Spelling suggestions: "subject:"strukturalism"" "subject:"strukturalisme""
11 |
Tyr : En vetenskapshistorisk och komparativ studie av föreställningar och gestaltningar kopplade till den fornnordiske guden Tyraf Edholm, Klas January 2014 (has links)
Tyr – A historical and comparative study of configurations and formations connected to the Old Norse god Tyr. Klas af Edholm This thesis has two aims. One is a discussion of the history of the study of Old Norse religion and related aspects, centered on how general tendencies within the area of research have affected the interpretations of the god *Tīwaz/Tyr. Thereby, it treats a selection of influential trends of interpretation, and a selection of prominent scholars of the field. The second aim is an empirical and comparative analysis of the Old Norse source material and, to some degree, the continental Germanic, the Baltic, and the other Indo-European material. Tyr has been interpreted according to trends of research in the field; the mythological character has been used as a projection screen of the theories. Already from the beginning, Tyr was interpreted as a sky god; connected to this was the conception of an original high god. The interpretations of Tyr as a sun god, sky god, and/or law god are close related to this high god conception. These interpretations of the god Tyr has built their arguments upon the etymological connection to Indo-European words for ‘heaven, celestial’ and ‘god’, but they have not taken enough consideration of the Old Norse sources. Georges Dumézil interpreted Tyr, according to his système tripartite, as a law god. This understanding of the god has been widely adopted, but cannot be confirmed; the Old Norse material only speaks of Tyr as a war god. The comparative Indo-European etymological material indicates that his function as sky god is archaic, while the martial traits shared with the continental Germanic and Celtic counterparts prove that this characteristic must have evolved early. Tyr (or rather his predecessor *Tīwaz) lost his celestial traits and became an unmitigated war god, and as such we perceive him in the Old Norse religion.
|
12 |
Social förändring : En fallstudie av utbrändhet i massmediaLandström, Angelica January 2018 (has links)
I ett försök att identifiera hur social förändring kan ske i ett samhälle så har den här uppsatsen undersökt fenomenet utbrändhet, dess förändringsprocess i svensk massmedia och de faktorer som skapar dess plats i en social struktur. Den här uppsatsen argumenterar för att (1) Det i massmedia sker en aktiv och passiv förhandling kring vad utbrändhet är/bör vara och vad det betyder för samhället, och (2) Den förhandlingen kan förstås genom att se diskursen kring utbrändhet i massmedia som ett emergent fenomen vars egenskaper aktivt och kontinuerligt förändras i en process som drivs av individers reaktioner på avvikanden och överträdelser i deras sociala system. Detta har åstadkommits genom att med ett kvalitativt arbetssätt identifiera, tematisera och analysera artiklar i populära svenska dagstidningar där ”utbrändhet” samt liknande nyckelord använts över en period på 10 år. Materialet har sedan analyserats ur ett strukturalistiskt perspektiv med fokus på en modern och sekulär tolkning av Mary Douglas’ koncept kring smuts vilket i uppsatsen benämnts avvikelser. Genom att göra detta vill uppsatsen öppna för att renhetsperspektiv kan vara ett relevant perspektiv att använda för att förstå både moderna samhällen och förändringsprocesser. Uppsatsen argumenterar utöver detta även att det förstå förändringsprocesser är relevant för antropologin.
|
13 |
Allegori i karaktärsdesign: Ondskans visuella kommunikationKilefors, Jonatan January 2019 (has links)
Utifrån en bakgrund i karikatyrens principer, utforskas idén om karaktärsdesign och hur ondska som en allegori kommuniceras i dess visuella attribut. I huvudsak studeras den animerade tv-serien Adventure Times antagonist - The Lich. Strukturalistiskt semiotik används för att se karaktären genom en sammanflätad kontext, innehållande av seriens narrativ, karaktärsdesign och ondska som en allegori för att se vilka tecken som används för att kommunicera allegorin. Det psykologiska konceptet Jungianska arketyper används som förklaringsmodell av ondskans allegorin och The Lich kontrasteras med andra karaktärsexempel från populärfiktion. En diskussion syntetiseras om hur allegori kommuniceras i The Lich likt metaforer. Genom att sammanföra liknelser som kan tolkas utifrån tecken kan kommunikationen överskrida till en allegorisk kommunikation, där enbart kopplingen emellan andra tecken per se kan överföra ett allegoriskt budskap. / From a background in the principles of caricatures, this paper studies about how the allegory of evil is communicated in a character design’s visual attributes. Primarily the animated cartoon series Adventure Time’s antagonist - The Lich – is studied. Structural semiotics is used to view the character from within an intertwined context, containing of the series’ narrative, character design and evil as an allegory to subsequently determine what signs are used to communicate evil. The psychological concept of Jungian archetypes are used to explain the allegory of evil and The Lich is contrasted with other character examples of popular fiction. A discussion is brought fourth how allegory is communicated like metaphors through The Lich’s character design. By putting metaphors that derived from signs together, the communication can transcend to an allegorical communication where only the connection between signs per se transmits an allegorical message.
|
14 |
Bevarande av förändring : En studie av 1960-70-talens anpassbara lägenheter och dilemmat kring dess bevarande / Conservation of Change : A study of the adaptable apartments of the 1960-70s and the dilemma concerning their conservationRegner, Hugo, Tolsén, Jeanna January 2023 (has links)
Som del av Miljonprogrammet uppfördes under 1960–70-taleten del bostadsområden med anpassbara bostäder byggda med byggsystemet Skarne66. Detta innebar att flyttbara väggelement möjliggjorde förändring av bostädernas planlösningar. Denna inbyggda möjlighet till förändring skapar idag ett dilemma för kulturvårdens bevarandepraktiker som traditionellt sätt ägnat sig åt att bevara ett originalskick. Studiens syfte är därav att undersöka vilka tankar som låg till grund för uppförandet av 1960–70-talets anpassbara bostäder. Och arbetet ämnar besvara frågeställningen om dagens bevarandepraktiker står i motsättning till 1960–70- talens arkitekturteorier? Metoderna som tillämpas för att ta reda på detta är litteraturstudier, intervjuer samt en fallstudie av bostadsområdet Västra Orminge i Nacka. Resultaten visar att tongivande tankar vid uppförandet var rationalisering, funktionalitet och boendeinflytande. Anpassbarheten visade sig utnyttjas främst vid förändring i familjekonstellationer, och funktionen att montera ner väggelement finns kvar och brukas i viss utsträckning än idag. Utifrån tankarna bakom uppförandet diskuteras hur ett bevarande av de anpassbara bostäderna bör utföras. För att utröna detta analyseras hur Dean Sullys förklaringsmodell gällande materialfokuserat, värdefokuserat respektive människofokuserat förhållningssätt står i relation till bevarande av anpassbara bostäder. Slutsatser som dras är att ett traditionellt materialfokuserat förhållningssätt till bevarande inte är kompatibelt med 1960–70-talets anpassbara bostäder. Ett förslag som grundas i det undersökta materialet är att ett ”funktionalistiskt förhållningssätt” skulle vara ett alternativ för denna typ av bostäder. / As a part of the Swedish Million Programme during the 1960-70s some residential areas were constructed with movable inner walls using a construction system called Skarne 66. In other words, they built flexible housing. The built-in function of change brings a dilemma to the conservation/cultural heritage field who ́s priorities for a long time has been to conserve objects in their original state. The purpose of this study is therefore to examine which thoughts laid the foundation to the 1960-70s flexible housing. The study aims to answer the question if today’s conservation practices stand in opposition to the 1960-70s architectural theories. The methods used to answer this question is literature study, interviews and a case study of the residential area called Västra Orminge in Nacka. The results show that influential theories during the time period was rationalization, functionality and residential influence. The flexibility was shown to mainly be used when family constellations changed. The function to dismantle the movable walls is still functional and used to some extent to this day. Then there is a discussion about how flexible housing should be conserved, with the influential theories from the 1960-70s as a backdrop. To find out how it should be done Dean Sully ́s explanatory model about materials-based, values-based, and peoples-based approach to conservation stands in relation to conservation of flexible housing. Conclusions drawn from this is that the more traditional approach to conservation, material-based, is not compatible with the flexible housing of the 1960-70s. A suggestion based on the examined literature is that a “functionalistic approach” could be an option when dealing with flexible housing.
|
15 |
Från Potebnja till Barthes - den tidiga formalismens materialisering : Återproblematiseringar av Viktor Šklovskijs metodimmanenta princip / From Potebnja to Barthes – the Materialisation of early Formalism : Re-problematizations of Viktor Šklovskij’s methodimmanent PrincipleNydahl, Margareta January 2021 (has links)
In the course of this thesis, decisive problematizations, in the Foucauldian sense, around Viktor Šklovskij’s early Russian Formalism shall be the object of re-problematizations. More precisely, a careful look will be taken at re-problematizations around theoretical aspects regarding Šklovskij’s paradigmatic reductionist model, primarily as it is introduced in his article Art as device (1917), described most notably by Aage Hansen-Löve and Wolf Schmid in Der Russische Formalismus (1978) and Slavische Erzähltheorie (2010), Elemente der Narratologie (2014) as well as Grundthemen der Literaturwissenschaft: Erzählen (2018) respectively. The thesis will distinguish four main problematizations divided into two parts, taking the Marxist-Leninist debate on Formalism stirred by People’s Commissar Trotsky and the Nietzschean Dionysian-Apollonian dichotomy characteristic of Russian Modernism as its starting points, encompassing the problematizations as a whole. The initial part of the thesis will address re-problematizations around Šklovskij’s formalist polemics with and misinterpretation of Alexandr Potebnja’s Humboldtian theories, as they appear chiefly in the monograph Thought and Language (1862), in order to illustrate how Šklovskij’s frames a continuum with Potebnja descending from the teachings of Wilhelm von Humboldt. The re-problematizations shall be underpinned by Victor Erlich in Russian Formalism. History – Doctrine (1980), Jacqueline Fontaine in La « innere Form » : de Potebnja aux formalistes (2006) and Serge Tchougounnikov in The formal method in Germany and Russia: the beginnings of European psycholinguistics (2018). The second part of the thesis will foreground the (French) (post)structuralist discourse which, according to this thesis, shapes the formation of problematizations around Šklovskij’s immanent reductionism against the backdrop of Boris Tomaševskij’s interpretation of Formalism in Teorija literatury. Poetika (1925) and also the ideological exchange of the 1920s, assuming this backdrop as part of a definitive understanding and materialist critique of Šklovskij’s reductionist terminology, the homogeneity of its outcome, and what Wolf Schmid calls its anti-substantialism particularly in regards to the binary concept fabula and sjužet. The re-problematizations evolve around what is taken as a materialist solution to these problematizations, which annulls the Aristotelian significance of sjužet as energeia by replacing it with ergon. The discussion will take its point of departure in Göran Sonesson’s article Semiotics of art, life, and thought: Three scenarios for (post)modernity (2011) and search the basis for Sonesson’s argument in Roland Barthes’ article Ecrivains et écrivants (1960). By highlighting Šklovskij’s early Formalism as a mode of experiencing Art on its own terms, this thesis aims to revive its aesthetic principle and the question whether it can enlighten modern literary science.
|
16 |
Den mångfasetterade Guden : Att inte begränsa Gud / The multifaceted God : Not to limit GodSöderberg Almén, Björn January 2020 (has links)
Detta är en uppsats som tar sig an, på ett semantiskt sätt, ordet Gud och människors syn på vad ordet Gud har för betydelse. Genom att göra en idéanalys av Jonna Bornemarks analys av Nicolas Cusanus för att se om detta kan vara en väg för att ge en mera mångfasetterad bild och värde av ordet Gud och gudsbilden till den scientistiska människan i Sverige. Uppsatsen tar avstamp i att försöka visa på de nycklar Cusanus filosofi ger genom Jonna Bornemarks tolkning av Cusanus i Det omätbaras renässans. / Nicholas Cusanus levde mellan åren 1401 och 1464. Cusanus var astronom, matematiker, teolog och filosof. En verklig renässansmänniska. Cusanus var en man som var på gränsen mellan skolastiken på medeltiden och renässansens mera kosmopolitiska livshållning som tiden gav. Cusanus var starkt influerad av den mystiken som bland annat Mäster Eckhart stod bakom. Den mystika negativa teologin som talade om att det är enklare att beskriva vad den kristna Gud inte är, än att berätta vad som Gud är. Cusanus studerade både Aristoteles och den Plotinos nyplatonska filosofin. Denna filosof kom jag kontakt med genom Cusanus lilla bok Gudsseendet med stort innehåll, vilket han skrev som en guide till munkarna i Tegernsee. Den behandlar den sinnliga bilden och de begrepp som gör att man kan se det som kan finnas bakom den ikoniska bilden. Den ikoniska bilden uppfattar Cusanus vara det djup som en bild kan vara bärare av. Det symboliska värdet på den bild som väcker åskådarens reflektion och reaktion. Den ikoniska bilden är bärare av detta djup som kan vara en utlösande av det personliga symboliska värdet för den specifika bilden. I Gudseendet är det en ikon som Cusanus kallar för ”Guds ikon”. Cusanus öppnade dörrar för mig i hur man kan tänka om att inte ser med de fysiska sinnena, utan måste använda sitt inre öga för att kunna se det som är större än det jag bara kan med de fysiska sinnena erfara. Startpunkten till denna uppsats är att kanske kunna förstå hur människan kan komma närmare det som inte sinnligt kan erfaras, den kunskapen menar Cusanus behöver människan för att vara en hel människa. Bornemark tar Cusanus filosofi till dagens samhällsproblem med att samhället alltid vill mäta allting. Studiens inriktning är att försöka svara på de frågor som uppsatsen ställer inför Bornemarks tolkning av Cusanus filosofi. / <p>På grund av corona utfördes framläggningen online.</p>
|
17 |
Spor o povahu dramatického textu / Controversy over the Nature of Dramatic TextVašáková, Martina January 2017 (has links)
Controversy over the Nature of Dramatic Text This thesis will attempt to identify the nature of dramatic text in the context of two art forms: literature and theatre. It will investigate the changes which dramatic text undergoes when staged while also thematizing the relationship between the textual and other aspects of works of drama. The thesis will be primarily based around Czech theatre aesthetics of the twentieth century and will attempt to map and reflect on the theoretic discussion on this subject. At the same time it shall observe how these theoretic attitudes are reflected in dramatic texts themselves and in scenic practice of Czech theatre of the twentieth century.
|
18 |
El mito de la Quintrala : Estructuras simbólicas en dos novelas de Gustavo Frías / The myth of La Quintrala : The symbolic structures in two novels by Gustavo FríasBelmar Shagulian, Jasmin January 2017 (has links)
The purpose of this comparative study is to analyse La Quintrala’s myth as a symbolic discourse, thereby filling a gap in the previous studies about La Quintrala. The theoretical and methodological framework of this analysis consists of a hermeneutical approach based on the method of figurative structuralism: mythocriticism. This is a dual classification method of symbols: Diurnal and Nocturnal Orders that expose the symbolic structures formed by symbols and archetypes found in mythemes in a compilation of corpora. The first one is Gustavo Frías’ novels Tres Nombres para Catalina: Catrala (2008) and Tres nombres para Catalina: la doña de Campofrío (2008); the second is a historic essay (hypotext), Benjamín Vicuña Mackenna’s Los Lisperguer y la Quintrala (1944), and four novels: Magdalena Petit’s (2009) La Quintrala, Mercedes Valdivieso’s (1991) Maldita yo entre las Mujeres, Virginia Vidal’s (2002) Oro, veneno y puñal, and Gustavo Frías’ El Inquisidor (2008). Mythocriticism is employed in the analysis to show what the mythical structure of the hero’s journey (Separation, Initiation, Return) reveal. Such journey is combined structurally with the Mother archetype (White, Red and Black Goddess), the intrinsic archetype of La Quintrala’s myth. The heroic structure unveils its own mythemes, La Quintrala’s and the first corpus’s mytheme through the diachronic and synchronic flow of the hero’s journey. This method permits to identify and compare the progression of the symbolic structures. The analysis demonstrates a transformation of the symbolic structures between both corpora. This survey reveals that Vicuña Mackenna and Petit, and partially Vidal and El Inquisidor, exhibit an inclination to the diurnal symbols that strengthen, through a heterodiegetic narrator, the representations of the witch-femme fatale, counteractive attributes of the Red and Black Goddesses in the myth. Valdivieso, on the other hand, shows a propensity to the nocturnal symbols of inversion and intimacy that emphasize the Red Goddess’ features, though the novel also exposes La Quintrala as a witch-femme fatale. This exposure occurs through the use of both an autodiegetic narrator –La Quintrala– and a heterodiegetic one –the hypotext embodied in the popular voice– that appear to contrast each other. Finally, in Tres Nombres para Catalina, La Quintrala as the autodiegetic narrator dominates the whole story. She personifies the Great Goddess archetype who bestows her new positive attributes during the adventure. This novel assumes primordially the nocturnal symbolism incarnated by both the mystical and the synthetical structures and relegates the diurnal discourse of the hypotext to a secondary position in the narrative. Nonetheless, Tres Nombres para Catalina’s narrative still relies on the hypotext to reproduce and reconstruct all the mythemes in the myth of La Quintrala. Conclusively, the results of this analysis indicate that the identification of all the mythemes supports the hypothesis of a transformation in the symbolic structures which characterize La Quintrala in both corpora. This reveals the embodiment of Tres Nombres para Catalina’s own mytheme, consisting of a vindication and a recognition to her indigenous heritage, and the acceptance of her mestizaje. As a consequence, Tres nombres para Catalina, in comparison to the second corpus, diverges and expands the symbolic structures, but still shows a continuity of the myth.
|
19 |
Välsignad förbannelse : En retorisk analys av bibliskt material i Black MetallyrikJonsäll, Hans January 2015 (has links)
This bachelor thesis offers a rhetorical analysis of the album Maranatha by Swedish Black Metal artist Funeral Mist. Its main focus is on the intertextuality between the song "Blessed Curse" and the biblical book Deuteronomy, especially Deut 28 from which it has sampled a large portion of text. In the analysis I uncover the similarities and differences between the two texts in order to explain how the biblical fragments constitute new meanings when rearranged and taken out of their original context. The analysis concludes with relating the material to its new context i.e. the album Maranatha and the Black Metal scene by explaining other intertexts and references to the Bible and discussing which genre is best suited to describe the album as a whole. The results of the study show that the biblical quotations in the lyrics convey radically different messages and meanings compared to their original content in Deut 28. This in turn acknowledge how dependent linguistic symbols are on their context. I finish off my thesis with a few reflections on the moral and ethical implications of this use of biblical material concerning the anti-christian agenda supported by members of the Black Metal scene and specifically how Daniel Rostén of Funeral Mist view his own work and agenda.
|
Page generated in 0.0415 seconds