In 1971 the right of re-trial in the Supreme Court was reformed and led to the court becoming a distinct forum for setting precedents. As a consequence of this the possibility of appeal to the Supreme Court was greatly reduced as the court’s primary task would be only to try cases and other issues of importance for the guidance of the application of the law. Before the reform in question, the focus of reviewing cases in the Supreme Court had been to ensure materially correct rulings. However, the legislator’s ambition was, through the reform, to allow the later function to disappear and instead concentrate the judicial activity to the legal system’s need for guidance, to reduce the flow of appealed cases and thereby the court’s workload. As a court of precedent, the Supreme Court’s rulings have a great authoritative effect, not only for the practice in the lower courts, but also for others who operate in the practical legal life such as government agencies, industry- and interest organizations, lawyers and, in the long run, general citizens. Furthermore, the Supreme Court’s way of writing its judgments has changed over time, especially since the 1971 reform. Today the reasons in the decisions, both in criminal and civil cases, show a considerable scope of legal argumentation from several angles in a completely different way compared to the quite laconic rulings from older times. Because of this, a common element in the Supreme Court’s verdicts nowdays is the use of obiter dicta (in singularis: obiter dictum). Ratio decidendi means the reasons that determined the outcome of the case. In other words, the parts of the court’s reasoning that is necessary for the verdict. Obiter dictum is the opposite, i.e. something that is stated in the reasons but not necessary for the court to be able to decide on the disputed matter. For instance, obiter dicta can be made through general statements containing detailed descriptions of the legal situation, solid investigations regarding related issues but not relevant for the case or drawn conclusions linked to things or circumstances not invoked by the parties and therefore outside the frame of the trial. In this context severel interesting questions arise connected to obiter dicum as a legal phenomenon and whether it is appropriate. Some prominent doctrinal authors and former judges of the Supreme Court believe that the same court lacks the mandate to present answers to unclear legal issues and precedential matters outside the framework of the trial and through obiter dicta - statements. A few have even argued that it is unconstitutional. The aim of this master thesis is to examine whether the use of obiter dicta corresponds with the Supreme Court’s main function based on the rules of procedure and other relevant legislation for the court in its precedent setting activity.

Societal developments are associated with land use change, and with urbanization in particular. Urbanization can influence hydrological processes by decreasing evapotranspiration and infiltration as well as by increasing streamflow, peak flow and overland flow. This causes higher risks of flooding. Although several studies have investigated the impacts of urbanization on streamflow over the last decades, less is known about how urbanization affects the hydrological processes in peri-urban areas characterized by a complex mosaic of different land uses. This study aimed to model the impact of land use change, or more specifically urbanization, on the hydrological responses of the small peri-urban Ribeira dos Covões catchment (6.2 km2) located in central Portugal. The catchment has undergone rapid land use change since the mid- 1950s associated with conversion of agricultural fields (decreased from 48 to 4%) into woodland and urban areas, which increased from 44 to 56% and from 8 to 40%, respectively. For the study, the hydrological modelling system MIKE SHE was used. Parameters and data of climate, vegetation and soil types were used as input. There were also land use maps and daily streamflow values available for the hydrological years 2008/09 to 2012/13, which were used to calibrate and validate the model. The statistics from the calibration and validation both indicated that the model simulated the streamflow well. The model was designed to examine both how past land use change might have affected the streamflow, and to investigate the impacts on hydrology if the urban area was to be increased to cover 50% of the catchment. It was not only the importance of the urban cover’s size that was tested, but also the placement of additional urban areas. Three future scenarios were run, all with a 50% urban cover, but distributed differently within the catchment. The study did not indicate that an increase in urbanization leads to higher peak flow or streamflow. Neither could any decrease in infiltration be seen. All three scenarios however gave an increase in overland flow of approximately 10% and a decrease in evapotranspiration by 55%, regardless of where the urban areas were added. The reliability of the models can be enhanced by additional climate, soil and vegetation data. This would improve the results and make them more useful in decision making processes in the planning and management of new urban areas. / Samhällets ständiga utveckling medför förändringar i markanvändning. Utvecklingen och förändringarna är framför allt associerade med urbanisering som kan påverka ett avrinningsområdes hydrologiska processer genom att exempelvis reducera dess evapotranspiration och infiltration samt öka vattenföringen, högsta flödet och ytavrinningen. Det i sin tur ökar risken för översvämning. Trots att många studier har undersökt urbaniseringens inverkan på vattenföring de senaste decennierna saknas viss kunskap om dess påverkan på hydrologin i stadsnära avrinningsområden, kännetecknade av flera olika typer av markanvändning. Denna studie syftade till att modellera hur förändringar i markanvändning, eller mer specifikt urbanisering, påverkar hydrologin i det lilla stadsnära avrinningsområdet Ribeira dos Covões (6,2 km2) i centrala Portugal. Avrinningsområdet har genomgått snabba markanvändningsförändringar sedan mitten av 1950-talet i samband med en omvandling av åkrar (täckningsarean har minskat från 48 till 4 %) till skogsmark och urbaniserade områden, vilkas storlek har ökat från 44 till 56 % respektive 8 till 40 %. För att uppfylla syftet har den hydrologiska modellen MIKE SHE använts. Parametrar avseende klimat samt vegetations- och jordegenskaper användes som indata till modellen. Det fanns också tillgång till en markanvändningskarta över området samt dagliga flödesvärden mellan de hydrologiska åren 2008 och 2013. Dessa användes för att kalibrera och validera modellen. Statistiken för både kalibreringen och valideringen indikerade en fullt acceptabel modell. Modellen var avsedd att undersöka dels hur tidigare förändring i markanvändning kan ha påverkat vattenföringen, dels för att studera effekten på hydrologin om urbaniseringen fortgår tills dess täckning är 50 % av avrinningsområdet. Det var inte bara betydelsen av de urbana ytornas storlek som testades, utan även placeringen av dem. Tre framtidsscenarier togs fram, alla med en urban yta på 50 % fördelad olika inom avrinningsområdet. Studien indikerade inte att ytterligare urbanisering ökar vare sig flödet eller det högsta flödet. Inte heller gav de någon minskning av infiltration. Alla tre scenarierna gav emellertid en ökning av ytavrinningen med cirka 10 % och en minskning av evapotranspirationen med 55 %, oavsett placering av de urbana ytorna. Modellernas tillförlitlighet skulle kunna förbättras med hjälp av ytterligare klimat-, vegetations- och jordindata. Det skulle förbättra resultaten och göra dem användbara i beslutsfattanden vid planering och utveckling av nya urbana områden.

Författaren uppmärksammande under hösten 2016 att personer med funktionsnedsättningars personliga assistanstimmar minskade helt eller delvis. Studien ämnar därför undersöka hur det har skett en diskursiv förskjutning av begreppet personer med funktionsnedsättningar sedan LSS blev lag tills idag. Detta görs genom en diskursanalys av LSS propositionen och domar från varje årtionde, det vill säga 90-tal, 00-tal och 10-tal som förflutit sedan lagen togs i kraft. Resultaten av analysen visar att det skett två diskursiva förskjutningar under de år som LSS har funnits, den första angående de grundläggande behoven redan ett par år efter att LSS hade trätt i kraft. Den andra stod att hitta i regeringsrättens dom från 2009 där de grundläggande behoven drogs till sin spets för att endast gälla krävande och privata behov för personer med funktionsnedsättning.

Rättstillämpningens enhetlighet i tingsrätt och Högsta domstolen (HD) är en utgångspunkt som kommer till uttryck genom regleringen av rättskipningen i RF och av instansordningen i RB. Däremot talar flera utomrättsliga faktorer för att rättstillämpningen ändå kan skilja sig åt mellan tingsrätterna och HD. Det finns skillnader mellan domstolarnas adressater, domstolarnas arbetssituation och domarnas bakgrund. För att uppfylla uppsatsens huvudsakliga syfte att empiriskt utvärdera om det finns tendenser till skillnader i rättstillämpningen i tingsrätten jämfört med i HD, används en rättsteoretisk analys för att identifiera ett problemområde där det råder oenighet bland domare och i doktrinen om hur rättstillämpningen ska gå till på ett abstrakt plan. Problemområdet som urskiljs är användningen av objektiva ändamålsöverväganden, vilket definieras som all sådan tolkning och argumentation som inte bygger på tillämpliga lagar, prejudikat eller förarbeten. Sex rättsfall analyseras, systematiserade under tre olika typfall, i syfte att belysa och nyansera de tendenser till skillnader i användningen av objektiva ändamålsöverväganden som observeras. Undersökningens resultat är att HD generellt visar en större benägenhet att beakta olika sorters ändamålsöverväganden i sin rättstillämpning. Det anses innebära att det finns större chans att vinna framgång i rättslig argumentation som förutsätter en analog tillämpning eller reduktionsslut i HD än i tingsrätt. Däremot kan HD:s prejudikatbildande roll ha en avhållande effekt på dess benägenhet att tillämpa objektiva ändamålsöverväganden, vilket indikeras av att skillnaderna mellan HD:s och tingsrättens rättstillämpning i rättsfallen var som störst när prejudikatets innebörd var som otydligast.

Världen och samhället utvecklas snabbare än någonsin och organisationer behöver utvecklas i samma snabba takt för att vara konkurrenskraftiga. Med syfte att bedriva framgångsrikt utvecklings- och förbättringsarbete är förhållningssätt enligt Offensiv kvalitetsutveckling att föredra.  I en optimal verksamhet kan tänkas att både tid och förutsättningar för att strukturerat bedriva Offensiv kvalitetsutveckling prioriteras högt. När författarna började ana att verkligen inte ser ut så intresserade de sig för att studera ämnet ur ett chefsperspektiv. Syftet med studien är således att undersöka tillämpningen av Offensiv kvalitetsutveckling, redogöra för chefers kvalitets- och förbättringsarbete samt ge generella förbättringsförslag till chefer och organisationer som vill utvecklas mot ett förhållningssätt i linje med Offensiv kvalitetsutveckling. Studiens teoretiska referensram baseras på fyra fundamentala perspektiv: Chefens roll och ansvar, Offensiv kvalitetsutveckling, Struktur och ledning, Arbetssätt och verktyg samt Förbättringsarbete. Datainsamling har gjorts genom en kvalitativ metod där personliga semistrukturerade intervjuer har genomförts med 12 chefer från olika branscher, organisationsstorlekar och varierande erfarenhet. Studien fastslår att Offensiv kvalitetsutveckling inte är vedertaget. Författarna kan dock konstatera att chefernas förhållningssätt till kvalitetsutveckling varierar och att några av cheferna besitter kunskap inom området, utan att de själva definierar det som offensiv kvalitetsutveckling. Något som verkar vara vanligt är att kvalitetsarbetet utgår från att kvalitet är något som i efterhand kan justeras, istället för att aktivt arbete förebyggande. En generell slutsats är dock att det i samtliga organisationer ändå förekommer enskilda värderingar, arbetssätt och verktyg som går att relatera till offensiv kvalitetsutveckling. Vidare konstaterar studien att cheferna anser att förbättringsarbete är viktig, att de ser det som en del av sitt ansvarsområde samt att de anser att de har bra förutsättningar för att bedriva förbättringsarbete. Resultatet visar däremot att enbart ett fåtal av cheferna arbetar strukturerat samt att det finns en generell förbättringspotential att gå från Adhoc till ett mer strukturerat arbetssätt. Studien indikerar också att det är svårt för cheferna att prioritera förbättringsarbete, vilket fastslås relateras till framförallt två faktorer: Den komplexa chefsrollen och ledningens förhållningssätt. Utifrån slutsatserna konstateras två olika perspektiv intressanta att framhäva och således även ge förbättringsförslag utifrån. Dels vad högsta ledningen kan göra på organisationsnivå för att skapa förutsättningar för Offensiv kvalitetsutveckling samt vad cheferna själva kan göra. Förbättringsförslagen presenteras i det sista avsnittet utifrån hörnstensmodellen och berör både värderingar, arbetssätt och verktyg. / The world is evolving faster than ever and organizations need to develop at the same rapid pace to be competitive. With the aim of conducting a strategic and structured method for development, Total Quality Management is preferred. The reality might be different from the theory, which motivated to further analyse the subject from a manager perspective. The purpose is to investigate the level of usage of Total Quality Management, describe the manager´s work with quality and provide general suggestions on how to develop towards Total Quality Management. The theoretical frame is based on five perspectives: The role and responsibility of the manager, Total Quality Management, Structure and management, Methods and tools and Development. The study conducts that the concept of Total Quality Management is not well known by the managers and the manager´s approach varies. There is a general improvement potential to go from an Adhoc way to a more structured way of working. Based on the conclusions, two different perspectives are interesting to provide improvement suggestions from: what the executive can do at an organizational level and what the managers can do themselves. The suggestions for improvement are presented in the final chapter.

Surface water hydrology is a deeply studied subject, yet there are barely any studies concerning surface water connectivity, neither micro- nor macro scale. With the explosive development of GIS over the past decade, tools for measuring and analysing rivers and lakes are inumerable. Light detection and ranging (LiDAR) has also seen tremendous improvements over the years. This study uses high resolution digital elevation models and georeferenced aereal photographs to carry out a detailed GIS-analysis of river-lake connectivity in three catchments in Västerbotten, Sweden: Bjurbäcken, Hjuksån and Gargån. Hjuksån is located beneath the highest coast line (HCL) wheras the other catchments are located above this line. A second pupose of the study is also to test if lake size varies above and below HCL. Lakes were digitized at 1:2000 scale and the rivers were digitized and categorized in Strahler stream order using tools in ArcGIS Pro. The data from the study was compared to data from the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI), as well as data from international studies. The results show a surface water connection of 71,4% for Bjurbäcken, 62% for Hjuksån and 73,1% for Gargån. Comparing this data to data from SMHI results in a lowering of the surface water connection by 20 percentage points för Bjurbäcken, 30,3 for Hjuksån and 8,2 for Gargån. Lake size was tested between the catchments using an ANOVA, yielding a significant difference between Hjuksån and Bjurbäcken as well as Hjuksån and Gargån, backing up the hypothesis that HCL affects lake size.

Hur sjöfartsnäringsföretag utvecklar sin ledarskapskapacitet är något som inte forskats mycket kring i vetenskaplig litteratur. Företag runt om i världen har investerat 370 miljarder dollar för ledarskap endast under 2021. Dessutom är inte den maritima litteraturen särskilt omfattande gällande ledarskap inom sjöfartsnäringsföretagens landbaserade sektor, något som är kontroversiellt med hänsyn till det omfattande inflytande högre ledning har inom företag. Syftet med detta arbete var att identifiera och beskriva sjöfartsnäringsföretagens perspektiv gällanderelationen mellan ledarskap och management, och vidare deras strategier för att förstärka sin ledarskapskapacitet. Arbetets frågeställningar var 1. Hur upplever sjöfartsnäringsföretag relationen mellan ledarskap och management och vidare, vad av ledarskap och management är det som gör skillnaden i dagens konkurativa marknad enligt intervjuade företags perspektiv och varför? 2. Vilka strategier har sjöfartsnäringsföretag för att utveckla sin ledarskapskapacitet, och vidare, hur implementerar intervjuade företag dessa strategier? Arbetet genomfördes via en kvalitativ fallstudie av fyra utvalda internationella sjöfartsnäringsföretags högsta ledning. Vidare användes semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen. Denna studie identifierade betydelsen för sjöfartsnäringsföretag att särskilja mellan management och ledarskap eftersom var och en av dessa tjänar olika syften inom deras organisationer. De intervjuade sjöfartsnäringsföretagen ser dessutom ledarskapsutveckling som en utmanande process som kan hålla dem konkurrenskraftiga. Slutligen så följer sjöfartsnäringsföretag ledarskapsutvecklingsstrategier såsom 360-degree feedback, executive coaching, nätverkande och aktionsinlärning även om det inte är i lika strikt form som ledarskapsforskning föreslår. / How shipping companies develop their leadership is something not studied as much by scholarly literature. Investments in leadership are estimated to 370 billion dollars, for 2021, by companies around the world. Yet, maritime literature is not very extensive regarding the shore-based sector and leadership, something controversial considering influence higher levels have within companies. This study aimed to identify and describe shipping companies’ perspectives on the relationship between leadership and management and their strategies for developing their leadership capacity. This study’s research questions were: 1. How do shipping companies experience the relationship between leadership and management, and in further, which of the two makes the most difference in today’s competitive markets? 2. What are shipping companies’ strategies for developing their leadership capacity, and how do they implement these strategies? A qualitative method for the case study of four selected international shipping companies’ top management was used. Moreover, data was collected via semi-structured interviews. This study found that it is important for shipping companies to distinguish between leadership and management as each serves different purposes within organizations. Moreover, interviewed shipping companies view leadership development as a challenging process but one that can keep them competitive. Finally, shipping companies follow leadership development strategies of 360-degree feedback, executive coaching, networking and action learning although not as strict as leadership research suggests.

Med utgångspunkt i avtalslagens ålder med dess snäva och ofta svårtolkade bestämmelser, har det utifrån rättspraxis att utläsa, uppdagats ett behov av vedertagna rättsprinciper för att tolka avtal och i viss mån även fylla ut dem. Rättsprinciperna uttrycker sig i olika former varav lojalitetsplikten ligger till grund för en stor del av de underförstådda förpliktelserna som kan uppkomma i ett avtalsförhållande. Lojalitetspliktens innebörd i avtalsförhållanden är att tillvarata motpartens intressen såväl som sina egna. Syftet med denna princip är i synnerhet att skydda den eventuellt underställda parten i ett avtalsförhållande. Mot bakgrund av det tunt reglerade rättsområdet som avtalslagen tillhör, förekommer således utrymme för respektive part att agera otillbörligt och illojalt. Denna otillbörlighet kan till följd av de förevarande rättsprinciperna orättfärdigas. Följaktligen fyller lojalitetsplikten, jämte andra rättsprinciper, en väsentlig funktion för att upprätthålla rättvisa avtal och skydda avtalsparterna mot att utnyttjas. Det är emellertid viktigt att väga lojalitetsplikten mot att tillvarata sina egna intressen i ett avtalsförhållande. Tillvaratagandet av det egna intresset sker i enlighet med den så kallade vigilansprincipen. Denna princip upprätthålls genom ett aktsamt och omsorgsfullt beteende under kontraktets giltighet men även under ett prekontraktuellt förhållande. Vid oaktsamhet anses en part inte längre lika skyddsvärd som vid ett agerande i linje med vigilansprincipen. Principen antyder att part inte kan presumera en rättighet på grund av sin underlägsna ställning jämte motparten och kan därför anses utgöra en motpol till lojalitetsplikten. I Högsta domstolens prejudikat benämnt Omsättningsmålet, behandlas lojalitetsplikten i kommersiella avtalsförhållanden där Högsta domstolen fastställer att situationsbundna omständigheter ligger till grund för tillämpningen av lojalitetsplikten. Detta innebär en svårighet för fastställandet av lojalitetspliktens omfattning. Prejudikatet lämnar utrymme för diskussion om hur Högsta domstolens resonemang och avgörande kan komma att påverka affärskulturen och transaktionskostnaderna i samband med att kommersiella avtal sluts.

The aim of this dissertation is to illuminate the interplay between female agency and legal regulation in Sweden during the period 1760-1860. The material chosen for the study relates to matters concerning women that were brought before the Judiciary Inspection, the highest legal authority in Sweden. From its central position in the state hierarchy, this court was an arena in which the central power could identify and find solutions to problems important for the stability and development of society. The study identifies issues that encouraged women to bring proceedings before the court, or prompted other parties to bring women to court. The dissertation has analysed the actions taken and arguments made in these cases by women, their counterparts, and court representatives, in relation to the regulations or the absence of regulations in each particular situation. This has shown the room for manoeuvre that could be achieved, and how the women could achieve it – in terms of right to manage property, economic agency and debt responsibility, finding ways to support themselves and their families, or affirming their positions as mothers and mistresses of households. In this way, the dissertation illuminates the freedom of agency in practice that has often been seen as contradictory in a strictly patriarchal society like early modern Sweden. The dissertation also traces some important changes over time, including the increasingly diverse class background of litigants over the period in question, shifts in understandings of property, work, family, and the meaning of legal majority. The central diachronic claims are firstly that the legal system shifted over time from one primarily based upon status, circumstance, and local opinion to one based on formalized understanding of the law founded upon contract and clear legal definitions, and that this had important implications for women’s room for manoeuvre in the courts and in society. Secondly, that the negotiation process contributed to historical change by forcing solutions to contradictions and specifying terms of property ownership and legal majority.

No description available.