Background: Working life has an impact on the health of many individuals during a larger part of life, therefore a big significance for public health. Work environment is important for the well-being of the employees and the development of the business and unhealthy lifestyles can increase absence for example. Being physically active can contribute to comprehensive benefits, such as a better focus and performance at the workplace. Even research has shown increased awareness and interest in health promotion and its effects, the workplace becomes a central arena for these efforts. Aim: The aim was to study what impact a healthcare project has had on a working group on physical activity with a focus on salutogenic perspective Method: A qualitative study was conducted with focus groups as a method. A non-random selection was conducted by the study’s gatekeeper. A content analysis was conducted when the result was analyzed. Result: The study found that employee well-being and community had increased and strengthened. They had become more aware of the benefits of physical activity. They felt secure when they felt support from the employer. There was also some negative experience to the healthcare project linked to its activities performed on work related time or was prevented to be a part because of physical difficulties. Conclusion: The workplace is an important place for the health of the individual and the importance of working with health promotion has been shown more. Both for the individual and for the group, but also from a social perspective, as it has a value for public health. Where physical activity is an initiative that not only prevents people's diseases but also promotes social interaction and interaction between individuals. Therefor, physical activity is a good way to work with health promotion. / Bakgrund: Arbetslivet har en inverkan på många individers hälsa under en större del av livet, därav en stor betydelse för folkhälsan. Arbetsmiljön är viktig för medarbetarnas välbefinnande och verksamhetens utveckling, dels kan ohälsosamma livsstilar öka frånvaro exempelvis. Genom att vara fysiskt aktiv kan det bidra till omfattande fördelar som ett bättre fokus och prestationer på arbetsplatsen. Även då forskning har visat på en ökad medvetenhet samt intresse för det hälsofrämjande arbetet och dess effekter, så blir arbetsplatsen en central arena för dessa insatser. Syfte: Syftet var att studera vilken inverkan ett friskvårdsprojekt har haft på en arbetsgrupp avseende fysisk aktivitet med ett fokus på salutogent perspektiv. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med fokusgrupper som metodval. Urvalet genomfördes av studiens gatekeeper. En innehållsanalys genomfördes när resultatet analyserades. Resultat: Studien kom fram till att arbetsgruppens välbefinnande och gemenskap hade ökat och förstärkts. Samt att de hade fått en större medvetenhet kring nyttan av fysisk aktivitet. De upplevde en trygghet då de kände ett stöd från arbetsgivaren. Det fanns även en negativ upplevd känsla av friskvårdsprojektet kopplat till aktiviteter som genomfördes på arbetstid eller hindrades av fysiska svårigheter. Konklusion: Arbetsplatsen är viktig för individens hälsa och betydelsen av att jobba hälsofrämjande har synliggjorts mer. Både för individen och för gruppen men även utifrån ett samhällsperspektiv, då det har ett värde för folkhälsan. Där fysisk aktivitet är en insats som inte enbart förebygger folksjukdomar utan främjar även det sociala samspelet och interaktion mellan individer. Därav är fysisk aktivitet ett bra sätt att arbeta hälsofrämjande.

This thesis paper is a historical study that examines the labor political issues which the movement of Swedish trade unions faced between the years 1966–1985. How did they understand and formulate these problems and what solutions did they present? “The good work” (“Det goda arbetet”) was one such solution which was introduced in 1985 by The Union of Industrial Metalworkers (Metallindustriarbetareförbundet). This thesis explores the underlying ideas and the history behind this visionary program and how it took inspiration from the ideological developments of the previous decades. This is done by analysing four conference reports published in association with yearly union conferences between 1966 and 1985. These reports center around themes of technological development, working conditions, worker power and self determination to name a few.  The analysis focuses on the labor political issues that arose after the establishment of the “Swedish model” and the post-war era economic boom. One of the major ideological developments during the 1960s was the backlash against the fordist model of production and the critique of rationalisation of work in general. This is shown to be one the major shifts in thinking about work which leads towards the development of solutions such as “The good work” during the 1970s and 80s. Furthermore, it is shown how “The good work” was linked historically to alienation theory and sociological research during the period. The key conclusions from the analysis focus on how worker discontent during the late 1960s led to massive labor political reforms during the 1970s along with the larger project of democratising the workplace gaining new life. This development, however, took a turn in 1976 when the social democratic party lost their first election in nearly 40 years. The analysis of the report by The Union of Industrial Metalworkers from 1985 shows the vision of “The good work” as they formulated it to be stuck between two separate eras. On the one hand it was still in conversation with the left-wing project of advancing labor power and democracy from the 1970s. On the other it had to confront the new political landscape of the 1980s and the right-wing turn towards neoliberalism.

SammanfattningSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fastighetsmäklaren uppfattar möjligheten att kunna balansera arbetet och privatlivet.Kvantitativ metod: Den empiriska datan har samlats in genom en enkätundersökning som skickats till fastighetsmäklare verksamma i Sverige.Resultat & slutsats: Resultatet visade att det fanns svårigheter för fastighetsmäklaren att balanser arbetet med privatlivet till följd av höga krav på tillgänglighet.Examensarbetets bidrag: En kartläggning av fastighetsmäklarens uppfattningar om möjligheter att balans arbete och privatliv.Nyckelord: Fastighetsmäklare, gränslöshet i arbetslivet, konflikt-/balans mellan arbete och privatliv AbstractTitle: Real estate agent's perception of balancing the professional role with private lifeLevel : Final assignment for Bachelor Degrees within Real Estate ScienceAuthors: Diana DelloSupervisor: Catrin LammgårdDate: 2022-08-17Aim: The aim of this essay is to investigate how real estate agents perceives their opportunity of being able to balance work and private life.Method: The empirical data has been collected through a survey sent out to real estate agents operating in Sweden.Result and conclusion: The result showed that there were difficulties for the real estate agent to balance work and private life as a result of high demands on accessibility.Contribution of the thesis: A survey of the real estate agent’s perceptions of their opportunities to balance work and private life.Keywords: Real estate agent's Boder-crossing domains, work-family conflict

Syfte &amp; Frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka förhållandet mellan parametrarna: Träning ochvardagsmotion, Psykisk hälsa och Arbetsmiljö i relation till sjukfrånvaro. Utöver detta fannsett sekundärt syfte i att kunna ge en grov riktning för organisationer om prioriteringen avinsatser för att minska sjukfrånvaro. 1. Skiljer sig sjukfrånvaro mellan grupper med olika nivåer av rapporterad mängd träningoch vardagsmotion? 2. Skiljer sig sjukfrånvaro mellan grupper med olika nivåer rapporteradstress och psykisk hälsa? 3. Skiljer sig sjukfrånvaro mellan grupper med olika nivåerrapporterad kvalité på arbetsmiljö? Metod: Studien baserades på data insamlat från 312 personer genom en enkätundersökning somomfattade frågor om mängd styrketräning, konditionsträning och vardagsmotion samtfrågebatterier för att undersöka den psykiska hälsan och den upplevda arbetsmiljön. Även sjukfrånvaro efterfrågades i “antal dagar det senaste året” och “antal tillfällen det senaste året”. Analyser har genomförts genom binomial logistisk regression genom dikotomiseringar avrespektive beroende variabel. Dikotomiseringarna har gjorts på flera index som omfattar deolika exponeringarna och utfallen. Resultaten beskrevs genom oddskvoter (OR) med ensignifikansnivå på 95%. Resultat: Minskad risk för sjukdagar men inte för tillfällen sågs för Index för Träning &amp; Vardagsmotionmed 41,3% (p=0,046). Minskad risk för sjukdomstillfällen men inte för dagar sågs förStyrketräning med 45,4% (p=0,013). Minskad risk för både dagar och tillfällen såg förKonditionsträning med 47,3% lägre (p=0,016) /39,3% (p=0,037, Arbetsmiljö med 41,4 %(p=0,047/ 51,6% (p=0,003) och Psykisk hälsa med 48,6% (p=0,015) / 38,1% (p=0,046). För Vardagsmotion sågs ingen minskad risk för vare sig dagar eller tillfällen. Slutsats: Arbetsmiljö, psykisk hälsa och konditionsträning har betydelse för mängden sjukfrånvaro isamtliga utfall, medan styrketräning endast har en signifikant oddskvot på antal tillfällen(frekvens) sjukfrånvaro uppstått. Vardagsmotion verkar inte ha någon skyddande effekt motsjukfrånvaro. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2022.</p>

This study aims to analyze factors and individual characteristics that affect the outcomes:work-life balance, work engagement and sense of coherence for white-collar workers whenworking remotely. In today’s society where technology is constantly evolving, hybrid and remote work optionsare becoming more common. Research has shown that work-life balance, work engagement,and sense of coherence affect employee well-being and organizational performance. Theresearch on the extent to which remote work can contribute to sustainable work andemployee well-being is mixed, and most of the research on remote work has been conductedeither before or during the COVID-19 pandemic. Further post-pandemic research cancontribute to more sustainable work and society as a whole. To analyze what factors affect the outcomes in a remote work setting, a mixed-methodapproach was used to gain a comprehensive understanding, including a quantitative and aqualitative study. The quantitative method included bivariate correlation tests, multiple linearregression and group difference testing on cross-sectional survey data collected from twolarge Swedish companies. The qualitative method included six interviews with experiencedwhite-collar workers, which helped us interpret the findings and gain a more in depthunderstanding of quantitative results. To analyze the study findings the theoretical model ofhuman, technology, and organization (HTO) was applied. The quantitative study showed that social support from superiors, remote leadership quality,functionality of digital management systems and digital learning climate were identified asfactors that were associated with work-life balance, work engagement and sense ofcoherence. However, digital resources and social support from superiors were found to beinfluencing work engagement and sense of coherence to a greater extent. For work-lifebalance, social support from superiors and remote leadership quality was found to besignificant. The qualitative study showed that the interviewees' perception of work-lifebalance, work engagement, and sense of coherence was affected by flexible workingarrangements, functionality and use of digital tools, social interaction, collaboration,communication, inspirational relationships at the workplace, supportive colleagues, andsupportive and responsive superiors. Better understanding of what factors affect employees'personal and working life when working remotely can help organizations to promoteoccupational well-being and performance, which can contribute to more sustainable work. / Denna studie syftar till att analysera faktorer och individuella egenskaper som påverkarutfallen: balans mellan arbete och privatliv, arbetsengagemang och känsla av sammanhangför tjänstemän som arbetar på distans. I dagens samhälle där tekniken ständigt utvecklas, blir hybrid- och distansarbeten alltvanligare. Forskning har visat att balans mellan arbete och privatliv, arbetsengagemang ochkänsla av sammanhang påverkar medarbetarnas välbefinnande och organisatorisk prestation.Forskningen om i vilken utsträckning distansarbete kan bidra till hållbart arbete ochmedarbetarnas välbefinnande är blandad, och det mesta av forskningen om distansarbete harbedrivits antingen före eller under COVID-19-pandemin. Ytterligare postpandemiskforskning kan bidra till ett mer hållbart arbete och samhället. För att analysera vilka faktorer som påverkar utfallen i distansarbete användes en blandadmetod för att få en övergripande förståelse, inklusive en kvantitativ och en kvalitativ studie.Den kvantitativa metoden inkluderade bivariata korrelationstester, multipel linjär regressionoch tester av gruppskillnader. Tvärsnittsdata samlades in från två stora svenska företaggenom en enkät. Den kvalitativa metoden inkluderade sex intervjuer med erfarna tjänstemänoch hjälpte oss att tolka utfall och få en mer djupgående förståelse av kvantitativatestresultat. För att analysera studiens resultat användes den teoretiska modellen förmänniska, teknologi och organisation (MTO). Den kvantitativa studien visade att socialt stöd från överordnade, ledarskapskvalitet pådistans, funktionalitet av digitala ledningssystem och digitalt lärandeklimat identifieradessom faktorer som korrelerade med utfallen. Digitala resurser och socialt stöd frånöverordnade visade sig dock ha en större förknippning med faktorerna som påverkararbetsengagemang och känsla av sammanhang. För balans mellan arbete och privatliv varsocialt stöd från överordnade och ledarskapskvalitet på distans betydande. Den kvalitativastudien visade att intervjupersonernas uppfattning om balans mellan arbete och privatliv,arbetsengagemang och känsla av sammanhang påverkades av flexibla arbetsarrangemang,funktionalitet och användning av digitala verktyg, social interaktion, samarbete,kommunikation, inspirerande relationer på arbetsplatsen, stödjande kollegor, samt stödjandeoch lyhörda överordnade. Bättre förståelse för vilka faktorer som påverkar anställdaspersonliga liv och arbetsliv när de arbetar på distans kan hjälpa organisationer att främjayrkesmässigt välbefinnande och prestation, vilket kan bidra till ett mer hållbart arbete.

Abstract   The overall aim of this paper is to examine the impact of ideologies and norms on a legal system. Against a background of a description of the hierarchy of norms in Swedish labour law and in European Union law, respectively, the paper aims to specifically demonstrate the problems caused by the different hierarchies of norms when implementing EU directives in Swedish labor law.   The research question examines how the trade unions’ right to industrial action towards an undertaker providing transnational services by posting of workers, is affected by the implementation of the Directive 96/71/EC of the European Parliament and of the Council of 16 December 1996 concerning the posting of workers in the framework of the provision of services. The paper answers the question under what conditions the Swedish trade unions have the right to take industrial action in situations of posting of workers.   Through the study of sources of law and adhering to traditional jurisprudence, this paper investigates the legislation regarding trade unions’ rights to take industrial action in situations of posting of workers.   In addition to the jurisprudential research, a glance at the history of ideologies is provided. The purpose of this is to explain the role of ideologies in the origins and history of Swedish labour law, as well as their role in the current development of law. With the ideological and historical discussion as a background, this paper investigates Swedish law and EU law using a comparative approach. The purpose is to illustrate how differences in ideological bases are determinant of differences in current legislation and legal practice.   The paper studies the development of law since the 1990s with regards to the right to industrial action in situations of posting of workers. The Swedish labour law has been revised since Sweden joined the European Union. The presentation looks particularly at the following cases in the Swedish Labour Court: AD 1989 No. 120 (the Britannia case) and AD 2005 No. 49 (the Vaxholm case). The paper studies the Posting of Workers Directive and presents an analysis of the European Court of Justice Case C-341/05 Laval un Partneri Ltd (the Laval case). To allow for analysis and a broad discussion on the implementation of the Posting of Workers Directive, an account is made of the different government committee instructions, committee of inquiry reports, and governmental legislative proposals of importance for the implementation of the directive into the Foreign Posting of Employees Act, and for the legislative changes prompted by the Laval case (i.e. the lex Laval).   The main conclusion drawn from the study of the legislative development is that the level of legislation of the Swedish labour market will increase due to the tendency of europeanisation. The study also establishes the importance of ideologies, norms and values for the development of a legal system. This paper does not fully answer whether the set of norms on which Swedish labour law is based is about to change, but the trend is that on the whole no such changes have been observed. The existence of lex Laval has not affected the basic set of norms of Swedish labour law.

Offentliga organisationer har ofta begränsade finansiella resurser att förhålla sig till. Med den ökade konkurrensen på arbetsmarknaden om kompetent personal finns ett behov för även offentliga organisationer att arbeta med dess attraktivitet gentemot intressenter. Syftet med studien var att erhålla ökad förståelse för hur attribut värderas av yrkesgruppen sjuksköterskor och således påverkar valet av arbetsgivare. De identifierade attribut som studien undersökte var: ledarskap, lön, stimulans, lojalitet, status, arbetstider, fysisk aktivitet och relationer. Vidare ämnade uppsatsen undersöka om det kliniska basåret, som är ett försök från arbetsgivarens sida att uppnå ökad attraktivitet, har förbättrat organisationens förmåga att attrahera sjuksköterskor till organisationen. Detta gjordes för att erhålla ökad kunskap och förståelse kring vilka attribut som faktiskt anses attraktiva av yrkesgruppen och därmed kan öka de anställdas benägenhet att vilja stanna kvar inom organisationen, och på så vis är önskvärda för arbetsgivaren att ta hänsyn till i arbetet med organisationens employer brand. Studien utgjordes av en deduktiv metod och genomfördes på legitimerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som när studien genomfördes gick termin fem och sex. Föreliggande studie bekräftar delar av tidigare forskning och gav indikationer om att de undersökta attributen faktiskt är av betydelse i val av arbetsgivare. Studien gav även indikationer att organisationens attraktivitet är beroende av vad medarbetare och externa aktörer kommunicerar för typ av information om den. De fem högst värderade attributen vid val av arbetsgivare var enligt studien: lojalitet, relationer, lön, arbetstid och stimulans. Studien indikerade att det kliniska basåret inte motsvarar respondenternas förväntningar och inte heller bidrar till organisationens attraktivitet i nämnvärd utsträckning. Som tidigare studier visar kan organisationens attraktivitet utgöra en nyckelvariabel i avgörandet om en potentiell medarbetare kommer intressera sig för organisationen eller inte. / Public organizations often have limited financial resources and need to take them into consideration when managing the establishment. There is a need for public organizations to work with attractiveness towards stakeholders because of the, now, increasing competition for qualified personnel. The purpose of this study is to obtain an increased comprehension of how various attributes are valued by nurses and thus affect the choice of employers. The identified attributes to be examined are the following: Leadership, wages. stimulus, loyalty, status, working hours, physical activity and relationships. Furthermore, this paper aim to investigate whether the introductionprogram ”Kliniskt basår”, which is an employer’s attempt to achieve increased attractiveness, has improved the organization’s ability to attract nurses to their working force. This study is conducted to better understand, and gain knowledge about, which attributes stakeholder and employers take in to consideration when deciding to stay with-in an organization. The result would therefore be desirable for the employer to take into deliberation when designing the organizations employer brand. This study has a deductive approach and was conducted on licensed nurses and nursing students, which had at the end of the study passed semester five and six. The present study confirms parts of previous research and provides indications that the investigated attributes are of importance when choosing employers. The study also provides indications that the organizations attractiveness depends on the employees, and other external stakeholders portrayal of it. According to the study, the five most valued attributes in the choosing of employers are loyalty, relationships, wages, working hours and stimulus. The study indicates that the examined introduction program does not correspond to the expectations of the respondents; neither does it contribute to the attractiveness of the organization. As previous studies show, the appeal attractiveness of the organization may be a key factor in determining whether a potential employee will be interested in the organization or not.

Att ha ett lönearbete är centralt för individens tillvaro och identitet. En av grupperna i samhället som har det svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är individer med funktionsnedsättning. Syftet med denna littraturöversikt är att öka förståelsen och kunskapen kring hinder och möjligheter på arbetsmarknaden för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Artiklarna som belyser utanförskap, stigmatisering, hinder, lagstiftning, stödinsater och möjligheter kommer att undersökas för att beskriva deras samband till unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Vägen till arbete för individer med intellektuell funktionsnedsättning påverkas av olika faktorer. I Sverige har unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning en låg etableringsgrad på arbetsmarknaden. Trots stödinsatser kan personer med intellektuell funktionsnedsättning känna sig exkluderade från arbetsmarknaden vilket beror på arbetsgivarna synsätt, stigmatisering på arbetsmarknaden och låga förväntningar. Resultaten i denna stuide har analyserats utifrån teorier om KASAM (känsla av sammanhang) och stigma. Resultatet visar på att individer med intellektuell funktionsnedsättning kan trots stödinsatser uppleva exkludering av kollegor och arbetsgivare på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis diskuterades hinder och möjligheter som unga med intellektuell funktionsnedsättning upplever på arbetsmarknaden. / Having a paid job is central to the individual´s existence and identity. One of the groups in society that has the hardest time establishing themselves in the labor market are individuals with disabilities. The purpose of this litrature review is to increase understanding and knowledge about obstacles and opportunities in the labor market for young adults with intellectual disabilities. The path to work for individuals with intellectual disabilities is influenced by various factors. In Sweden, young adult with intellectual disabilities have a low rate of establishment in the labor market. Despite support efforts, people with intellectual disabilites can feel excluded from the labor market, witch is due to employers´attitudes, stigmatization in the workplace and low expectations. The results of this study have been analyzed based on theories of KASAM (sense og context) and stigma from Goffman. The results show that individuals with intellectual disabilites can experiece exclusion from colleagues and employers in the labor market, despite support. In summary, obstacles and opportunities that young adults with intellectual disabilities experience in the labor market were discussed.

De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.