Uppsatsen syfte är att öka kunskapen om vilka olika arbetssätt lärare använder för att inkludera nyanlända elever i samhällskunskapsundervisningen. Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration från en fenomenologisk livsvärldsansats. Genom en kvalitativ forskningsintervju med grundskollärare i årskurs 4–6 har data samlats in och sedan kategoriserats. De tre teman som resultatet består av är: verktyg för inkludering, svårigheter vid inkludering och vikten av samhällskunskapsämnet. Studiens teoretiska utgångspunkt är sociokulturell teori och utifrån detta perspektiv har resultatet analyserats och teoretiska tolkningar har skapats. Resultatet i undersökningen visar att lärarna använder sig av flera olika verktyg för att inkludera nyanlända elever i samhällskunskapsundervisningen. Det framkommer att inkludering är ett svårtolkat begrepp som är väldigt beroende av individen vilket betyder att inkludering kan se väldigt olika ut. Samarbete med studiehandledare, ämnesövergripande arbetssätt, digitala verktyg, placering, att skapa förförståelse hos eleverna, gemenskap och samspel är alla viktiga delar i inkluderingsprocessen. I resultatet tas även svårigheter vid inkludering upp och dessa är bland annat abstrakta ämnesbegrepp, brister i svenska språket, svårigheter vid socialt samspel, missförstånd, elevernas olika erfarenheter, elevernas verklighetssyn, samhällskunskapsämnets breda innehåll och det faktum att ämnet är kontextbundet. Lärarna i studien är eniga om att samhällskunskapsämnet är en viktig del av de nyanlända elevernas inkluderingsprocess i det svenska samhället. / The purpose of this study is to increase the knowledge of different working methods teachers use to include newly arrived pupils in social studies. The study is a qualitative interview study with inspiration from a phenomenological life-world approach. Through a qualitative research interview with primary school teachers in grades 4–6, data has been collected. The collected data has been categorized based on three themes. The three themes that the result consists of are: tools for inclusion, inclusion difficulties and the importance of the social science topic. The theoretical starting point of the study is socio-cultural theory and from this perspective the result has been analyzed and theoretical interpretations have been created.   The results of the study show that teachers use several different tools to include newly arrived pupils in social studies. It appears that inclusion is a difficult-to-interpret-concept that is very dependent on the individual, which means that inclusion can look very different depending on the individual. Collaboration with study supervisors, interdisciplinary workingmethods, digital tools, placement, creating understanding of the students, community and interaction are all important parts of the inclusionprocess. The result also show difficulties with inclusion and these include abstract subject concepts, deficiencies in the Swedish language, difficulties in social interaction, misunderstandings, the students 'different experiences, the students' view of reality, the broad content of the social science subject and the fact that the subject is contextual. The teachers in the study agree that the subject of social studies is an important part of the newly arrived pupils' inclusionprocess in Swedish society.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter till lärarinitierad muntlig interaktion som ges eleverna i två klasser i årskurs 5 och 6 samt att pröva ett tidigare utvecklat observationsverktyg. För att uppfylla studiens syfte användes systematiska observationer som utfördes under totalt fyra lärtillfällen. Till hjälp användes observationsverktyget som innehåller 44 faktorer, fördelade i kategorierna lärmiljö, lärtillfälle och interaktioner. Resultatet som analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv visar att de observerade lärmiljöerna, lärtillfällena och lärarledda interaktionerna ger eleverna goda förutsättningar till utvecklande av muntliga interaktioner men även att observationsverktyget som användes kan behöva en anpassning om det ska lämpa sig optimalt för observationer på mellanstadiet.

This thesis investigates how students in upper secondary school solve problems and discuss physics in small groups. The study examines how gender, knowledge in physics and the image of the subject physics are constructed in the students’ conversation and how these processes are related to each other. The theoretical framework includes a sociocultural perspective on learning and a gender perspective that views gender as both process and discourse and focus on how femininity and masculinity are constructed in social relations. 28 students in two classes at the science program participated in the study. 8 videotaped group discussions and 15 audiotaped interviews where analysed through thematic analysis and discourse analysis according to different research questions. The results show the complexity of a learning conversation. The character of the dialogue in the groups, the difficulties the student encounter when dealing with the tasks, and the social interaction in the groups, has a deep impact on the possibilities to develop the discussion about physics phenomena and concepts. The images of the subject physics and the images of a student skilled in physic that are constructed in the interviews are reconstructed in the students’ discussions and in their acting in the groups. But there are also inconsistencies and counter discourses. The possibilities for learning are related to the construction of gender and to equality issues within the groups. Traditional gendered positions are to a large extent reconstructed in the students’ interaction. Boys are for instance positioned as more competent in physics than girls. But traditional gendered positions are also resisted and challenged.

I föreliggande studie var syftet att synliggöra effekten av känsla av sammanhang (KASAM) på sångelevers välmående, motivation och självreglering. För att ta reda på detta har frågor ställts berörande kriterier som behöver uppfyllas för att känsla av sammanhang ska infinna sig. Även frågor om vilka verktyg och strategier studiens deltagare har för att hantera inre och yttre stimuli har berörts. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där kulturen och erbjudna verktyg är av yttersta vikt för en individs utveckling, har fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med elever i 16-17-års åldern som läser instrumentet sång på gymnasiets estetiska program. Resultatet visar att informanterna beskriver sig själva utifrån hur de lever upp till skolans förväntningar på dem. Deltagarna i studien upplever större KASAM i musikämnena, framförallt i sångundervisningen, än i övriga ämnen där flera av deltagarna uttrycker att de inte vet varför många av skoluppgifterna ska göras. Flera av deltagarna ignorerar negativ stress och gör vad skolan förväntar sig av dem för att inte riskera ett lägre betyg eller ännu värre konsekvenser. Trots detta vågar de sällan uttrycka sin stress för, eller ifrågasätta, sina lärare, utan tänker att de behöver arbeta hårdare för att leva upp till skolans förväntningar. Flera av informanterna identifierar sig till stor del med prestationer, med en bra sångröst och med höga betyg. Det framkommer även att deltagarna i låg utsträckning har medvetna och konstruktiva strategier för att hantera inre och yttre stimuli eller stressorer. I Diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till teoretisk bakgrund och tidigare forskning. Även metodval, reliabilitet och validitet samt förslag till fortsatt forskning berörs.

Syftet med denna studie är att få en större kunskap kring pedagogers förhållningssätt i arbetet med att ge barnen inflytande i samlingssituationer, men även vilka utmaningar pedagogerna möter. Målgruppen är personalen i ett arbetslag på samma förskola. För att få fram resultatet till undersökning användes semistrukturerade intervjuer. Det var tre pedagoger i ett arbetslag på en förskola som blev intervjuade, denna låg i en medelstor stad i mellersta Sverige.  Det resultat som framkom i studien hängde mycket på pedagogernas förhållningsätt och bemötande av barnen. Genom att vara flexibel och nyfiken som pedagog, leder det till att barnen får möjlighet till mer inflytande. Resultatet visade även vissa utmaningar i arbetet med barns inflytande. I denna studie nämns bland annat tidsbrist och kunna se alla individer i en barngrupp. / The purpose of this study is to get a better knowledge about the educator’s approach towards giving the children a chance to influence the gatherings, but also the challenges that it may bring. The target group is the members of one team of educators at a preschool. To gather information for the study a semi-structured interview was done, with each member of the team. This team works at preschool located in a medium-sized city in the middle of Sweden. The results that emerged relied heavily on the educator’s approach and treatments towards the children. By being flexible and curious as an educator, it’ll lead to opportunities for the children to get more influence. The result shows some challenges in the work with children’s influence. One of them is lack of time and another is to take count of every individual in a group of children.

Studiens syfte är att påvisa hur barn tillämpar enkel teknik i förskolan genom de fem enkla maskinerna. Observationer och”Intervju i farten” är de metodval som besvarar studiens syfte och frågeställningar. Observationer och intervjuer har genomförts i förskolans utemiljö under en förmiddag och utgår från barnens fria lek där målet är att utgå ifrån barnens perspektiv och reflektioner. Situationerna som blivit valda till studien baseras av barnens nyfikenhet och påvisade intressen. Resultatet i studien visar att två av de fem enkla maskinerna tillämpas av barnen i förskolans utemiljö och fria lek. Detta synliggörs genom deras användning av lutande planet och hjulet ur de fem enkla maskinerna. Det sker genom användning av redskap, som utforskande, del av leken och genom begrepp. Detta sker genom ett sociokulturellt perspektiv där olika faktorer påverkar barnens lärande. / The purpose of the study is to demonstrate how children apply simple technology in preschool through “The Big Five”. Observations and "Interview on the move" are the method choices that answer the purpose and questions of the study. Observations and interviews have been conducted in the preschool outdoor environment during a morning and are based on the children's free play where the aim is to start from the children's perspective and reflections. The situations that have been chosen for the study are based on the children's curiosity and demonstrated interests. The result of the study shows that two of “The Big Five” are applied by the children in the preschool outdoor environment and free play. This is demonstrated by their use of the leaning plane and the wheel from “The Big Five”. It shows by their use of tools such as exploration, part of the game and through concepts. This is done through a sociocultural perspective where different factors influence children's learning.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur formativ bedömning kommer till uttryck i lågstadielärares yrkesutövning i skrivundervisning samt de utmaningar och svårigheter som det kan innebära. Undersökningen bygger på data som samlades in genom semistrukturerade intervjuer om formativ bedömning i skrivundervisningen. Metoden som användes för att analysera datan var innehållsanalys. Analysen genomfördes på det transkriberade intervjumaterialet. Resultaten visar att lärare har till viss del en samstämmig syn på vissa aspekter av formativ bedömning men resultaten avslöjar också vissa skillnader i lärarnas syn på formativ bedömning. Undersökningen visar att lågstadielärare lägger stor vikt vid elevernas self-efficacy och väljer därför att inte vara alltför kritiska till formen i elevernas texter. De fokuserar istället på de innehållsliga aspekterna i bedömningen av elevtexter som producerats av elever som befinner sig i den tidiga skriftspråksutvecklingen. Fokus skiftas successivt till formen i texterna i takt med att elevernas skriftspråk utvecklas. Lågstadielärare uttrycker även att deras formativa bedömning kan förmedlas både muntligt och skriftligt, men att båda kräver stor tidsåtgång. Just tid är något som lärare upplever som en bristvara och något som utgör ett hinder för den formativa bedömningen. Kamratbedömning, att vara närvarande i klassrummet, checklistor och att stötta eleverna under tiden som deras texter växer fram ses som särskilt effektiva formativa metoder.

Bakgrunden till studien är att forskning kring elever med språkstörning i matematikundervisningen ärbegränsad. Den lilla forskning som finns är mest internationell. Syftet är att vi vill bidra med en inblick ivilka svårigheter som kan uppstå och hur matematikundervisningen kan utformas för elever medspråkstörning, på lågstadiet och mellanstadiet. Det är en kvalitativ studie, som gjordes medsemistrukturerade intervjuer. Urvalet är begränsat, endast nio speciallärare med inriktning motmatematikutveckling deltog. Det teoretiska ramverket utgår från den sociokulturella teorin medmedierande verktyg och den didaktiska teorin med hur undervisning kan ske. Vi analyserar resultatetmed utgångspunkt i de specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt och relationellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga speciallärare upplever att det är språket som ställer till det för elevermed språkstörning i matematik. Det är främst matematiska begrepp och kommunikation påmatematiklektioner som framkommer i intervjuerna. Kartläggningen utgör grunden när speciallärarnagör individuella anpassningar. Många speciallärare har enskild undervisning med eleverna medspråkstörning då de arbetar med begreppsbildning och använder det medierande verktyget konkretmaterial. Detta ska leda fram till att eleven med språkstörning ska kunna delta i klassundervisningen.Slutsatsen av studien visar att det finns behov av att kunskaperna kring elever med språkstörning imatematik ökar. Vid speciallärarutbildningen behöver språkutveckling och sambandet mellan språk ochmatematik ingå. Vi anser att kommunerna bör ha personal med kompetens om språkstörning ditspeciallärarna kan vända sig vid behov. / The basis of our study is that research on mathematics education for pupils with DLD, DevelopmentalLanguage Disorder is limited. The research which does exist is predominantly international. Thepurpose of our study is to offer insight in difficulties which may arise and how mathematical educationmay be designed for pupils in grades 1-6 with DLD. This is a qualitative study based on semi-structuredinterviews. The selection has been limited, only nine special education teachers, specializing inmathematical development, took part. Our results are analyzed from a special educational viewpoint,categorical and relational. The results of our study show that every one of the special education teachers feel that language is anissue for pupils with DLD in mathematics. The main issues, which come up in the interviews, are to dowith concept and communication within mathematics. Mapping makes up the basis for the adaptationsspecial education teachers do. Many special education teachers utilize individual teaching for pupils withDLD, when they work on conceptualization, using the mediating tool physical material. This is meant tolead to the pupil with DLD being able to take part in class teaching.Our conclusion is that there exists a need to increase knowledge on mathematical education for pupilswith DLD. Language development and the link between language and mathematics, needs to beincluded in the training of special education teachers. It is our opinion that municipalities require skilledstaff with knowledge of DLD, to whom special education teachers may turn when needed.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om ordförrådsutveckling och dess främjande avseende elever med språkstörning, utifrån några lärares, speciallärares och skollogopeders beskrivningar. Elever med språkstörning utvecklar inte sina språkliga förmågor i samma takt som jämnåriga och utveckling av ordförrådet är ett vanligt svårighetsområde hos dessa elever. Ordförrådet spelar en avgörande roll för förståelsen i all undervisning och därför riskeras måluppfyllelsen hos elever med ordförrådssvårigheter. Den teoretiska ramen för studien utgörs av teorier om lexikala nätverk samt sociokulturell teori. Studiens ansats är fenomenografisk och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer informanternas beskrivningar av hur svårigheter med ordförrådet yttrar sig, hur lärmiljön kan göras språkligt tillgänglig samt hur ordförrådsutvecklingen kan stimuleras och stödjas, både i klassrumsundervisningen och den individanpassade undervisningen. Informanterna beskriver att elever med språkstörning kan ha svårt att uttrycka sig, uttala och mobilisera ord vid olika tillfällen. Deras svårigheter med språklig förståelse påverkar förmågan att förstå innehållet i genomgångar, instruktioner och texter. I resultatet återfinns exempel på generella anpassningar i den ordinarie undervisningen som kan öka den språkliga tillgängligheten; en tydlig lektionsstruktur, muntliga och skriftliga instruktioner, visualisering, symbolstöd, konkret material och digitala lärverktyg. I studien ges exempel på hur ordförrådsundervisningen kan se ut för att stödja elever med språkstörning såsom högläsning, gemensam läsning samt läsgrupper där nya ord förklaras och knyts till elevernas erfarenheter. Ett fördjupat arbete med ämnesspecifika och ämnesövergripande ord beskrivs som innebär att ordet förklaras och knyts till en bild, sak eller erfarenhet samt används i språkliga aktiviteter. Förförståelse, många exponeringar och repetition är gynnsamt. Vid skrivande kan ordmobilisering underlättas av bilder, startmeningar, ordbankar, synonymlistor och ordprediktionsprogram. Resultatet visar att elever med språkstörning behöver mycket stöd, både i klassrumsundervisningen och individuellt. Speciallärarens roll blir att uppmärksamma språksvårigheterna, stödja läraren med ordförrådsundervisning i klassrummet och skapa en språkligt tillgänglig lärmiljö samt tillämpa individanpassade insatser för att stödja ordförrådsutvecklingen. / The purpose of this qualitative study is to provide further knowledge regarding vocabulary development of students with Developmental Language Disorder (DLD). It is based on the feedback from class teachers, learning support teachers and educational speech therapists. Students with DLD do not advance in their language skills at the same rate as their peers and vocabulary development is a common area of difficulty for these students. Vocabulary plays a crucial role in the process of learning and therefore poses a risk of not reaching the students full potential. The theoretical framework for this study consists of theories of lexical networks and sociocultural theory. The study approach is phenomenographic and the empirical evidence was obtained through semi-structured interviews. The results outline the assessors descriptions of how the challenges with vocabulary manifest itself whilst outlining how to create language-accessible learning environments. They also define how the development of vocabulary can be stimulated and supported, both in the classroom and through individualised learning. The assessors describe that students with DLD may have some difficulty expressing themselves, pronouncing and mobilising their words in certain situations. Their difficulties with linguistic comprehension affects the ability to understand the content of the teaching, instructions and texts. Results include examples of general adaptations in ordinary teaching that can increase language accessibility; a clear lesson structure, oral and written instructions, visualisation, symbol support, concrete material and digital learning tools. This study gives examples of what vocabulary teaching may look like when supporting students with DLD, like reading aloud, shared reading and reading groups where new words are explained and linked to the students experiences. In-depth work with specific and interdisciplinary words means that the word is explained and linked to an image, item or experience and used in linguistic activities. Prior understanding, increased exposure and repetition are all beneficial. When writing, word mobilisation can be facilitated by pictures, starting sentences, word banks, thesaurus lists and word prediction programs. End results show that students with DLD need a lot of support, both in the classroom and individually. The learning support teacher's role will be to bring attention to any language difficulties, support the teacher with vocabulary teaching in the classroom, create a linguistically accessible learning environment and provide individualised support to aid vocabulary development.

Denna studie baseras på elevers skrivande av berättande texter i ämnet svenska från årskurs 5 och 6. Syftet var att undersöka hur lärare kan arbeta stöttande för både låg- och högpresterande elever i arbetet med skrivande av genretexter. Vidare ville vi undersöka vilka utmärkande drag vi kunde finna i låg- respektive högpresterande elevers berättande texter och hur lärare beskriver sin undervisning i förhållande till begreppen inkludering samt differentiering. I studien analyserades 16 elevtexter från de utvalda elevgrupperna, Fyra lärare till dessa elever har intervjuats för att få ta del av deras tankar om undervisningen. Studien baseras på genrepedagogiken med tillhörande bakomliggande teorier, inklusive den sociokulturella teorins scaffolding- och ZPD-begrepp samt systemisk funktionell grammatik. Intervjun undersöks även i relation till begreppen inkluderande och differentierande undervisning samt hur det används i arbetet med eleverna. I resultatet från textanalysen kunde vi se att den största skillnaden mellan de två elevgrupperna var berättelsens händelseförlopp vilket bidrog till diskussionen om grammatiska orsaker. I intervjun beskrev lärarna att de använder sig av explicit undervisning och formativ feedback med ZPD som utgångsläge, vilka utgjorde deövergripande teman som var mest jämförbara med genrepedagogikens stöttning. Lärarna strävade efter att eleverna skulle kunna arbeta med samma uppgifter så långt som möjligt och fokuserade på att anpassa kraven efter elevernas förmågor. Det visade sig att lärarna undervisade något mer differentierande än de själva var medvetna om då vissa av deras kommentarer om inkluderande undervisning även kan kopplas till differentierad undervisning.