I denna studie undersöks hur tvåspråkiga elever använder (beskriver hur de använder) modersmål under kemiundervisning. Syftet med denna studie är att bidra till ökade kunskaper om hur lärare kan stötta elever som ännu inte fullt behärskar undervisningsspråket under kemilektioner. Rapporter visar att elever som inte ännu behärskar undervisningsspråket får sämre betyg i naturvetenskapliga ämnen i skolan än eleverna som har undervisningsspråket som modersmål. Målet med denna studie är ge uppslag för framtida undersökningar inom området. Data inhämtades genom intervjuer med elever från en gymnasieklass i årskurs 1 som läser kemi. Undervisningen ägde rum på svenska men under lektionen fick eleverna som inte har svenska som modersmål möjlighet att använda sitt modersmål som resurs på tre olika sätt: de fick använda digitala verktyg (mobiltelefoner eller bärbara datorer), samtala med sina klasskamrater som delar deras modersmål eller få hjälp av modersmålstalande ämneslärare. Elevintervjuerna visade att eleverna använder sitt modersmål på olika sätt. Ibland hjälpte användningen av modersmålet eleverna att förstå innehållet bättre, men i vissa fall spelade det inte så stor roll.  Slutsatser som kan dras från denna studie är att de nämnda resurserna behöver vara bättre samordnade för att ge bästa resultat och att eleverna då får den hjälp som de behöver. Elevers modersmålskunskaper och tidigare skolgång har stor betydelse för hur de lär sig kemi.

Syftet med detta examensarbete är att studera tvåspråkiga barns fysiska reaktioner på förskollärarens försök till kommunikation. Det vill säga hur lärarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvåspråkiga barnet. Arbetets frågeställning lyder: Hur reagerar tvåspråkiga, nyligen inskolade barn till synes på förskollärarnas försök till kommunikation?   Genom videodokumentation av en mångkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanställts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter på hur en förskollärare tilltalar ett tvåspråkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar på detta försök till kommunikation. Arbetets teoretiska bakgrund  utgår i från ett sociokulturellt perspektiv. Lev Vygotskijs syn på hur barn lär genom interaktion med andra människor är ett återkommande inslag i bakgrundstexten.   I undersökningen deltog fem barn. Denna grupp barn representerade tre olika nationaliteter och hade varit inskolade på förskolan olika lång tid. Resultatet visar att kommunikationen mellan de i studien uppmärksammade barnen och dess lärare är sällan förekommande. I de situationer som uppmärksammats i den här studien använder sig barnen av ett högst begränsat kroppsspråk, verbalt språk samt mimik. Ofta förblir lärarnas försök till kommunikation obesvarade.   Nyckelord: förskola, icke-verbal, kommunikation, tvåspråkiga barn, social interaktion.

In Sweden it is of major concern to the society that every individual get the same possibilities to be able to complete and affect their education. Despite this some students with a foreign background have difficulties when it comes to homework’s. This is contrary to the goals that the government strives for, which is a more just society. The aim of this study is to analyze five elementary schoolteacher’s experiences and attitudes against the homework for students with two languages. I have chosen to illustrate the methods that the teachers use and the difficulties which may arise. Through qualitative interviews and different researchers’ theories five teachers have shared their emotions, thoughts and opinions concerning the chosen subject. The questions at issue are:  Are the teachers experiencing any difficulties concerning homework’s when it comes to students with a different ethnic background than Swedish? What methods do the teachers use when they choose homework’s? Is the decision of homework’s affected by the fact that there are many two language students? The conclusion of the essay is that the teachers have a positive attitude to homework’s, they state that it is important that the children in early age learn to take responsibility for their own learning. The teachers experience difficulties with regard to homework assignments among students with two languages and they point to the students’ worse condition than the ethnic Swedish students as the problem. All five teachers use their one method when it comes to the choice of homework’s and the decision is characterized by the characteristics of the class, which is the students’ skills and provided. In the interviews it appeared that the choice of homework assignments often was affected by the large amount of students with foreign background.

Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ metod få en uppfattning om hur förskollärare arbetar för att stimulera och utveckla språket hos tvåspråkiga barn med ett annat modersmål än svenska i förskolan. Idag möter vi många barn med utländsk bakgrund inom förskolan som har begränsade kunskaper i det svenska språket. Enligt forskning är språket en länk mellan människan och samhället och är nödvändigt för barns utveckling. Då förskolan har en avgörande roll i barns språkutveckling har jag valt att studera detta område närmre för att få djupare kunskap som blivande förskollärare. Studien utgjordes av intervjuer med tre förskollärare i två mångkulturella förskolor i Västsverige. De fick möjlighet att berätta om sin uppfattning gällande tvåspråkiga barns språkutveckling. Respondenterna ansåg att barn var olika som individer och hade olika inlärningsmetoder. De arbetade mycket utifrån barnets intresse och ansåg att det är viktigt att ta till vara barnets nyfikenhet för att stimulera barnets språkutveckling. Pedagogerna använde sig av olika konkreta material för att främja barnens språkutveckling och ansåg att barn i smågrupper fick större möjlighet att komma till tals. För att hjälpa barnen att lättare förstå det svenska språket arbetade också pedagogerna med sagor, högläsning, sång, musik, rim och ramsor, språkpåsar, bilder, lek, kroppsspråk, olika teman m.m. De ansåg att leken var ett bra verktyg för kommunikation och språkinlärning och att de tvåspråkiga barnen utvecklade sitt språk genom den fria leken. Pedagogerna tyckte att modersmålet var betydelsefullt för andraspråksinlärning och betonade att föräldrarna hade ett stort ansvar för att lära sitt barn modersmålet. De menade att föräldrarna hade en avgörande roll för barnets språkutveckling. Pedagogerna uppmuntrade barnen att prata sitt modersmål även på förskolan och tyckte att barn som kunde sitt modersmål blev mer trygga i sin identitet. De tyckte att det var bra om pedagoger som talade barnets språk fanns på förskolan för att barnet både kände sig tryggare och fick höra fler ord och begrepp på sitt modersmål.

Studien undersökte hur flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter upptäcks och vilken kunskap pedagogerna har för att tidigt upptäcka och stödja dem på högstadiet. En jämförelse gjordes även av hur flerspråkiga och enspråkiga elever upplever stödet i undervisningen de får och om det var någon skillnad. Vi använde kvalitativa intervjuer och intervjuade 16 pedagoger, samt 8 flerspråkiga elever och 7 enspråkiga elever. Teorin som använts för att tolka resultaten är det socialkonstruktivistiska perspektivet och påverkan på elevers språk enligt Vygotskij. Resultatet visade att identifieringen av läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever ofta missas då lärare kan vänta på att de ska lära sig svenska språket bättre och inte alltid prioriterar dem. Det finns ingen större skillnad emellan de flerspråkiga och de enspråkiga eleverna då båda grupperna upplever att de inte riktigt får det stöd de behöver i undervisningen. Kommunikationen och samarbetet visade sig vara bristfälligt mellan de olika pedagogiska professionerna på skolorna. Resultaten ger en indikation på att eleverna kan tappa motivation beroende på stödet de får och att det sociala samspelet, tidiga insatser och samsynen mellan pedagogisk personal kräver mer kunskap. Tidiga specialpedagogiska insatser är gynnsamt för elever i läs- och skrivsvårigheter visar forskning.

Sammanfattning/AbstractProblemområdeDet här arbetet handlar om samarbetet mellan modersmålslärare, studiehandledare, specialpedagoger och andra lärare i arbetet med tvåspråkiga elever som har läs- och skrivsvårigheter. SyfteStudiens syfte har dels varit att ta reda på hur fenomenet samarbete uppfattas av modersmålslärare, studiehandledare, specialpedagoger, andra lärare och rektorer, dels hur samarbetet mellan de nämnda lärarkategorierna upplevs och hur det kan förbättras och utvecklas.FrågeställningarUndersökningen söker svar på följande frågor: Vad är samarbete? Hur ser modersmålslärarna, studiehandledarna, specialpedagogerna, de andra lärarna och rektorerna på sitt samarbete i arbetet med tvåspråkiga elever som har läs- och skrivsvårigheter? Hur ser lärarna på sin egen kunskap om läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever? Hur kan samarbetet kring dessa elever förbättras och utvecklas?Teoretiska utgångspunkterUppsatsen är inspirerad av fenomenografin eftersom avsikten dels har varit att ta reda på hur fenomenet samarbete uppfattas av olika lärare. Arbetet har ett sociokulturellt perspektiv på lärande, enligt vilket allt lärande hos barn sker i samspel med en stöttande vuxen. Variationsteori som har sin grund i fenomenografin används som teoretisk referensram. I arbetet presenteras learning study som en möjlig form av kompetensutveckling för modersmålslärare, studiehandledare, specialpedagoger och andra lärare. MetodUndersökningen är genomförd med hjälp av enkäter och intervjuer. Totalt ingick 50 personer i undersökningen, varav 38 modersmålslärare tillika studiehandledare, 8 övriga lärare, 2 rektorer och 2 specialpedagoger. 46 respondenter från olika lärarkategorier har svarat på enkäten medan två rektorer, en specialpedagog och en modersmålslärare har blivit intervjuade. Undersökningen är gjord på två olika skolor – en mångkulturell skola och en skola med få elever med annat modersmål. Skolorna har fått fingerade namn och heter Björkskolan respektive Tallskolan. Sammanfattning av resultatResultaten visar att det i respondenternas uppfattningar av fenomenet samarbete finns såväl likheter som skillnader. Orden ”tillsammans” och ”mot ett gemensamt mål” är de vanligaste i lärarnas svar medan modersmålslärarna tillika studiehandledarna i stället använder sig av orden ”hjälpa varandra” och ”utbyta information och erfarenheter om eleven” för att definiera fenomenet samarbete. Skolornas rektorer lyfter fram samarbetet i ”arbetslag” som ger ”styrka” och ”stabilitet”.När det gäller frågan om hur samarbetet mellan olika lärare upplevs så visade sig variationen i lärarnas, särskilt modersmålslärarnas uppfattningar vara stor. Det finns nästan lika många modersmålslärare tillika studiehandledare som upplever samarbetet som ”bra” eller ”mycket bra” som dem som upplever samarbetet som ”dåligt” eller ”mycket dåligt”. Ingen av lärarna svarar ”mycket bra” eller ”mycket dåligt” på den frågan.Svaren på frågan om hur samarbetet kan förbättras och utvecklas kan delas in i fyra kategorier där tre kategorier är lika (tid, tillgänglighet och kompetensutveckling) och en kategori skiljer sig åt (inkludering i modersmålslärarnas svar respektive samordning i lärarnas svar). Tallskolans rektor lyfter fram vikten av en tydlig presentation av skolans personal på gemensamma introduktionsmöten och gemensam kompetensutveckling för att förbättra och utveckla samarbetet mellan de olika lärarkategorierna. Kompetensutveckling i läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever efterfrågas enligt undersökningen även av modersmålslärarna.Specialpedagogiska implikationerDet krävs ett samarbete mellan modersmålslärare, studiehandledare, specialpedagoger, speciallärare och andra lärare i arbetet med tvåspråkiga elever som har läs- och skrivsvårigheter. Dessa elever måste fångas upp tidigt och medvetna pedagogiska åtgärder på elevens båda språk måste sättas in i form av ett språk- och kunskapsinriktat arbetssätt som har ett variationsteoretiskt perspektiv på lärande.

Idag växer var femte barn i Sverige upp med fler än ett språk i sin vardag. Flerspråkiga barn följer samma steg i sin språkutveckling som barn som växer upp med endast ett språk. Deras språkutveckling har dock några särskilda egenskaper, som kan te sig som avvikelser när man bedömer barnets språk med de aktuella tester i grammatik, ordförråd, fonologi, som oftast är normerade för enspråkiga barn. Det är mycket svårt att urskilja en typisk flerspråkig utveckling från en språkstörning med dagens kunskap och material. Denna studie har för syfte att undersöka barnets narrativa förmåga, med fokus på makrostrukturen i berättelsen, och undersöka om det föreligger en skillnad mellan enspråkiga och flerspråkiga barn, samt hur de flerspråkiga barnen presterar på sitt starkaste respektive svagaste språk. För detta ändamål har vi samlat in och jämfört berättelser hos 21 enspråkiga och 21 tvåspråkiga barn födda 2005 och 2006 (medelålder 6 år och 9 månader), med franska och/eller svenska som modersmål, både i Sverige och i Frankrike. Barnen har fått i uppgift att berätta två olika sagor, utifrån två bildserier med tydlig och identisk makrostruktur. Både bildsekvenserna och bedömningsmaterialet har utvecklats inom projektet Bi-SLI (Cost Action IS0804). Berättelserna har sedan analyserats och poängsatts utifrån makrostrukturen. Huvudresultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan enspråkiga och flerspråkiga barns prestationer i vår studie (medelvärde 9,24p för de enspråkiga och 9,40p för de flerspråkiga, av 17p möjliga). Vårt resultat visar också att de flerspråkiga barnen presterar lika bra på båda sina språk, oavsett om ena språket är starkare än det andra (identiska medelvärden på 9,40p för både det svagaste och det starkaste språket). Dessa resultat tyder på att berättelsens makrostruktur kan vara en pålitlig markör för avvikande språkutveckling, oavsett om barnet har ett eller flera språk. Det innebär också att det kan räcka med att testa barnet enbart på ett av sina språk för att få en pålitlig uppfattning av hens narrativa förmåga. / In Sweden today one in five children grow up with more than one language in their environment. Multilingual children follow the same stages of language development as children who grow up speaking just one language. This language development of multilingual children however, has a set of distinctive characteristics that could be misinterpreted as anomalies when the available grammar, vocabulary and phonology tests created for monolingual children are used. It is very difficult to distinguish a typical multilingual development from a speech impairment, given today’s knowledge and material. The present study aims to look at children’s narrative abilities using a story’s macrostructure, and examine the possible differences between monolingual and multilingual children, as well as how the multilingual children perform in both their stronger and their weaker languages. To this end we have collated and compared narratives from 21 monolingual and 21 multilingual children born 2005 and 2006 (average age 6yrs 9months), with French and/or Swedish as their mother tongue, both in Sweden and France. The children were given the task of telling two different stories from two separate picture cards with clear and identical macrostructures. Both picture stories and assessment forms were developed within the Bi-SLI project (Cost Action IS0804). The stories were then analysed and scored based on their macrostructure.The main results showed that no significant difference was found between monolingual and multilingual children’s performance in our study (an average of 9,24p for the monolingual and9.40p for the multilingual children, out of 17 possible points). Our results also showed that the multilingual children performed equally well in either of their languages, even if one language was stronger than the other (identical average marks of 9,40 for both the weaker and the stronger language). These results indicate that a narrative’s macrostructure can be a reliable indicator for an anomalous language development, regardless whether the child has one or several languages. The results also show that it may be enough to test a child solely on one of his or her languages to obtain a reliable indication of their narrative abilities.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur fem pedagoger arbetar med barns språkutveckling i relation till hur arbetet med barnens modersmål pågår. Studien har använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger från fem olika verksamheter. Studien angrips utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskningen belyser hur olika miljöer erbjuder olika möjligheter till handling och att läraren behöver ha kunskaper om barns andraspråk och kulturer. Detta sker genom möten med barn och föräldrar. Denna studie visar att barnens modersmålutveckling sker återkommande i dagliga aktiviteter som att läsa böcker, sjunga sånger och leka lekar. Det framkom att de flesta pedagoger inte vet hur de ska stödja barnens modersmålutveckling trots att de flesta av barnen har ett annat modersmål än svenska. Pedagogerna tycker att det är svårt när man inte kan barnens modersmål, men de engagerar sig genom att visa intresse för och uppmärksamma barnens modersmål på olika sätt.

Syftet med föreliggande undersökning är att ta reda på huruvida vuxna andraspråkstalare av svenska, med arabiska som modersmål, uppfattar framtid som något som metaforiskt sett ligger framför eller bakom talaren. Genom en experimentell ansats och kvantitativ analys mättes tidskognitionen hos 45 deltagare som fick utföra ett experiment och fylla i en tidsfokusenkät, båda utformade av de la Fuente et al. (2014). Desutom kompletterades empirin med en språklig bakgrundsenkät. Uppsatsens hypotes säger att erfarenheten med svenska som andraspråk i någon mån påverkar individens tidskognition, där vistelsetid i Sverige och användningsfrekvens av svenska torde ha störst betydelse. Resultaten från experimentet visar att en majoritet (ca två tredjedelar) av deltagarna hanterar sin tidskognition på ett liknande sätt som målspråkstalarna och placerar framtiden framför talaren, medan minoriteten av deltagarna istället placerar dåtiden framför talaren. Resultaten från tidsfokusenkäten visar att deltagarna, oavsett tidskognition, tenderar att i högre grad fokusera på framtiden, och inte på förfluten tid. De statistiska beräkningarna påvisar ett samband med förändrad tidskognition och mängden svenskstudier. Slutsatsen man kan dra är att erfarenheten med svenska som andraspråk påverkar tidskognitionen i riktning mot målspråkstalarna: inlärare med längre svenskstudier uppvisar oftare en tidskognition i enlighet med målspråkstalarna. Hypotesen bekräftas således när det gäller att erfarenheten med svenska som andraspråk påverkar deltagarnas tidskognition, men refuseras vad gäller vilken specifik faktor det är som ligger bakom.

Various studies have shown the usefulness of word embedding models for a wide variety of natural language processing tasks. This thesis examines how word embeddings can be incorporated into domain-specific search engines for both monolingual and cross-language search. This is done by testing various embedding model hyperparameters, as well as methods for weighting the relative importance of words to a document or query. In addition, methods for generating domain-specific bilingual embeddings are examined and tested. The system was compared to a baseline that used cosine similarity without word embeddings, and for both the monolingual and bilingual search engines the use of monolingual embedding models improved performance above the baseline. However, bilingual embeddings, especially for domain-specific terms, tended to be of too poor quality to be used directly in the search engines. / Flera studier har visat att ordinbäddningsmodeller är användningsbara för många olika språkteknologiuppgifter. Denna avhandling undersöker hur ordinbäddningsmodeller kan användas i sökmotorer för både enspråkig och tvärspråklig domänspecifik sökning. Experiment gjordes för att optimera hyperparametrarna till ordinbäddningsmodellerna och för att hitta det bästa sättet att vikta ord efter hur viktiga de är i dokumentet eller sökfrågan. Dessutom undersöktes metoder för att skapa domänspecifika tvåspråkiga inbäddningar. Systemet jämfördes med en baslinje utan inbäddningar baserad på cosinuslikhet, och för både enspråkiga och tvärspråkliga sökningar var systemet som använde enspråkiga inbäddningar bättre än baslinjen. Däremot var de tvåspråkiga inbäddningarna, särskilt för domänspecifika ord, av låg kvalitet och gav för dåliga resultat för direkt användning inom sökmotorer.