Title: Beach time and knowledge management – a comparative case study on the impact of beach time on IT-consulting firms’ knowledge management Background: The consulting industry has a cyclic nature, where the consultant enters and exit projects. The time between projects is called downtime (or beach time) and contractors show three approaches to this downtime: minimizing, embracing and scheduling. Consultants sell their knowledge and is in constant need of developing it. Downtime enables time for competence development. Downtime is however a rather unresearched subject and therefore there is a knowledge gap on its effect on knowledge management. Aim: The aim is to increase the understanding beach time’s impact on knowledge management. Methodology: This study is qualitative and has been conducted through a comparative case study, where interviews have been used as a method for data collection. In total, three firms within the IT-consulting industry participated in the study, resulting in seven respondents. Conclusion: The study shows that there is an additional approach to downtime and that swedish IT-consulting firms have a combination of the four identified approaches. The firms of the study have different combinations of approaches to downtime but they have in common that they all try to minimize downtime. Firms working closely with softwares show more of a scheduling approach. Firms that do not have full occupancy on their consultants can have a continuous competence development during work hours and need less planning. The study also shows that downtime is a problem for the consulting firms since the length of the downtime affects the consultant’s motivation. / Titel: Ställtid och kunskapshantering – en komparativ fallstudie om ställtidens påverkan på IT-konsultföretags kunskapshantering Inledning: Konsultbranschen har en cyklisk karaktär där konsulten går in och ut ur uppdrag. Tiden mellan uppdrag benämner vi ställtid och fristående konsulter har tre förhållningssätt till denna ställtid: minimerande, inplanerande och anammande. Konsulter säljer sin kunskap och behöver ständigt arbeta med dess förnyelse. Ställtid frigör tid för kompetensutveckling. Ställtid är dock ett ämne som väldigt få har forskat om, och därför saknas kunskap om dess påverkan på kunskapshantering. Syfte: Syftet är att öka förståelsen om ställtidens betydelse för kunskapshantering. Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts genom en komparativ flerfallsstudie, där intervjuer har varit den datainsamlingsmetod som har använts. Totalt tre företag inom IT-konsultbranschen har deltagit i studien, vilket resulterar i att studien har sju respondenter. Slutsats: Studien visar att det finns ytterligare ett förhållningssätt till ställtid och att de studerade företagen har en kombination av de fyra identifierade förhållningssätten. Företagen i studien har olika kombinationer av förhållningssätt men gemensamt är att de alla försöker undvika ställtid. Företag som arbetar med en specifik programvara visar på ett mer inplanerande förhållningssätt. Företag som inte har full beläggning på sina konsulter kan ha en kontinuerlig kompetensutveckling under arbetstid och behöver mindre planering. Studien visar även att ställtiden är ett problem för konsultföretagen då ställtidens längd påverkar konsulternas motivation.

Detta examensarbete genomfördes för Projektgaranti AB Syftet med examensarbetet var att granska förutsättningarna för samordning och kommunikation mellan olika konsultdiscipliner inom projekteringsskedet. Vidare utvärderades och granskades de olika projektens utförande i avseende dokumentation i förhållande till rutiner och verksamhetsguidens anvisningar. Frågeställningarna under denna studie var: Hur är förutsättningarna för samordning och kommunikation mellan de olika konsulterna? Vad är det som styr detta hos Projektgaranti AB? Hur används verksamhetsguidens anvisningar samt rutiner i praktiken vid dokumentation? Målet med denna studie var att fastställa förutsättningarna för samordning och kommunikation inom projekteringen och även att se till och bedöma dokumentation; hur den genomförs och om riktlinjer för struktur och innehåll följs Vid genomförandet av denna studie tillämpades metoderna: enkätundersökning, stickprovsundersökning, observationer, granskningar och intervjuer Studien ledde till i överskådliga resultat kring hur teoretiska riktlinjer följs i praktiken, hur Projektgaranti respektive berörda konsulter upplever samordningen och kommunikationen inom projektering. Tydliga samband gick att utläsa kring vilka områden det fanns förbättringspotential. Slutsaser som kan dras från denna studie är ändrade riktlinjer för konsulterna är en nödvändighet för att skapa bättre förutsättningar för samordningen inom projekteringen För att förbättra samordningen mellan de olika konsulterna skulle mötesrutinerna kunna ändras till att bli mer nischade och som komplement till samordningsmöten införa rutiner använda programvaran Lync, där konsulterna kan dela skärminformation och följa varandras arbeten i realtid även på distans. / This thesis was conducted Projektgaranti AB   The purpose of the thesis was to examine the conditions for coordination and communication between consultant disciplines in the design stage. Furthermore, evaluated and reviewed the various project executions in respect of documentation in relation to the procedures and operations wizard. The questions in this study were: What are the conditions for coordination and communication between the various consultants? How are the activities wizard and procedures in affect at the documentation? The aim of this study was to determine the conditions for coordination and communication in the design and also to ensure and assess the documentation; its implementation and guidelines for the structure and content complianceIn the implementation of this study applied the methods: survey, sampling, observations, surveys and interviews  The study resulted in the foreseeable results of how theoretical guidelines are followed in practice, how Projektgaranti and concerned consultants experiencing coordination and communication within the project. Clear correlation could be gleaned about what areas there were potential for improvement. Conclusions that can be drawn from this study is revised guidelines for consultants is a necessity to create better conditions for coordination in planning To improve coordination between the various consultants would encounter routines could be changed to become more niche and to supplement coordination meetings to introduce routines use the software Lync, where consultants can share screen information and follow each other's works live at a distance.

Bakgrund: Konsultyrket är en yrkesroll som kan innefatta hög press, suddiga arbetsgränser och en föränderlig vardag. Därav tenderar deras balans mellan arbetet och livets andra domäner, att hamna i obalans. Vidare så finns det tidigare forskning som belyser att kvinnor kan ha större problem med sin work-life balance än män, till följd av de genusroller som existerar. Med dessa två komponenter tillsammans, det vill säga kvinnliga konsulter, så belyses detta som en grupp vilka kan få eller har bekymmer med sin work-life balance. Detta resonemang ligger, tillsammans med tidigare forskning, som grund för studiens syfte. Syfte: Syftet med studien är utifrån ett genusperspektiv utforska om det finns skillnader och likheter mellan hur kvinnliga och manliga konsulter upplever sin work-life balance. Metod: En deduktiv ansats har använts i studien, eftersom tidigare forskning kring work-life balance har forskats om extensivt, vilket möjliggjorde en bevisad, beprövad och bred grund för studien. Detta gav oss en teoretisk referensram. Vi har vidare använt oss av en kvalitativ komparativ fallstudie. Empirin har samlats in med semistrukturerade intervjuer med åtta konsulter, fyra kvinnor och fyra män. Empirin har sedan tematiskt analyserats i kontext av den teoretiska referensramen, för att kunna utforska deras upplevelser. Slutsats: Analysen av empirin ledde oss till ett resultat, där vi konstaterar att, över lag, upplevde både männen och kvinnorna sig ha en god work-life balance, där förklaringarna kan hittas inom den teoretiska referensramen. Dock finns tendenser till möjliga problem med work-life balance för kvinnorna, där både genus och individuella behov påverkar upplevelsen av work-life balance.

Inom ramen för en alltmer konkurrensutsatt arbetsmarknad inom IT, där kraven på individuell kompetens ökar i takt med specifika förväntningar från kunderna på att IT-konsultföretag ska tillhandahålla specialiserad expertis och en allmänt intensifierad konkurrenssituation mellan IT-konsultföretag, står företagen inför utmaningen av en osäker framtid och påtaglig stress för att säkerställa sin överlevnad. Syftet med denna studie var att undersöka och analysera metoder och strategier för kompetensutveckling inom IT-konsultbranschen. Dessutom syftade studien till att undersöka hur IT-konsultföretag identifierar och möter behov och utmaningar genom kompetensutveckling och hur detta bidrar till både individuell tillväxt och organisationsframgång. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod. Datainsamlingen består av detaljerade intervjuer med elva anställda i åtta företag inom IT-konsultbranschen. Det insamlade materialet analyserades tematiskt. Informanterna bidrog med stor insikt och expertis inom ämnet, vilket starkt underlättade genomförandet av studien. Genom en detaljerad analys av intervjuer med informanter från flera IT-konsultföretag framkom en bild av en mångsidig och strategisk läroansats som fokuserar på både individens initiativ och företagets stöd. Användningen av modellen 70-20-10 understryker vikten av praktik, interaktion och formell utbildning i processen för kompetensutveckling, vilket inte bara främjar individuell tillväxt utan även organisatorisk framgång. Utmaningar som tidsbegränsningar och balans mellan kundengagemang och personlig utveckling hanteras genom företagens flexibla strategier som möjliggör kontinuerlig utveckling. Betydelsen av informell kompetensutveckling betonas också och skapar en kultur av öppet kunskapsflöde och kontinuerligt lärande. Uppföljning och certifieringar lyfts fram som nyckelkomponenter för att säkerställa effektiva utvecklingsinsatser, medan framtiden pekar på ett större fokus på att anpassa sig till nya teknologier som AI samt att utveckla mjuka färdigheter. Sammanfattningsvis identifierar studien kompetensutveckling som en kärnkomponent i att bygga långsiktig konkurrenskraft och framgång för IT-konsultföretag, vars framtid kräver kontinuerlig anpassning och innovation i en föränderlig bransch. / In the backdrop of a fiercely competitive IT labor market marked by escalating demands on individual competence and heightened client expectations, IT consulting firms confront an uncertain future, necessitating proactive measures to ensure survival. This study aimed to scrutinize competence development methods and strategies within the IT consulting sector, probing how firms address challenges and cater to evolving needs. Employing qualitative methodology, detailed interviews with eleven employees across eight IT consulting companies were conducted and thematically analyzed. Insights gleaned from informants underscored a strategic learning paradigm encompassing both individual initiative and organizational support. Emphasizing the 70-20-10 model, the study highlighted the significance of practice, interaction, and formal education in fostering talent retention and growth. Flexible strategies were identified to tackle challenges like time constraints, enabling continuous personal and professional development. Informal skills enhancement emerged as pivotal, fostering a culture of perpetual learning and knowledge exchange. Notably, follow-up mechanisms and certifications were underscored as essential for effective development initiatives, while the future outlook pointed towards a heightened focus on adapting to emerging technologies like AI and honing soft skills. In essence, the research underscores skills development as a linchpin for the long-term competitiveness and success of IT consulting firms, necessitating ongoing adaptation and innovation in the face of an evolving industry.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur stadsplaneringens politiska uppdrag eventuellt påverkas av privata konsulters deltagande i planeringsprocesser. På så sätt problematiseras tolkningsutrymmet samt det potentiella inflytandet över de vägval som den offentliga verksamheten gör. I grunden handlar det om att belysa ett eventuellt demokratiskt problem i en kontext som lovordar samverkan mellan offentlig och privat sektor. Målet är att identifiera om ansvarsutkrävandet kan säkerställas när aktörerna i dessa nätverk tar beslut i den offentliga verksamhetens sfär. Undersökningen belyser huvudsakligen en svensk planeringskontext på regional samt kommunal planeringsnivå. Därutöver ingår även exempel från Köpenhamn, Danmark. Fokus riktas mot frågan om social hållbarhet samt den offentliga aktörens hantering av allmänintresset i relation till social hållbarhet som fenomen. Undersökningen belyser hur social hållbarhet tar sig i uttryck i specifika planeringsprojekt samt hur relationen mellan konsult och kommun ser ut i dessa exempel. Det empiriska materialet består av intervjuer med representanter från konsultfirmor samt tjänstemän från kommuner eller regionkontor. Dessutom analyseras planeringsdokument samt slutrapporter i relation till de olika projekten. Det empiriska resultat antyder att social hållbarhet hanteras som en avpolitiserad fråga inom den fysiska planeringen. Potentiella motsättningar ser ut att ignoreras i ett sammanhang som strävar efter att lösa problem utan konflikt. Förekommande problemlösningar relateras framförallt till fysiska ingrepp i stadsmiljön där kommunikativa aspekter såsom medborgardeltagande och ökad samverkan är centrala. Alternativa förståelser och kunskapsfält ser ut att reduceras bort till förmån för vissa dominerande ideal. Resultatet indikerar vidare att konsulten får ett relativt stort handlingsutrymme i stadsutvecklingsprojekt med inriktning på social hållbarhet. Denna slutsats baseras framförallt på den offentliga aktörens förtroende för konsulten samt den ömsesidiga tolkningen att konsulten utför den offentliga aktörens uppdrag - som ett slags företrädare för den offentliga verksamheten. Allmänintresset försvaras i den mån att det politiska uppdraget utförs utan större konflikt. Konsulten levererar också utifrån den offentliga aktörens förväntningar. Däremot framkommer en odemokratisk aspekt där social hållbarhet inte ser ut att definieras utifrån en politisk grund. De aktuella stadsutvecklingsprojekten som sådana är förvisso politiskt förankrade, men tolkningsutrymmet för konsulten ser ut att vara relativt stort där den offentliga aktören söker stöd, expertis eller kunskap. Det demokratiska problemet i förekommande exempel handlar inte om konsultens förmåga eller oförmåga att tolka den politiska viljan. Problemet ligger snarare i att den offentliga aktören inte definierar social hållbarhet i relation till fysisk planering på en önskvärd politisk nivå. Det finns således ett behov av att den offentliga aktören stärker sitt självförtroende i hanteringen av ett ämne som förtjänar att tillskrivas en politisk betydelse. Så länge den offentliga aktören inte definierar vad social hållbarhet är enligt den politiska viljan kan allmänintresset bli svårt att försvara.

Syftet med denna studie var att undersöka hur heltidsanställda konsulter skattar sin affektiva organisationslojalitet mot konsultföretaget de är anställda av och kundföretaget de arbetar på. Vidare undersöktes om denna lojalitet var konkurrerande eller samverkande mellan företagen. Studien undersökte även hur konsulter skattar den normativa och pågående lojaliteten mellan företagen, samt om aspekter som ålder och uppdragslängd hade någon inverkan på konsulternas organisationslojalitet i de tre dimensionerna. Totalt deltog 114 konsulter från två globala konsultföretag där de fick svara på en webbenkät med två identiska delar, 11 påståenden för varje företag. För att se om presentationsordningen hade någon inverkan fick 46 av respondenterna börja med att fylla i påståenden rörande sitt konsultföretag och 68 fick istället börja med kundföretaget. Resultatet visade att det fanns en skillnad i den affektiva och normativa lojaliteten mellan konsult- och kundföretaget. Konsulterna skattade dessa två lojalitetsdimensioner högre på kundföretaget än konsultföretaget. Vidare visade resultatet att den affektiva lojaliteten samverkade mellan de två aktörerna och att ålder samt uppdragslängd inte hade någon inverkan på konsulternas organisationslojalitet. Resultatet visade även att presentationsordningen hade haft en inverkan på den affektiva lojaliteten. / The purpose of this study was to, examine how full-time temporary workers estimated their affective organizational commitment towards their temporary work agency and their client organizations. The study also examined whether the affective commitment competed or co-operated between the two companies and how temporary workers estimated the normative and continuance commitment. Furthermore, the study also examined if aspects such as age and contract duration had any impact on the temp workers' organizational commitment in the three commitment-scales. A total of 114 temporary workers from two global temporary work agencies participated by answering a web survey with two identical parts with 11 statements for each organization. In order to see if the presentation-order had any impact, 46 of the respondents started by answering the statements concerning their temporary agency organization and 68 started with the client organization. The result showed a difference on the affective and normative commitment between the temporary agency and the client organization. Temporary workers estimated these two commitment-scales higher for the client organization than for the temporary agency organization. The result also showed that the affective commitment co-operated between the temporary agency and the client organization and that the order of presentation had an impact on the affective commitment-scale. Age and contract duration did not have any impact on the temp workers' organizational commitment.

Title: Consultants experience of Work-life balance Subtitle: And how they feel that HR promotes this experience Authors: Malin Andersson and Matilda Pettersson Advisor: Jean-Charles Languilaire Level: Bachelor thesis in Business administration, 15 credits, Spring 2019 Key words: Work-life balance, Ulrich and Brockbank (2005) HR-roles, Zedeck and Mosier (1990) relationship between work and non-work, Greenhaus och Beutell (1985) Work-family conflicts, Consultants. Purpose: To describe the consultant’s experience of Work-life balance and how they feel that HR promotes this. Method: In this study we have chosen to start from a deductive approach since there is solid research within the subject of Work-life balance. In order to answer our descriptive purpose, a case study is applied to give us detailed data. The study is of a qualitative nature and we have chosen to collect data via semi-structured interviews with active consultants. Theoretical framework: The study is based on research within Work-life balance and primarily Greenhaus and Beutell (1985) Work-family conflicts as well as Zedeck and Mosier (1990) relationship between work and non-work. In addition to these theories, our theoretical framework consists of Ulrich and Brockbank (2005) HR roles and research on HR practices. Empirical framework: The gathering of the empirical data has taken place through seven interviews with active consultants. Conclusion: Based on the study’s questions, we can conclude that the consultants generally feel that they have a good Work-life balance. We have also identified factors that have a major impact on this experience. We can conclude that consultants find that HR promotes Work-life balance to a great extent. Here too, we have identified important factors for how this experience appears.

Currently, men’s responsibility is the focus of much of the public talk on gender equality in Sweden.This has given rise to a number of organisations carrying the overall ambition to include menin what has traditionally been regarded as a women´s issue. One of these initiatives is called #killmiddag,”dinner for guys”, and can be understood as a call out for men to get together and have intimateconversations with each other in order to free themselves from destructive masculinitynorms. In this thesis, the feminist equality initiative #killmiddag is scrutinized with the aim to findwhat possibilities and restraints the initiative might give rise to in regards to issues connected togender equality. The empirical material consists of the initiatives conversational guides and instructionsalong with a number of press articles published between the years of 2016-2018. In order toanalyze this material, specifically the role of conversations, experience and emotions this thesis usesresearch about therapeutic discourse and how this is linked to contemporary ideals about intimacy.This analysis focuses on how problems and solutions are articulated discursively, and how categorieslike ”gender equality” is filled with meaning. Using research concerning the effects of marketbasedforms of governing, my goal is to further contribute to a discussion about what happens with”gender equality” when market rationalities come to replace conflicting interests in politics. Assistedby a poststructuralist approach this thesis highlights some of the problems in using personalexperience as a source of objective knowledge, and how the use of emotions and intimacy, withtheir inbuilt epistemological fragility, might not necessarily be considered apt when striving for politicalchange.

<p><strong>Problem: </strong>How does project managing appear in small IT-consulting companies and how does the project manager carry out their projects to create successful solutions for their customers?</p><p><strong>Purpose: </strong>The research has the purpose to analyze and review how IT-consults in small companies work and lead their projects to create profitability for the company, which leads to a good development for the company. </p><p><strong> </strong><strong>Methodology: </strong>The research is made on eight research objects in IT-consulting business and the sizes of them are between 1-49 employees. The research is made with a qualitative method to get closer to the research objects. Therefore the research is made in forms of interviews. The analysis is grounded on a comparison between the research data and the theories that are used in the research.</p><p><strong>Theoretical perspectives: </strong>The theories which have been used in the research are Involvement theory (Fill, 1999), PAFF-metoden (Marcusson & Ahlin, 2002), Projektledning (Tonnquist, 2006), Jakten på det effektiva projektet (Engwall, 1999) och Mervärde (Grönroos, 2002)</p><p><strong>Empirical foundation: </strong>The research data<strong> </strong>are founded from the interviews of the eight research objects, they have the fictive names: Gondor, Minas Morgul, Minas Tirith, Mordor, Osgiliath, Rivendell, Rohan and The Shire.</p><p><strong> </strong><strong>Analysis/Result:</strong> Each study object starts their projects with a pre-study phase, as the PAFF-method describes it. Each study object majorly involves their customers, which is equal to Fill’s theory about high involvement buying processes. This shows that the study objects are aware that they sell solutions that require high involvement of the customers. Four of the study object enjoy seeing that the customer contributes with high engagement and maintain a good level of ambition for the project; this is consistent with Engwall’s theory about organizational ideal types. </p><p><strong>Conclusion:</strong> The project manager chooses not to rupture the present institutionalism. The project manager initiates the project with a pre-study phase. The project manager is sure to involve their customers. The service guaranty the project manager uses is “problem-free-guaranty”. The role of the project manager is to plan and organize the project; the project manager should also be a good communicator.<strong></strong></p>

Problem: How does project managing appear in small IT-consulting companies and how does the project manager carry out their projects to create successful solutions for their customers? Purpose: The research has the purpose to analyze and review how IT-consults in small companies work and lead their projects to create profitability for the company, which leads to a good development for the company.   Methodology: The research is made on eight research objects in IT-consulting business and the sizes of them are between 1-49 employees. The research is made with a qualitative method to get closer to the research objects. Therefore the research is made in forms of interviews. The analysis is grounded on a comparison between the research data and the theories that are used in the research. Theoretical perspectives: The theories which have been used in the research are Involvement theory (Fill, 1999), PAFF-metoden (Marcusson &amp; Ahlin, 2002), Projektledning (Tonnquist, 2006), Jakten på det effektiva projektet (Engwall, 1999) och Mervärde (Grönroos, 2002) Empirical foundation: The research data are founded from the interviews of the eight research objects, they have the fictive names: Gondor, Minas Morgul, Minas Tirith, Mordor, Osgiliath, Rivendell, Rohan and The Shire.  Analysis/Result: Each study object starts their projects with a pre-study phase, as the PAFF-method describes it. Each study object majorly involves their customers, which is equal to Fill’s theory about high involvement buying processes. This shows that the study objects are aware that they sell solutions that require high involvement of the customers. Four of the study object enjoy seeing that the customer contributes with high engagement and maintain a good level of ambition for the project; this is consistent with Engwall’s theory about organizational ideal types.  Conclusion: The project manager chooses not to rupture the present institutionalism. The project manager initiates the project with a pre-study phase. The project manager is sure to involve their customers. The service guaranty the project manager uses is “problem-free-guaranty”. The role of the project manager is to plan and organize the project; the project manager should also be a good communicator.