Ranging from the late 1880s to the late 1970s children with dis/abilities were orderlyinstitutionalized in Sweden due to lack of accessibility and aids in the surrounding society. The aim of this thesis is to discuss how ableist discourse of dis/ability and gender interacted with materiality, such as buildings, clothes and objects, in the institutions and how it affected the everyday lives of women who grew up there, a concept previously unexplored in a Swedish context. Using a qualitative method interviews were carried out with women who grew up in various institutions in Sweden from the 1930s to 1970s. The interviews were analysed using a crip theoretical understanding of dis/ability and ableism paired with Barad’s post humanist understanding of matter as both product of and producer of discourse. The analysis show that matter was created, used and understood in a constant intra-action with ableist discourse, confining, controlling and subduing the women. Matter and the use of it functioned as a tool for upholding ableism, creating a colonial structure of medical access to the children’s bodies. Hence, the use of matter can be understood as acts of ableist rhetoric created to signalize and uphold ableist standards. Such ableist rhetoric can be said to carry on into the contemporary Swedish understanding of dis/ability, making evident the on-going objectification and medicalization of people with dis/ability today and its intersection with discourses of gender and sexuality.

This thesis analyzes the concept of ”funktionalitet” (the dis/ability divide), normality and vulnerability in the Swedish Law on Support and Service to Certain Disabled People (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS). LSS is the main rights law for people with disabilities and was groundbreaking when it came, but has since its legislation not been developed any further. Recent debate has shown that the law is not implemented according to its intentions. Through the use of discourse analysis and the theoretical perspectives ableism, intersectionality and vulnerability this thesis investigates the understanding of ”funktionalitet” in the legislation and the official government inquiry (SOU 1991:46) that submitted a proposal for the law in 1991. The main conclusions of the analysis point toward a conception of ”funktionalitet” as both depending on the power structure of ableism and as a diversity in humanity. The position as a person with disability is portrayed as a special (or pathogenic) vulnerability in order to claim special rights. Moreover the thesis briefly discusses how the position as a person with disabilities is denied other identificatory categories such as a person with a gender identity, sexuality and/or being a parent. These are topics for further research.

Today’s cell phones include more and more functionality, it is no longer uncommon to be able to connect to the Internet or take photos with the cell phone. In this thesis the question is if the cell phone users are interested in this new functionality. Are there people who are interested in a cell phone that in this thesis is called “Basmobilen” (the entry level phone), which include the following functions; phone call, SMS, phone book, calling lists, clock and the possibility to change the call signal. After some historical insight in the development of the cell phone there is a description of the entry level phone (basmobilen). The question about what the cell phone users are interested in is answered through a poll, interviews and diaries. The result shows that the entry level phone (basmobilen) is interesting for the persons who answered the poll, but there are some of them who want some additional functionality. This is discussed further in the discussion part of the thesis, where also a suggestion on how cell phones should be built in the future, to fit as large user groups as possible, is made. / Dagens mobiltelefoner får fler och fler funktioner, det är inte längre ovanligt om det går att koppla upp sig mot Internet eller ta kort med mobiltelefonen. Men frågan som ställs i detta arbete är om mobiltelefonanvändarna är intresserade av dessa nya funktioner. Finns det de som är intresserade av vad som i detta arbete kallas basmobilen, vars funktioner är följande: telefonsamtal, SMS, telefonbok, samtalslista, alarm och möjligheten att kunna byta ringsignal. Efter en historisk inblick i mobiltelefonens utveckling ges en beskrivning av vad basmobilen motsvarar. Med hjälp av en enkätundersökning, intervjuer och insamlade dagböcker besvaras frågan vad mobiltelefonanvändarna är intresserade av. Resultatet visar att basmobilen inte är ointressant för enkätbesvararna, men det finns även en del som saknar funktioner. Detta tas sedan upp i diskussionsavsnittet, där det även finns ett förslag på hur mobiltelefoner ska byggas upp för att passa en så bred användargrupp som möjligt.

Följande kandidatuppsats undersöker en applikation utifrån tre faktorer: säkerhet, användbarhet och funktionalitet. Arbetet tar fram en prototyp på en identifieringsapplikation som använder sig av QR-koder för att identifiera personer. Identifieringsprocessen är tänkt att fungera i t.ex. en insläppningskö på en pub. QR-koden finns i gästens mobil och dörrvakten använder den framtagna prototypen på en surfplatta eller smartphone för att scanna av gästens QR-kod. Syftet är att undersöka hur användbarheten och funktionaliteten påverkas i en applikation när det läggs till en faktor för att öka säkerheten. Detta undersöks genom ett användartest där 8 testpersoner får testa den framtagna prototypen och ge kommentarer både utifrån en gästs och en dörrvakts perspektiv. Resultaten visar på att användbarheten dras ner något i samband med att säkerheten ökar. Identifiering med hjälp av QR-läsaren tar ungefär 4 sekunder längre än vad det gör att identifiera med den vanliga metoden, d.v.s jämföra ett ID-kort med ett medlemskort. Funktionaliteten ökar i systemet eftersom att det läggs till funktionalitet för att scanna av en QR-kod och jämföra informationen ur den med en databas. Prototypen som har tagits fram i denna kandidatuppsats har utvecklingsmöjligheter och kan användas i andra sammanhang och i andra miljöer; prototypen skulle exempelvis fungera lika bra i ett affärssammanhang där affären kan ersätta sina fysiska medlemskort med en QR-kod och en avläsare för att ge sina kunder förmåner. / The following bachelor thesis examines an application based on three factors: security, usability and functionality. The work presents a prototype of an identification application that uses QR codes to identify a person. The identification process is supposed to work in eg a line to a pub. The QR-code is in the guest's mobile and the doorman uses the prototype, which this thesis presents, on a tablet or smartphone and scan the guest's QR code. The aim is to investigate how the usability and functionality is affected in an application when it is added a factor that increases the apps security. This is examined through a user test where 8 test subjects will test the developed prototype and provide feedback both from a guest and a doormans perspective. The results show that the usability decreases while the security increases. The identification with the QR reader takes about 4 seconds longer than it does to identify with the usual method, i.e. comparing an ID card with a membership card. The functionality in the system increases because we add the functionality to scan a QR-code and compare it's information with a database. The prototype that has been developed in this bachelor thesis has development potential and can be used in other contexts and in other environments; for example the prototype would work equally well in a business context in which the business can replace their membership card with a QR code and a reader to give their customers benefits.

This study examines how costume design is used as a narrative and functional part of video game character design. The purpose being how costume design is currently utilized, what common design trends can be found and in which instances costume design goes against the functionality and believability of the character. One character from each top selling single player third person game between the years 2015-2018 were chosen for the sample. A character analysis and a coding scheme were created to find common design trends used to visually display information to players. The results showed a prevalent use of real-world cues and signs to visually display instant information. Contradicting real-world cues used together can show a divergence from reality, but even with a lack of real world examples a uniform design language can be seen. The results also show the use of objects with contextual meaning being an important part of costume design, giving it more depth. The instances found of contradicting costume design were predominantly used to make the character stand out or to emphasize their attractiveness. / Denna studie undersöker hur kostymdesign används som en narrativ och funktionell del inom design av spelkaraktärer. Syftet är att se hur kostymdesign nuvarande används, vilka vanliga design trender som kan hittas och vilka instanser som finns där kostymdesign går emot trovärdighet och funktionalitet. En karaktär från varje toppsäljande spel med enspelarläge och tredjepersons perspektiv mellan år 2015-2018 valdes. En karaktärsanalys och ett kodschema skapades för att hitta gemensamma design trender som används för att visuellt förmedla information till spelare. Resultatet visar en övergripande användning av signaler från verkligheten för att visuellt förmedla omedelbar information. Motsägande verkliga signaler som visas tillsammans kan påvisa en avvikelse från verkligheten men även scenarion med en avsaknad av verkliga exempel kan ett uniformt designspråk ses. Resultaten visade även den vikt som läggs på användningen av objekt med kontextuell mening för att ge kostymdesigner mer djup. Instanser där kostymdesign sågs som motsägande var mestadels för att få karaktären att stå ut eller för att framhäva attraktiva drag.

Ett stort hot mot biologisk mångfald är urbaniseringen, då utbyggnad av städer leder till attplatser som tidigare utgjort viktiga habitat ersätts av hårdgjorda ytor, byggnader och mänskligaktivitet. Det finns ett nytt tankesätt inom stadsplanering, nämligen förtätning. Förtätningenpåverkar den biologiska mångfalden negativt eftersom arternas naturliga migration försvårasav byggnader och hårdgjorda ytor. Följden av det blir att ekosystemen i urbana miljöer blirsvagare och att ekosystemtjänster som luftrening, pollinering och dagvattenhantering uteblir.Biodiversiteten i urbana miljöer är viktig för människorna i staden som gynnas avhälsofördelar och för att artsammansättningen i staden bidrar till ett starkt och hållbartekosystem. Syftet med den här studien är att undersöka den biologiska mångfalden med hjälpav bioindikatorer, i form av träd och fåglar, i Varvsparken i Västra Hamnen och iStrandparken i Limhamn. Den biologiska mångfalden i parkerna har analyserats med χ²Goodness of fit, Shannon Wiener index och en tabell med bedömningskriterier för enekologiskt funktionell biodiversitet. Vid bedömningen av parkerna utifrån tabellen framkomdet att Varvsparken har en högre variation av vegetation i form av buskar, kullar, träd, högagräspartier och variation i planteringar än Strandparken. I Strandparken visade inventeringenatt det fanns gräsmatta med sporadiska inslag av blommande vårlökar, gamla träd och buskarsamt inslag av fortplantningshjälp i form av fågelholkar. Resultatet av χ² testen visade att detfanns en statistiskt signifikant skillnad mellan antalet träd och fåglar som observerades iparkerna. I Shannon Wiener index beräkningen visade att Strandparken hade en högrediversitet av fåglar och nordiska träd än Varvsparken, men att Varvsparken hade en högrediversitet vid jämförande av både nordiska och exotiska träd än Strandparken. Vår studievisar att förhållandet mellan urbana grönområden, biodiversitet och människors välmående ärviktigt för att få en hållbar och levande stadsmiljö. / Urbanization is a major threat to biodiversity as the expansion of cities leads to places thatpreviously constituted important habitats being replaced by hard-made surfaces, buildingsand human activity. The new way of thinking in urban planning is called densification.Densification negatively affects biodiversity because the natural migration of species ishindered by buildings and hard-built surfaces. The aftermath shows that ecosystems in urbanenvironments become weaker and the ecosystem services such as air purification, pollinationand stormwater management gets compromised. Biodiversity in urban environments isimportant both for people in the city via health benefits, but also because the composition ofspecies in the city contributes to a strong and sustainable ecosystem. The purpose of thisstudy is to investigate the biodiversity using bioindicators, in form of trees and birds, in twoparks: Varvsparken, Västra Hamnen and in Strandparken, Limhamn. The biological diversityin the parks has been analyzed with χ² Goodness of fit, the Shannon Wiener index and a tablewith qualitative criteria for an ecologically functional biodiversity. When assessing the parkswith the table, it emerged that Varvsparken has a higher variety of vegetation thanStrandparken. The result of the χ² tests showed that there was a statistically significantdifference between the number of trees and birds observed in the parks. The Shannon Wienerindex showed that Strandparken had a higher diversity of birds and native trees thanVarvsparken, but that Varvsparken had a higher diversity when comparing both native andexotic trees. Our study shows the relationship between urban green areas, biodiversity andpeople's well-being is important in order to have a sustainable and thriving urbanenvironment.

The purpose of this study was to examine how a web application can be designed with focus on different appeal and functionality features to increase trust. This was examined through the development of a peer-to-peer car renting web application. When developing a web application, an important aspect is to meet the needs and demands of the users. Therefore, understanding why and how users develop trust for a web application by implementing different features is crucial. Because of this, four different versions were implemented where either functionality, appeal or both were high or low. The versions were referred to as "low functionality and low appeal", "high functionality and high appeal", "high functionality and low appeal" and lastly "low functionality and high appeal". For each version, eight different test subjects were given tasks to perform on the web application while using the Think Aloud Procedure. Afterwards they were asked to fill out ananonymous survey where they rated different statements evaluating functionality and appeal according to the Likert scale. The results implied that both functionality and appeal are important factors regarding users trust for a web application. Furthermore, the results implied that the appeal of a web application had greater impact on the test subjects experienced trust than the functionality. Lastly, this study can provide recommendations for future web developers to create a trustworthy and user-friendly web applications that both attracts and retains users. / Syftet med denna studie var att undersöka hur en webbapplikation kan designas med fokus på olika attraktiva och funktionella funktioner för att öka förtroendet. Detta undersöktes genom utvecklingen av en biluthyrningswebbapplikation. När man utvecklar en webbapplikation är en av de viktiga aspekterna att möta användarnas behov och krav. Därför är det avgörande att förstå varför och hur användare utvecklar förtroende för en webbapplikation genom att implementera olika funktioner. För detta syfte utvecklades fyra olika versioner där antingen funktionalitet, attraktivitet eller båda var höga eller låga. Versionerna benämndes "låg funktionalitet och låg attraktivitet", "hög funktionalitet och hög attraktivitet", "hög funktionalitet och låg attraktivitet" och slutligen "låg funktionalitet och hög attraktivitet". För varje version fick åtta olika testpersoner utföra uppgifter på webbapplikationen medan de använde Think Aloud-proceduren. Därefter ombeddes de att fylla i en anonym undersökning där de betygsatte olika uttalanden som utvärderade funktionalitet och attraktivitet enligt Likert-skalan. Resultaten antydde att både funktionalitet och attraktivitet är viktiga faktorer när det gäller användarnas förtroende för en webbapplikation. Dessutom antydde resultaten att webbapplikationens attraktivitet hade större påverkan på testpersonernas upplevda förtroende än funktionaliteten. Slutligen kan denna studie ge rekommendationer till framtida webbutvecklare för att skapa tillförlitliga och användarvänliga webbapplikationer som både attraherar och behåller användare.

I denna studie har vi studerat om och hur mångfald är inkluderat i TV-program som används i förskolan med hjälp av det poststrukturalistiska perspektivet. Med en normkritisk blick på samhälleliga normer om kön, könsuttryck, sexualitet, etnicitet, ålder och funktionalitet har vi studerat vilka individer som blir representerade genom gestaltade karaktärer samt hur dessa individer representeras. De TV-program som studeras är fem olika avsnitt av fem olika program från Utbildningsradions (UR) hemsida. Vi har använt den multimodala diskursanalysen som metod för att analysera dessa avsnitt. Resultatet visar att avsnitten genom gestaltade karaktärer både kan förstås som att det inkluderar och inte inkluderar en representation av mångfald. Detta eftersom avsnitten till viss del innehåller representation av de kategorier som individer tillskrivs men inte alla. Resultatet visar även att gestaltningen av karaktärerna både reproducerar och utmanar normativa diskurser.

Syftet med detta examensarbete är att normkritiskt granska ett av de vanligaste läromaterial som används i sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet, Sex & sånt (Janouch 2006), för att se hur materialet förhåller sig till den mångfald av elever som finns i ett heterogent klassrum. Granskningen bygger på en kritisk diskursanalys av det kapitel i materialet som specifikt handlar om kärlek och sex. För att synliggöra hur normer och värderingar kommer till uttryck genom författarens grammatiska val används analysredskap från den systemisk-funktionella grammatiken. Resultaten tolkas mot bakgrund av tidigare forskning kring arbete med normer och normkritisk pedagogik samt svensk tradition av sexualupplysning. Resultatet från den kritiska diskursanalysen visar att stilgrepp, språkhandlingar, satskonstruktioner och ordval på olika sätt bidrar till att både bryta och upprätthålla begränsande normer. Slutsatsen som kan dras ur studien är att det finns en del normkritiska perspektiv, men att ett andrafokuserat och toleranspedagogiskt förhållningssätt genomsyrar delar av materialet, vilket leder till ett andragörande och exkluderande av elever som inte lever upp till normen. Mot bakgrund av detta kan konstateras att det i en demokratisk skola är viktigt att lärare är medvetna om språkets makt i upprätthållandet av diskriminerande maktstrukturer, så att normer som underbygger dessa kan synliggöras och utmanas.

Institutionen för kultur och estetik, Konstvetenskap, 106 91 Stockholms universitet, 08-16 20 00 vx Handledare: Christopher Landstedt Titel: En formal- och diskursanalys av fem bidrag i tävlingsprocessen för Sametingets nya byggnad Författare: Marie Grundström Kontaktuppgifter till författaren: mariegrundstrom@yahoo.se Uppsatsnivå: kandidatuppsats Ventileringstermin: HT2023 ABSTRACT: Uppsatsen behandlar fem utvalda tävlingsbidrag i en utlyst arkitekttävling om ny byggnad för Sametinget. Syftet med uppsatsen är att undersöka arkitekturens estetik, konstnärlighet och funktionsmässighet i en samisk kontext och vilka symboliska värden som ryms inom vald arkitektur. Uppsatsen undersöker med utgångspunkt i tävlingsbidragen på vilka sätt förslagen kommunicerar estetiskt, funktionellt, socialt och kulturellt med betraktare och brukare. Frågeställningarna i undersökningen är på vilka sätt tävlingsbidragen kommunicerar en samisk estetik, funktionalitet och symbolik och hur tävlingsprogrammets riktlinjer om samiska element efterlevs. Det teoretiska ramverket för uppsatsen är diskursanalys där materialet undersöks med en komparativ metod i dialog med tidigare forskning. Tävlingsbidragens projektbeskrivningar formal- och kontextanalyseras och jämförs med innehållet i tävlingsprogram, juryutlåtande och personintervjuer. Resultaten visar att utvalda förslag trots avvikelser från riktlinjer i tävlingsprogrammet kommunicerar statlig representativitet och symboliskt värde för samer. Slutsatser är att en tradition av monumentala byggnadsverk saknas inom den samiska kulturen och tävlingsbidragens konstnärlighet och funktionsmässighet i någon mån blir begränsad. Det vinnande förslaget kommunicerar inte traditionell samisk byggnadskonst i vissa delar. Landskapet spelar en väsentlig roll för placeringen av byggnaden och en omlokalisering till ytterligare en annan geografisk ort har viss relevans. Genom berättelser mellan deltagare i processen med framtagande av ny byggnad har en färdighet att manifestera samisk symbolik uppstått hos involverade.  Nyckelord: arkitektur, diskursanalys, estetik, formalanalys, funktionalitet, konstnärlighet, kontextanalys, parlamentshus, samer, sameting, Sápmi, symbolbyggnad, symbolik, urfolk.