I dagsläget finns ett stort behov av exploatering för nya bostäder och förtätning i många svenska städer. Bra boende - och livsmiljöer innefattar ofta en närhet till grönområden. Utanverken i Kristianstad, Skåne län, är ett grönområde med höga natur - och kulturvärden. Omkring området planeras en stor exploatering av bostäder vilket betyder att grönområdet är viktigt för staden. Genom grönområden kan olika upplevelsekaraktärer upplevas och olika kulturella ekosystemtjänster tas ut. Dessa karaktärer och tjänster är en viktig hälsoaspekt för människan. För att ta reda på vilka upplevelsekaraktärer och kulturella ekosystemtjänster som upplevs och utnyttjas av de boende omkring undersökningsområdet idag genomfördes en enkätundersökning. Resultatet visar att det finns karaktärer och tjänster som upplevs och utnyttjas mer än andra. Däremot finns det meningsskiljaktigheter kring utveckling av undersökningsområdet mellan olika grupper av de boende. För att tillgodose dagens och framtidens invånares önskningar bör det alltid föras en dialog mellan beslutsfattare och invånare. Vid planering av grönområden bör det även tas i beaktande över vilka funktioner dessa bör innehålla för att främja speciella upplevelsekaraktärer och kulturella ekosystemtjänster för skapandet av bra boendemiljöer i urbana områden.

Kulturvärden i detaljplaner är en fallstudie som undersöker antikvariska förundersökningar framtagna till planprocessen. Huvudtemat som uppsatsen undersöker är hur metoder för identifierandet av kulturvärden påverkar den antikvariska förundersökningen. Slutsatsen visar att det ofta är svårt att läsa ut om en metod har använts eller inte då den inte alltid presenteras i förundersökningen. Vidare har uppsatsen åskådliggjort att antikvarien som tar fram planeringsunderlaget – i denna fallstudie – inte tydligt hävdar kulturvärdet mot andra intressen i planprocessen. Samtidigt finns inga krav idag på att ett sådant ställningstagande ska ske. / Cultural values in Detailed Development plans is a case study that examines antiquarian preliminary studies developed for the planning process. The main theme that the essay examines was how methods for identifying cultural values affect the antiquarian preliminary study. The conclusion shows that it is often difficult to read whether a method has been used or not as it is not always clearly presented in the preliminary study. Furthermore, the thesis has shown that the antiquarian who produces the planning data - in this case study - does not fully assert the cultural value against other interests in the planning process. At the same time, there are no requirements today for such a position to be taken.

Ett mycket högexploaterat förslag utformas där en egen identitet skapas åt Arenastaden i Växjö. Solens gång, bullerkällor, brandrisker, kulturhistoriska värden och många mål i kommunens visionsbild för Arenastaden väger in vid utformning av förslaget. Förslagets nya upplevelsevärden och andra kvalitéer analyseras med hjälp av en solstudie, bullerkällsundersökning och analysmetod av Kevin Lynch. Projektuppgiften är baserad på att en mycket hög exploatering drar ner på områdets upplevelsevärden. Då analysens resultat föll annorlunda erhölls ett annat resultat – metoden; att bygga på höjden besparar grönytor och de värden som mäts vid en Lynchanalys.

Införandet av elektrisk belysning var en revolution på många områden, inte minst för byggnadsinteriörer. Syftet med belysningsändringar i nutid är ofta förbättringar av byggnadens funktion och tillgänglighet. Samtidigt är ljusbilden viktig för den historiska läsbarheten, stämningen och upplevelsen av en byggnad. Syftet med uppsatsen är att undersöka ljussättning i historiska miljöer ur ett antikvariskt perspektiv. Vilka effekter har övergången till elektrisk belysning fått i historiska byggnader jämfört med deras historiska ljusbild? Ljussättning följer restaureringsideologier men även trender och den tekniska utvecklingen. För att bättre ta tillvara våra historiska byggnader och deras värden är kunskap om historisk belysning viktig. Samtidigt bör vi vara medvetna om hur vårt nutida perspektiv påverkar belysningslösningar även i äldre byggnader. Materialet för undersökningen består av litteratur och forskning om ljus och belysning från flera discipliner: etnologi, arkeologi, ljusdesign, kulturvård och arkitektur. En del av materialet samlades i fältstudier och innefattar fyra olika byggnadsinteriörer. Som metod för undersökningen användes fältstudier och fotodokumentation tillsammans med studier av arkivmaterial och relevant litteratur. Undersökningen visar att belysningen i en byggnad påverkar dess kulturhistoriska värden samtidigt som ljusbilden i sig kan tillskrivas kulturhistoriskt värde. Genom att ta hänsyn till byggnadens originalgestaltning och vissa grundprinciper för historisk belysning blir det möjligt att skapa en mer historiskt trovärdig belysning som samtidigt höjer upplevelsevärdet. En tydlig värdering av ljusbilden kan leda till mer ändamålsenliga belysningslösningar samtidigt som flera värden i en byggnad kan tas tillvara. / The introduction of electric light was a revolution in several areas of life. It ́s impact on building interiors is not to be underestimated. The aim with changes in lighting is often to improve access or function in a building. The light environment, however, is important even for the feeling and experience of an interior and can improve its historical readability. The purpose of this paper is to study lighting in historical buildings from a conservation point of view. What effects do the transition to electric lighting have on historical buildings and how does the light environment differ from the historical ways of lighting? Lighting design follows restauration ideologies as well as trends and the technical development. Knowledge of historical lighting is important for the conservation of historical buildings and their heritage values. At the same time, we need to be aware of the ways our modern perspective on light and lighting affects lighting design even in historical buildings. Material for the study consists of literature and research on light and lighting from several disciplines: anthropology, archeology, lighting design, conservation and architecture. Part of the material was collected through field studies in four historical interiors. Methods used for this study were field studies and photo documentation together with studies of archive material and relevant literature. The study shows that appropriate lighting can enhance cultural heritage values in a building and even have a value on its own. By respecting the original character of a building and applying some basic principles of historical lighting it is possible to create a historically truthful light environment that improves the experiential value of the building. A clear valorization of a light environment can lead to more favorable lighting solutions and help preserve several more cultural heritage values in a building.

Studien undersöker hur effektiv plan- och bygglagen är för att skydda kulturvärden vid bygglovsprocessen genom att kartlägga förändringar på särskilt värdefulla villor och undersöka om dessa skett med eller utan bygglov samt om de lett till förvanskning. Studien fokuserar på villor klassade som särskilt värdefulla i kommunala kulturmiljöunderlag i Örebro och Karlstad, med syfte att ge en helhetsbild av hur kulturvärden hanteras i bygglovsprocessen. Undersökningen visar på att en övervägande del av villorna förvanskats sedan de kulturmiljöinventerades och att förvanskningarna till störst del skett utan bygglov. Vidare påvisas att en majoritet av de förändringsåtgärder som skett i enlighet med bygglov inneburit att villorna förvanskats. Kommunernas kulturmiljöunderlag används bristfälligt i bygglovsprocessen vilket innebär att kulturvärden negligeras. Ytterligare en faktor som bidrar till denna negligering är att begreppen varsamhet och förvanskning som återfinns i PBL är allmänt hållna, vilket öppnar upp för tolkningar om dess innebörd. För att öka skyddet för villors kulturvärden behöver värdena integreras i detaljplaner som är juridiskt bindande. / The study examines how effective the Swedish Planning and Building Act is in protecting cultural values during the building permit process by mapping changes to particularly valuable villas and investigating whether these changes occurred with or without a building permit and whether they led to degradation. The study focuses on villas classified as particularly valuable in municipal cultural environment documents in the cities Örebro and Karlstad, aiming to provide a comprehensive picture of how cultural values are managed in the building permit process. The investigation shows that most of the villas have been degraded since their historical values were inventoried, and most of the degradations occurred without a building permit. Furthermore, it is demonstrated that most of the changes that occurred in accordance with building permits resulted in the villas being degraded. The municipalities' cultural heritage documents are used inadequately in the building permit process, which means that cultural values are neglected. Another factor contributing to this neglect is that the concepts of caution and degradation found in the Planning and Building Act are generally formulated, allowing for interpretations of their meaning. To increase the protection of the historical values of villas, these values need to be integrated into legally binding detailed development plans.

En del av Visby ringmur rasade i februari 2012. Detta examensarbete tar upp ringmurens konstruktion och lösningar på hur man skall kunna återuppbygga muren på ett kulturhistoriskt korrekt sätt. Rapporten tar även upp andra murkonstruktioner och lösningar som man har använt sig av på liknande murar runt om i Europa. För att beskriva olika lösningar som förklarar hur försvarsmurar är uppbyggda och som kan ge inspiration till lösningar i uppbyggnaden av Visby ringmur. Liknande konstruktioner och murverk som har studerats närmare är Eketorp, Gråborg, Torsburgen, Roms stadsmur, Tallinns stadsmur och Kronobergs slottsruin.

Denna undersökning har studerat fäbodstugan och fäbodmiljön i ett tidsperspektiv. Från att ha varit en del av jordbrukssystemet till att bli ett område för rekreation. En enkätundersökning genomfördes för att fånga brukarnas åsikter i Västtjärnslindans fäbod. En jämförelse mellan värden ur ett myndighetsperspektiv och ett brukarperspektiv genomfördes därefter. Förändringar i fäbodmiljön undersöktes också i Västtjärnslindans fäbod. Undersökningen visar att värderingen skiljer sig inte så mycket mellan parterna, snarare att det handlar om benämningar och tolkningar av de kulturvärden som lyfts i Bastbergets fäbod jämfört med i Västtjärnslindans fäbod. Studien visar att de förändringar som identifierats i Västtjärnslindan inte utgör något hot mot bevarande av kulturmiljön. Snarare att nya värden appliceras på de gamla värdena som kvarstår, som lager på lager. Oavsett om fäbodmiljön är utpekad av kulturarvsmyndigheter eller ej innehar den höga kulturvärden som i ett brukande bevaras för framtida generationer. Ett bevarande i brukandet vill uppnås för att få ett användbart hållbart kulturarv. / This study looks into shacks in a time perspective from being a part of the agricultural system to a new purpose for recreation. This was made by studying cultural values and changes from a authority-perspecitve and from the peoples-perspective living and using the cultural area in these shacks. From the authority-perspecive the study looked into processes in valuing cultural values and management regulations in Bastbergets fäbod as an example. A survey was created to investigating the peoples-perspective in Västtjärnslindan fäbod. The study shows that the most important cultural values are quite similar independent of whom valuing the cultural environment (either authorities or people using it). Changes to more modern appearance in the study shows that they are not affecting character traits of the cultural shacks environment. The cultural values appears to be a layer on layer values in the cultural environment. To conclude it is importent to reach conservation in using the shacks environment to obtain a useful sustainable cultural heritage.

Alla miljöer och rum har sin speciella akustik. Hur ljudvågorna reflekteras, förstärker eller släcker ut varandra skapar en unik accent hos varje plats och är en viktig del i hur vi som människor upplever omgivningen. Detta är också grunden till varför akustiska förhållanden bör ses som en del av kulturvärdena hos en plats eller en byggnad, på samma sätt som rent visuella arkitektoniska och estetiska aspekter. På så vis skulle man också kunna se akustik som en dimension i att uppleva en historisk miljö och komma närmare den tid och de människor som levt och verkat där. Inom de flesta världsreligioner används akustik med lång efterklang för att förstärka upplevelsen av en andlig dimension, oavsett om det handlar om en moské, katedral eller ett hinduiskt tempel. Olika akustiska förhållanden lämpar sig naturligtvis olika väl beroende på användningsområde. Således kan en och samma akustik ses som en tillgång eller ett problem beroende på användning. Hur akustiska förutsättningar kan bidra till att hitta ett nytt användningsområde åt en befintlig byggnad är något som undersöks närmare i denna uppsats. Likaså hur man försökt återskapa en akustik som delvis förvanskats genom ombyggnad. Fyra olika undersökningsobjekt har valts ut. Frågeställningarna är: I vilken grad skulle man kunna se de undersökta akustiska miljöerna som en del av byggnadernas kulturhistoriska värden eller tillför akustiken andra värden? Ser ägare och användare av de undersökta byggnaderna akustiken som en tillgång eller ett problem? För att sätta akustik i en kulturvårdskontext behövs viss bakgrund till ämnet som sådant. En avsiktlig akustik skulle kunna beskrivas som arkitektur utformad för en eftersträvad akustik. Den äldsta kända litteraturen inom detta område härstammar från den romerske arkitekten och ingenjören Vitruvius som efter ett långt yrkesliv skrev ner sina erfarenheter. Verket Om arkitektur skrevs omkring år 10 fKr och är i sin helhet en lärobok eller handledning inom arkitektur men beskriver också akustik på ett ingående vis. Dessutom kan den sägas beskriva grundvalarna förarkitektur som intellektuell konstart. Undersökningsobjekt för kategorin avsiktlig akustik är Göteborgs Konserthus. Här har akustiken i Stora salen en självklar roll och Stora salen representerar funktionalismens och det tidiga 1900-talets vetenskapliga ideal och förhållningssätt. Akustiken kan också ses som ett av byggnadens kulturhistoriska värden och bland annat lyfts den specifikt fram i Göteborgs bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Till viss del motsatsen, oavsiktlig akustik, kan istället beskrivas som akustik som ”bara blivit som den är”. Människans fascination för ”mäktig” akustik eller lång efterklang är sannolikt lika gammal som människan själv. Detta kan illustreras genom den franske forskaren Iegor Reznikoffs forskning, där han i södra Frankrike funnit ett samband mellan placeringen av grottmålningar från äldre stenåldern och de akustiska förhållandena på platserna. För kategorin oavsiktlig akustik är undersökningsobjekten vattenreservoaren Kulturtemplet i Göteborg, Mimerlaven i Norberg och en pappersmassasilo i Fengersfors Bruk. För dessa objekt har de två förstnämnda gemensamt att de akustiska förutsättningarna uppmärksammats och tagits tillvara som kulturscener. I massasilon i Fengersfors Bruk finns liknande akustiska förutsättningar men här handlar det istället om en akustik med potential för att eventuellt kunna bidra med ny användning åt en del av en befintlig byggnad. Gällande akustikens roll som eventuellt kulturhistoriskt värde för de tre objekten inom kategorin oavsiktlig akustik dras slutsatsen att akustiken i dessa fall inte är kulturhistoriska värden i sig. Däremot har avsaknaden av byggnadernas ursprungliga användningsområde skapat nya egenskaper eller värden, där akustik har blivit en del av upplevelsevärdet. / Investigations of acoustical environments as contributing to culture-historical value has not been widely studied within the field of built heritage. Lack of knowledge of the acoustical aspects of cultural heritage might result in the undervaluing of potentially significant culture-historical elements, which risk making acoustic environments more difficult to protect and preserve. The thesis aims to analyse to what degree the acoustics can be seen as a part of a buildings' culture-historical value and whether the acoustics add other significant values. The method used was based on literature studies, interviews with key persons and field studies. The theoretical perspective is twofold, considering acoustics as intentional or unintentional, i.e. architecture designed for acoustical purposes and acoustics as a result of the architecture or natural formations. Four buildings have been selected for analysis: The Gothenburg Concert Hall, the water reservoir Kulturtemplet in Gothenburg, Mimerlaven in Norberg and a silo at Fengersfors Bruk. In summary, it is concluded that the acoustics in The Great Hall in The Gothenburg Concert Hall can be seen as part of the building's culture-historical value. The acoustics symbolizes the scientific perspectives of the early 20th century, functionalist ideals, as well as the 1930s musical ideals, just before the breakthrough of amplified music. The other objects are examples where the acoustics contribute to the experiential value, which in turn has created, or has the potential to create, possibilities for new ways to use the buildings.

Syftet med denna undersökning var att belysa tre aktörsperspektiv på den kommande renoveringsvågen av GotlandsHems byggnadsbestånd: fastighetsägar-, kulturvård- och brukarperspektivet. Utifrån dessa perspektiv ville undersökningen identifiera målkonflikter samt nyansera och problematisera den rådande diskussionen kring kulturvärden i GotlandsHems bebyggelse från 1930–1975 samt sätta in renoveringsvågen av GotlandsHems bostadsbestånd i en större nationell och internationell kontext. Frågeställningarna inkluderade huruvida kulturvärden tar någon plats i diskussionen kring den kommande renoveringsvågen av GotlandsHems bostadsbestånd och vilka målkonflikter, mellan vilka aspekter, som gick att identifiera. Renoveringsvågen place- rades i en större kontext genom sitt ursprung i EU:s gröna giv och Sveriges nationella strategier. En fallstudie med tre kvalitativa intervjuer och en innehållsanalys genomfördes. Analysen identifierade fem teman: oro för hyreshöjningar, kommunikation, för- delar med energieffektivisering, återbruk och varsam renovering. I diskussionen identifierades fem målkonflikter mellan aspekterna hyresgäster, affärsmål, energieffektivisering och kulturvärden. Slutsatsen var att kulturvärden har diskuterats rikligt med flera olika infallsvinklar av alla aktörsperspektiv i denna undersökning. Diskussionen har däremot inte riktigt fått den plats som GotlandsHem borde ha gett den i förarbetet inför renoveringsvågen. En tidig utredning i renoveringsvågens projekteringsprocess av kulturvärden i GotlandsHems bostadsbestånd kommer göra avvägningar och konflikthantering mellan affärsmål, energieffektivisering, hyresgäster och kulturvärden enklare. / The purpose of this study was to highlight three perspectives on the upcoming renovation wave of GotlandsHem's building stock: the property owner, integrated conservation and user perspectives. The study wanted to identify goal conflicts as well as nuance and problematize the current discussion on cultural values in GotlandsHem's building stock from 1930-1975. From these perspectives it also aimed to place the renovation wave in a broader national and international context. The research questions included whether cultural values are considered in the discussions about GotlandsHem's upcoming renovations and which goal conflicts, between which aspects, that could be identified. The renovation wave was contextualized with a walkthrough of EU's Green Deal and Sweden's national strategies. A case study with three qualitative interviews and a content analysis was carried out. The analysis identified five themes: concerns about rent increases, communication, benefits of energy efficiency, reuse, and careful renovation. The discussion identified five goal conflicts between the aspect’s tenants, business goals, energy efficiency, and cultural values. The conclusion was that cultural values has been discussed abundantly with several different angles from all perspectives in this survey. However, the discussion has not really been given the place that Gotland- sHem should have given it in the preparatory work for the renovation wave. An early investigation in the renovation wave's planning process of cultural values in GotlandsHem's housing stock will make trade-offs and conflict management between business goals, energy efficiency, tenants and cultural values easier.

I takt med att allt fler kulturhistoriskt värdefulla byggnader rivs i landets kommuner utarmas Sveriges kulturarv enligt Riksantikvarieämbetet. Vilken betydelse har då en kulturhistorisk värdebeskrivning i den kommunala beslutsprocessen? Lidingö stad valdes som fallstudie eftersom man där beslutat att riva öns landmärke, en fackverksbro av järn och nitad stål, Gamla Lidingöbron, invigd 1925. Bron är med sin karaktäristiska konstruktion och stora bågspann ett starkt etablerat signum vid öns infart. Den har flera likheter med Gamla Årstabron i Stockholm som till skillnad från Gamla Lidingöbron är statligt ägd, utsedd till byggnadsminne och därmed skyddad. Det framkom i denna studie att Gamla Lidingöbrons kulturhistoriska värde inte hade diskuterats inför rivningsbeslutet 2012 samt att en för ändamålet beställd värderingen saknades i beslutsunderlaget. Planarbetet för en ny bro, ”Lilla Lidingöbron”, som senare lades fram fick kritik från alla remissinstanser som yttrade sig om kulturmiljö eftersom de ansåg att den äldre stålbron borde bevaras. Kommunen uppmanades att ta fram ett bevarandealternativ. Kritiken ledde inte till någon omprövning trots existerande alternativa förslag.  Det enda som skedde var att beskrivningen av brons värde till slut skrevs in i den nya detaljplanen med ordalag tagna ur värderapporten. På vissa ställen dock vända till sin motsats (sid 20-25). Det tillades även där att den kulturhistoriska värderapporten hade använts inför inriktningsbeslutet 2012 trots att det inte var så. Beslutet visade sig ha rötter till tidigt 2000-tal vilket beskrivs i en bilaga.  En utblick görs mot beslutsprocessen för Gamla Danviksbron i Stockholm, byggd 1922, i syfte att exemplifiera hur ett redan taget rivningsbeslut faktiskt kan ändras efter att kulturvärdet åberopats av remissinstans. Till skillnad från Lidingö kommun samarbetade man därefter med de sakkunniga i byggnadsvård för att bevara Gamla Danviksbron.  Slutsatsen är att en kulturhistorisk värdebeskrivning är viktig då den informerar och vägleder om vad som är värdefullt, vad man bör bevara och varför. Dock kan en sådan rapport förlora sin mening när det finns politiska intressen som favoriserar andra lösningar. Likaså när tjänstemän och politiker helt enkelt inte har kunskap om kulturhistoriska värden eller saknar kompetens att samordna olika aktörers intressen när det kommer till att integrera kulturvärden, miljö och innovativa lösningar (bevara och förnya) – med ekonomi och funktion. / As more buildings with established cultural-historical value are being demolished around the country, Sweden's cultural heritage risks being depleted according to The Swedish National Heritage Board. What then is the impact of a cultural-historical value report in the municipal decision-making process? The municipality of Lidingö was chosen as an example because of its decision to demolish the island's landmark bridge; the Old Lidingö bridge (Gamla Lidingöbron), an iron and steel truss bridge from 1925. This bridge, with its characteristic construction, and large arched span, is a strongly established symbol for the island. It has several similarities with the protected state-owned Old Årsta bridge in Stockholm. In this study, it emerged that an existing cultural-historical report, describing the bridge’s high value, was not taken into consideration as a basis for the decision made by the municipality in 2012. During the planning work for a new bridge, Little Lidingö bridge, the municipality received criticism from concerned parties (e.g. Stockholm County Administrative Board) that commented on the cultural value, because they felt that the bridge should be preserved. The municipality was encouraged to develop a conservation-focused alternative. In response to the criticism, the officials did not reconsider the decision. They merely included more of the content of the cultural-historical value report in the detailed development plan. In some of the added paragraphs the meaning of the words was reversed (page 20-25). The development plan also states that the report had been considered prior to the demolition decision, although it had not been. Indications that the 2012 decision had its roots in the early 2000s are included in the appendix. To compare with similar decisions, a brief look is also taken at Stockholm municipality, where the decision-making process regarding the Old Danvik Bridge, built in 1922, is given as an example of how they instead changed direction, and collaborated with experts in cultural conservation.In conclusion, a cultural-historical value description is extremely important. It provides a basic description of what is valuable, what should be preserved and why. However, such a report may lose its impact if there is a political agenda moving in another direction. Another reason that this type of document might be devalued is if officials and politicians lack knowledge of cultural history, or the skills to coordinate the interests of different actors; integrating cultural values, the environment, and innovative solutions (preserving and innovating) – with economics and function.