Skanska 21 is a student program for university students. The program runs for a year and a half parallel to university studies. It is aimed at those studying a few specific master engineering programs at Lund University, Royal Institute of Technology (KTH), Chalmers University of Technology or Luleå University of Technology. The program consists of a number of program meetings such as company presentations, a boarding school week, rhetoric training and project visits. The aim of the project is to evaluate the Skanska 21 student program. This has been done by conducting a study on how the program is designed, how it is implemented and the results it produces. Finally, some suggestions on how to improve the program have been made. The survey was conducted using interviews and questionnaires to persons within the Skanska 21 management and current and former Skanska 21 students. The theoretical aspects presented in the report focus on the theories of mentoring, experiential learning, employer branding and professional development. The findings show that the formal objectives that have been set for Skanska 21 are met to a large extent. Keywords: Skanska 21, Skanska, student program, trainee, executive recruitment, employer branding, experiential learning, learning, mentoring, professional development.SammanfattningSkanska 21 är ett studentprogram för studenter som bedriver universitetsstudier och pågår i ett och ett halvt år parallellt med studierna. Programmet riktar sig till de studenter som går några få utvalda civilingenjörsprogram vid Lunds Tekniska Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers Tekniska Högskola eller Luleå Tekniska Universitet. Programmet består av ett antal programträffar bestående av bland annat företagspresentationer, en internatvecka, retorikutbildning och projektbesök.Syftet med examensarbetet är att genomföra en fallstudie av studentprogrammet Skanska 21. Detta har gjorts genom en studie av hur programmet är konstruerat, hur det genomförs och vilket resultat det ger. I rapporten finns förslag på förbättringsmöjligheter. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer och enkäter till personer inom Skanska 21:s ledning samt nuvarande och före detta adepter.De teoretiska aspekterna som presenteras i rapporten fokuserar på teorier kring mentorskap, upplevelsebaserat lärande, arbetsgivarvarumärke och kompetensutveckling. Slutsatserna visar att de formella målen som sätts upp för Skanska 21 uppfylls till stor del. / Skanska 21 är ett studentprogram för studenter som bedriver universitetsstudier och pågår i ett och ett halvt år parallellt med studierna. Programmet riktar sig till de studenter som går några få utvalda civilingenjörsprogram vid Lunds Tekniska Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers Tekniska Högskola eller Luleå Tekniska Universitet. Programmet består av ett antal programträffar bestående av bland annat företagspresentationer, en internatvecka, retorikutbildning och projektbesök.Syftet med examensarbetet är att genomföra en fallstudie av studentprogrammet Skanska 21. Detta har gjorts genom en studie av hur programmet är konstruerat, hur det genomförs och vilket resultat det ger. I rapporten finns förslag på förbättringsmöjligheter. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer och enkäter till personer inom Skanska 21:s ledning samt nuvarande och före detta adepter.De teoretiska aspekterna som presenteras i rapporten fokuserar på teorier kring mentorskap, upplevelsebaserat lärande, arbetsgivarvarumärke och kompetensutveckling. Slutsatserna visar att de formella målen som sätts upp för Skanska 21 uppfylls till stor del.

Under våren 2020 konstaterades att coronaviruset Covid-19 är en pandemi. Detta medförde restriktioner inom skolvärlden som innebar en påtvingad förändring att bland annat studie- och yrkesvägledningen nu skulle ske digitalt. Med frågeställningarna ”Hur ser utvecklingen av den snäva och vida digitala vägledningen ut för studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan”, ”Vilka för- och/eller nackdelar ser studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan med digital vägledning?” samt ”Vilka önskemål finns hos studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan kring eventuell kompetensutveckling när det gäller digital vägledning?” är vår förhoppning att vi ska uppnå studiens syfte. Syftet är att undersöka huruvida verksamma studie- och yrkesvägledare på kommunala gymnasieskolor i sju kommuner i norra Sverige anser sig besitta de kompetenser som behövs för att anpassa sig till ett eventuellt nytt arbetssätt med digital vägledning, samt om och i så fall hur detta har utvecklats i samband med Covid-19. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för insamling av data. Vi har analyserat resultatet med hjälp av karriärteorin Social Cognitive Career Theory (SCCT), och dess begrepp upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål. Av denna studie framgår att den snäva vägledningen fungerar relativt väl digitalt, medan den vida vägledningen upplevs som en utmaning. I resultaten lyfts fördelar med digital vägledning som effektivitet och tillgänglighet samt nackdelar som brist på personlig kontakt. Det framgår även att videosamtal föredras framför telefonsamtal bland de studie- och yrkesvägledare vi intervjuat, samt att efterfrågan på kompetensutveckling uppfattas som minimal. Framledes kan informanterna se att en kombination av traditionell och digital vägledning är att föredra, även när det blir möjligt att genomföra mer vägledning på plats. / In the spring of 2020, it was declared that the coronavirus Covid-19 is a pandemic. This led to restrictions in the school generally that meant a forced change that, among other things, career guidance would now take place digitally. With the questions ”What is the development of the narrow and wide digital guidance for career counsellors in upper secondary school?”, ”What advantages and/or disadvantages do career counsellors in upper secondary school see with digital guidance?” and ”What are the wishes of career counsellors in upper secondary school regarding possible competence development in digital guidance?” our hope is that we will achieve the purpose of the study. The aim is to investigate whether active career counsellors at municipal upper secondary schools in seven municipalities in northern Sweden consider themselves to possess the skills needed to adapt to a possible new way of working with digital guidance, and if so how this has developed in connection with Covid-19. A qualitative research method with semi- structured interviews was used for data collection. We have analyzed the results using Social Cognitive Career Theory (SCCT), and its concept of self efficacy, outcome expectations and personal goals. This study shows that the narrow guidance works relatively well digitally, while the wide guidance is perceived as a challenge. Our results highlights benefits of digital guidance such as efficiency and accessibility as well as disadvantages such as lack of personal contact. Other results indicates, among other things, that video calls are preferred to telephone calls by the career counsellors when it comes to career guidance, and that the demand for competence development is perceived as minimal. In the future, the informants can see that a combination of traditional and digital guidance is preferable, even when it becomes possible to implement more face-to- face guidance.

Inom ramen för denna studie undersöks hur organisationer kan behålla personal med hjälp av kompetensutveckling och karriärmöjligheter i samverkan med det psykologiska kontraktet. Vid implementerandet av kvalitativa intervjuer ämnar undersökningen att bidra till ökad kunskap om hur organisationer kan arbeta för att behålla medarbetare. Med hjälp av sex intervjupersoner som alla arbetar inom en specifik organisation har empiri insamlats för att undersöka problemområdet. Resultatet visar bland annat att kompetensutveckling och karriärmöjligheter uppfattades som centrala aspekter för att medarbetare ska stanna kvar inom sin organisation. Därutöver visade resultatet även vikten av att som organisation sätta rätt förväntningar till sina medarbetare för att inte riskera att de slutar inom organisationen. / Within the framework of this study, it was investigated how organizations can retain their staff with the help of competence development and career opportunities to maintain the psychological contract with the employees. When implementing the qualitative interviews, the interview guide aimed to contribute to an increased understanding of how organizations work to retain their competent employees. With the help of six interviews, empirical data has been collected to investigate the problem and research area. The results that have been discovered include that competence development and career opportunities were perceived as central parts for employees to remain within their organization. In addition, the results also showed the importance of setting the right expectations for their employees as an organization, since that could reduce the risk of the employee’s intention to leave the organization.

Syftet med denna studie är att synliggöra lärares och andra aktörers syn på sex- och samlevnadsundervisningen för ungdomar. Frågeställningarna som arbetet syftar till att besvara är: Hur skapas en sex- och samlevnadsproblematik? Och vilka uppfattningar har lärare och andra samhällsaktörer (skolsköterska, barnmorska och folkhälsosamordnare) om ungdomars sex- och samlevnadsundervisning? Det är en kvalitativ studie med en fenomenologisk tolkningsram. Det har gjorts semistrukturerade intervjuer med fem lärare och sex andra aktörer.   I forskningsbakgrunden lyfts faktorer som man genom tidigare forskning sett som bidragande faktorer till en sex- och samlevnadsproblematik. Dessa faktorer är bland annat bristande utbildning, erfarenhet, tid och rum.   Resultatet är att problematiken i sex- och samlevnadsundervisningen består av brist på ämneskunskaper, tids- och rumsbrist, brist på samarbete och meningsskiljaktigheter i vem som bär ansvaret för sex- och samlevnadsundervisningen. I slutet av arbetet jämförs och diskuteras resultatet med tidigare forskning samt vad styrdokumenten säger. Slutsatsen för studien är att tids- och rumsbrist är en allmän problematik som återfinns i stora delar av skolvärlden, bristande ämneskunskaper har uppstått då en stor del av lärarutbildningarna ej undervisat studenterna i området och samarbetsproblematiken har skapats genom en bristande eller obefintlig övergripande plan för området. / The purpose of this study is to make visible teachers and other actors view on education in sex and human relationships for adolescents. The questions that the study aims to answer are: How is a sex and human relationships problematic created? And what are the perceptions of teachers and other social actors (school nurse, midwife and public health coordinator) about adolescent’s education in sex and human relationships? It is a qualitative study with a phenomenological interpretive framework. Semi-structured interviews have been conducted with five teachers and six other actors. In the research background, factors that have been seen in previous research as contributing factors to a sex and human relationship problem are highlighted. These factors include lack of education, experience, time and space.   The result is that the problems in education in sex and human relationships consist of a lack of subject knowledge, lack of time, lack of cooperation and disagreements in who is responsible for education in sex and human relationships. At the end of the work, I compare and discuss the results with previous research and what the governing documents say. The conclusion of the study is that lack of time and space is a general problem that is found in large parts of the school world, lack of subject knowledge has arisen since a large part of teacher educations is not educating students in the subject and cooperation problems have been created by a lack of or non-existent overall plan for the subject.

Studien är en kvalitativ fallstudie avseende att utforska ämnet kompetens och kompetensutveckling i studieobjektet som varit en mindre sektion inom Västra Götalandsregionens förvaltning Regionservice. Covid-19 har påverkat åtskilliga aspekter inom organisationer där många har tvingats ställa om till distansarbete. Studiens syfte har varit att utforskande skapa en djupare förståelse för- samt analysera hur chefer inom studieobjektet arbetat med medarbetarnas kompetensutveckling, då verksamheten ställt om arbetsformen till distans. Chefer har vid djupintervjuer beskrivit arbetet med kompetensutveckling. Målet med studien har också varit att undersöka hur chefer arbetat med kompetensutveckling före respektive under pandemin för att kunna bidra till kunskap om hur chefers arbete påverkats och förändrats av distansarbete. Resultatet visade att en ökad digitalisering och användning av digitala verktyg främjat chefers arbete med medarbetarnas kompetensutveckling vid distansarbete. Därigenom har kompetensutveckling blivit mer flexibelt och tidsbesparande och andelen utbildningar har ökat. Vidare resultat har visat att chefers arbete med kompetensutveckling påverkats och förändrats då arbetsmiljön förflyttats från arbetsplatsen till hemmet. Innan pandemin genomfördes kompetensutveckling fysiskt på arbetsplatsen, vid distansarbete genomfördes det digitalt vilket främjat kompetensutveckling i stort inom studieobjektet och verksamheten. / This bachelor thesis is a qualitative case study with the intention of exploring the subject’s competence and skills development within a smaller section in the study object Västra Götalandsregionen´s administration Regionservice. Covid-19 has affected several aspects within organizations as many have been forced to adapt to teleworking. The purpose of this study has been to investigate, analyse and develop a deeper understanding of how managers within the study object have worked with employee’s skills development during teleworking. Managers have described their work with skills development through in-depth interviews. The purpose of the study has also been to examine how managers have worked with skills development before the pandemic with the purpose of developing knowledge of how managers work has been affected and changed by teleworking. The results showed that 5 increased digitization and the use of digital tools promoted managers' work with employee’s skills development in teleworking. As a result, skills development has become more flexible and timesaving, and the proportion of education has increased. Further results show that managers' work with competence development was affected and changed when the work environment was moved from the workplace to the home. Before the pandemic competence development was carried out physically in the workplace, during teleworking it was carried out digitally, which promoted competence development in general within the study object.

Increasing the access to post-secondary education is a top priority around the world, but still many graduates experience serious challenges in entering the labor market. In Tanzania the issue is prominent and partly associated with the skills mismatch, but also with the imbalance of the number of jobs available in relation to the number of graduates seeking for a job. Skills development is acritical element of all efforts in this challenging area, and therefore a number of organizations has emerged to focus on this, especially in Tanzania. The area has been explored in the literature, but mainly quantitatively on a macro-level. Hence, there is a need of more qualitative research regarding the best practices of organizations focusing on skills development. This thesis therefore aims to investigate how skills development organizations can support graduates in entering the labor market in Tanzania. The thesis is a Minor Field Study, implying that semi-structured interviews with graduates and skillsdevelopment organizations were conducted on-site in Tanzania. Further, hypotheses, regarding challenges that graduates experience when entering the labor market, were formulated and tested through qualitative and quantitative data. The findings imply that the challenges graduates experience can be categorized into three groups: structural, skills and attitude. Skills development organizations can therefore support graduates in entering the labor market by addressing these challenges and adopt measures in three different operations: the planning, the execution and the evaluation of skills development activities. Except for specific actions within each operation, the findings accentuate the importance of incorporating both the graduate and employer perspective, as well as viewing the support as a long-term process, from the first years of studies to obtaining employment. / Att öka tillgången till eftergymnasial utbildning har hög prioritet runt om i världen, men trots att fler utbildas är arbetslösheten bland unga fortfarande ett stort problem. I Tanzania är detta särskilt påtagligt och delvis förknippat med kompetens- och kunskapsbrist, men också med obalansen mellan antalet lediga jobb och antalet utexaminerade som söker jobb. Hur organisationer kan stötta unga i övergången från utbildning till arbetsmarknaden har undersökts tidigare, men då främst genom kvantitativ forskning på makronivå. Därför behövs fler kvalitativa studier om hur organisationer effektivt kan stötta unga personer in på arbetsmarknaden, vilket detta arbete syftar till. Studien har utförts som en mindre fältstudie på plats i Tanzania. Den empiriska data som har använts i studien har samlats in genom intervjuer med studenter och organisationer samt genom ett frågeformulär. De empiriska resultaten kombinerades sedan med litteratur för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visar att utmaningar som utexaminerade studenter upplever kan delas in i tre kategorier; strukturella-, kompetens- och attitydutmaningar. Organisationer kan därför stödja utexaminerade studenter att komma in på arbetsmarknaden genom att möta dessa utmaningar och vidta åtgärder inom tre olika områden: planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter för kompetensutveckling. Förutom specifika åtgärder inom vardera områden, betonar resultaten vikten av att införa både student- och arbetsgivarperspektivet, samt att se stödet som en långsiktig process, från de första studieåren till anställning eller självanställning

Bakgrund: Hälso- och sjukvården är i ständig utveckling. Omorganisering mellan vårdinsatserna leder till mer ansvar för primärvården. Sjuksköterskor förväntas arbeta evidensbaserat, hålla sig uppdaterade och ha kompetens för att kunna utföra sitt arbete. Sjuksköterskors kompetens har större påverkan på patientsäkerheten än bemanningsfrågan. Syfte: Syftet är att kartlägga sjuksköterskors kompetensutveckling inom primärvården; värdet av, påverkan på patientsäkerheten och tiden. Metod: En icke experimentell, tvärsnittsstudie med insamlad data från webbenkäter.  Data analyserades med statistikprogrammet IBM SPSS statistics version 29. Analysmetoderna Spearman bivariat korrelation och Mann-Whitney U-test användes och presenterades med deskriptiv statistik i text, tabeller och figurer. Signifikansnivån var p <0,05. Inklusionskriterierna var sjuksköterskor som arbetade på en regional vård- eller hälsocentral i södra Sverige. Resultat: Sjuksköterskorna hade generellt ingen tid för kompetensutveckling och var generellt missnöjda. De ansåg att det var rimligt med mer tid för kompetensutveckling än den då befintliga tiden. Många respondenter läste eller studerade på sin fritid och en del på grund av obefintlig tid på arbetet. Sjuksköterskors värdesätter sin egen och sjuksköterskekollegornas kompetens. Samtliga ansåg att sjuksköterskans kompetens påverkar patientsäkerheten.  Slutsats: Schemalagd tid för sjuksköterskornas kompetensutveckling bör prioriteras inom primärvården. Det krävs kompetenta sjuksköterskor för att bedriva en god och säker vård. Sjuksköterskorna behöver kompetensutveckling för att öka arbetstillfredsställelsen och för en hållbar utveckling inom hälso- och sjukvården. / Background:  Health care is in constant development. Reorganization leads to more responsibility for primary health care. Nurses are expected to work based on evidence, stay up-to-date and have competence to be able to perform their work. Nurses competency has a greater impact on patient safety then the issue of staffing. Aim: The aim is to chart nurses competency development in primary health care; value of, impact on patient safety and time.  Method: A non-experimental, cross-sectional study with a web survey. The results were presented with descriptive statistics in text, tables and figures.  Data were analyzed in the statistical program IBM SPSS statistics version 29. The analysis methods Spearman bivariate correlation and Mann-Whitney U-test was used and presented with descriptive statistics in text, tables and figures. The significance level was p <0.05. Nurses who worked at a regional primary health care center in southern Sweden were included in the study. Results: The nurses generally had no time for competence development and were generally not satisfied. They considered that it was reasonable to have more time for competence development that the existing time. Many respondents read or studied in their spare time and some due to non-existent time at work. Nurses value their own competence and that of their nursing colleagues. All nurses considered that the nurse's competence affects patient safety. Conclusion: Scheduled time for competence development for nurses should be prioritized in primary health care. It requires competent nurses to provide good and safe care. Nurses need competence development to increase job satisfaction and for sustainable development in health care.

“Knowledge is like money: to be of value it must circulate, and in circulating it can increase in quantity and, hopefully, in value.” – Louis L’Amour Kunskap är ofta något som tas för givet och som självklart i många organisationer men faktum är att kunskap är en värdefull som resurs som rätt hanterad kan vara en väldig tillgång för en organisation. Kunskapshantering eller knowledge management benämns den organisationsteori som behandlar tillvaratagandet av kunskaper som resurser. Centrala begrepp inom knowledge management är erfarenhetsåterföring och kunskapsöverföring, att de lärdomar som organisationen får i uppdrag och projekt ska föras vidare till övriga personer inom organisationenså att de kan användas av andra i senare i projekt. Samhällsbyggnadssektorn är en stor sektor i Sverige med uppemot en halv miljon anställda. Det är en bransch som ofta brukar beskrivas som konservativ och ovillig till förändringar. Inom branschen börjar dock uppfattningen i frågor om kunskap, kompetensutveckling och samarbeten sakta men säkert förändras. Ett företag som aktivt har arbetat med dessa frågor är teknikkonsultföretaget Grontmij AB som beskrivs som en utmanare då de har ambitionen att förändra hela branschen. Grontmij ingår i Europas femte största teknikkonsultkoncern och arbetar framförallt inom husbyggnad, samhällsbyggnad och energi. Sedan företaget blev verksamt på den svenska marknaden har det radikalt förändrats från att vara ett lapptäcke av olika företag med rötter i offentlig verksamhet, till en av de största och mest framgångsrika teknikkonsulterna. Tonvikt i det arbetet har varit att förändra kulturen till en där samarbete och affärsmässighet är ledorden. Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka hur teknikkonsultföretaget Grontmij arbetar med knowledge management och förhoppningsvis även ge andra teknikkonsulter värdefulla insikter om knowledge management. Empirin om företaget och hur det arbetar med knowledge management har främst samlats in genom deltagande observationer, dokumentanalyser, samtal, intervjuer samt en enkätundersökning. Empirin har tillsammans med de teorier som omfattar knowledge management analyserats utifrån begreppen kultur, organisation, ledarskap och ICT för att ge förslag till hur Grontmij kan förbättra sitt arbete med knowledge management. Slutsatsen är att Grontmij har kommit långt i sitt arbete med att hantera kunskaper men att en lång resa återstår. I fallstudiens slutskede genomgick företaget en organisationsförändring och aviserade en ny vision som sträcker sig ett halvt decennium fram i tiden, i den bör knowledge management ingå som en kärnprocess för att säkerställa att värdefulla kunskaper inte går förlorade. / “Knowledge is like money: to be of value it must circulate, and in circulating it can increase in quantity and, hopefully, in value.” – Louis L’Amour Knowledge is often something taken for granted in many organizations, but the fact is that knowledge is a valuable resource which if well managed can be a tremendous resource for an organization. Knowledge management is the organizational theory that studies the retrieval of knowledge resources. Key concepts are the feedback of experience and knowledge the organization may have learnt in assignments and projects, lessons which will be passed on to other people within the organization so that they can be used by others in later projects. The construction industry is a major industry in Sweden with almost half a million employees. The industry, however, begins to believe in matters of knowledge, skills and collaborations and is slowly but surely changing. A company that has actively worked on these issues is the technical consultant Grontmij AB, whom is described as a challenger due to their ambition to change the entire industry. Grontmij is Europe's fifth largest consulting engineering group, working mainly in building construction, environment and energy. Since it became operational in the Swedish market it has radically changed from being a patchwork of companies with roots in the public sector, to one of the largest and most successful technology consultants. Emphasis of the work has been to change the culture to one where collaboration and business acumen are key ingredients. The purpose of this master thesis has been to explore how technology consultant Grontmij is working with knowledge management and, hopefully, also provide other technical consultants valuable insights on knowledge management. Empirical relevance of the enterprise and how it works with knowledge management have been collected mainly through participant observation, document analysis, conversations, interviews and a survey. Empirical relevance, along with theories concerning knowledge management have been analyzed based on the concepts of culture, organization, leadership and ICT to provide suggestions for how Grontmij can improve its work on knowledge management. In conclusion, Grontmij has come a long way in its efforts to manage knowledge but a long journey remains. In the case study's final phase, the company undertook an organizational change, and announced a new vision that stretches half a decade into the future, in it knowledge management should be included as a core process to ensure that valuable knowledge are not lost.

Denna studie har undersökt vilka förutsättningar en chef upplever sig ha för att tillämpa ett stödjande ledarskap inom den offentliga förvaltningen Vård och omsorg. Bakgrunden till denna studie bygger på att det finns ett behov av att personal som arbetar inom den offentliga förvaltningen Vård och Omsorg att utveckla sin kompetens. Detta behöver ske på grund av att personalens kunskapsbrister inom dessa verksamheter har medfört att brukare utsätts för risker om missförhållanden på grund av personalens kunskapsbrister. Studien har belyst vilka behov av stöd som de anställda inom Vård och omsorg kan tänkas behöva ha för att kunna utveckla sin kompetens. Det framkom att det kan finnas ett behov av stöd för eventuella kognitiva nedsättningar som kan beskrivas vara ett dolt funktionshinder. Efter detta har chefer som arbetar inom Vård och omsorg blivit intervjuade för att beskriva sin upplevelse av sina förutsättningar för att kunna ge sina medarbetare de stöd som kan tänkas behövas. Resultatet visade att det kunde ske om cheferna upplevde sig ha rätt förutsättningar för att arbeta med syfte, metod och ledarskap i relation med att det tydligt att det var brukarfokus som var syftet. Syftet förtydligade vad som skulle göras och varför det var viktigt med brukarfokus. Det gav också metodiska förutsättningar inför att kunna planera och utvärdera arbetet i verksamheten samt för medarbetarens utvecklings. Om brukarfokus var ett tydligt syfte kunde deras ledarskap liknas vid ett verktyg för att ge ett individanpassat stöd till medarbetaren. / The study has examined the conditions a manager feels he or she has for applying supportive leadership within the public administration Health and care. The background tells that there is a need for the employers in the public administration Health and Care to develop their skills. This is happened because the employers insufficient knowledge has affected the residents who need their support being exposed to risks of misconduct due to the staff's lack of knowledge. The study has highlighted the need for support that employees in Health and Care may need to be able to develop their skills. It emerged that there may be a need for support for any cognitive impairments that can be described as a hidden disability. After this, managers who work in Health and Care have been interviewed to describe their experience of their conditions to be able to give their employees the support that may be needed. The results showed that it could happen if the managers felt they had the right conditions to work with purpose, method, and leadership in relation to the fact that it was clear that it was the user focus that was the purpose. The purpose clarified what was to be done and why user focus was important. It also provided methodical conditions for being able to plan and evaluate the work in the business and for the employee's development. If user focus was a clear purpose, their leadership could be likened to a tool to provide individualized support to the employee.

Increasing the access to post-secondary education is a top priority around the world, but still many graduates experience serious challenges in entering the labor market. In Tanzania the issue is prominent and partly associated with the skills mismatch, but also with the imbalance of the number of jobs available in relation to the number of graduates seeking for a job. Skills development is a critical element of all efforts in this challenging area, and therefore a number of organizations has emerged to focus on this, especially in Tanzania. The area has been explored in the literature, but mainly quantitatively on a macro-level. Hence, there is a need of more qualitative research regarding the best practices of organizations focusing on skills development. This thesis therefore aims to investigate how skills development organizations can support graduates in entering the labor market in Tanzania. The thesis is a Minor Field Study, implying that semi-structured interviews with graduates and skills development organizations were conducted on-site in Tanzania. Further, hypotheses, regarding challenges that graduates experience when entering the labor market, were formulated and tested through qualitative and quantitative data. The findings imply that the challenges graduates experience can be categorized into three groups: structural, skills and attitude. Skills development organizations can therefore support graduates in entering the labor market by addressing these challenges and adopt measures in three different operations: the planning, the execution and the evaluation of skills development activities. Except for specific actions within each operation, the findings accentuate the importance of incorporating both the graduate and employer perspective, as well as viewing the support as a long-term process, from the first years of studies to obtaining employment. / Att öka tillgången till eftergymnasial utbildning har hög prioritet runt om i världen, men trots att fler utbildas är arbetslösheten bland unga fortfarande ett stort problem. I Tanzania är detta särskilt påtagligt och delvis förknippat med kompetens- och kunskapsbrist, men också med obalansen mellan antalet lediga jobb och antalet utexaminerade som söker jobb. Hur organisationer kan stötta unga i övergången från utbildning till arbetsmarknaden har undersökts tidigare, men då främst genom kvantitativ forskning på makronivå. Därför behövs fler kvalitativa studier om hur organisationer effektivt kan stötta unga personer in på arbetsmarknaden, vilket detta arbete syftar till. Studien har utförts som en mindre fältstudie på plats i Tanzania. Den empiriska data som har använts i studien har samlats in genom intervjuer med studenter och organisationer samt genom ett frågeformulär. De empiriska resultaten kombinerades sedan med litteratur för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visar att utmaningar som utexaminerade studenter upplever kan delas in i tre kategorier; strukturella-, kompetens- och attitydutmaningar. Organisationer kan därför stödja utexaminerade studenter att komma in på arbetsmarknaden genom att möta dessa utmaningar och vidta åtgärder inom tre olika områden: planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter för kompetensutveckling. Förutom specifika åtgärder inom vardera områden, betonar resultaten vikten av att införa både student- och arbetsgivarperspektivet, samt att se stödet som en långsiktig process, från de första studieåren till anställning eller självanställning