Denna produktionsuppsats handlar om hur lärare på en fristående gymnasieskola socialt och individuellt konstruerar upplevt professionell kunskap om klassrumsmetodik samt huruvida detta är i enlighet med skolverkets definition av evidensbaserad praktik. Uppsatsen har utförts med bakgrund av författarens tidigare konsumtionsuppsats samt två vetenskapssociologiska studier. I författarens konsumtionsuppsats framgick det att ofrånkomliga problem finns med tillförlitligheten i utbildningsvetenskaplig forskning samt med de metoder som finns för att göra ändamålsenliga avvägningar mellan utbildningsvetenskaplig forskning och lokala behov i svensk skola. I de två vetenskapssociologiska studierna framgick det i sin tur att vetenskapliga processer i sig kan bära på ofrånkomliga problem med tillförlitlighet. Sammantaget finner författaren att dessa problem försvårar möjligheterna att få skolverkets definition av evidensbaserad praktik till stånd i svensk skola och att det därför är relevant att studera huruvida lärare arbetar i enlighet med skoverkets definition av evidensbaserad praktik eller om problem med tillförlitligheten istället föreligger. Med avstamp i detta har författaren bedrivit en fallstudie utifrån konstruktivistisk teoribildning i syfte att studera detta.I första hand studerade författaren genom passivt deltagande observation två möten där fyra lärare deltog. Mötenas syfte var att lärarna tillsammans skulle konstruera kunskap om klassrumsmetodik. Detta gjorde författaren i syfte att med hjälp av den teoretiska bakgrunden få grepp om hur lärarna gick till väga för att tillsammans socialt konstruera kunskap om klassrumsmetodik. Som uppföljning på dessa möten så bedrev författaren individuella semistrukturerade intervjuer. Detta i syfte att med hjälp av den teoretiska bakgrunden få grepp om hur de studerade lärarna beskrev den sociala konstruktion de varit med och skapat. Den insamlade datamängden analyserades med hjälp av en modifierad form av tematisk analys. Av analysen framgick att lärarna inte arbetade i enlighet med skolverkets definition av evidensbaserad praktik men att det arbete som istället gjordes teoretiskt sett kan gynna framväxten av evidensbaserad praktik på den studerade gymnasieskolan. Detta förutsatt att de studerade lärarna blir mer medvetna om hur de socialt gör sina avvägningar och hur tillförlitliga dessa således blir.

Studiens syfte att få fördjupad kunskap om hur förskollärare upptäcker och praktiskt arbetar med normbrytande beteende hos barn, samt vilken kunskap de upplever att de har om risk- och skyddsfaktorer som en del i detta arbete. För att besvara studiens syfte tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade djupintervjuer genomfördes med 13 förskollärare. Resultaten visade att förskollärare upplever sig ha kunskapen att upptäcka normbrytande beteende bland barn. Däremot upplever de inte att de besitter en kunskap om risk- och skyddsfaktorer, trots att författarna kan urskilja att förskollärarna i sitt arbetssätt arbetar med vad som i forskning menas med risk- och skyddsfaktorer. Vidare framgår det att de har tydliga handlingsplaner för hur de ska agera praktiskt när det upptäcker ett normbrytande beteende hos ett barn. Avslutningsvis upplever förskollärarna att det ingår i deras uppgift att upptäcka normbrytande beteende och arbeta med risk- och skyddsfaktorer hos dessa barn för att förhindra en negativ beteendeutveckling. / The aim of the present study is twofold. Firstly, the aim is to gain a deeper understanding of how preschool teachers discover and manage normbreaking behavior among children. Secondly, the aim is to understand how they experience their knowledge about risk- and protective factors for normbreaking behavior. The authors conducted semi-structured interviews with 13 preschool teachers. The result showed that preschool teachers have the knowledge to discover normbreaking behavior among children in preschool. The preschool teachers do not have knowledge regarding risk- and protective factors for normbreaking behavior, but the writers identify them to work according to the risk- and protective factors that are presented in earlier literature. Additionally, preschool teachers are well aware of the course of action to take whenever they discover a child with normbreaking behavior. Lastly, the preschool teachers believe it to be a part of their task to discover children with normbreaking behavior, and to work practically with risk- and protective factors to prevent these children from having a negative behavioral development.

<p>This thesis describes how social work language practice circulates around the implementation process of an evidence based structured assessment tool – Savry. The purpose is to examine and understand the social workers language practice in a working group that uses this structured assessment tool in their work with youth. The purpose is also to look for dimensions of identity in terms of discourse. The ontological viewpoint is post-structuralism where language is in focus. The theoretical framework is discourse theory based upon the work of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. This theory is used as a basis of the creation of an analytical toolkit which emphasises the concept chains of equivalence and nodal points. The study is based upon qualitative interviews with social workers in a group in the social services for children and youth, who uses the evidenced based structured assessment tool - Savry. The study concerns the structuring around two identities. Theese identities circulate around the nodal point “knowledge” and defines it in two different ways through chains of equivalence. One of the identities equivalates scientific research to the nodal point knowledge, the other equivalates the unique experience to the same nodal point. Theese identities seames to be the result of a hegemonic strategy articulated by one of the two. The purpose of the strategy seams to be the incorporation of as many discursive elements as possible into one dominating discourse. This is also done through the principal exclusion of certain discursive elements, witch is the characterisation of power in discursive theory. The character of the struggle for dominance is not equal. It is instead characterised by the expansion of the chains of equivalence by the scientific knowledge based identity to incorporate discursive elements form other discourses. This is identified as a hegemonic strategy with the purpose of organising consent around the definition of the concept of knowledge and its consequences for social work practice.</p>

This thesis describes how social work language practice circulates around the implementation process of an evidence based structured assessment tool – Savry. The purpose is to examine and understand the social workers language practice in a working group that uses this structured assessment tool in their work with youth. The purpose is also to look for dimensions of identity in terms of discourse. The ontological viewpoint is post-structuralism where language is in focus. The theoretical framework is discourse theory based upon the work of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. This theory is used as a basis of the creation of an analytical toolkit which emphasises the concept chains of equivalence and nodal points. The study is based upon qualitative interviews with social workers in a group in the social services for children and youth, who uses the evidenced based structured assessment tool - Savry. The study concerns the structuring around two identities. Theese identities circulate around the nodal point “knowledge” and defines it in two different ways through chains of equivalence. One of the identities equivalates scientific research to the nodal point knowledge, the other equivalates the unique experience to the same nodal point. Theese identities seames to be the result of a hegemonic strategy articulated by one of the two. The purpose of the strategy seams to be the incorporation of as many discursive elements as possible into one dominating discourse. This is also done through the principal exclusion of certain discursive elements, witch is the characterisation of power in discursive theory. The character of the struggle for dominance is not equal. It is instead characterised by the expansion of the chains of equivalence by the scientific knowledge based identity to incorporate discursive elements form other discourses. This is identified as a hegemonic strategy with the purpose of organising consent around the definition of the concept of knowledge and its consequences for social work practice.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur skolkuratorer tänker kring användningen av metoder i det skolkurativa arbetet. Utifrån studiens syfte ville jag ta reda på vilka metoder använder de intervjuade skolkuratorerna i sitt arbete, hur de ser på kunskapskällor vid val av metod samt hur de ser på behovet av fortbildning kring metoder. Studien har en kvalitativ ansats som bygger på fem intervjuer med fyra skolkuratorer i grundskolan och en skolkurator på en gymnasieskola från tre städer i Sverige. Huvudresultaten i studien visar att skolkuratorer använder olika typer av metoder som används med syfte att driva deras skolkurativa arbete framåt, dessa är; samtalsmetoder såsom MI, behandlande metoder såsom KBT och olika metodprogram såsom ABC som används vid konflikthantering. Dock framgår det även att man som skolkurator har ett tankesätt som gör att man tillämpar dessa metoder på ett oreflekterat sätt genom att man går på magkänsla, blandar metoder samt provar sig fram utan att ha koll på metodernas effekter. Resultatet av studien visar även att man tycker att forskning som kunskapskälla vid val av metod är viktig och man uppger att man arbetar i en evidensbaserad praktik som enligt dem är eftersträvansvärt men enligt deras berättelser framgår det inte i praktiken. Dels beror det på bristen av reflektion över metoders effekter samt att man väljer att inte ta sig tid till fortbildning kring metoder, vilket en evidensbaserad praktik kräver då man ska ha en medvetenhet kring vilka metoder man använder och vilka effekter de har. Detta tankesätt kan utgöra en risk för utvecklingen hos den berörde eleven. Slutligen visar resultatet av studien att arbetsgivare inte uppmuntrar till fortbildning kring metoder såsom skolkuratorerna önskar, men samtidigt uppger skolkuratorerna att det handlar om en prioriteringsfråga där man tänker att eleven går före behovet av kunskap kring de metoder som man använder i det skolkurativa arbetet. / The aim of the study is to gain an increased understanding of how school counselors think about the use of methods in the school-based work. Based on the purpose of the study, I wanted to find out what methods the interviewed school counselors use in their work, how they look at sources of knowledge in the choice of methods and how they look at the need for further training on methods. The study has a qualitative approach based on five interviews with four school counselors in elementary school and a school counselor at a secondary school from three cities in Sweden. The main results of the study show that school counselors use different types of methods used to drive their school-based work forward, these are; Call methods such as MI, treatment methods such as KBT and various methodologies such as ABC used in conflict management. However, it is also apparent that, as a school counselor, you have a mindset that allows you to apply these methods in an unexplored way by feeling in the mood, mixing methods and trying out without looking at the effects of the methods. The result of the study also shows that research as a source of knowledge in choosing a method is important and it is stated that one works in evidence-based practice which, according to them, is desirable, but according to their stories, it does not appear in practice. This is partly because of the lack of reflection on the effects of methods, and that one chooses not to take time for further training on methods, which an evidence-based practice requires when you have an awareness of the methods used and the effects they have. This approach may pose a risk to the development of the pupil concerned. Finally, the results of the study show that employers do not encourage further education on methods that the school counselors had desired, but at the same time, the school counselors state that it is a priority issue, thinking that the student goes before the need for knowledge about the methods used in school-based work.

The effect of aphasia varies across patients and consequently their rehabilitation needs may differ. Access to participation in today’s information society requires good reading skills and this should be considered in a patient's rehabilitation plan. However, there are currently no guidelines available regarding the treatment of acquired reading impairments following stroke. The national guidelines for stroke rehabilitation states that speech and language intervention should be given when necessary and requested. There are currently no national guidelines for aphasia treatment that target specific language functions. The current study aims to gather and review the evidence of reading interventions for people with aphasia. A systematic search was made in medical databases to gather relevant studies. A quality review was conducted for the 19 studies found and information about the different methods used for therapy was gathered. This was followed by an evidence evaluation of each method. Although most studies demonstrated positive results, only 3 out of 13 methods were found to have a moderate to high evidence base. The majority of the methods were supported by single-case studies or lacked in quality, making it difficult to draw any conclusion about whether those methods are suitable to use in the clinic. This result also reflects the focus of the evidence grading system (GRADE) on study design and questions arose of its suitability for this type of aphasia research. / Bakgrund: Afasi efter stroke är en symptomdiagnos som innebär språknedsättning av varierande grad och omfattning. Rehabiliteringen för personer med afasi (PMA) ska vara individanpassad och logopedisk intervention ska erbjudas vid behov.  Lässvårigheter är en begränsande nedsättning som kan bidra till att PMA blir mer beroende av sin omgivning. Idag saknas riktlinjer för läsbehandling vid afasi efter stroke och en översikt av existerande evidensbaserade metoder behövs för klinisk verksamhet. Syfte: Studiens syfte var att genom en systematisk litteraturöversikt sammanställa evidensen för behandlingsmetoder vid nedsatt läsförmåga och läsförståelse hos PMA efter stroke. Metod: En systematisk litteratursökning gjordes i utvalda databaser och 19 studier identifierades för kvalitetsgranskning. Metoderna som användes i studierna sammanställdes och en evidensgradering utifrån GRADE-systemet utfördes. Resultat: 13 metoder identifierades varav 3 metoder, Phonomotor Treatment (PMT), Semantic Feature Analysis (SFA) och tekniskt hjälpmedel som läsbehandling, ansågs ha måttligt till starkt vetenskapligt underlag. Resterande metoders vetenskapliga underlag bedömdes som otillräckliga. Slutsats: Positiv behandlingseffekt sågs överlag i samtliga metoder men begränsningar i antalet studier, deltagarantal och studiernas utförande sänkte evidensgraderna. Resultatet angående användning av metoderna PMT och SFA, med starkast evidensgradering, ifrågasätts då det präglats av evidensgraderingssystemets inriktning på studiers design.  Metoderna anses även behöva mer forskningsstöd för att kunna bedömas som lämpliga behandlingsmetoder i klinisk verksamhet.

Studien har som syfte att tolka och förstå det som pågår i lärarens vardag med hjälp av komplexitetsteorier. Komplexitetsteorier utgör de specifika delarna i komplexitetstänkande som är en resurs för att diskutera relationen mellan skolan som komplext system, vetenskaplig grund och evidens. En förståelse bestående av att lärares vardag är mång- och tvetydig till dess innehåll är väl känt och beskrivet genom exempelvis framställningar av vad en lärares görande består av. För att tolka lärarens vardag är komplexitetsteorier inte vanligt förekommande. Komplexitetsteorier studerar mönster av självorganisering och det pågående med fokus på relationer. Komplexa system är icke-linjära och kausaliteten är cirkulär. Intentionen med komplexitetstänkande är att beskriva, tolka och förstå mönster av komplexitet. För att visa på en helhet och mönster har studien en narrativ ansats. Ett narrativt förhållningssätt ligger nära vardagens hantering av en rad paradoxer där det kända och okända samtidigt förekommer. För att samla in rika berättelser om lärarens vardag användes kvalitativa intervjuer som metod. Resultat visar på att det är det mångsidiga innehållet i relationerna som bland annat skapar komplexiteten i lärares vardag. Lärarens vardag består av många delar och ett komplexitetstänkande sätter fokus på att sätta ihop delarna till helhet och se mönster. Resultatet visar också på att en rad olika paradoxer måste hanteras. I berättelserna framträder hur lärarna hanterar en rad olika processer i relationen mellan kontroll och icke-kontroll, mellan på förhand det kända och okända där överraskningar är en del av vardagen, en del av interaktionen mellan människor. I en evidensbaserad praktik framträder att lärarens hantering av en rad paradoxer begränsas eftersom idén om evidensbaserad praktik innebär generaliserbara metoder där utfallet anses vara givet. Komplexitetstänkande innebär att det ställs andra krav på användning av vetenskaplig grund. Aktörer som rektorer, huvudmän och Skolverket bör i utformning av stöd till skolor inkludera tanken om att praktiken är ett komplext system. / The purpose is to use complexity theories to describe, interpret and understand teacher's everyday life. An everyday life where the predictable and the unpredictable exist in parallel. In relation to the teacher's everyday life and complexity theories, scientific basis and evidence are discussed. To show a cohesive complexity, the study has a narrative approach. A narrative approach is close to the structure of everyday life where the known and the unknown exist in symbiosis. To collect rich stories about the teacher's everyday life, qualitative interviews were used as a method. The result shows the circular causality that exists in non-linear systems. The teacher's everyday life contains many different processes that create a high degree of complexity. Some key processes are communication, relationships and complexity that are closely linked. Words that have in common the local interaction that includes the social as well as material things where there are possibilities of action. It is the multilateral job description that, among other things, creates the complexity of teachers' everyday lives. Structures and routines are important in order to be able to reduce the complexity of everyday life to a certain extent. Further on to deal with the paradox between control and non-control. Based on complexity theories, structures must contain the opportunity to be interpreted, adapted and translated to the practice. The school is a non-linear system and evidence-based practice is based on a linear system. In order to be able to interact with the practice, government investment in school to increase a more scientific ground. One of these projects is called, “läslyftet”. These projects need to take into account the processes and the unique in the practice. The study's contribution is to use complexity theories to show other perspectives on how change can take place in school. Specifically, how scientific basis and evidence can interact in the complex practice. Furthermore, show how complexity theories can help to make it possible to find new paths to development within school.

This qualitative study explores how staff at a group home for young adults with intellectual disabilities describe their work and the opportunities and obstacles they experience during everyday work with the residents. The data in the study consists of four semi-structured interviews with staff at a newly established group home. From the perspective of implementation research and a selection of key factors, staff stories are analyzed and a discussion of the prerequisites for implementing a new way of working is discussed. The results of the study show that the staff are committed and express that they want to strengthen the living conditions of the residents, but also that staff practice is multifaceted and that staff respond to the needs of the residents in different ways. Introducing a new way of working does not directly mean that the work will change or improve, but based on comparing staff's stories to key factors in implementation research, it is reasonable to assume that there are good opportunities for the implementation of a new way of working to be succesful. / I denna kvalitativa studie undersöks hur personal, på en gruppbostad där det bor unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, beskriver sitt arbete och vilka möjligheter och hinder de möter i det vardagliga arbetet tillsammans med det boende. Studiens empiri består av fyra semistrukturerade intervjuer med personal från på en nyetablerad gruppbostad som ska införa ett nytt arbetssätt. Utifrån ett implementeringsperspektiv och ett antal framgångsfaktorer har personalens berättelser analyserats och en diskussion över förutsättningar att implementera ett nytt arbetssätt har förts. Studiens resultat visar att personalen är engagerade och uttrycker att de vill bistå och stärka de boende, men också att arbetet är mångfacetterat och att personalen har olika sätt att bemöta de boendes behov. Att införa ett nytt arbetssätt innebär inte direkt att arbetet kommer att förändras eller förbättras, men utifrån personalens berättelser som jämförts med framgångsfaktorer inom implementeringsteori kan det tolkas finnas goda förutsättningar att implementeringen av det nya arbetssättet kan bli framgångsrik. / Active support – ett arbetssätt för inflytande och ökad delaktighet för personer med intellektuell funktionsnedsättning på gruppboende

Bakgrund: Avlägsnandet av visdomständer är ett av de mest frekventa ingreppen på oralkirurgiska kliniker och det har uppskattats att det årligen extraheras 100 000 visdomständer i Sverige. Majoriteten av operationerna utförs med indikation men i många fall sker den i profylaktiskt syfte. Profylaktiskt avlägsnande innebär en borttagning av visdomstanden innan patologi uppstår. Denna åtgärd är än idag mycket omdebatterad eftersom det handlar om tänder där patienten varken uppvisar symtom eller patologi. Inför beslutet att ta bort en visdomstand måste bl. a. faktorer som riskerna med en operation, tandens position och täckningsgrad samt kostnaderna för patienten och samhället övervägas.Syfte: Mot denna bakgrund har syftet för denna litteraturstudie varit att undersöka om det i litteraturen finns evidens för att ta bort visdomständer i underkäken i förbyggande syfte.Metod: Studien baseras på en litteratursökning med hjälp av elektroniska databasen PubMed samt referenskomplettering efter granskning av studierna. Dessutom tillkom en granskning av riktlinjer och rekommendationer i flera europeiska länder. Resultat och konklusion: Sökningen omfattar 26 studier däribland en randomiserad kontrollerad studie. Slutsatsen av denna litteraturgenomgång är sammanfattningsvis att det finns för lite evidens för att bedöma om visdomständer i underkäken ska avlägsnas i förebyggande syfte eller inte. För att få svar på denna fråga krävs det fler prospektiva och longitudinella studier av behandlingsalternativen, gärna RCT. Även studier som undersöker naturalförloppet av visdomständer är önskvärda. En kontinuerlig uppföljning av asymtomatiska visdomständer anses för närvarande som det bästa behandlingsalternativet.

Föreliggande uppsats behandlar debatten om hur den svenska skolan ska evidensbaseras på bästa sätt. Olika former av evidensdefinitioners lämplighet för tillämpning inom utbildningsområdet utgör således fokus i uppsatsen och undersöks med hjälp av två svenska tvärvetenskapliga antologier och en svensk fenomenologisk doktorsavhandling. Huvudsakligt fokus läggs på utrönandet av det så kallade Cochrane-formatets lämplighet. Detta som en följd av att dess evidensdefinition förfäktas av OECD, en inflytelserik part i debatten, och att det visat sig vara en populär evidensdefinition hos politiska makthavare, bl. a. i Danmark. Utrönandet av Cochrane-formatets lämplighet för utbildningsområdet inleds genom en redogörelse för hur Cochrane-formatet växt fram som ett svar på bristen av metodologisk stringens inom sjukvården, en brist som äldre metoder, så som registerstudier och klinisk epidemiologi, visat sig inkapabla att hantera. Därefter definieras särarten i Cochrane-formatets evidensdefinition; randomiserade kliniska prövningar och metaanalyser och systematiska översikter av dessa. Dess lämplighet undersöks sedermera utifrån tre lämplighetskategorier; ändamålsenlighet, implementerbarhet och trovärdighet. Undersökningen visar på att betydande problematik föreligger i relation till Cochrane-formatets lämplighet för det svenska utbildningsområdet. Detta främst som en följd av dess reduktionistiska fokus på metodologisk stringens. Uppsatsen redogör för, och problematiserar, efter detta den mångfald av alternativa evidensdefinitioner som uppstått som ett svar på kraven på evidensbaserad praktik. Också denna mångfald av alternativ visar sig uppbära betydande problem. Detta främst som en följd av dess ambivalenta fokus på praktisk relevans. Efter detta undersöks litteraturens förslag på lösningar på Cochrane-formatets reduktionism och ambivalensen i mångfalden av alternativa evidensdefinitioner, vilka visar sig landa i en uppfattning om att problemet ska lösas genom en balansakt mellan metodologisk stringens och praktisk relevans genom modifierade varianter av critical appraisal som möjliggör ett beaktande av för- och nackdelar i den professionella praktiken. Slutligen diskuteras rimligheten i litteraturens resonemang och följderna av dess begränsningar. I diskussionen framställs själva idén om konkreta och enkla evidensdefinitioner som den faktor som förhindrar framväxten av den evidensbaserade skolan. Utifrån detta landar uppsatsen slutligen i en slutsats om att det finns ett behov av blocköverskridande politisk enighet i relation till skolan samt tvärvetenskapliga samarbeten mellan forskningsparadigm och yrkesverksamma lärare i syfte att utarbeta möjligheter för lärare att evidensbasera sitt arbete utifrån dess kontextuella förutsättningar, oberoende av de ideologiska och paradigmatiska maktförhållanden som råder.