Undersökningen har studerat hur sex elitidrottande kvinnor upplever sin självkänsla kopplat till bas-självkänsla och prestationsbaserad självkänsla. Det tar utgångspunkt i att elitidrott är en prestationsinriktad miljö som med omgivningens krav ställer press på idrottarna. Undersökningen utgick från två olika perspektiv, de som är aktiva och de som inte är aktiva, där antalet var jämnt fördelat. Respondenterna delades sedan in i en av fyra grupper som mäter hur hög eller låg bas-självkänslan och den prestationsbaserade självkänslan är. Grupp 1 beskrivs som hög bas-självkänsla och hög prestationsbaserad självkänsla, grupp 2 beskrivs som låg bas- självkänsla och hög prestationsbaserad självkänsla. Resterande grupper 3 och 4 beskrivs antingen ha hög eller låg bas-självkänsla och låg prestationsbaserad självkänsla. Undersökningens resultat visade på att tre av respondenterna blev placerade i grupp 1 och tre respondenter i grupp 2. Resultatet av undersökningen menar på att samtliga respondenter upplever en hög prestationsbaserad självkänsla, som kännetecknas genom att de har en stark tillhörighet till sin idrott och upplever starka känslor för att prestera. Varje respondent påverkas olika men utgår efter liknande känslor och tankar vilket skapar en tydlig bild över att fenomenet kan skapa motivation till att prestera men också vara en faktor till att psykisk ohälsa existerar inom idrotten. / The study has shown how six women in elite sports experience their self-esteem based on basic self-esteem and performance-based self-esteem. This is developed on the premise that elite sports are a performance-oriented environment which, with the demands of the environment, puts pressure on the athletes. The study takes on two different perspectives, those that are active and those who are not active anymore, where the number is evenly distributed. The respondents were then divided into one of four groups, that measure how high or low the base self-esteem and the performance-based self-esteem are. Group 1 is described as high-base self-esteem and high-performance-based self-esteem, group 2 is described as low-base self-esteem and high performance-based self- esteem. Remaining groups 3 and 4 are described as having either high or low base self-esteem and low performance-based self-esteem. The results of the survey showed that three of the respondents were placed in group 1 and three of the respondents in group 2. The survey states that all respondents experience a high performance-based self-esteem, which is characterized by having a strong belonging for their sport and experiencing strong feelings for performing. Each respondent is affected differently but is based on similar feelings and thoughts. It creates a clear picture that the phenomena can be able to bring motivation to performance but also develop the mental illness that exists in sport.

De flesta svenska elitidrottsföreningar är ideella till sin karaktär. Den senaste tidens utvecklingvisar dock att idrotten blir alltmer kommersiell och professionell, vilket gör attidrottsföreningarnas organisation mer och mer liknar traditionella företag. Ett tydligt tecken pådetta är att den allsvenska fotbollsföreningen IF Elfsborg uppger i sin senasteverksamhetsberättelse att de sedan några år tillbaka följer sin verksamhet med balanserat styrkort,ett koncept som vanligtvis förknippas med den traditionella företagsvärlden. Syftet meduppsatsen är att ta reda på varför IF Elfsborg valt att använda sig utav ett koncept som i grundenär utformat för företag samt hur de har tolkat konceptet och hur man använder det i praktikenjämfört med vad som beskrivs i litteraturen. För att få svar på våra frågor har vi valt attgenomföra en kvalitativ undersökning genom att intervjua tre personer inom Elfsborg:klubbchefen, ekonomichefen samt en före detta styrelsemedlem som varit med och fört in, ocharbetet med, det balanserade styrkortet i verksamheten.Resultatet visar att man inom Elfsborg egentligen inte styr sin verksamhet med balanseratstyrkort, utan att man snarare skapat en egen modell som man med tiden valt att kalla förbalanserat styrkort då det liknar Elfsborgs modell. Att de två modellerna liknar varandra är tydligtvilket vi visar genom att koppla praktiken till teorin. Elfsborg följer till stor del de fyragrundläggande parametrarna som förespråkas i litteraturen om balanserat styrkort. Vi konstateraräven att anledningen till varför man valt att koppla in balanserat styrkort i verksamheten är att detfanns problem i organisationen som man önskade lösa.

The purpose of the study was to examine former men's elite hockey players' experiences of the transition from sports to careers afterwards. All participants have played in the Swedish Hockey League (SHL) which is the highest hockey league in Sweden. Eleven interviewees participated in the survey, only men aged 35-53 (M = 43, SD = 5.29). The study used a semi-structured interview guide to conduct the interviews and it was produced using the holistic career development model (Wylleman, 2019) and the athletic career transition model (Stambulova, 2009). The results showed that all participants experienced challenges in making the career transition from elite hockey players to civilian life. The biggest challenges were an uncertainty about the future in the form of not knowing what to do after their elite career. The participants felt that the support from family, friends and the club were important resources during the transition. Barriers that emerged were unpredictable transitions in the form of injuries, many participants focused only on sports, did not see that there is a life after the career and that one day there will be an end to the sports career. The coping strategies that the participants highlighted were to use a double career by studying sports or working when given the opportunity, to be aware of the career after elite hockey in the form of preparations for working life. / Syftet med studien var att undersöka före detta herr elithockeyspelares upplevelser av övergången från idrott till karriären efteråt. Samtliga deltagare har spelat i den Svenska Hockeyligan (SHL) vilket är den högsta hockeyligan i Sverige. I undersökningen deltog elva intervjupersoner, enbart män i åldrarna 35–53 (M=43, SD=5.29). I studien användes en semistrukturerad intervjuguide för att genomföra intervjuerna och den togs fram med hjälp av holistiska karriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) och karriärutvecklingsmodellen (Stambulova, 2009). Resultatet presenteras utefter studiens frågeställningar som består av utmaningar, resurser, barriärer och copingstrategier vid karriärövergången. Resultatet påvisade att samtliga deltagare upplevde utmaningar med att göra karriärövergången från elithockeyspelare till civila livet. De största utmaningarna var en osäkerhet på framtiden i form av att de inte vet vad de ska göra efter elitkarriären. Deltagarna upplevde att stödet från familj, vänner och förening var viktiga resurser under övergången. Barriärer som framkom var oförutsägbar övergång i form av skador, många deltagare fokuserade endast på idrotten, såg inte att det finns ett liv efter karriären och att det en dag kommer ett avslut på idrottskarriären. De copingstrategier som deltagarna lyfte fram var att använda sig av en dubbel karriär genom att studera upptill idrotten eller att arbeta när tillfälle gavs, att vara medveten om karriären efter elithockeyn i form av förberedelser inför arbetslivet.

The aim of this study is to describe the experience of social support among female elite athletes who combine handball with higher education, with the underlying purpose to describe these persons’ experience of the functions of the support. These functions are materialistic, informative and emotional. There are ten women in the ages 22 to 24 (M=23.1, S=0,83) participating in the study. The study uses a semi-structured interview, based on two articles that studied social support (Knight et al., 2018; Schaefer et al., 1981). The result was sorted in three categories: emotional support, materialistic support and informative support. The result showed that women experienced emotional support, especially affinity, in the dual career (DC). Materialistic support was experienced in terms of support thru adjustment from coach and university. However, materialistic support was also identified lacking. Lastly, informative support, in shape of information and guidance in dual career, was experienced missing. / Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av socialt stöd hos kvinnliga elithandbollsspelare som kombinerar elitidrott med högre utbildning, med det underliggande syftet att beskriva dessa personers upplevelser av stödets funktioner, så som materiellt, informativt och känslomässigt. I studien deltog tio kvinnor i åldrarna 22-24 år (M=23,1, S=0,83). Studien använde en semistrukturerad intervju, som var baserad på två artiklar där socialt stöd studerats (Knight et al., 2018; Schaefer et al., 1981). Resultatet sorterades i tre kategorier; känslomässigt stöd, materiellt stöd och informativt stöd. Resultatet påvisar att kvinnorna upplevde känslomässigt stöd i dubbla karriären (DK), där framför allt samhörighet med andra upplevde stötta kvinnorna. Kvinnorna upplevde också materiellt stöd, i form av anpassningar från både tränare och universitet/högskolepersonal. Resultatet visar även att flera kvinnor upplevde att de saknade denna typ av materiellt stöd i deras DK. Till sist identifierades kvinnorna uppleva att de saknade även informativt stöd i form av vägledning och information i DK.

Sverige finns det Riksidrottsgymnasier och Nationella idrottsutbildningar som erbjuder ett utbildningsprogram med specialidrott för att elitidrottande ungdomar ska kunna kombinera idrott och studier. Ungdomarna ska få möjlighet att utvecklas både inom sin idrott och inom sin utbildning och på så sätt bli ”vinnare i långa loppet” med både en idrottskarriär och sedan även en yrkeskarriär som de lagt grunden till med studier under idrottsåren. För att ungdomar ska lyckas med elitidrott och studier är det viktigt att se till helheten. Tidigare forskning inom ”dubbla karriärer” tar utgångspunkt från det holistiska perspektivet som beskriver betydelsen av balans mellan idrott, skola och privatliv. Studierna nämner helheten som viktig för ungdomar ska må bra och kunna prestera i sin idrott och i sin utbildning. De olika forskningsstudierna utgår och lägger tyngdpunkten på idrottsdelen, idrottsmiljöerna och tränare. De pekar på betydelsen av skolan och på betydelsen av helheten idrott, skola och privatliv men går ej på djupet med hur lärarens undervisning eller elevens lärande ska utformas för bästa resultat. Diskursen som analyseras i detta arbete är ”matematikundervisning på ett idrottsgymnasium”. Forskningsfrågan som ställs och som formar diskursen lyder: Vilka är de didaktiska perspektiven i idrottselevernas utbildningsmiljö, specifikt inom matematikundervisning och vad görs viktigt i matematikundervisningen sedd som diskurs? Matematiklärarna och idrottseleverna sätts i fokus och studien undersöker, hur de beskriver olika företeelser när de ger sin bild av matematikundervisningen på skolan. Studien tar utgångspunkt från det didaktiska perspektivet/lärarperspektivet i idrottselevernas utbildningsmiljö. Data samlades in genom intervjuer med matematiklärare och en enkät till idrottselever på ett Riksidrottsgymnasium med cirka 60 idrottselever, under vårterminen 2019. I analysresultatet framstår diskursens normer, högt värderade ståndpunkter och dilemma som fem teman: ”det viktiga matematikämnet”, ”den goda idrottseleven”, ”dilemmat runt idrottselevens frånvaro”, ”strategier för stöd” och ”studieformens otydlighet”. Slutsatsen pekar på att det så tydligt frammanas en ideal bild av en framgångsrik elev, att matematikämnet värderas så viktigt och svårt utifrån sin tradition och att den specifikastudieformen för matematikundervisning för idrottselever saknar tydlig form. Studieformen kan beskrivas som lärarledd klassrumsundervisning kompletterad med olika anpassningar för att underlätta för idrottselevernas självstudier. Studiens diskursiva analys beskriver också vad som ses som framgångsfaktorer, vilket sammanfattas i idrottselevernas stora egna ansvar, motivation och förmåga att planera in och genomföra självstudier samt matematiklärarnas olika anpassningar och stöd för att underlätta idrottselevernas självstudier. / The Swedish model of elite sports secondary schools consist of Riksidrottsgymnasium, RIG,and National Sports Education Programs, NIU, which offer a training program with specialized sports to student-athletes in order for them to combine sport and study. The underlying philosophy for the model is seen as creating “winners in the long run” in preparingstudent-athletes for a post-athletic career, as well as coping with current demands to optimise development in an elite sporting career. For young student-athletes to successfully combine elite sport and study, it is important tohave a holistic perspective. Previous research in “dual careers” is based on the holistic perspective that describes the importance of a balance between sport, school and private life. The studies point out that the student-athlete has a challenging life situation to manage andit is important for the young student-athlete to feel good to be able to perform both in sportand study. The various research studies are based on and emphasize the sport, the sportenvironments and coaches. They put focus on the importance of the education and theimportance of the holistic perspective of sport, school and private life but do not go into depthhow the teacher's teaching or the student's way of learning should be designed for best results. This discourse analysis is defined as “mathematics at an elite sport secondary school”. The research question which shapes the given discourse reads: “What are the didactic perspectives in the student-athlete's educational environment, especially in mathematics teaching, seen as discourse?” The math teachers and the student-athletes are put into focus and the study investigates how they describe the math education at the RIG-school. The study is based onthe didactic perspective/teaching perspective in the student-athlete's educational environment. Data for the study was collected through interviews with math teachers and a questionnairefor student-athletes, at a RIG-school with approximately 60 student-athletes, during thespring of 2019.In the results of the analysis, the norms of the discourse, highly valued positions and dilemmaappear as five themes: “the important math-subject”, “the good student-athlete”, “thedilemma of the student-athlete's absence”, “strategies for support” and “the ambiguity of theform of the mathematics education”. These findings point to the fact that an ideal image of a successful student-athlete is clearly presented, that the math-subject is valued important and difficult based on its tradition and that the specific study form for mathematics education for student-athletes lacks a clear form. The model that is applied for the mathematics education at the RIG-school can be describedas teacher-led classroom education supplemented with various adaptations to facilitate the student-athletes' self-studies. In this study the discursive analysis also point out the success factors, which are summarized as the student-athletes' high responsibility, motivation and ability to plan and carry out self studies as well as the math teachers' various adaptations and support to facilitate the student athletes' self-studies.

The purpose of this study is to examine how elite sports clubs and broad sports clubs inSweden, have been affected and managed the covid-19 pandemic. Also to do a comparative study in how broad-versus-elite sports clubs have been affected and handled the pandemic. The empirics were collected with the help from eight qualitative, semi-structured, digital interviews with various high-ranking people in eight different sports clubs. The essay is based on three different theories and models, namely Pettigrews model, the contingency theory and the situation-adapted leadership.  The study shows a number of differences in how broad-versus-elite sports clubs have been affected and handled the pandemic. Elite sports clubs have been allowed to carry out their activities to a greater extent than the broad sports clubs. Financially, the broad sports clubs have performed better than the elite sports clubs. The motivation among the employees has been lower among the broad sports clubs during the pandemic. The management of the pandemic´s various effects has mainly been handled through an increased digitization process.  In summary, it is possible to distinguish that the broad and elite sports clubs have been affected and handled the pandemic and the restrictions in different ways. / Syftet med denna studie är att undersöka hur elitidrottsklubbar och breddidrottsklubbar i Sverige, har påverkats och hanterat covid-19 pandemin. Samt att göra en komparativ studie i hur bredd- kontra elitidrottsklubbarna har påverkats och hanterat covid-19 pandemin. Empirin samlades in med hjälp av åtta stycken kvalitativa, semi-strukturerade och digitala intervjuer med diverse högt uppsatta personer i åtta olika idrottsklubbar.  Uppsatsen utgick ifrån tre olika teorier och modeller, nämligen Pettigrews modell, kontingensteorin och det situationsanpassade ledarskapet.  Studie visar på ett antal skillnader i hur bredd- kontra elitidrottsklubbarna har påverkats och hanterat pandemin. Elitidrottsklubbarna har fått utöva sin verksamhet i större utsträckning än breddidrottsklubbarna. Ekonomiskt har breddidrottsklubbarna klarat sig bättre än elitidrottsklubbarna. Motivationen bland medarbetarna har varit lägre hos breddidrottsklubbarna under pandemin. Hantering av pandemins olika effekter har främst hanterats via en ökad digitaliseringsprocess.  Sammanfattningsvis går det att urskilja att bredd- och elitidrottsklubbarna har påverkats och hanterat covid-19 pandemin och restriktionerna på olika sätt.

Syftet med studien var att öka förståelsen för svensk elitidrottskultur och dess betydelse för elitidrottarnas upplevda psykiska hälsa. Detta genom frågeställningen "Hur ser elitidrottskulturer ut i olika lagmiljöer och vilken betydelse har den för mäns upplevda psykiska hälsa?". Teorier som använts var maskuliniteter av Connells, Bourdieus handlingsteori och sociala band av Scheff. Vi har använt en kvalitativ metod med hermeneutiken som metodansats följt av kvalitativa intervjuer med åtta elitidrottsutövande män. Resultatet visade att elitidrottskultur präglas av maskulina normer. Spelarna blir socialiserade in i kulturen där bötessystem, hierarkier och sociala positioner anses vara djuptrotade och påverkar spelarna både positivt och negativt. Analysen visar hur elitidrottskulturer kan förstås som ett fält av konkurrens som präglas av hegemonisk maskulinitet och hierarkier, vilket påverkar spelarna. Socialisering formar beteenden utan djupare reflektion och att bryta mot normer kan leda till skam. Analysen visar också att starka sociala band kan fungera som en skyddsfaktor för spelarnas psykiska hälsa. / The purpose of this study was to increase understanding of Swedish elite sports culture and its meaning for elite athletes perceived mental health. This was done through the research question "What does elite sports culture look like in different team environments and what meaning does it have for men's perceived mental health?". Theories used include Connell's theory of masculinities, Bourdieu's theory of practice, and Scheff's theory of social bonds. We employed a qualitative method with hermeneutics as a methodological approach, followed by qualitative interviews with eight elite male athletes. The results showed that elite sports culture is characterized by masculine norms. Players are socialized into the culture where fining systems, hierarchies and social positions are considered deeply rooted and affect players both positively and negatively. The analysis demonstrates how elite sports cultures can be understood as a field of competition characterized by hegemonic masculinity and hierarchies, which affects the players. Socialization shapes behaviors without deeper reflection and not following norms can lead to shame. The analysis also shows that strong social bonds can serve as a protective factor for players' mental health.

Elitidrottssponsring är ett kraftfullt marknadsföringsverktyg som företag använder sig av för att generera intresse, engagemang och lönsamhet, där allt mer idag sker i snabbt utvecklande digitala miljöer. Tidigare forskning har identifierat fem steg som utgör sponsringsprocessen, men det har däremot inte beskrivits hur den allt mer påverkande digitala kommunikationen påverkar elitidrottssponsorer i sponsringsprocessen. Syftet med studien är att beskriva hur elitidrottssponsorer påverkas av digital kommunikation i arbetet med sponsringsprocessen. För att uppnå detta har en kvalitativ forskningsmetod med en tolkande analys tillämpats. Studiens teoretiska ramverk baseras på sponsringsprocessens delar, och digital kommunikation. Empirimaterialet är insamlat från semistrukturerade intervjuer med representanter från fyra företag som sponsrar elitidrott. Studien visar att företagen arbetar systematiskt i sponsringsprocessen, som i allt högre grad präglas av digital kommunikation. Uttryck och omfattning på hur digital kommunikation påverkar arbetet varierar under sponsringsprocessen, men bidrar generellt med ökad affärsmässighet. Sponsringsprocessens inledande målsättning, primärt kopplat till högre krav på ROI och stärkt varumärke att kommunicera digitalt, genomsyrar beslut som fattas under processen. Företag påverkas som mest av digital kommunikation i sponsorförvärvet- och implementeringen, då arbetsstrategier anpassas till ökad konkurrens på marknaden och utveckling av användandet av nya digitala kommunikationsplattformar, såsom sociala medier. Digital kommunikation präglar även analys av centrala parametrar i sponsringsprocessen, främst kopplat till budgetering och utvärdering. Slutligen rapporteras vikten av att balansera kundcentrering och analog verkan, med ett tillvaratagande och utvecklande av strategier för digital kommunikation. Studiens implikationer främjas av att en modell som integrerar digital kommunikation i sponsringsprocessen presenteras. / Elite sports sponsorship is a powerful marketing tool that companies use to generate interest, engagement and profitability. Today, a revolutionizing big part of it takes place in rapidly developing digital environments. Previous research has identified five parts that constitute the sponsorship process, but it has not been described how digital communication affects elite sports sponsors in the sponsorship process. The purpose of the study is to describe how companies sponsoring elite athletes are influenced by digital communication when working in the sponsorship process. To achieve this, a qualitative research method with an interpretive analysis has been used. The theoretical framework is based on the sponsorship process, and digital communication. The empirical material is collected from semi-structured interviews with elite sport sponsors. The study shows that companies work systematically in the sponsorship process, which is increasingly influenced by digital communication. The expression of and extent to which digital communication influences varies during the sponsorship process, but overall, it contributes with increased commercialism. The initiating goal setting, mainly connected to higher demands on ROI and a strong brand to communicate digitally, perpetuates the decisions during the process. Companies are mostly influenced by digital communication in the sponsorship acquisition and implementation, as they adapt to increased competition and develop the use of digital communication platforms, such as social media. Digital communication also characterizes how companies analyze key figures, mainly in budgeting and evaluation. Finally, the importance of balancing customer centricity and operating analogically, with using and developing a strategy for digital communication is reported. The implications of the study are furthered by presenting a model integrating digital communication in the sponsorship process.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer med företrädare för svenska elitidrottsklubbar, inom fotboll och ishockey, beskriva vilka ekonomiska åtgärder som vidtagits på grund av intäktsbortfallen till följd av Covid19-pandemin, samt vilka konsekvenser det har haft för klubbarnas finansiering och deras syn på risker med finansieringen. Pandemin har medfört ekonomiska påfrestningar med stora intäktsbortfall, vilket har satt klubbarnas finansiella verksamhet på prov. En verksamhet som redan präglas av idrottens ekonomiskt destruktiva konkurrens. Studien utfördes genom kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Empiriinsamling skedde via fem semistrukturerade intervjuer med representanter från svenska elitfotbolls- och elithockeyklubbar, samt kringliggande organ som har direkt samröre med klubbarna. Intäktsbortfallen har framkallat ekonomiska åtgärder hos klubbarna i form av kostnadsbesparingar och alternativa intäkter, samt en mer kontinuerlig budgetering utifrån olika scenarion, baserade på eventuella restriktioners omfattning. Klubbarna anser att de har klarat sig bra rent ekonomiskt under pandemin. Detta härleds dock främst till stöd och bidrag från intressentgrupper som bidragit till deras ekonomiska motståndskraft. Trots att elitidrottsklubbarnas finansieringssätt visar sig vara riskfyllt, framför studien att klubbarna inte tar detta i beaktning då de kan förlita sig på stöd från intressentgrupperna vid tider av finansiella svårigheter. / The purpose of this study is to describe, through interviews with representatives of Swedish elite sports clubs in football and ice hockey, what financial measures have been taken due to loss of income as a result of the Covid-19 pandemic, and what consequences it has had for the clubs financing and their view of the risks with their financing. The pandemic has brought economic constraints on the sports clubs, due to large losses of income, which has put their financial activities to the test. Activities that are already characterised by the economically destructive competition of sport. The study used a qualitative method with an abductive approach. The empirical data was collected by conducting five semi structured interviews with representatives from the sports clubs themselves, and also from surrounding organisations with direct association with the clubs. The loss of income has resulted in measures such as cost reduction, finding alternative income sources and a more continuous budgetary planning, based on scenarios of possible restrictions. The clubs consider themselves to have endured the economic constraints, brought by the pandemic, fairly well. However, the main contributing factor to the clubs economic resilience is support from interest groups. Even though the way elite sports clubs are financed is considered to be risky, the findings of this study show that the clubs do not take this into consideration because they can rely on economic support from these interest groups in times of financial distress.

Att vila fysiskt är för många en självklarhet, däremot pratas det sällan om den mentala återhämtningen. Båda är viktiga och har stor påverkan på prestation och hälsa. I den här studien är syftet att undersöka elitidrottares upplevelser och erfarenheter av mental återhämtning. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer. På vilket sätt respondenterna får återhämtning, hur de påverkas av frånvaro av mental återhämtning och om dessa idrottare upplever ett samband mellan frånvaron av mental återhämtning och psykisk ohälsa presenteras i resultatet. När vi analyserade resultaten av intervjuerna gjorde vi innehållsanalyser. Vi kom fram till att samtliga får återhämtning genom att tänka på annat än idrotten och genom att utöva aktiviteter som är roliga. Vid frånvaro av mental återhämtning upplevde majoriteten en försämrad prestation och att hälsan påverkades negativt. Respondenterna beskrev ett samband mellan psykisk ohälsa och frånvaro av mental återhämtning. Det finns relativt lite forskning inom detta område, däremot stämde resultaten med tidigare forskning som idag finns tillgänglig. / To many people, resting physically is a matter of course, however, mental recovery is rarely talked about. Both are important and have major impact on performance and health. In this study, the aim is to investigate athletes experiences of mental recovery. In order to find out, we have conducted qualitative interviews. In what way the respondents receive recovery, how they are affected by the absence of mental recovery and if these athletes experience a connection between the absence of mental recovery and mental illness is presented in the results. When we analyzed the results of the interviews, we used content analyses. We concluded that all respondents receive recovery by thinking about other things than sport and by doing activities that are fun. In the absence of mental recovery, the majority experienced a deterioration in performance and a negative impact on health. The respondents described a link between mental illness and the absence of mental recovery. There is limited research in this area, but the results were consistent with previous research available today.