Global ETD Search

11	”Mitt liv är ju ett arbetsredskap” : En kvalitativ studie om anställda vid kommunala arbetsmarknadsinsatsers klientrelationer / Maneuvering space and boundary drawing : A qualitative study ofemployees in municipal labor market interventions' client relations Marcusson, Emma, Gustavsson, Sofia January 2023 (has links) This essay discusses the relationship between the employees at Swedish municipalities working at labor market units and their participants. The aim is to understand how their big room for action affects how they see their role and what this does to the help they are able to give the participants. The aim is also to give insight into how other organizations play a role in the creation of trust between the participants and the employees. This is done by breaking down the aim in two different questions: Question 1: How do the employees in labor market interventions view their service based on their room for action within the business and how does this affect their relationship with the client? Question 2: How do the employees use their room for action to help the participants orient themselves in the authority landscape? The data has been collected using a qualitative method and interviews with ten employees at four municipalities have been conducted. The theories used are aspects from the following theories: emotion sociology, professionalism and grassroots bureaucrats. The main findings are that the employees use their own personal life and personalities to make connections with the participants. They go outside of the realm of their job if they think it will help the participants and every employee makes a distinction in where to draw the line regarding what is part of their job. Municipal activation Grassroots bureaucrat Professionalism Sociology of emotions Space for action Relationship building Kommunal aktivering Gräsrotsbyråkrat Professionalism Emotionssociologi Handlingsutrymme Relationsskapande Sociology Sociologi
12	Jag vill att ni hämtar min mamma... : Villkor för familjearbete för ungdomar inom institutionsvården. Kesthely, Martha January 2006 (has links) This thesis is about a special type of institutional treatment called family-work. It can be described as different ways to involve the families of the youth in their treatment programme. The locus of the study are special treatment homes which provide treatment for youth with serious social and behavioural problems. The study concerns three units at three institutions. The thesis has a qualitative and interpretative approach with using of observations, field studies, combined with interviews and field notes. The study focuses at the pre-conditions for the local "family projects" run by the care workers. With "project" means a process where different actions take place. The Theory of Action concept facilitates the understanding of these types of process and the importance of the internal(subjective) and external(objective) conditions in proportion to the space of action. Several local conditions influenced the pre-requisites for the staff to be able to carry out a "family project" and decide how to realize an intention. Important conditions were commissions given by the social services and the treatment focus at the units. The units are functioned as kinds of overall social "project contexts" with four basic characteristics: the treatment focus and structure, the professionalism and the organisation of the work. The conclusion from the study is that none of the "project contexts" at the three units provided good pre-requisites for family-work. "Family projects", realised by care workers were however professional and seem to have helped both the parents and the young persons, but "the project" were, in total, relatively few. It appeared that a successfully completed "family project" is the last step in a long process in which many different conditions contribute to the destiny of the "project". A clear family focused structured treatment at a unit can provide the employees with good conditions for realising the opportunities they see for working with families. Family-work special treatment homes youth residential care "family project" case workers process internal and external conditions space of action professionalism intention competence "project context". Education Pedagogik
13	Utrymme för handling : Svenska kyrkan och medmänsklighet kring 1968 Karltun, Stina January 2020 (has links) The years around 1968 societal change was on the agenda of many political, cultural and other movements. This paper is about the role of Church of Sweden in relation to the demands of contemporary society. How did Church of Sweden approach the challenges that the time around 1968 presented in terms of vulnerability and human distress? In particular, what was the ability of the church and its members to be an active force in reducing the remaining pockets of poverty, to enhance equality? Did the church offer a possibility for the committed to participate through the church in improving human conditions in the world, something generally expected by a Christian church? By the reading of the church weekly magazine, Vår Kyrka, and applying a theory on “space of action”, the paper concludes that it was hard to develop meaningful social work in the parishes, partly due to the Parish Governance Act, Församlingsstyrelselagen. It was the international work that offered a “space of action” for the active parish members. Lutherhjälpen (Church of Sweden Aid) and Svenska kyrkans mission (Church of Sweden Mission) grew in importance and affected parishwork and the witness of the church at the time. space of action Vår Kyrka socialetiska delegationen låginkomstutredningen Uppsala-68 Lutherhjälpen Svenska kyrkans mission diakoni utsatthet utrymme för handling Biafra Södra Afrika Philosophy, Ethics and Religion Filosofi, etik och religion
14	Gestaltung einer Reflexionskultur im interaktiven und wertschätzenden Erfahrungs- und Handlungsraum Lattner, Katrin 05 December 2019 (has links) Der vorliegende Beitrag stellt die Konzeption und Erprobung eines Lehrkonzeptes für die Reflexionsarbeit in pädagogischen Handlungsfeldern vor. Um den Erfolg des Seminars und das Erreichen der Lernziele zu gewährleisten, wurden die Studierenden zu einer größtenteils interaktiven Erarbeitung des Lernstoffes sowie zur Aufarbeitung eigener Denk- und Handlungsmuster motiviert und angeleitet. Neben der Entwicklung einer reflexiven Haltung war das Ziel zudem, den Teilnehmenden ein Bewusstsein für die Chancen und „Risiken“ der Selbst- und Fremdreflexion in der pädagogischen Praxis zu vermitteln. info:eu-repo/classification/ddc/370 ddc:370
15	Aesthetic Experiences and the Miracle of Action : On the Radical Possibility of Art in Teaching and Learning / Estetiska erfarenheter och handlingens mirakel : Om konstens radikala potential i undervisning och lärande Lundberg Bouquelon, Petra January 2019 (has links) This master essay starts with the author having an encounter with two 14-years old boys who claim that they are Nazis. In a school project where the pupils made films about norms in the society they made a film with a clearly racist and homophobic message. As a freelance artist the author was a part of a school development program in aesthetic learning, and the assignment in the actual school was supposed to teach the pupils about norms and how they effect people on an everyday basis. All the films fulfilled this purpose, but the actual film did something more: it revealed the zerotolerance rule in this particular school as a norm that silenced not only these boys, but also any pupil having a different opinion than the teachers. The situation described took place in a classroom in primary school in the area of Stockholm some years ago and even though the film was never shown to anybody that could be offended except the author herself, the author left the school with a feeling of total failure, and two questions craving for answers: Why couldn’t she, nor the teachers, find the time and space to meet the boys, taking their invitation to discuss the zere-tolerance-norm seriously? And what role did the fact that the school had a “zero-tolerance-for-racism rule” play in the cultivation of the boy’s feelings of exclusion and in the way the teachers treated their obvious need for recognition as sane and (soon-to-be) grown up men? Using Hannah Arendt’s ideas of action as the fundament of the investigation, the author poses questions about what space for action there is in the daily work of a teacher today, but also what happens when there is no room for action, when we become the blind administrators of homo faber. The method of the study includes 1) a dialogue seminar with teachers from elementary school, 2) examples and reflections from the author’s own teaching practice at the teacher education and 3) a philosophical investigation focusing on the concepts of aesthetic experience, aesthetic learning, not-knowing and unlearning. In dialogue with Sarah Ahmed, John Dewey, Hans-Georg Gadamer, Maurice Merleau-Ponty, Jacques Rancière, Cusanus and Jonna Bornemark, she further tries to understand what role the film, as an aesthetic experience, played in the example with the Nazi boys. Is there a radical possibility in art that can create space for action in Arendt’s sense? Further, in dialogue with the poet Wiszlava Szymborska, the clown Nalla Laanela, and two novelists; Rachel Cusk and Albert Camus, she tries to understand the possibilities that lie within aesthetic learning when it comes to re-thinking the role of the teacher aiming for a sustainable approach to teaching and learning in a society where teachers work themselves sick. / I inledningen till denna masteruppsats möter författaren två fjortonåriga pojkar som säger att de är nazister. I ett skolprojekt där eleverna skulle göra kortfilmer som gestaltade samhällsnormer gjorde de här pojkarna en film med ett tydligt rasistiskt och homofobiskt budskap. Författaren hade, i egenskap av frilansande konstnär inom skolutvecklingsprogrammet Skapa och Lära, uppdraget att leda eleverna i arbetet med filmerna och syftet var att eleverna skulle lära sig något om de olika normer som påverkar oss människor varje dag. Alla filmer uppfyllde syftet, men denna film gjorde något mer: den fick den här specifika skolans noll-tolerans-mot-rasism-regel att framstå som en norm som tystade inte bara de här två pojkarna, utan alla elever med –ur lärarnas perspektiv -avvikande åsikter. Den ovan beskrivna situationen utspelade sig i ett klassrum i Stockholmsområdet för ett antal år sedan och även om filmen aldrig visades för någon som hade kunnat ta illa upp –förutom författaren själv –lämnade författaren skolan med en känsla av totalt misslyckande och två frågor ringande i öronen: Varför kunde inte hon, och ingen av lärarna i skolan, ta sig tid att möta pojkarna genom att ta deras inbjudan till samtal om noll-tolerans-normen på allvar? Och vilken roll spelade det faktum att skolan hade en noll-tolerans-mot-rasism-regel i kultiverandet av pojkarnas känslor av exkludering och i lärarnas hanterande av deras uppenbara behov av erkännande som sunda, snart vuxna unga män? Med utgångspunkt i Hannah Arendts idéer om handlandet ställer författaren frågor om vilket handlingsutrymme lärare i dagens skola har, men hon undersöker också vad som händer när det inte finns något handlingsutrymme, när läraren blir en blind administratör, en homo faber. Metodologiskt använder sig författaren av 1) ett dialogseminarium med lärare från grundskolan, 2) exempel och reflektioner från hennes egen lärarpraktik, och 3) en filosofisk undersökning med fokus på begreppen estetisk erfarenhet, estetiska lärprocesser, icke-vetande och av-lärande. I dialog med Sarah Ahmed, John Dewey, Hans-Georg Gadamer, Maurice Merleau-Ponty, Jacques Rancière, Cusanus och Jonna Bornemark, försöker hon vidare förstå vilken roll filmen som en estetisk erfarenhet spelade I exemplet med de två nazistpojkarna. Finns det en radikal potential i konstnärliga uttryck som kan skapa handlingsutrymme i Arendts mening? Vidare,i dialog med poeten Wiszlava Szymborska, clownen Nalle Laanela, och två romanförfattare; Rachel Cusk and Albert Camus, försöker författaren utröna vilka möjligheter som kan rymmas i estetiska lärprocesser vad gäller att tänka om (om-tänka) lärarrollen med målet att finna ett hållbart förhållningssätt till undervisning och lärande i ett samhälle där lärare arbetar sig sjuka. aesthetic experience aesthetic learning teaching phenomenology clown knowledge not-knowing unlearning space for action homo faber sustainable teaching constructive alignment NPM. estetisk erfarenhet estetiska lärprocesser undervisning fenomenologi clownens kunskap icke-vetande av-lärande handlingsutrymme homo faber hållbar undervisning konstruktiv länkning new public management Humanities and the Arts Humaniora och konst Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
16	Hur blir du en framgångsrik tiggare i Sverige? : en undersökning av tiggandets och givandets bilder 2011 till 2016 / How do you become a successful beggar in Sweden? : an inquiry into the images of begging and giving 2011 to 2016 Parsberg, Cecilia January 2016 (has links) Mitt första möte med en tiggande föranledde mig att under fem år undersöka den nya situationen för tiggeriet och giveriet i Sverige. Förutsättningen är att vardagliga handlingar och reaktioner gentemot en annan människa kan synliggöras estetiskt med en etisk klangbotten. Min undersökning utspelar sig i första hand i gaturummet och i medierna. Det är hela tiden bilderna som är utgångspunkten för resonemangen och de gestaltande verken. Bilder som både separerar och länkar samman kroppar. Vilka bilder är i spel i tiggeriets och giveriets sociala koreografi? Hur kan bilder i detta sammanhang aktiveras på nya sätt? Hur kan nya genereras? Tiggandet är en uppmaning till social interaktion, och vare sig givaren socialt interagerar eller inte med den tiggande människan på gatan så involveras givaren i det europeiska samfundets asymmetriska värdesystem. I min första gestaltning anlitas en professionell marknadsundersökare för att ta reda på hur en tiggare i Sverige skulle kunna göra för att bli framgångsrik. Det blir en film som jag sedan visar mittemot en film där tiggande pratar om hur givare ger. Ur detta verk följer så en rad gestaltningar och en interdisciplinär teoretisk diskussion med bland andra Judith Butler, Sara Ahmed och Hannah Arendt, samt med en rad konstnärers arbeten, kring hur bilder – och kroppsliga handlingar – är kopplade till samhällsbilden och samhällskroppen? Körernas uppställning i gestaltningen Tiggandets kör och Givandets kör anger ett utrymme för social interaktion och demonstrerar därmed en annan ordning som kräver andra insatser, i språk, rörelse och attityd gentemot varandra. Det är en social koreografi: när körerna tränade och sjöng tillsammans uppstod en politisk form. Min förhoppning är att estetiskt synliggöra ett politiskt handlingsutrymme mellan tiggandet och givandet som kan utnyttjas för fortsatta etiska förhandlingar, och nya gestaltningar. / My first encounter with a begging person led me to spend five years investigating the new situation regarding begging and giving in Sweden. The premise is that every-day actions and reactions to another person can be made visible through aesthetics with ethical underpinnings. My investigation takes place mainly in the urban landscape and in the media. The images always constitute the point of departure for the reasoning and for the staged works. Images that separate as well as connect bodies. Which images are at play in the social choreography of begging and giving? In this context, how can images be activated in new ways? How can new images be generated? Begging is a call to social interaction, and regardless of whether the giver interacts socially with the begging person on the street, the giver is implicated in the asymmetrical value systems of the European Union. In my first staged work I hire a professional market researcher to find out how a beggar in Sweden should behave to be successful. This becomes a film that I then show opposite another film in which begging people talk about how givers give. This is followed by a number of staged works and an interdisciplinary theoretical discussion involving, among others, Judith Butler, Sara Ahmed, and Hannah Arendt, as well as a number of artistic works concerning how images – and bodily actions – are linked to the social image and the body politics. The arrangement of the choirs in the staged work The Chorus of Begging and The Chorus of Giving, indicates a space for social interaction and thus demonstrates a different order that demands different actions in terms of language, movement, and attitude toward each other. It’s a social choreography: when the choirs rehearsed and sung together a political form emerged. My hope is to make visible a space for action between the begging and the giving that can be used for continued ethical negotiations and new staged works. / <p>Föreliggande doktorsarbete har genomförts och handletts i forskarutbildningen i Fri konst vid Konsthögskolan, Umeå universitet. Doktorsarbetet läggs fram vid Lunds universitet inom ramen för samverkansavtalet mellan Konstnärliga fakulteten vid Lunds universitet och Konsthögskolan Umeå angående utbildning på forskarnivå i ämnet Fri konst inom ramen för Konstnärliga forskarskolan.</p><p>This dissertation has been carried out and supervised within the graduate programme in Fine Arts at Umeå Academy of Fine Arts, Umeå University. The dissertation is presented at Lund University in the framework of the cooperation agreement between the Malmö Faculty of Fine and Performing Arts, Lund University, and Umeå Academy of Fine Arts regarding doctoral education in the subject Fine Arts in the context of Konstnärliga forskarskolan.</p><p>Avhandlingen är även utgiven i serien: Malmö Faculty of Fine and Performing Arts, Lund University: Doctoral Studies and Research in Fine and Performing Arts, 14. ISSN: 1653-8617</p> fine arts images begging giving beggar giver successful solidarity empathy affect space of action free movement borders politics of waiting gestures urban life participating art filminstallation asymmetry symmetry place house co-presence framing social choreography power activate the image ethics aesthetics ethics video documentation artistic research phronesis Hannah Arendt Judith Butler Sara Ahmed Sven-Eric Liedman fri konst bilder tiggande givande tiggare givare framgångsrik solidaritet empati affekt förhandlingsutrymme den fria rörligheten gränser politiskt väntrum gester urbant liv deltagande konst filminstallation asymmetri symmetri plats hus co-presence framing social koreografi makt aktivera bilden etik estetik videodokumentation konstnärlig forskning fronesis Hannah Arendt Judith Butler Sara Ahmed Sven-Eric Liedman
17	Kommunalt handlingsutrymme för att öka byggandet i trä : En studie av planeringsförutsättningar / Municipal possibilities and constraints to increase building in wood : A study of planning conditions Kalén, Victoria January 2017 (has links) Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om vilka förutsättningar som påverkar kommunernas handlingsutrymme att styra mot ökat byggande i trä. Utgångspunkten är att ökat byggande i trä är en viktig hörnsten i Sveriges arbete för att nå klimatmål om minskade koldioxidutsläpp. I fallstudie undersöker jag Växjö och Skellefteå kommun som sedan länge arbetat aktivt med att öka byggande i trä och båda antagit kommunala träbyggandsstrategier. I fallstudie undersöker jag hur såväl kontextuella (projektspecifika och informella förutsättningar) som formella förutsättningar påverkar kommunens handlingsutrymme. Resultatet visar att processer för att identifiera planförutsättningar och överbrygga olika perspektiv är avgörande för att skapa ett kontextuellt handlingsutrymme. Resultatet visar vidare att kontextuella förutsättningar även har potential att till viss del skapa handlingsutrymme utanför det formella handlingsutrymmets ”uppenbara” ramar. / The aim of this study in to increase the knowledge of municipal possibilities and constraints to increase building in wood by examining the municipal planning conditions. Point of departure is that building in wood is a prerequisite to reach the Swedish climate targets of drastically reducing national CO2-emissions. In a case study two municipalities are examined, Växjö and Skellefteå, two municipalities with strategies to increase building in wood and with long experience in doing so. The study explores how contextual planning conditions (project specific and informal conditions) alongside formal planning conditions affects the municipal space of action. The result shows that processes to identify planning conditions and to bridge different perspectives are crucial in order to create a contextual space of action. The result further demonstrates that contextual planning condition withhold the potential to, to a certain degree, create space of action outside the presupposed boundaries of the formal planning system. sustainable construction sustainable urban development sustainable urban planning spatial planning strategical planning planning conditions bio economy wood construction wood building municipal governance governance municipal space of action policy climate carbon dioxide emissions life cycle perspective triple helix forum arena court planning conditions public procurement public construction contract hållbar stadsbyggnad hållbar stadsutveckling hållbar stadsplanering fysisk planering strategisk planering bioekonomi träbyggnation träbyggnad kommunal styrning kommunalt handlingsutrymme formellt handlingsutrymme kontextuellt handlingsutrymme styrmedel policy forskning och utveckling plan- och bygglagen governance klimat koldioxidutsläpp livscykelperspektiv byggprocessens klimatpåverkan trippel helix forum arena court planeringsförutsättningar markanvisning offentlig upphandling byggentreprenad Social Sciences Samhällsvetenskap

Page generated in 0.1169 seconds