Authors: Julia Berghällen och Isabelle Österström. Title: The social services work for children who have parents with substance use- disorders. Supervisor: Johan Billsten. Assessor: Torbjörn Forkby. The purpose of this study was to provide an increased knowledge and understanding of how social workers work with children whose parents have a substance use disorder. The background to this study is that a large number of children live with parents who don't have the ability to care for them because of their disorder. Despite the parents lack of abilities to nurture and protect the child, the family or the individuals in the family don't always get the help and support that they are in need for by their surroundings. There is a perception that the social workers ability to help the children is affected by laws and regulations as well as by the structures of the system. The study was conducted by using a qualitative method, where six interviews were made with social workers from two different departments children, and adults. The interviewees were from two different municipalities. The interviewees were selected through a strategic selection where we only selected the profession area to social workers. The study was analyzed on the basis of three theoretical points, thematic analysis, hermeneutics and system theory. The results of the study are for the most part consistent with previous research. The most prominent results from the study are the importance of the social workers competence to utilize their abilities regarding interacting and cooperating. But also, being able to work within the structures regarding laws and regulations, and being able to see individuals as individuals in different systems.

Experiences of bureaucracy in courts have been a bit controversial in previous research. There are contradictions about how bureaucratised the courts are in Sweden and what the consequences are. On the other hand, is bureaucracy claimed to run the risk of unethical proposals being made and the official to prevent it, but on the other hand that the courts are not bureaucratic but rather superfluous. Another study is for bureaucracy where it is considered that unclear regulations makes the work difficult. The study is intended to investigate further what it looks like in the district Court of Sweden, in order to provide a perspective on how the officials themselves experience it, in order to increase the understanding of what the organizational form should be. Since there are contradictions, it is interesting to investigate it.

In cases where children and youths are in need of support from various activities in order to have their needs met, authorities shall collaborate towards the common goal: the child’s best interests. The concept lacks an unambiguous definition and professionals should make decisions adjusted to the child’s individual needs. Within the Mobile team, which is an interprofessional form of collaboration between the school and social services, the different professional groups could be characterized by different perspectives. This may lead to different interpretations which can pose a challenge to agree on a joint decision for the child’s best interests. The study is based on a qualitative approach through semi-structured interviews with six professionals within a mobile team. The theories used to analyze the empirical material is collaboration theory and theory about discretion in decision making. Several noteworthy results were find. The mobile team work early and preventive both generally and with more concrete interventions for the child’s best interests. The work within collaboration can be divided into resourse-, information- and knowledge exchange which creates the opportunity to get at better overall picture of the child. Further, to work for the child’s best interests the mobile team focuses on school, spare time and family, as different areas that are important for the child. Their approach is also characterized by understanding and supporting individual needs. Finally, there are factors that need to be considered to fulfil a successful collaboration. For example, the professionals must be aware of each other’s duties, roles, activities and regulatory systems.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om biståndshandläggares arbete inom äldreomsorgen har förändrats i samband med utskrivningsprocessen från sjukhus mot bakgrund av den nya lag som tillkom januari 2018, lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Vi har velat synliggöra vilka förändringar av arbetet som skett i och med att lagändringen trädde i kraft, vad dessa i praktiken inneburit för biståndshandläggarna i arbete med äldre samt undersöka vad de upplever sig behöva för hanteringen av detta. Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet består av totalt åtta intervjuer med yrkesverksamma socionomer inom biståndshandläggning äldreomsorgen vid en stadsdelsförvaltning belägen i Stockholms kommun. Det insamlade materialet har analyserats genom användningen av en perspektivanalys och analysschema av Håkan Jönson. Vidare har vi analyserat våra resultat utifrån Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och även använt oss av teoretiska begrepp som handlingsutrymme och makt. Resultatet av studien visar att det finns flera bakomliggande faktorer som påverkar biståndshandläggarnas upplevelser av sin yrkesroll utifrån den nya lagändringen, en har medfört ett förändrat arbetssätt och bland annat ställt krav på en högre grad av effektivisering i deras arbete. Respondenterna uttrycker att arbetssättet blivit mer akutstyrt, kravfyllt och de har svårigheter att förfoga över sin egen arbetstid vilket leder till att utskrivningar prioriteras framför hembesök och uppföljningar som därmed skjuts upp. Vidare framgår att det har blivit en sämre kvalité i arbetet då biståndshandläggarna pressas till att arbeta bakvänt i handläggningen till följd av bristande och uteblivna ADL-bedömningar (aktiviteter i det dagliga livet) från vårdens sida och de förkortade handläggningsdagarna i samband med utskrivningsprocessen. Biståndshandläggarna påverkas av stress i arbetet då tempot avsevärt har ökat vilket kan leda till felaktigheter i handläggningen och i förlängningen en känsla av otrygghet och rättsosäkerhet för den äldre. / The purpose of this study has been to investigate how the work of care managers has changed in connection with the discharge process from hospital against the background of the new law that was added in January 2018, Law (2017:612) on collaboration during discharge from inpatient health care. We wanted to make visible the changes to the work that took place as a result of the change in law coming into force, what these meant in practice for the care managers, and to examine what they feel they need to handle this. The study has a qualitative approach and the empirical material consists of a total of eight interviews with professional care manager in the field of elderly care assistance at a district administration located in Stockholm municipality. The collected material has been analyzed through the use of a perspective analysis and analysis scheme by Håkan Jönson. Furthermore, we have analyzed our results based on Michael Lipsky's theory of the street-level bureaucrats and also used theoretical concepts such as discretion and power. The results of the study show that there are several underlying factors that affect the care managers experiences of their professional role based on the new law change, one has brought about a changed way of working and, among other things, set demands for a higher degree of efficiency in their work. The respondents express that the way of working has become more urgent, full of demands and they have difficulties managing their own working hours, which leads to discharges being prioritized over home visits and follow-ups, which are therefore postponed. Furthermore, it appears that there has been a lower quality in the work as the care managers are pressured to work backwards in the processing as a result of insufficient and absent ADL assessments (activities in daily life) from the care side and the shortened processing days in connection with the discharge process. The care managers are affected by stress at work as the pace has increased significantly, which can lead to errors in the processing and, by extension, a feeling of insecurity and legal uncertainty for the elderly.

Bakgrund & problem: Controllerfunktionen är i litteraturen ett omtalat ämne och det finns delade meningar om vad funktionen bör innefatta och hur utvecklingen sett ut. Det saknas däremot studier som undersöker hur funktionen samspelar med ledningens behov samt huruvida det kan uppstå spänningar mellan funktion och behov. Det är relevant att studera eftersom vi vet att det förekommer en agent-principalrelation i offentlig sektor men inte huruvida det kan kopplas till controllern och ledningen. Det medför att det finns en kunskapslucka att fylla avseende balansgången mellan funktion och behov samt spänningar när dessa kolliderar. Syftet: Syftet med studien är att studera controllers funktion i relation till ledningens behov för att kunna ta reda på vilka spänningar som kan uppstå när funktion och behov inte samspelar för att kunna förstå hur controllers balanserar kraven utifrån ledningens behov. Metod: För genomförande av studien har en kvalitativ forskningsansats applicerats. För att besvara frågeställningarna och syftet med studien har en intervjustudie genomförts med tio olika controllers och sex individer från ledningen i totalt sju olika svenska myndigheter. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer och är uppbyggd utifrån fyra huvudsakliga avsnitt: teoretisk referensram, empiriska data, analys och slutligen resultat & slutsats. Den teoretiska referensramen beskriver controllers funktion inom de fyra arbetsområdena: informationshantering, planering & uppföljning, riskhantering samt strategiskt beslutsfattande. Empiriska data har sammanställts genom en omfattande empirigenomgång med fokus på controllers uppfattning samt ledningen uppfattning utifrån controllers fyra arbetsområden. Syftet med avsnittet är att skapa förståelse för controllers och ledningens uppfattning. Vidare presenteras analysavsnittet som avser att beskriva hur begreppsparet, funktion och behov, samspelar med varandra samt att identifiera spänningar. Slutligen konkluderas studiens resultat i ett slutsatsavsnitt för att besvara frågeställningarna. Slutsats: Studien konkluderar att spänningar kan uppstå mellan controllerfunktionen och ledningens behov när begreppsparet inte matchar varandra. De främsta spänningarna som identifierats är: agent-pricnipalproblematik, egenintresse, informationsasymmetri samt olika uppfattningar om funktionens innebörd. Vidare kan slutsatsen dras att controllern balanserar funktion gentemot ledningen. Balansering görs främst genom tydlig kommunikation, frekvent dialog samt ömsesidiga förväntningar. / Background & problem: The controller function is a discussed topic in the literature and there are divided opinions about what the function should include and how the development has looked. However, there is a lack of studies that examine how the function interacts with the management's needs and whether tensions can arise between function and needs. It is relevant to study because we know that there is an agent-principal relation in the public sector but not whether it can be linked to the controller and management. This means that there is a knowledge gap to be filled regarding the balance between function and needs and tensions when these collide. Purpose: The purpose of this study is to study the controller's function in relation to management's needs to find out what tensions can arise when function and needs do not work together in order to understand how the controller balances the requirements based on management's needs. Method: For the implementation of the study, a qualitative research approach has been applied. To answer the research questions and the purpose of the study, an interview study has been carried out with ten different controllers and six individuals from management in seven different Swedish authorities. The interview study has been conducted with semi-structured interviews and is structured based on four main sections: Theoretical reference frame, empirical data, analysis and finally conclusion & results. The theoretical reference frame describes the controller's function within the four work areas: information management, planning & control, risk management and strategic decision-making. The empirical data has been compiled through an extensive empirical review with a focus on the controller's perception of the management in contrast based on the controller's four work areas. The purpose of the section is to create an understanding of the controller's and management's view. Furthermore, the analysis section is presented, which intends to describe how the pair of concepts: function and need, interact with each other and to identify tensions. Finally, the results of the study are concluded in a conclusion section to answer the research questions. Conclusion: The study concludes that tensions can arise between the controller function and management's needs when the pair of concepts do not match each other. The main tensions identified are agent-principal problem, self-interest, information asymmetry and different perceptions of the function's meaning. Furthermore, the conclusion can be drawn that the controller balances its function against management needs. Balancing is mainly done through clear communication, frequent dialogue, and mutual expectations.

Kommunen är huvudman för äldreomsorgen vilket innebär att organisationen är politiskt styrd. Att arbeta som första linjens chef inom äldreomsorgen är därmed ett komplext uppdrag där flera olika perspektiv konstant måste tas i beaktning. Första linjens chefer inom äldreomsorgen har krav på sig både uppifrån och nedifrån vilket kan skapa lojalitets konflikter. Förstalinjens chef står i direkt kontakt med den operativa verksamheten och dem verksamheten är till för (brukarna). Brukarnas och personalens intressen ska därmed pareras gentemot organisationens intressen och krav och det finns en relevans i att titta på hur eventuella lojalitetskonflikter hanteras och vilket handlingsutrymme första linjens chef har. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur första linjens chefer upplever lojalitetskonflikter mellan verksamhetens uppdrag och arbetsgivaransvaret samt vilka strategier de använder i handlingsutrymmet. Studiens design var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i två huvudkategorier vilka var att leda genom lojalitet och att våga handla. Informanterna ansåg att deras lojalitet låg hos arbetsgivaren och att deras uppgift var att implementera politikers och lednings beslut. Informanterna var samtidigt tydliga med att brukarnas bästa kommer i första hand. De prioriterade och ignorerade vissa beslut utifrån om de kunde se ett tydligt syfte med arbetsuppgiften eller inte. Från NPM och detaljstyrning till dagens fokus på tillits- och värdebaserad styrning menar författarna att det är viktigt med chefers etiska kompetens eftersom de enligt denna studie verkar genomföra beslut baserat på om de själva finner syfte och värde i verksamheten de leder. / Swedish elderly care is a politically controlled organizationwith the municipality as principal. Working as a first-line manager in elderly care is thus a complex task where several different perspectives must constantly be taken into account. First-line managers have demands on them both from above and below, which can create loyalty conflicts. The first-line manager is in direct contact with the operational activities and those the activities are for (the users). The interests of the users and the staff must be balanced against the interests and demands of the organization and the reis a relevance in looking at how potential conflicts of loyalty are handled and what margin for manoeuvre the first-line manager has. The purpose of the essay was to investigate how first-line managers experience loyalty conflicts between the organizations mission and the employer's responsibility and which strategies they use in the margin for manoeuvre. The design of the study was a qualitative interview study with semistructured questions and the material was analyzed using qualitative content analysis. The data analysis resulted in two main categories which were leading through loyalty and daring to act. The informants believed that their loyalty lay with the employer and that their task was to implement the decisions of politicians and management. At the same time, the informants were clear that the best interests of the users come first. They prioritized and ignored certain decisions based on whether or not they could see a clear purpose for the work task. From NPM and detailed management to today's focus on trust and value-based management, the authors believe that managers' ethical competence is important because, according to this study, the managers seem to implement decisions based on whether they themselves find purpose and value for their operation unit.

This master essay starts with the author having an encounter with two 14-years old boys who claim that they are Nazis. In a school project where the pupils made films about norms in the society they made a film with a clearly racist and homophobic message. As a freelance artist the author was a part of a school development program in aesthetic learning, and the assignment in the actual school was supposed to teach the pupils about norms and how they effect people on an everyday basis. All the films fulfilled this purpose, but the actual film did something more: it revealed the zerotolerance rule in this particular school as a norm that silenced not only these boys, but also any pupil having a different opinion than the teachers. The situation described took place in a classroom in primary school in the area of Stockholm some years ago and even though the film was never shown to anybody that could be offended except the author herself, the author left the school with a feeling of total failure, and two questions craving for answers: Why couldn’t she, nor the teachers, find the time and space to meet the boys, taking their invitation to discuss the zere-tolerance-norm seriously? And what role did the fact that the school had a “zero-tolerance-for-racism rule” play in the cultivation of the boy’s feelings of exclusion and in the way the teachers treated their obvious need for recognition as sane and (soon-to-be) grown up men? Using Hannah Arendt’s ideas of action as the fundament of the investigation, the author poses questions about what space for action there is in the daily work of a teacher today, but also what happens when there is no room for action, when we become the blind administrators of homo faber. The method of the study includes 1) a dialogue seminar with teachers from elementary school, 2) examples and reflections from the author’s own teaching practice at the teacher education and 3) a philosophical investigation focusing on the concepts of aesthetic experience, aesthetic learning, not-knowing and unlearning. In dialogue with Sarah Ahmed, John Dewey, Hans-Georg Gadamer, Maurice Merleau-Ponty, Jacques Rancière, Cusanus and Jonna Bornemark, she further tries to understand what role the film, as an aesthetic experience, played in the example with the Nazi boys. Is there a radical possibility in art that can create space for action in Arendt’s sense? Further, in dialogue with the poet Wiszlava Szymborska, the clown Nalla Laanela, and two novelists; Rachel Cusk and Albert Camus, she tries to understand the possibilities that lie within aesthetic learning when it comes to re-thinking the role of the teacher aiming for a sustainable approach to teaching and learning in a society where teachers work themselves sick. / I inledningen till denna masteruppsats möter författaren två fjortonåriga pojkar som säger att de är nazister. I ett skolprojekt där eleverna skulle göra kortfilmer som gestaltade samhällsnormer gjorde de här pojkarna en film med ett tydligt rasistiskt och homofobiskt budskap. Författaren hade, i egenskap av frilansande konstnär inom skolutvecklingsprogrammet Skapa och Lära, uppdraget att leda eleverna i arbetet med filmerna och syftet var att eleverna skulle lära sig något om de olika normer som påverkar oss människor varje dag. Alla filmer uppfyllde syftet, men denna film gjorde något mer: den fick den här specifika skolans noll-tolerans-mot-rasism-regel att framstå som en norm som tystade inte bara de här två pojkarna, utan alla elever med –ur lärarnas perspektiv -avvikande åsikter. Den ovan beskrivna situationen utspelade sig i ett klassrum i Stockholmsområdet för ett antal år sedan och även om filmen aldrig visades för någon som hade kunnat ta illa upp –förutom författaren själv –lämnade författaren skolan med en känsla av totalt misslyckande och två frågor ringande i öronen: Varför kunde inte hon, och ingen av lärarna i skolan, ta sig tid att möta pojkarna genom att ta deras inbjudan till samtal om noll-tolerans-normen på allvar? Och vilken roll spelade det faktum att skolan hade en noll-tolerans-mot-rasism-regel i kultiverandet av pojkarnas känslor av exkludering och i lärarnas hanterande av deras uppenbara behov av erkännande som sunda, snart vuxna unga män? Med utgångspunkt i Hannah Arendts idéer om handlandet ställer författaren frågor om vilket handlingsutrymme lärare i dagens skola har, men hon undersöker också vad som händer när det inte finns något handlingsutrymme, när läraren blir en blind administratör, en homo faber. Metodologiskt använder sig författaren av 1) ett dialogseminarium med lärare från grundskolan, 2) exempel och reflektioner från hennes egen lärarpraktik, och 3) en filosofisk undersökning med fokus på begreppen estetisk erfarenhet, estetiska lärprocesser, icke-vetande och av-lärande. I dialog med Sarah Ahmed, John Dewey, Hans-Georg Gadamer, Maurice Merleau-Ponty, Jacques Rancière, Cusanus och Jonna Bornemark, försöker hon vidare förstå vilken roll filmen som en estetisk erfarenhet spelade I exemplet med de två nazistpojkarna. Finns det en radikal potential i konstnärliga uttryck som kan skapa handlingsutrymme i Arendts mening? Vidare,i dialog med poeten Wiszlava Szymborska, clownen Nalle Laanela, och två romanförfattare; Rachel Cusk and Albert Camus, försöker författaren utröna vilka möjligheter som kan rymmas i estetiska lärprocesser vad gäller att tänka om (om-tänka) lärarrollen med målet att finna ett hållbart förhållningssätt till undervisning och lärande i ett samhälle där lärare arbetar sig sjuka.

I studien har fyra skolledare verksamma i gymnasieskolan intervjuats. Studien syftar till att utforska skolledares upplevelser och erfarenheter av ledning och samordning av det pedagogiska arbetet genom en interpretativ fenomenologisk analys. I studien framträder tre dimensioner av hur pedagogiskt ledarskap gestaltas i spänningsfältet mellan lärares handlingsutrymme och uppdraget att leda och samordna det pedagogiska arbetet. Dessa dimensioner är förhandling och balansgång mellan att skapa struktur och att ge utrymme till lärarna, att följa en etisk kompass som även verkar förebildande samt dimensionen förändringsarbete. Resurserna som respondenterna använder är den förståelsedrivna undersökande attityden i kombination med värnandet av lärarens handlingsutrymme med förväntan om förändring, reflexivt användande av egna tidigare erfarenheter, tydlighet och uppdragsförankring, struktur och systematiskt kvalitetsarbete. Respondenternas förståelse av uppdraget och hur de gestaltar pedagogiskt ledarskap i de dimensionerna i kombination med de resurser som respondenterna använder tolkas som att det ger professionellt välbefinnande. Det blir en form av vård av skolledar-jaget. / In the study, four secondary principals have been interviewed. The aim of the study is to explore principals’ experiences and perceptions of managing and coordinating educational work through Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). The study reveals three dimensions of how instructional leadership is manifested within the tension between teachers’ autonomy and the mandate to lead and coordinate educational activities. These dimensions include negotiating and balancing the creation of structure with providing space for teachers, adhering to an ethical compass that also serves as a role model, and the dimension of change management. The resources utilised by the respondents are a comprehension-driven investigative attitude combined with safeguarding the teacher’s autonomy with an expectation of change, reflective use of personal past experiences, clarity and mission alignment, and systematic quality management. The respondents’ understanding of their role and how they embody instructional leadership within these dimensions, along with the resources they use, is interpreted as contributing to their professional well-being. This constitutes a form of care for the principal’s self. / <p>Professionsprogram i pedagogik för undervisning, lärande och pedagogiskt ledarskap</p>

The study examines family law secretaries’ descriptions of working with parents and children in matters of custody, residence and contact. In addition, the study intends to shed light on the activities that family law secretaries work with, as well as examine the family law secretaries’ descriptions of the interpersonal meeting between a client and a person in authority. The study is based on semi-structured interviews with seven family law secretaries in southern Sweden. The collected data has been analyzed using a thematic analysis. The study’s theoretical premises are based on Yeheskel Hasenfeld’s human service organizations, Michael Lipsky’s street-level bureaucrats, power according to Michel Foucault and the concept of empowerment. By investigating the family law secretaries’ descriptions of the purpose of the activities informational dialogue, collaborative talks and contract, it emerges that the family law’s ambition is to, as far as possible, prevent parental conflicts from leading to disputes in court. Throughout, family law secretaries highlight the importance of a children's law perspective where the best interests of the child should be taken into account based on the individual and his or her situation. Furthermore, there is a common perception among all family law secretaries regarding the dilemma they face as representatives of an organization and fellow human beings. They describe how they have both a little and a large amount of power at the same time, something that has an impact on the room for action of the family law secretaries. In the study’s discussion reasoning is carried out using previous research and the study’s theoretical premises. Among other things it is discussed how the family law secretaries need to take into account factors at both individual, group and societal level, when it comes to working with families. / Studien undersöker familjerättssekreterares beskrivningar av att arbeta med föräldrar och barn i frågor kring vårdnad, boende och umgänge. Dessutom avser studien att belysa de aktiviteter som familjerätten arbetar med samt undersöka familjerättssekreterarnas beskrivningar av det mellanmänskliga mötet mellan klient och myndighetsperson. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sju familjerättssekreterare i södra Sverige. De insamlade data har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkter bygger på Yeheskel Hasenfelds människobehandlande organisationer, Michael Lipskys gräsrotsbyråkrater, makt enligt Michel Foucault samt begreppet empowerment. Genom att undersöka familjerättssekreterarnas beskrivningar av syftet med aktiviteterna informationssamtal, samarbetssamtal och avtal framkommer att familjerättens ambition är att så långt det är möjligt förhindra att föräldrars konflikter leder till tvister i domstol. Genomgående belyser familjerättssekreterarna vikten av ett barnrättsperspektiv där barnets bästa bör beaktas utifrån den enskilde individen och dennes situation. Vidare förekommer en gemensam uppfattning bland samtliga familjerättssekreterare kring det dilemma de står i som organisationsrepresentant samt medmänniska. De beskriver hur de har lite och mycket makt på samma gång, något som får en inverkan på familjerättssekreterarnas handlingsutrymme. I studiens diskussion förs ett resonemang med hjälp av tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. Det diskuteras bland annat hur familjerättssekreterarna behöver ta hänsyn till faktorer på både individ-, grupp- och samhällsnivå när det kommer till arbetet med familjerna.

This study explores the experiences of the Swedish front-line social workers (socialsekreterare) in the municipal income support unit, Young Adults, monthly assessing the income support applications as well as daily processing the activation programs for young adult clients with mental ill-health combined with social-medicinal vulnerabilities, also referred to as young adults with complex needs. Furthermore, this study aims to illuminate the ever changing conditions of the Swedish welfare state and its underlying driving forces through the lens of the social workers. 9 Semi-structured distance interviews with 11 social workers from 6 municipalities belonging to 5 regions in Sweden, were conducted for the collection of qualitative data. It has been analyzed by the inductive-deductive coding as well as a theoretical frame consisting of concepts such as discretiona and advocacy of M. Lipsky, and reciprocal interaction (Wechselwirkung), form and contents, and call of G.Simmel. The result and analysis show that the rehabilitative approach based on the interactions and relations with the clients, is prevalent through the social workers’ processing of the activation program. It seems to be effective in a dyad, between the social workers and the client while the social workers’ discretion is maximized for the utilization of the agency (unit) activation resources. However, it proved not to be as effective in a triad or more when an extern agent outside of the unit, Young Adults begins to be involved. The tension is a fact and the social workers’ discretion is minimized when they have to process the activation program for the clients who are neither “active enough” to have a job in the ordinary labor market, nor “sick enough” to be eligible for the stately activity compensation (aktivitetsersättning) from the Social Insurance Agency (Försäkringskassan) which heavily relies on the medicinal expertise for its decision making. The social workers’ experience to fail to deliver the best possible results out of the activation programs, and the client relationship built on the rehabilitative approach turns out to be unsustainable, which can indicate the discrepancy between the rehabilitative approach as well as the activation programs, as content, and the unit, Young Adults, as form. Even though the social workers daily carry the ideological as well as the social-political tensions between the medicalization and the activation through the ever changing reality of the Swedish welfare state, their mandate to make an impact on the decision making of the activity compensation program, is rather limited, reflecting the Swedish welfare state’s expectation for the professionalism of the social workers. Rather striking that the social workers, however, confess that they in spite of the pressure of organizational efficiency as well as socio-economic discourse of digitalization undermining the concept of the unit, Young Adults, are not willing to give up the rehabilitative approach for the client’s sake but also to protect their unit, Young Adults, which postulate that they are not the gatekeepers in the agency but the advocate for the clients. In this moment, they also seem to know, and even have the call, the essential, if not mandatory, element needed to be landed in the perfect society of G. Simmel.