Ledarskap och välmående är ämnen som ofta diskuteras i dagens samhälle. En ledare har en viktig roll i en organisation, inte minst för dem anställda. Fastighetsbranschen är en klass för sig när det gäller ledarskap och jämställdhet. Det är den första branschen i Sverige som lyckats krossa “glastaket” genom att ha en jämn fördelning mellan manliga respektive kvinnliga ledare. Det finns i hög utsträckning mycket som tyder på att en ledares egenskaper och ledarskap påverkar den anställdes välmående på arbetsplatsen. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen för hur kvinnliga respektive manliga karaktärsdrag påverkar den anställdas välmående genom att studera upplevda ledarskapsegenskaper i en jämnställd bransch Tidigare studier har fokuserat på den anställdes välmående kopplat till ledarskap. Däremot förekommer det begränsat antal studier avseende fastighetsbranschen samt utifrån ett jämställdhetsperspektiv, därmed avser studien kunna bidra till en ökad förståelse inom området. Studien är av kvalitativ art där empiri samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer från anställda inom fastighetsbranschen. De anställda har själva besvarat frågor gällande deras personliga välmående kopplat till det upplevda ledarskapet som de anser att sin närmaste ledare utövar. För att genomföra studiens analys som är kopplat till studiens syfte, grundar sig studien i ett teoretiskt ramverk bestående av fyra delar; ledarskap på arbetsplatsen, manligt och kvinnligt ledarskap, målvägsteorin samt välmående på arbetsplatsen.  Vanligt förekommande faktorer som respondenterna ansåg påverka deras välmående är ledarskap, motivation, arbetsbelastning samt stämningen på arbetsplatsen. Studiens resultat har identifierat att ledarens egenskaper inte är könsspecifika. Däremot iakttas en koppling mellan vilket kön respektive anställd har och vilka egenskaper som de anser mest värdefulla hos sin närmaste ledare.

Bakgrund: Bygg- och fastighetsbranschens växthusgasutsläpp i Sverige står i paritet med utsläppen från inrikes transporter i Sverige. För att uppnå Sveriges regerings mål om att landets nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll vid 2045 krävs en omställning i branschen. Av de totala växthusgasutsläppen från bygg- och fastighetsbranschen står ombyggnationer och förvaltning för cirka 20 procent. För att kunna minska dessa utsläpp krävs det att fastighetsägare har möjlighet att ta medvetna val vid ombyggnationer för att minska deras klimatpåverkan. Det finns studier som fokuserar på klimatberäkning vid nybyggnationer av byggnader, men en aspekt som oftast utelämnas är klimatberäkningar vid ombyggnationer och renoveringar, trots att dessa bidrar med en betydande del av de totala växthusgasutsläppen från branschen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka möjligheten för fastighetsbolag att beräkna deras indirekta klimatutsläpp från ombyggnationer, samt att modellera en typisk ombyggnation för att estimera dess klimatpåverkan i form av koldioxidekvivalenter per kvadratmeter. Metod: Studien utgår från forskning inom området för livscykelanalyser och information från leverantörer inom bygg- och fastighetsbranschen genom årsredovisningar, hållbarhetsrapporter och information från hemsidor. Studien är baserad på en fallstudie bestående av en nulägesanalys av fyra leverantörer anlitade av Hufvudstaden vars hållbarhetsarbete analyserades, samt modellering av en typisk ombyggnation genomförd av Hufvudstaden. Modelleringen genomfördes med hjälp av programmet One Click LCA (2015) där klimatdata om material kunde inhämtas från programmets databas. Slutsats: Studien visar att möjligheterna för att fastighetsbolag ska kunna beräkna deras indirekta klimatutsläpp vid ombyggnationer beror till stor del av kvalitén av informationsutbyte mellan leverantörer och fastighetsbolag, vilket visade sig variera mellan olika företag. Bristen på kunskap om hur man genomför livscykelanalyser är också ett hinder som framkommit av studien. Resultatet av modelleringen visade att en typisk ombyggnation ger upphov till ett klimatutsläpp på 210 𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐶𝐶𝐶𝐶2𝑒𝑒/𝑚𝑚2. / Background: Greenhouse gas emissions from the construction and real estate industry in Sweden stands for approximately the same amount as the emissions from Sweden’s domestic transports. To achieve Sweden´s governments goal that Sweden´s net emissions of greenhouse gases should become zero until 2045 a major readjustment in the industry is needed. Greenhouse gas emissions from reconstruction and management stands for approximately 20 percent of the total emissions from the whole construction and real estate industry. To reduce these emissions real estate owners must be able to take suitable options regarding material in the reconstruction process to be able to reduce their emissions. Most studies focus on climate calculation regarding new buildings, but often excludes emissions from reconstruction and refurbishments, although they stand for a significant part of the total emissions from the industry. Purpose: This study aims to investigate the possibility for a real estate owner to calculate their indirect emissions from reconstructions and construct a model for a typical reconstruction and estimate its climate emissions in terms of carbon dioxide equivalents per square meter. Method: The study is based on research in the field of life cycle analysis and information from suppliers within the construction and real estate industry through annual reports, sustainability reports and information from their websites. The study is based on a case study including an analysis of four suppliers and how they work with climate and model of a typical reconstruction of an office owned by Hufvudstaden. The model was based on the program One Click LCA (2015) where climate data could be retrieved from their database. Conclusions: The study show that it is important with information exchange between real estate owners and their suppliers to be able to calculate their indirect climate emissions, which can vary a lot between different companies. The lack of knowledge about life cycle analysis can also cause troubles while trying to get climate data about the material that is used during the reconstruction phase. The result from the modelling showed that a typical reconstruction causes climate emission of 210 𝑘𝑘𝑘𝑘 𝐶𝐶𝐶𝐶2𝑒𝑒/𝑚𝑚2.

In Sweden, it has been noticed and important to work with gender equality for 50years. Gender equality work is important to continue to pay attention to and activelywork with within companies as it is still not equal between women and men. It isimportant that managers prioritize gender equality work because they have a decisiveposition in the extent to which the work is carried out. The purpose of the study wasto describe how managers in real estate companies work to promote gender equality.The empirics have been collected through a qualitative method in the form of semistructuredinterviews with six managers in real estate companies. The interview guidewas designed to be able to answer the study's purpose and questions. The interviewswere conducted with a respondent from each company, the collected data was thentranscribed. The results indicate that the interviewed managers do not carry out genderequality work to the extent that is considered necessary. The conclusion is thatmanagers in real estate companies work to varying degrees to promote gender equality,however, the most important factors were stated to be to create a mix of gender inwork groups and equal pay for equal work.

The slow integration of digital tools in the real estate industry, particularly for analyzing building data, presents significant yet underexploited potential. This thesis explores the use of occupancy sensor data and room attributes from three office buildings, demonstrating how analytical methods can enhance architectural planning and inform design decisions. Room features such as size, floor plan placement, presence of screens, video solutions, whiteboards, windows, table shapes, restricted access, and proximity to amenities like coffee machines and printers were examined for their influence on space utilization. Two datasets were analyzed: one recording daily room usage and the other summarizing usage over a consistent timeframe. Analytical methods included centered moving averages, seasonal decomposition, panel data analysis models such as between and mixed effects models, various regression techniques, decision trees, random forests, Extreme Gradient Boosting (XGBoost), and K-means clustering. Results revealed consistent seasonal patterns and identified key room attributes affecting usage, such as proximity to amenities, screen availability, floor level, and room size. Basic techniques proved valuable for initial data exploration, while advanced models uncovered critical patterns, with random forest and XGBoost showing high predictive accuracy. The findings emphasize the importance of diverse analytical techniques in understanding room usage. This study underscores the value of further exploration in refining models, incorporating additional factors, and improving prediction accuracy. It highlights the significant potential for cost reduction, time savings, and innovative solutions in the real estate industry.

Paraplybegreppet intellectual capital (IC) innefattar alla former av tillgångar som saknar fysisk substans och som utgör skillnaden mellan ett företags redovisade värde och deras marknadsvärde. Två noterade företag med identiska tillgångar på balansräkningen kan alltså värderas till helt olika priser. Anledningen är att det finns mer abstrakta former av tillgångar som är svåra att kvantifiera och redovisa. I en årsredovisning finns det utrymme för företag att delge information som de anser viktig. Syftet med studien är att redogöra hur svenska företag inom olika branscher rapporterar och kommunicerar förekomsten av IC genom årsredovisningar. Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys. Utifrån resultatet gör vi en ansats att identifiera eventuella mönster inom branscherna och diskuterar om dessa mönster kan förklaras av branschernas olika egenskaper. Den teoretiska modell som används i denna studie utvecklades av James Guthrie. Med hjälp av Guthries kodschema och definitioner för IC identifierar vi skillnader mellan fyra olika branscher inom Sverige. Dessa branscher är läkemedel, IT-konsult, bank samt fastighetsbranschen. IC delas in i tre huvudkategorier, internal capital, external capital och human capital, vilka i sin tur består av ett antal underkategorier. Kategorierna används som begrepp för att representera de tillgångar i verksamheten som inte kan fångas av den traditionella redovisningen. Insamlingen av data gör vi genom en tvärsnittsstudie bestående av ett teoretiskt urval, där vi analyserar fyra företag inom respektive bransch med högst P/B-tal. Resultatet av vår studie leder till slutsatsen att det finns skillnader mellan branscher vid rapporteringen av IC, genom fördelningen mellan olika underkategorier och framförallt i omfattningen av rapporteringen - skillnader som inte alltid är självklara eller uppenbara. Dessa skillnader framträder inte om fokus ligger på antal och fördelningen av de olika kategorier av IC, utan uppkommer vid en djupare nyanserad analys av hur företagen kommunicerar sitt IC. Därför har vi i vår studie presenterat materialet med citat från de olika företagens årsredovisningar, för att belysa hur IC uttrycks samt för att få med dess kontext. Resultatet visar på att svenska företag inom läkemedelsbranschen kommunicerar mest om internal capital och att bank-, It-konsult- samt fastighetsbranschen kommunicerar mest om external capital. Läkemedelsbranschen rapporterar relativt mycket om IC, jämfört med de resterande branscherna. Det största företaget inom respektive bransch är också det som rapporterade mest IC. / The generic term intellectual capital (IC) contains all forms of assets that lacks the aspect of a physical substance and makes the difference between a company’s book value and market value. Two stock-listed companies with identical assets on the balance sheet can thus be valued at notably different share-price. The reason for this is the presence of more abstract forms of assets that are more difficult to quantify and account for. An annual report contains given space for companies to communicate information that they consider important and relevant. The purpose of this paper is to examine how Swedish companies in different sectors report and communicate the occurrence of intellectual capital by analyzing annual reports. The study is based on a qualitative content analysis. Based on the result, we have made an effort to identify any patterns within the sectors and discuss whether these patterns can be explained by the different characteristics of the sectors. The theoretical model used in this study is developed by James Guthrie. With help of Guthrie’s code scheme and definitions for intellectual capital, we examine differences between four different sectors in Sweden. These sectors are pharmaceuticals, IT consultants, banks and the real estate sector. IC is divided into three main categories, which in turn consist of a number of subcategories. The categories are used as a concept to represent the assets in the business that cannot be seized by the traditional accounting. We have collected the data through a cross-sectional study consisting of a theoretical sample, where we analyze four companies within each sector with the highest price to book value. The results from our research lead us to the conclusion differences exists in between the different sectors when it comes to their reporting of intellectual capital, differences regarding the distribution between different subcategories and particularly in the magnitude of the reports. Differences that sometimes do not come across as obvious or self-evident. These differences will not show if one only focuses on how many numbers there are and allocation of the different categories of IC, but arises from a deeper nuanced analysis of how companies communicate their IC. Therefore, in our study, we have presented the material with quotes from the various companies’ deductions, in order to illustrate how IC is expressed and to capture its context. The result shows that Swedish companies in the pharmaceutical sector communicate mostly about internal capital and that the banking, IT consultancy and real estate sector communicates mostly about external capital. The pharmaceutical sector reports relatively much about IC, compared to the remaining sectors. The largest company in each sector is also the one that reported the most IC.

Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka hur aktivt arbetande fastighetsmäklare uppfattar och skapar kundlojalitet under en fastighetsförsäljning. Eftersom det enligt forskning inte finns någon samstämmig definition av kundlojalitet eller ett ramverk för att skapa det så bör fenomenet undersökas branschvis, i detta fall inom fastighetsbranschen. Detta gjordes för att försöka klargöra osäkerheterna kring det lojalitetsskapande arbetet. Det teoretiska ramverket bestod av forskning kring fenomenets innebörd samt vilka egenskaper som en tjänsteförmedlare bör besitta. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer som utfördes på åtta fastighetsmäklare från olika marknader i Sverige. Teorin och empirin visar sambandet mellan kundlojalitet, kundnöjdhet och image - ett samband som skulle kunna undersökas ytterligare i fortsatt forskning med denna studies resultat som grund. De lojalitetsbyggande egenskaperna som värderades högst var kontinuerlig kommunikation, engagemang, lyhördhet och anpassning efter kunden. Eftersom mäklartjänsten alltid i grunden innehåller detsamma så var det enligt respondenterna viktigt att mäklaren utmärker sig på ett personligt plan för att ha chansen till en bred och lojal kundbank. Inför framtida forskning kan denna studie användas för att fortsätta skapa en större insikt i hur andra fastighetsförmedlare eller tjänsteleverantörer uppfattar och skapar kundlojalitet. Ytterligare avgränsningar och fler resurser skulle kunna skapa en mer omfattande studie kring ämnet. / The purpose of this bachelor thesis was to investigate how active-working real estate brokers’ interpret and creates customer loyalty during a property sale. According to research there is no unanimous definition of customer loyalty or a framework for creating it. Therefore the phenomenon should be investigated in various industries, in this case within the real estate industry. This was done to try to clarify the uncertainties about the loyalty-creating work. The theoretical framework consisted of research on the meaning of the phenomenon and what characteristics a service broker should possess. The method used was qualitative interviews conducted on eight real estate brokers’ from different markets in Sweden. Theory and empirics showed the relationship between customer loyalty, customer satisfaction and image - a connection that can be further investigated in future research with the results of this study as a foundation. The most highly valued loyalty-building qualities were continuous communication, dedication, responsiveness and customization to the customer. As the brokerage service always contains the same, it was according to the respondents important that the broker distinguish in a personal way to get the chance of a broad and loyal clientele. For future research, this study can be used to continue to create a broader insight into how other real estate brokers’ or service providers’ interpret and creates customer loyalty. Further delimitations and more resources could create a more comprehensive study on the subject.

Programvaror och gränssnitt är idag en naturlig del av vår vardag. Att ta fram användbara och framgångsrika gränssnitt är i företagens intresse då det kan leda till nöjdare och fler kunder. Problemformulering i den här rapporten bygger på användarundersökningar som genomförts på ett energipresenterade informationsgränssnitt som används av personer i fastighetsbranschen. Företaget som äger programvaran genomförde en enkätundersökning, i den indikerades att programvarans användbarhet behövde utvecklas och detta gavs i uppgift till projektgruppen att vidareutveckla. Vidareutvecklingen baseras på Delone och McLeans (2003) Information system success model samt begreppen informationsdesign, användbarhet och featuritis. Utifrån dessa skapades den teoretiska bakgrund som låg till grund för de kvalitativa intervjuerna och frågeformulär som togs fram. Den teoretiska bakgrunden låg dessutom till grund för de gränssnittsförslag som slutligen togs fram i projektet (Se figur 4). Resultatet av undersökningen visade att användare och supportpersonal hade förhållandevis olika upplevelser av Programvaran. Andra slutsatser som kunde dras om hur ett informationsgränssnitt ska designas för att fungera som stöd för användaren var följande. Det ska följa konventionella designmönster som ska vara konsekvent genom hela programvaran. De ska använda ett anpassat och tydligt språk och antingen vara så tydlig och intuitiv att alla verkligen kan förstå programvaran eller ha en bra och tydlig manual. / Software and interfaces are today a natural part of our everyday lives. Developing useful and successful interfaces is in business interest as it can lead to more satisfied customers. The problem in this report is based on user surveys conducted on an energy-presented information interface used by individuals in the real estate industry. The company that owns the software conducted a survey, indicating that the software usability needed to develop, and this was assigned to the project team to further develop. Further development is based on Delone and McLeans (2003) Information System Success Model as well as the terms information design, usability and featuritis. Based on these, the theoretical background used was the basis for the qualitative interviews and questionnaires that were presented. The theoretical background provided the basis for the interface proposals that were finally presented in the project (See Figure 6). The results of the survey showed that users and support staff had relatively different experiences of the software. The other conclusions that could be drawn about how an information interface should be designed to serve as support for the user were the following, it should follow conventional design patterns. The design should be consistent throughout the software, it should use an adapted and clear language, and either be so clear and intuitive that anyone can understand the software or offer a clear manual.

Bakgrund: Enligt svensk lag ska arbetsgivare bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i yrkeslivet. Lagen säger även att större företag har en skyldighet att upprätta en hållbarhetsrapport innehållande upplysningar kring bland annat jämställdhet. Finns det skillnader i presentationen av jämställdhetsarbete beroende på branschtillhörighet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vad olika företag redovisar i sitt jämställdhetsarbete beroende på bransch. Uppsatsen avser vidare att identifiera och förklara skillnader i rapporteringen hos svenska börsnoterade bolag inom de tre olika branscherna; IT-, fastighets- och finansbranschen. Metod: I denna studie tillämpas en kombination av en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. För att undersöka forskningsfrågorna har studien antagit en innehållsanalytisk forskningsmetod, där ett kodschema ligger till grund för insamling av empirisk data från olika företags års- och hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Det framkommer skillnader i de studerade branschernas redovisning av jämställdhetsarbete. Några konkreta orsaker till detta kan inte förklaras med den empiriska data som har samlats in. Teorin kan dock förklara företags agerande och beslutsfattande, vilket kan ligga till grund för företagens synliggörande av jämställdhetsarbete. Studiens resultat visar på att finansbranschen redogör sitt jämställdhetsarbete i störst utsträckning, följt av fastighetsbranschen och därefter IT-branschen. / Background and problem: According to Swedish law, employers must actively work for promoting gender equality in the organization. The law also states that larger companies have an obligation to prepare a sustainability report containing information on, among other things, gender equality. Are there differences in the presentation of gender equality work depending on industry affiliation? Purpose: The purpose of this paper is to describe what different companies report in their activities for gender equality depending on industry. The thesis aims to identify and explain differences in the reporting of Swedish listed companies within the three different industries; IT, real estate and finance industry. Method: In this study, a combination of a quantitative and qualitative research method with an abductive approach is applied. In order to examine the research questions, the study has adopted a content analytical research method, where a code scheme forms the basis for collecting empirical data from various companies' annual and sustainability reports. Conclusion: The study has revealed differences in the reporting of gender equality in the studied industries. The empirical data cannot explain any concrete reasons for the differences. However, the theory can explain companies’ actions and decision-making, which can form the basis for companies' reporting of gender equality. The study's result show that the financial industry reports its gender equality work to the greatest extent, followed by the real estate industry and the IT industry.

I Sverige står byggnader för nästan 40 procent av den totala energiförbrukningen och energibesparingspotentialen är enorm. Samtidigt dyker det upp mängder med aktörer som vill hjälpa fastighetsägare att energieffektivisera och allt fler energitjänster introduceras till marknaden. Möjligheterna för ett samarbete mellan fastighetsbolag och företag som erbjuder energitjänster har aldrig varit större, och en av dessa aktörer är energibolagen. Konkurrensen är dock hård och för att säkerställa sin konkurrenskraft på marknaden krävs effektiva samarbeten, där kundnöjdhet är i fokus, vilket i sin tur ökar behovet av kundkännedom hos energibolagen. Syftet med denna studie är att hjälpa energibolaget Elkraft Sverige att förstå olika fastighetsbolags energisituation och behov av energitjänster, samt rekommendera hur de bör utveckla sitt energitjänsteerbjudande för att kunna bistå dessa kunder på bästa sätt i framtiden. Detta gjordes genom att olika typer av svenska fastighetsbolag kartlades och analyserades med avseende på deras energisituation, beslutsfattande gällande energifrågor samt behov av energitjänster. För att samla in data genomfördes först en litteraturstudie, sedan semi-strukturerade intervjuer med högt uppsatta beslutsfattare samt en enkätundersökning. Slutsatsen blev att Elkraft Sverige bör finslipa sina befintliga energitjänster och komplettera sitt begränsade erbjudande genom att ingå externa allianser med kompetenta aktörer. Intresset för energitjänster kommer att öka i framtiden och för att säkerställa att energitjänstekoncepten är väletablerade när efterfrågan kommer, måste Elkraft Sverige agera proaktivt börja spetsa till dem redan nu. Fokus bör ligga på att ta fram en bra energianalysmodell, som aktivt utvärderas genom att man jobbar med feedback från kunder som nyttjar energitjänsten. Vidare bör Elkraft Sverige anamma rollen som en trygg, rådgivande aktör, och fokus måste ligga på kundnöjdhet, inte bara levererad energi. Genom att satsa på energitjänster kan företaget nämligen stärka sina kundrelationer, vilket är ett sätt att säkerställa framtida leveranser. Elkraft Sverige bör dessutom se till att personalstyrkan är kompetent och har relevanta utbildningar i bagaget. Detta i kombination med att de anställda på företaget är lyhörda, och känner av vilket individuellt behov kunden har, är extremt viktigt på en så pass konkurrensutsatt marknad som energitjänstemarknaden. Förtroende är nämligen oerhört viktigt och energibolag rankas ofta negativt på trovärdighetsskalan. Sist men inte minst är det viktigt att Elkraft Sverige fortsätter vara uppmärksamma på de trender och förändringar som sker på energitjänstemarknaden. / Buildings stand for almost 40 percent of the energy usage in Sweden and the potential for energy efficiency within the sector is huge. Meanwhile, the market for energy services is growing vastly and the opportunities for collaboration between property owners and companies providing energy services is bigger than ever. One category that is trying to take a share of the new market is the energy companies. The competition is hard though, and to secure their position on the developing market, the energy companies must form new strategies, moving from exclusively delivering energy to also include energy services, which require a new customer perspective. The purpose of this study is to help the energy company Elkraft Sverige to understand different type of property owners’ energy situation and need for energy services. The report aims to deliver a recommendation to Elkraft Sverige, describing how they should move forward with their development of energy services in order to support their customers in the best way possible. This was done by initially investigating different property owners’ energy situation, their decision-making regarding energy projects as well as their need for energy services. Next, the result was analyzed, and finally a recommendation was made. The data collection methods consisted of a literature study, semi-structured interviews and a survey. The interviewees comprised solely of decision-makers of high rank. The conclusion is that Elkraft Sverige should perfect their existing energy services and also look for external alliances to complement their limited offer. The company must act proactively and start to form their energy services immediately since the interest for energy services is increasing, and it is important to be ready when the demand rises. Their full attention should be directed towards designing a service regarding energy analysis, which should be updated when necessary, based on feedback provided by customers. Furthermore, Elkraft Sverige should embrace the role as a trustworthy company, and since energy services strengthen the customer contact, the company will secure future sales by broadening its focus to include customer satisfaction, not only delivered energy. Elkraft Sverige should also make sure that the company’s staff is competent and has been provided the relevant education. This is important because trust, which is secured through knowledge and motivation, is crucial if the company wants to land future sales. Also, they must keep their eyes open for changes on the ever-changing market for energy services.

Bakgrund: Fastighetsbranschen klassificeras som en stabil bransch med fastigheter som fortsatt kommer behöva driftas och förvaltas, vilket har lett till få incitament att driva innovation i branschen. Spridningen av innovationer i branschen utgör en brist, även om tillgänglighet av innovationsmöjligheter finns. Medvetenhet om nödvändigheten av innovation inom fastighetsbranschen har dock ökat under de senaste decennierna, vilket har lett till att fastighetsbolagen gjort satsningar på att driva innovation i högre grad. Innovationsarbetet i fastighetsbranschen påverkas av flera externa och interna faktorer. Här råder det en kunskapslucka, då innovationsprocessen i fastighetsbranschen inte är tillräckligt studerat.   Syfte och Frågeställningar: Studiens syfte är att med hjälp av en komparativ studie utforska skillnader och likheter i olika fastighetsbolags innovationsarbete. För att besvara detta syfte har följande frågeställningar använts: “Vad är drivkraften till innovation för fastighetsbolagen inom branschen?” samt “Hur ser processen ut för innovationsskapande för aktörer inom fastighetsbranschen och finns det några skillnader samt likheter?”  Metod: Denna kvalitativa studie har en abduktiv ansats eftersom studiens teoretiska ramverk har utformats utifrån förintervjuer och en litteraturstudie. Empiriska data har samlats in genom primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med fem olika fastighetsbolag vilka sedan har analyserats med en tematisk analysmetod.  Slutsats: Vad som driver innovation inom branschen visade sig vara följande områden: omvärldsanalys, hållbarhet, kunder, samarbeten samt intern vilja och drivkraft. Processen för innovationsskapande för de olika bolagen ser olika ut och processerna är individuella för bolagen. Bolagen har flertalet likheter i sina innovationsprocesser med tanke på medarbetarnas involvering, pilotprojekt och hur de mäter om en innovation har uppnått sitt syfte. Olikheter i processerna grundar sig ofta i initiativet till varför bolaget bedriver innovation och hur innovationsprocessen startas. Studien tyder på att de finns olika samarbets-nätverk kopplat till innovation. Samarbetet inom branschen är en viktig komponent i bolagens innovationsprocess och driver innovation i branschen. Ur intervjudatan framkommer det att hinder för branschen framför allt är den stora kapitalintensiteten och att incitament till innovation saknas på grund av den stabila konjunkturen i branschen. / Introduction: The real estate industry classifies as a stable industry with properties that will still need to be operated and managed, which led to few incentives to drive innovation in the industry. The spread of innovations in the industry constitutes a deficiency, even though there is an availability of innovation opportunities. Awareness of the necessity of innovation in the real estate industry has increased in recent decades which has led real estate companies to make efforts in pursuing innovation to a greater degree. The innovation work in the real estate industry is affected by several external and internal factors. There is a knowledge gap here because the innovation process in the real estate industry has not been sufficiently studied.   Purpose and research questions: The purpose of the thesis is to explore differences and similarities in the innovation work of different real estate companies through a comparative study. To answer this purpose, the research questions used are: “What are the driving forces for innovation for real estate companies in the industry?” and “What does the process look like for innovation creation for players in the real estate industry and are there any differences and similarities?”.   Method: This qualitative study has an abductive approach, which has meant that the study has designed a theoretical frame of reference based on preliminary interviews and a literature review. This qualitative study has an abductive approach. The empirical data has been collected through primary data in the form of semi-structured interviews with five different real estate companies which then have been analysed using a thematic analysis method.   Conclusion: What drives innovation in the industry turned out to be the following areas: external analysis, sustainability, customers, collaborations, and internal will and drive. The process of creating innovation for the different companies looks different and the processes are individual for the companies. The companies have several similarities in their innovation processes in terms of employee involvement, pilot projects, and how they measure whether an innovation has achieved its purpose. Differences in the processes are often based on the initiative for why the company conducts innovation and how the innovation process is started. The study indicates that there are various collaborative networks linked to innovation. Collaboration in the industry is an important component in the companies' innovation process and drives innovation in the industry. The interview data shows that obstacles for the industry are primarily the large capital intensity and that incentives for innovation are lacking due to the stable economic situation in the industry.