråga för externhandelsområdenas privata fastighetsägare. Det framträder även ett fokusskifte hos kommunerna; från planläggning av externhandelsområden till en vilja om att ha god planberedskap för logistikanläggningar, däribland för e-handelslokaler. I kommunernas policydokument synliggörs en vilja att hävda sig som regionala handelscentrum, även om ingen av kommunerna har för avsikt att planlägga nya externhandelsområden. Istället öppnar kommunerna upp för möjligheten att områdena i framtiden ska kunna omvandlas mot bostadsändamål. Mot bakgrund av ovanstående fynd samt de urbanmorfologiska analysernas synliggörande, att kommunernas externhandelsområden har skilda förutsättningar att integreras i den större staden, tas följande strategier fram för hur kommunerna kan möta e-handelns transformationstryck mot externa handelsområden:  • En mer platsspecifik syn på externhandelsområdens möjligheter  • Upprätta en logistikpolicy  • Utvärdera möjligheterna att inkorporera logistikytor i externhandelsområden  • Fortsätt satsa på ett mer blandat innehåll i externhandelsområden / <p>Presentation och opponering skedde digitalt via Zoom.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur coronapandemin påverkat människors boendepreferenser, vilka effekter det fått på intresset för att bo på landsbygden och om trenden för en ny grön våg uppstått, likt den på 1970-talet. Detta för att erhålla ett bredare perspektiv på hur pandemin påverkat samhället, med utgångspunkt i betydelsen av hemmets egenskaper och närmiljö. Studien besvarar följande frågor: ● Hur har boendepreferenserna i Värmland förändrats under coronapandemin? ● Har coronapandemin blivit ett startskott för en ny utflyttningstrend till landsbygden, likt den gröna vågen som inträffade under 1970-talet? Studien grundar sig primärt i en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning riktad till urvalsgruppen Värmlandsbor över 18 år, för att undersöka frågeställningarna. Den bygger dessutom på en sekundäranalys av kommentarer till P4 Värmland Sveriges Radios Facebookinlägg om varför folk väljer att bo kvar på glesbygden. Perioden som studerats har avgränsats till åren 2020 och 2021. Utifrån studiens presenterade litteraturbakgrund visar analysen av det empiriska materialet påökad attraktivitet för landsbygden och mindre orter. Större boyta har efterfrågats i högre grad under pandemiåren än tidigare. Även betydelsen av närhet till natur- och grönområden samt tillgång till trädgård, uteplats eller balkong har ökat betydligt under coronapandemin, jämfört med innan. Samtidigt har viljan att bo citynära sjunkit. Under 1970-talets gröna våg var politiken det främsta motivet till utflyttning till landsbygden. Idag är det snarare längtan till naturen och lugnet som ligger bakom, men också att flytta närmare familj och vänner som redan bor där. Dessutom har intresset för odling ökat under pandemin, vilket delvis lockar till ett liv på landsbygden. Det finns även en trygghetsfaktor i att odla sin egen mat och vara självförsörjande i osäkra tider, såsom under coronapandemin. Övergången till distansarbete har för många gjort det möjligt att ta steget att flytta till landsbygden, eftersom arbetsplatsen inte längre kräver fysisk närvaro i samma utsträckning som innan pandemin. Det har dessutom visat sig att majoriteten vill fortsätta arbeta hemifrån i viss mån i även i framtiden. Det är dock för tidigt att säga om trenden kommer bestå. / The purpose of this study is to investigate how the corona pandemic has affected people's housing preferences, how it has affected the interest in living in rural areas and whether the trend for a new green wave has emerged, similar to the one that occurred in the 1970s. This to obtain a broader perspective on how the pandemic has affected society, based on the valuation of different characteristics of homes and their local environment. This study has answered the following questions: ● How housing preferences in Värmland have changed during the corona pandemic? ● Has the corona pandemic become the starting point for a new emigration trend to rural areas, like the green wave that occurred in the 1970s? The study is primarily based on a quantitative method in the form of an internet-based survey aimed at the selection group of residents in Värmland over the age of 18, to investigate the research questions. The study is also based on a secondary analysis of comments to a Facebook post published by the Swedish radio channel P4 Värmland Sveriges Radio about why people choose to stay in rural areas. The examined period has been limited to the years 2020 and 2021. Based on what is presented in the literature background, the analysis of the empirical material shows increased attractiveness for rural areas and smaller towns. Larger living space has been in greater demand during the pandemic years than before. The importance of closeness to nature and green areas as well as access to garden, patio or balcony increased significantly during the corona pandemic, compared with before. At the same time, the desire to live close to a city has declined. During the green wave of the 1970s, political motives were the main reason for moving to rural areas. Today, it is rather the longing for nature and tranquillity that lies behind the decision, but also to move closer to family and friends who already live there. Moreover, the interest in cultivation has increased during the pandemic, which in part attracts people to the countryside. In addition, there is a security factor in growing your own food and being selfsufficient during uncertain times, such as during the corona pandemic. The transition to teleworking has made it easier for people to take the step of moving to rural areas, as many workplaces no longer require physical presence to the same extent as before the pandemic. Besides, the majority want to continue working from home to some extent in the future as well. However, it is too early to say whether the trend will continue.

Våren 2020 nådde Coronapandemin Östergötland. Tillgången till skyddsutrustning och provtagning var begränsad samtidigt som pandemin utgjorde ett allvarligt hot mot liv och hälsa. För att försöka hindra smittspridningen startade ett länsgemensamt förbättringsarbete. Syftet var att hitta och testa åtgärder som kunde vidtas på meso-/ledningsnivå för att hindra covid-19 från att nå riskgrupper inom kommunal vård och omsorg. Förbättringsarbetets mål var att innan midsommarafton 2020 skulle Ledningsgrupp vård och omsorg (LGVO) ha startat test av minst tio åtgärder för att hindra smittspridningen. Åtgärder testades kopplat till tre områden: samordna ledning och styrning i kris (t.ex. täta krisledningsmöten tillsammans med Länsstyrelsen och smittskyddsläkare), undanröja hinder för smittskydd (t.ex. tillgång till skyddsutrustning) samt verktyg för överblick (mall med gemensamma kvalitetsparametrar togs fram och följdes varje vecka). Studien genomfördes som en fallstudie där data utgjordes av en fokusgruppsintervju som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Syftet var att undersöka 1) hur medlemmar i en krisledningsgrupp gemensamt hanterar en kris och 2) hur de uppfattar att strategier och arbetssätt i den gemensamma krisledningen har påverkat förutsättningarna att hantera krisen. Förbättringsarbetet och studien visade att i krissituation kan förbättringskunskapens verktyg och metoder tillämpas på mesonivå. Det framkom också att dessa verktyg behövde anpassas till situationen, exempelvis på grund av avsaknaden av relevant baslinje och svårigheter att låta planeringsfasen ta den tid som egentligen skulle behövas samt behovet av att genomföra flera samtidiga förändringar. Studien visade att respondenterna uppfattade att ett gemensamt mål gynnar arbetet att hitta och testa åtgärdsförslag i krisläge. Systemtänkande, systematisk mätning och visualisering underlättade förbättringsarbete. Att balansera eftertanke och snabbt agerande ställde särskilda krav på ledarskapsstrategier. Det framkom också att tillit mellan aktörerna i systemledningen underlättade vägval i svårbedömda situationer. / In the spring of 2020, the Corona pandemic reached Region Östergötland. Access to protective equipment and virus sampling was limited, with the pandemic posing a serious threat to life and health. To prevent covid-19 from spreading, a county-wide improvement work began. The purpose was to find and test measures on a meso- /management level to prevent covid-19 from reaching risk groups located within municipal health and care. The goal was that before midsummer commence testing at least ten measures to prevent the spread of the infection. The tested measures were linked to three areas: coordination of management and control, removing infection control obstacles, and developing tools for overview. A case study was conducted with data collected through a focus group interview which was analyzed using qualitative content analysis. The purpose was to investigate 1) how members of a crisis management group jointly handled a crisis and 2) how they perceived that strategies and working methods in the joint crisis management affected the conditions for handling the crisis. The improvement work and the study showed that in a crisis, tools and methods of improvement knowledge can be applied on meso-levels. It was also shown that such tools needs to be adapted to the situation due to a lack of a relevant baseline, difficulties in allowing the planning phase to take the time needed, and a need to implement several simultaneous changes. The study showed that respondents perceive that a shared goal benefitted the discovery and testing of measures in a crisis. Systems thinking, systematic measurement and visualization also facilitated improvement work. Balancing reflection and rapid action placed special demands on leadership strategies. Also, trust between actors in the system management facilitated the choice of path in difficult-to-assess situations.