Denna studie belyser hur positiva attityder till sexköp relaterar till kulturella föreställningar om manligt och kvinnligt. Tidigare forskning har visat att gruppen sexköpare består av en heterogen skara av män, och studier av dessa mäns bevekelsegrunder för att köpa sex har också genomförts. Forskning har även lyft fram hur sexköp normaliseras när män interagerar och samarbetar med varandra på prostitutionsforum. I denna studie åskådliggörs istället hur sexköpande män upprätthåller en positiv hållning till sexköp i en kontext där ett starkt motstånd mot sexköpet föreligger. Materialet som undersöks utgörs av en diskussionstråd som är hämtad från det internetbaserade forumet Flashback Forum, och som går under rubriken ”Varför köper ni sex?”. I studien tillämpas Hirdmans teori om genussystem samt Connells teori om hegemonisk maskulinitet, och genom den kritiska diskurspsykologins metodologi analyseras hur bilden av sexköp som en legitim handling sammanvävs med såväl könsspecifika normer som med sexköparnas känsloliv. Resultatet visar att framställningen av sexköpet som en legitim handling utgörs av en samling motsägelsefulla föreställningar som aktualiseras i en dynamisk process, vilken anpassas i förhållande till det motstånd som sexköpet möter. Sexköparna ger uttryck för en maskulinitet som inbegriper ett berättigande till kvinnans kropp, och den prostituerade kvinnan uppfattas vara ett bruksföremål på en marknad. Samtidigt beskrivs sexköpet som en frivillig affärstransaktion mellan jämlika parter. Männens förhållande till sina sexköp och till kvinnor präglas av känslor. De känner sig förorättade och förfördelade på det sexuella planet i relation till kvinnor, men samtidigt upplever de sig själva som altruistisk välgörare i bemärkelsen att de hjälper kvinnor genom att köpa sex.

Uppsatsen fokuserar sig på framställandet av mannen och kvinnan i Husmors Filmer under 1953 – 1975. Husmors Filmerna riktade sig till husmodern i hemmet och koncentrerade sig dels på hemmets faktorer så som matkultur, inredning och bohag, men även dels på olika hushållstekniker som städning och matlagning där husmodern ständigt var i fokus. Filmerna var väldigt populära och sågs årligen av mellan 300 000 och 500 000 åskådare under åren 1950- och 1970-talet då filmerna producerades. Tidigare forskning har fokuserat sig på hur husmodern framställs i filmerna, men den här uppsatsen sätter både feminint och maskulint i förhållande till varandra och i syfte att utforska vilka mönster som mannen och kvinnans relation ger uttryck för i filmen. De teoretiska utgångspunkter som uppsatsen grundar sig på är bland annat Yvonne Hirdmans genusteori och genuskontrakt, samt den hegemoniska maskulinitetsteorin som hämtas av R.W Connell. För undersöka materialet används en kvalitativ filmanalys där även andra väsentliga undermetodeder används för att undersöka materialet. Undermetoderna har inspirerats av bland annat Anja Hirdmans tidigare forskning där hon exempelvis använder tilltal och kroppsspråk som två fokusområden. Undersökningens resultat visade att kvinnan framställdes som en händig och plikttrogen husmoder i filmerna, men att hennes förhållande till hemmet blir allt mer distanserat mot slutet av filmens era. Mannen framställs som en expertis under hela filmens era, men kom att framställas som mer emotionell person i mitten av studiens analys.

Denna uppsats analyserar och diskuterar porträtteringen av homosexuella män och homosexuella kvinnor i film. Porträtteringen diskuteras huvudsakligen genom linsen av genus och heteronormativitet i filmerna Brokeback Mountain (2005), Carol (2015),Love, Simon (2018) och But I’m a Cheerleader (1999). Meningen med uppsatsen är att se om det finns tydliga skillnader mellan porträtteringen av homosexuella män och homosexuella kvinnor. Resultatet visar att i dessa fyra filmer det finns fler likheter än skillnader när det kommer till porträttering utifrån perspektivet av genus och heteronormativitet. Slutsatsen av studien är att trots de få skillnaderna i porträttering av homosexualitet mellan män och kvinnor blir filmerna om män mer uppmärksammade i populärkulturen, vilket uppsatsen inte finner ett svar till varför.

This study concerns the novel Die Schmerzmacherin. by Marlene Streeruwitz and analyzes the narrative as a story about gender as felt on and through the body. The theoretical framework employed in the analysis includes a look at the gender economy; this is done through a presentation of the different actors involved and their contribution to the dynamic. The gender economy itself is characterized as a phallogocentric forum where the possibilities of participation and effecting change are unequally distributed. The study goes on to argue that disciplinary power is how the actors in the novel are taught to engage with and submit to the rules of the gender economy, and different arenas or spaces of disciplinary power are described through text-based examples. It is further suggested that the power of engaging differently also lies within reach of the actors, and that this is accomplished through attuning to the affectively felt knowledge of the effects of the gender economy. Affective knowledge, the study argues, is gained through aesthetics, by which is meant an overcoming of sensory or affective numbness and a regaining of a sense of bodily reality. As a final note, the study briefly considers the role of art in such acts of re-sensitization. / Diese Studie behandelt den Roman Die Schmerzmacherin. von Marlene Streeruwitz und analysiert die Erzählung als eine Geschichte über Gender so wie es am und durch den Körper erlebt wird. In der Studie wird als Teil des theoretischen Rahmens die Gender-Ökonomie näher betrachtet; die Analyse erfolgt durch eine Darstellung der verschiedenen Akteur*innen und deren Beitrag zur Dynamik. Die Gender-Ökonomie an sich wird als eine phallogozentrische Bühne verstanden, auf welcher Möglichkeiten der Teilnahme und der Veränderung ungleich umgesetzt werden können. Die Studie wird auch zeigen, wie Disziplinarmacht den Akteur*innen die Regeln der Gender-Ökonomie beibringt und diese in verschiedenen Milieus durchsetzt. Es wird nahegelegt, dass die Akteur*innen auch andere Handlungsmöglichkeiten entdecken können, insoweit sie imstande sind, die affektiv erfahrenen Folgen der Gender-Ökonomie wahrzunehmen. In der Studie wird dafür argumentiert, dass ein derartiges Wissen über die körperliche Wirklichkeit auch entwickelt werden kann; anschließend wird die Rolle von Kunst kurz berücksichtigt.

Tropical rainforests contain exceptionally high biodiversity and account for >30% of the world's carbon fixed by photosynthesis. Consequently, there are compelling reasons to deepen our understanding of the mechanisms that maintain these highly diverse forests and of the potential long-term threats to their preservation. An important process shaping tropical plant communities is negative density dependence (NDD). NDD occurs when plant performance is negatively impacted by increased neighbourhood density. Reduced performance at high neighbourhood density is thought to arise through ecological interactions between plants and their natural enemies. Thus in a healthy ecosystem, trophic interactions play vital roles as mechanisms driving NDD and are important as dispersers facilitating escape from NDD mortality. However, interruption to ecological processes caused by human activities, such as hunting, can perturb NDD interactions and cause cascading effects throughout an ecosystem. In my thesis I investigate the role of dispersal and mortality in NDD dynamics of tropical tree communities, as well as investigating local and global impacts of removing ecological interactions in tropical rainforests. In my thesis, I begin by addressing the presence and variation in strength of NDD among tree species and ontogenetic stages, the mechanisms driving NDD, and the role of trophic interactions in this process. The Janzen-Connell hypothesis predicts that host-specific natural enemies drive NDD by selectively reducing conspecific density, and increase diversity by suppressing competitive exclusion, thus allowing heterospecifics to persist. In chapters 2 and 3 of this thesis, I show that mortality driven by conspecific NDD is prevalent at the early life stages, and this effect is considerably stronger during the year after germination. Furthermore, this process is driven exclusively by host-specific fungal pathogens, which cause mortality selectively among conspecifics and drive diversity. As seedlings age beyond their first year, NDD interactions become less impacted by conspecifics but are impacted by closely related neighbours or by general neighbourhood density, representing changes in the mechanism driving NDD as seedlings age, and a decline in host-specificity of natural enemies. Equally, relative growth rates (RGR) are reduced under high neighbourhood density irrespective of species identity. Results suggest insect herbivores are the strongest driver of reduced RGR but not mortality under increased neighbourhood density. As a consequence of stronger inter than intra-specific NDD effects on RGR, insects had no impact on seedling diversity in the short term. This study supports assertions that regionally rare species experience stronger NDD than common species, accounting for the high variability in species relative abundance in the tropics. In the second part of my thesis, I address the role of large vertebrate dispersers in shaping tropical tree communities and the consequences of defaunation for tree assemblage and carbon storage. Dispersal allows seeds to escape NDD and persist to reproductive maturity and is therefore vital for the maintenance of diversity. Vertebrates disperse the seeds of more than 70% of neo-tropical tree species. However, many large vertebrates are becoming scarce due to widespread hunting. The decline of large vertebrates and their role as dispersers is predicted to alter tree community composition. Additionally, large vertebrates are responsible for the dispersal of large-seeded species, which are linked to species with high wood density. With wood density positively associated with carbon storage, there is a potential cascading influence of defaunation on global carbon storage. We investigate the consequences of declining large vertebrate mortality agents in chapter 3, and the consequences of declining large vertebrate dispersers in chapters 4 and 5. Although community composition is altered in a defaunated forest, species dispersed by extirpated fauna do not appear to drive this. In fact we find that many species thought to be heavily reliant on extirpated fauna manage to persist. Although it is thought that the simultaneous loss of seed predation from large terrestrial vertebrates may create compensatory effects, we found little support for this, with an absence of large terrestrial vertebrates driving only temporary changes to species diversity. Neither a loss of large frugivores or large-seeded species lead to declines in species with high wood density, but we detect a worrying decline in large stemmed species, which has negative implications for carbon storage. Overall, my thesis highlights the importance of NDD and trophic interactions, particularly fungal pathogens, at the early life stages in shaping tropical tree communities and in maintaining diversity. I provide evidence that the removal of trophic interactions among larger natural enemies and dispersers does not impact community assemblage in the directional manner found in previous studies. I provide evidence for the variability in response to trophic interactions among species and ontogenetic stages. I show disproportionate relative importance among natural enemies and dispersers in the maintenance of tropical tree assemblage, with implications for conservation and for assessing the consequences for tree diversity under the influence of degradation.

Romanerna som ligger till grund för uppsatsens analys är Thomas Bailey Aldrich The story of a bad boy, Mark Twains Tom Sawyers och Huckleberry Finn samt Richmal Cromptons Just William. Syftet med uppsatsen är att undersöka de litterära gestalter som tar sig skepnad i företeelsen "bad boys" och de frågor som ställs i uppsatsen är: Hur och varför uppkom företeelsen "bad boys"? Hur växte genren "bad boys" fram? Vad karaktäriserar "bad boys" företeelsen? Uppsatsens narratologiska utgångspunkter bygger bland annat på Mieke Bals teori om fabelns och de textanalytiska begrepp som Maria Nikolajeva redogör för: tid och plats, författarens och läsarens föreställning av författaren, samtid och tidsperspektiv. Uppsatsen tar även stöd i R.W. Connell, John Stephens och Kenneth B. Kidds teorier. Uppsatsen visar att "bad boys"-genren har sitt ursprung under en period då bilden av mannen var under förändring och romaner för pojkar blev allt mer robusta."Bad boys" – genren karaktäriseras av driftiga pojkgestalter som delvis formar sin identitet i pojkgänget. "Bad-boys"- genren är även en konsekvens av de ändrade förhållandena för unga pojkar i USA. Dessa pojkar sågs ofta som små vandaler och det är dessa som återspeglas i "bad-boys" genren.

Sammanfattning   Syftet med denna uppsats har varit att studera maskulinitetsnormer i En finir avec Eddy Bellegueule, den franska författaren Édouard Louis debutroman, med utgångspunkt i R. W. Connells maskulina hierarkisystem och maskulinitetsforskning av bland andra Michael Kimmel och Sonya Rose. Romanen, som är självbiografisk, skildrar en homosexuell pojkes uppväxt i en liten by i den franska arbetarklassen. I min uppsats analyserar jag hur hans omgivning förhåller sig till de maskulinitetsnormer som råder i byn, samt vilka överträdelser från normerna som sker. Genom överträdelserna tydliggörs vilka normer som är rådande. Uppenbart blir att det maskulina hyllas och det feminina förtrycks. Romanen bekräftar i stort sett Connells hierarkiuppdelning, den är full av maskulinitetsnormer och män som hyllar det hegemoniska idealet. Resultatet av min analys visar att alla män i romanen är offer för maskulinitetsnormerna, oavsett var i hierarkin de befinner sig, eftersom normerna är destruktiva och begränsar deras livsmöjligheter.

Uppsatsen undersöker hur marxistiska och maskulinitetsteoretiska maktstrukturer påverkar relationerna mellan de fyra huvudkaraktärerna i Stig Dagermans dramatext Streber. Karaktärerna analyseras utifrån texten i Judasdramer från 1949. Analysen utgår ifrån repliker, karaktärsbeskrivningar och scenanvisningar. I uppsatsen analyseras hierarkiska positioner utifrån den marxistiska teorin med fokus på klasstillhörighet och socioekonomiska förutsättningar, följt av maskulinitetsteorin med fokus på maskulinitetstyper samt maskulinitetsnormer. De bägge analysperspektivens resultat sammanförs i ett intersektionellt perspektiv och används för att placera in karaktärerna i schematiska modeller. Dramat har inför analysen delats in i tre delar vilket innebär att man genom analysen följer karaktärernas utveckling genom tre olika schematiska modeller. De schematiska modellerna och analyserade exemplen visar slutligen hur olika ekonomiska, sociala och könsrelaterade maktfaktorer påverkar relationerna mellan dramats huvudkaraktärer samt deras relationer till övriga av dramats karaktärer.

Erst recht spät, durch Impulse der internationalen Forschung in den 1980er Jahren, etablierte sich in den deutschsprachigen Ländern ab den 1990er Jahren eine Männlichkeitsforschung innerhalb der Soziologie. Besonders wirkmächtig wurde dabei Connells Konzept der hegemonialen Männlichkeit. Männlichkeit wird hierbei als plural und variabel theoretisiert und konsequent mit einem Macht- und Herrschaftskonzept verbunden. Die Männlichkeitssoziologie thematisiert unter anderem (Prekarisierung der) Erwerbsarbeit, Sozialisation, Gewalt, Familie und Reproduktion aber auch neuere Felder der Geschlechtersoziologie wie Heteronormativität, Migration oder Körper.

Erst recht spät, durch Impulse der internationalen Forschung in den 1980er Jahren, etablierte sich in den deutschsprachigen Ländern ab den 1990er Jahren eine Männlichkeitsforschung innerhalb der Soziologie. Besonders wirkmächtig wurde dabei Connells Konzept der hegemonialen Männlichkeit. Männlichkeit wird hierbei als plural und variabel theoretisiert und konsequent mit einem Macht- und Herrschaftskonzept verbunden. Die Männlichkeitssoziologie thematisiert unter anderem (Prekarisierung der) Erwerbsarbeit, Sozialisation, Gewalt, Familie und Reproduktion aber auch neuere Felder der Geschlechtersoziologie wie Heteronormativität, Migration oder Körper.