Global ETD Search

331	Motivation till läsning av skönlitteratur : En kvalitativ studie om hur lärare vill främja motivation till läsning av skönlitteratur samt vilka utmaningar de möter Kristherzon, Sophia, Nilsson, Johannes January 2024 (has links) Syftet med den här studien var att undersöka vilka arbetssätt lärare upplever bidrar till att elever känner motivation till läsning av skönlitteratur samt att ta reda på vilka utmaningar lärare står inför i det arbetet. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med tio informanter. Den tidigare forskningen som ligger till grund för studien handlar om hur skönlitteratur och läsning hänger ihop, hur läsning och motivation hänger ihop samt hur lärare arbetar med läsning. Studiens teoretiska grund bygger på den sociokulturella teorin av Lev Vygotskij samt expectancy-value theory som är grundad av Jacquelynne Eccles och hennes kollegor. Det resultat som studien visade var att lärarna som deltog i studien har flera metoder för att försöka ge eleverna motivation till läsning av skönlitteratur som placering, arbete med val av böcker, använda yttre aktörer och högläsning. De utmaningar som lärare upplever beskriver de som arbetet mot hemmen, elevens sociala situation, gruppstorleken samt dynamiken i gruppen. / The purpose of this study was to explore what working methods teachers consider having a contribution to the feeling of motivation in students regarding reading fiction and also what challenges teachers face with this work. This study was conducted using a qualitative method with semi-structured interviews with ten informants. The previous research that is the foundation for this study reflects how reading of fiction and reading are connected, how reading and motivation are connected and how teachers work with reading in the classroom. The study's theoretical basis is based on the sociocultural theory of Lev Vygotsky and expectancy-value theory, which was founded by Jacquelynne Eccles and her colleagues. The result of this study showed that the teachers that were participating used multiple methods in their work trying to motivate students to read fiction. Among these are placement in the classroom, thought into choosing books, the usage of external actors and reading aloud. The challenges that teachers face are described by the informers in this study as the collaboration with the home, the students social situation, group size and the dynamic of the group. Reading fiction motivation swedish the zone of proximal development sociocultural theory expectancy value theory Vygotsky reading aloud reading comprehension decoding library external actors Läsning skönlitteratur motivation svenska proximal utvecklingszon sociokulturell teori Vygotskij högläsning läsförståelse avkodning bibliotek yttre aktörer Languages and Literature Språk och litteratur
332	Mångfald och variation i elevers uppfattning av sagan / Diversity and variation in pupils' perceptions of a fairytale Gullberg, Karolina, Olausson, Annette January 2009 (has links) <p><strong>Bakgrund: </strong>Då skolan av tradition<strong> </strong>fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel. Vi använder oss av bild och samtal, då vi vill se om dessa uttryck har möjlighet att komplettera varandra och samtidigt kan fylla en egen funktion. Vi vill även se om eleverna visar några tecken på att lära av eller påverka varandra. I sammanhanget är det intressant att se hur eleverna ger uttryck för tidigare påverkan av könsmönster. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Vi har utfört en undersökning av kvalitativ art. Efter högläsning av en saga har eleverna fått ge uttryck för sin uppfattning i bild och samtal. I den påföljande analysen har vi tagit en hermeneutisk utgångspunkt då vi analyserat hur eleverna tolkat texten och vad som kan ha påverkat deras uppfattning.</p><p> </p><p><strong>Resultat: </strong>Eleverna visade en mångfald och variation i uppfattning av sagan och uttryckte även detta på olika sätt. Eleverna gav oss även prov på hur de genom interaktion och olika uttrycksmedel påverkar och/eller lär av varandra. Vi fick ökad förmåga att förstå och utveckla vårt elevperspektiv då vi fick inblick i elevernas egna perspektiv.</p> lärande saga sagan sagor berättelser konstsaga samlärande högläsning läsning boksamtal samtal gruppsamtal bild måla rita reflektion reflektera eftertanke genus kön sociokulturell teori hermeneutik populärkultur påverkan kultur elever barn barnböcker barnbok bok böcker diskussion diskutera grupp uttryck uppfattning tolkning tala lyssna berätta intervju filosofi filosofiska samtal livsfrågor skola mångfald variation elevers elevperspektiv barnperspektiv perspektiv bildskapande identitet flickor pojkar Vygotskij Dewey Chambers Davies Stark. Education Pedagogik
333	Mångfald och variation i elevers uppfattning av sagan / Diversity and variation in pupils' perceptions of a fairytale Gullberg, Karolina, Olausson, Annette January 2009 (has links) Bakgrund: Då skolan av tradition fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt. Syfte: Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel. Vi använder oss av bild och samtal, då vi vill se om dessa uttryck har möjlighet att komplettera varandra och samtidigt kan fylla en egen funktion. Vi vill även se om eleverna visar några tecken på att lära av eller påverka varandra. I sammanhanget är det intressant att se hur eleverna ger uttryck för tidigare påverkan av könsmönster. Metod: Vi har utfört en undersökning av kvalitativ art. Efter högläsning av en saga har eleverna fått ge uttryck för sin uppfattning i bild och samtal. I den påföljande analysen har vi tagit en hermeneutisk utgångspunkt då vi analyserat hur eleverna tolkat texten och vad som kan ha påverkat deras uppfattning. Resultat: Eleverna visade en mångfald och variation i uppfattning av sagan och uttryckte även detta på olika sätt. Eleverna gav oss även prov på hur de genom interaktion och olika uttrycksmedel påverkar och/eller lär av varandra. Vi fick ökad förmåga att förstå och utveckla vårt elevperspektiv då vi fick inblick i elevernas egna perspektiv. lärande saga sagan sagor berättelser konstsaga samlärande högläsning läsning boksamtal samtal gruppsamtal bild måla rita reflektion reflektera eftertanke genus kön sociokulturell teori hermeneutik populärkultur påverkan kultur elever barn barnböcker barnbok bok böcker diskussion diskutera grupp uttryck uppfattning tolkning tala lyssna berätta intervju filosofi filosofiska samtal livsfrågor skola mångfald variation elevers elevperspektiv barnperspektiv perspektiv bildskapande identitet flickor pojkar Vygotskij Dewey Chambers Davies Stark. Education Pedagogik
334	Rektorers arbete med kompetensutveckling av lärares erfarenhetsbaserade undervisning Knifsund, Camilla January 2020 (has links) Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur rektorer väljer att organisera kompetensutveckling för lärare gällande erfarenhetsbaserad undervisning. Min empiri är insamlad med hjälp av datorstödda mailintervjuer. I och med detta söker jag mönster i respondenternas olika svar utifrån en fenomenografisk ansats. Studiens resultat har gett svar på de frågeställningar som studien utgår ifrån och resultatet visar på en stor variation. Dels finns det variation i respondenternas tolkning av begreppet erfarenhetsbaserad undervisning och det finns även variationer kring deras tolkning av styrdokumenten. Det går också att se olikheter gällande den kompetensutveckling som rektorer organiserar för lärare. På grund av de variationer som råder i samtliga utsagor så kan det bli aktuellt att lyfta vikten av centraliserad tolkning av bärande begrepp på nationell nivå för att komma så nära likvärdig undervisning som möjligt. / The aim of this study is to gain an understanding how the principals choose to develop teacher competence in experience-based teaching. I seek patterns in the different interview answers based on phenomenographic approach. My empirical data was collected with the help of computer-aided mail interviews. The results of the study have given answers to the questions on which the study is based upon and the results show a great variation. Variation in the interpretation of the concept of experience-based teaching and the governance document. But the results also vary regarding the skills development the principals offers teachers. Due to the variations that seem to prevail in all statements, it may be relevant to emphasize the importance of centralized interpretation of key concepts at the national level, in order to get as close to equivalent teaching as possible. Experience-based teaching Educational leader Principal Pupils experiences Educational leadership Competence development Computer-aided mail interview Phenomenographic approach Sociocultural theory Relational competence Erfarenhetsbaserad undervisning Pedagogisk ledare Rektor Elevers erfarenheter Pedagogiskt ledarskap Kompetensutveckling Datorstödd mailintervju Fenomenografisk ansats Sociokulturell teori Relationskompetens Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
335	Ålder och samhällsperspektiv : en betraktelse över det livslånga lärandet i den akademiska miljön för 55-plussare / Age and society : a reflection upon Life long learning in the academic world concerning 55-plus-aged university graduates Wertvreter, Eva-Maria January 2024 (has links) Att det finns problem i sammanhanget med livslångt lärande för mogna studenter på universitets-nivå utomlands finns dokumenterat i många tidigare studier där mogna studenter utsätts för marginalisering och försummelse m.m. Man kan i sammanhanget exempelvis tala om vardaglig ålderism eller strukturerad ålderism eller inbyggd ålderism eller institutionell ålderism. Syftet med den här studien är att undersöka hur student-guppen 55 år och äldre (55+) på universitet/högskola i Sverige uppfattar sin egen ålder i relation till ålderism, Sociokulturellt lärande, Andragogik och livslångt lärande. Metodansatsen Hermeneutik och en 7-stegsmodell från Fenomenografi är den metodansats som använts och som teorianvänds Sociokulturell teori och Andragogik samt tidigare forskning. Fem universitets-studeranden 55+ har intervjuats i individuella face-to-face-intervjuer. Informanterna uppger först att de inte explicit uppfattat någon ålderism i sammanhanget med sina studier men implicit framkommer att det kan finnas en känsla av ålderism som man inte riktigt kan ta på utan som mer är en känsla. De pratar exempelvis om en grupp i sammanhanget som de kallar för 25-åringarna och som de relaterar till (men inte vice versa). Vissa använder stereotyper såsom”äldre”, ”gammal gubbe”, ”gammal som gatan” etc när de talar om sig själva. Detta kan leda till att man själv implicit pekar ut sin egen ålder i studiesammanhanget när man interagerar med med studenter och lärare vilket blir en kategorisering som kan ligga till grund för ojämlikhet. Man kan här använda sig av exempelvis ”kritisk språkmedvetenhet” för att mota ”Olle i grind”. Den akademiska miljön är en speciell miljö som det gäller att förstå sig på både för studenter och för lärare när det exempelvis gäller inkludering. Själva utlärningstekniken har förändrats till det bättre över tid och 55-plussarna använder sig av nya strategier i sin in-lärnings-teknik. De pekar också på att klasskillnaderna utjämnas mer bl.a. via att studier på universitet/högskola i Sverige är avgiftsfria. På det stora hela är 55-plussarna mycket positiva till att studera på universitet/högskola som 55+ och rekommenderar andra 55-plussare att också göra det. Det är roligt och intressant och det höjer deras livskvalitet och därmed förstärks deras hälsa. Riksdag och regering uttrycker i offentliga texter att det är önskvärt med ett livslångt lärande i Sverige. Informanterna här anser att de via att studera på universitet/högskola som 55+ bidrar i samhället och därmed stärks också, via den sociala inkluderingen, demokratin i Sverige. Age Ageism the academic world Health quality of life Sociocultural learning Andragogy Democracy Life long learning Inclusion Hermeneutic Fenomenografic Sociocultural theory 55+ Ålder Ålderism Akademisk miljö Hälsa Livskvalitet Sociokulutrellt lärande Andragogik Demokrati Livslångt lärande Inkludering. Hermeneutik Fenomenografi Sociokulturell teori 55+ Educational Sciences Utbildningsvetenskap

Page generated in 0.0782 seconds