Global ETD Search

1	Att bli betraktad som "hjälte" : en studie om vad några intagna har för uppfattning om sin fängelsevistelse Carlsson, Reine January 2008 (has links) <p>Syftet med studien är att undersöka vad några intagna med ett kortare straff har för uppfattning om sin fängelsevistelse och den behandlingsform som en svensk öppen anstalt erbjuder dem inför deras frigivning, samt belysa deras uppfattning med styrdokumenten för svensk kriminalvård. De intagnas uppfattning kommer också att jämföras med en ansvarig chef inom kriminalvården och dennes syn på fängelsevistelse och behandlingsform. Utifrån syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod som baserades på fyra intervjuer, vilka kompletterades med den ansvarige chefens intervju, vilket kan ses som en förstärkning till undersökningen. Denna gjordes för att stärka validiteten av de fyra första intervjuerna.Studien visade att det verkar vara så att vården inom svensk kriminalvård inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. De som är tillfrågade upplever att deras personliga livssituation inte beaktas, utan behandling sker mer i form av något som kan liknas vid massproduktion. Många gånger verkar vården endast nå planeringsstadiet, eftersom de intagna endast är på plats under kortare tid. Brist på engagemang, hierarkisk ordning, prestige är andra faktorer som påverkar vården negativt, men det finns risk för att det är en samhällsproblematik av större format som påverkar? Denna problematik kan vara att kriminalvårdsärenden ligger längst ner på dagordningen hos dem som fattar beslut om hur vårt land ska fungera? Detta kan kanske innebära kortsiktiga lösningar på hur kriminalvården ska fungera?</p> Kriminalvård Behandlingsformer Kriminalvårdsanstalter
2	Att bli betraktad som "hjälte" : en studie om vad några intagna har för uppfattning om sin fängelsevistelse Carlsson, Reine January 2008 (has links) Syftet med studien är att undersöka vad några intagna med ett kortare straff har för uppfattning om sin fängelsevistelse och den behandlingsform som en svensk öppen anstalt erbjuder dem inför deras frigivning, samt belysa deras uppfattning med styrdokumenten för svensk kriminalvård. De intagnas uppfattning kommer också att jämföras med en ansvarig chef inom kriminalvården och dennes syn på fängelsevistelse och behandlingsform. Utifrån syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod som baserades på fyra intervjuer, vilka kompletterades med den ansvarige chefens intervju, vilket kan ses som en förstärkning till undersökningen. Denna gjordes för att stärka validiteten av de fyra första intervjuerna.Studien visade att det verkar vara så att vården inom svensk kriminalvård inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. De som är tillfrågade upplever att deras personliga livssituation inte beaktas, utan behandling sker mer i form av något som kan liknas vid massproduktion. Många gånger verkar vården endast nå planeringsstadiet, eftersom de intagna endast är på plats under kortare tid. Brist på engagemang, hierarkisk ordning, prestige är andra faktorer som påverkar vården negativt, men det finns risk för att det är en samhällsproblematik av större format som påverkar? Denna problematik kan vara att kriminalvårdsärenden ligger längst ner på dagordningen hos dem som fattar beslut om hur vårt land ska fungera? Detta kan kanske innebära kortsiktiga lösningar på hur kriminalvården ska fungera? Kriminalvård Behandlingsformer Kriminalvårdsanstalter
3	Behandlingsformer vid utmattningssyndrom Mether, Elin January 2018 (has links) Introduktion: Utmattningssyndrom drabbar allt fler individer. Socialstyrelsens riktlinjer som utgavs år 2003 har inte uppdaterats sedan de utgavs. Enligt Försäkringskassan står psykisk ohälsa för den största anledningen till sjukskrivning bland både män och kvinnor. Ungefär 30 % av Sveriges befolkning har varit eller är sjukskrivna för psykisk ohälsa som är stressrelaterad. Det här examensarbetet syftar till att ta reda på om det finns fler behandlingsformer som hjälper individer som är drabbade av utmattningssyndrom än de behandlingsformer som finns med i Socialsyrelens riktlinjer. Som klassificering används ICF. Metod: Som metod används scoping review i enlighet med Arksey och O’Malley utifrån fem olika steg, som innebär att kartlägga befintlig litteratur. I den här typen av scoping review används både vetenskaplig litteratur men även så kallad grå litteratur vilket innebär icke vetenskapliga artiklar, examensarbeten, doktorsavhandlingar och tidningsartiklar till exempel. Resultat: Resultatet visar att följande behandlingsformer inte är med i Socialstyrelsens riktlinjer; grön terapi, musikterapi, ljusterapi, livsstilsförändringar och aromaterapi hjälper individer med utmattningssyndrom. Diskussion: Det finns inget nationellt register för att säkerställa att individer med utmattningssyndrom får information om flera olika behandlingsformer och tillsammans med behandlande läkare kommer fram till den behandlingsform som är mest lämplig för individen utifrån individens unika förutsättningar. Det finns inget nationellt register som påvisar vilka behandlingsformer mot utmattningssyndrom som finns att tillgå. Konklusion: Det behöver skapas ett nationellt register som kvalitetssäkrar att individer som är drabbade verkligen får rätt information och att individen tillsammans med behandlande läkare får välja den behandlingsform som individen anser passar bäst. Det behöver forskas mer på de behandlingsformer som visade sig hjälpa individer med utmattningssyndrom. Socialstyrelsens riktlinjer behöver uppdateras. Behandlingsformer Nationella riktlinjer Socialstyrelsen Utmattningssyndrom Occupational Therapy Arbetsterapi
4	Behandling av patellar tendinopati på volleyboll- och basketspelare : bäst effekt på smärta och funktion - En systematisk litteraturöversikt Kayal, Kalle, Hallesson, Ida January 2022 (has links) Introduktion: Många idrottare drabbas av patella tendinopati, framförallt idrotter som inkluderar många hopp och snabba riktningsförändringar. Smärtan som kommer med tillståndet kan påverka en professionell idrottares prestation och karriär. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att studera effekten av olika behandlingsmetoder avseende på smärta och funktion hos volleybollspelare och basketspelare diagnostiserade med patellar tendinopati. Metod: Metoden utformades och följde riktlinjerna enligt Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA). Sökningen gjordes i PubMed och SPORTdiscus med en söksträng framtagen med hjälp av personal från Medicinska biblioteket i Umeå, Sverige. Sammanlagt inkluderades 5 studier i litteraturöversikten. PEDro skalan användes för att kvalitetsgranska samtliga artiklar i litteraturöversikten. Resultat: Totalt 5 artiklar inkluderades i denna studie. Ingen av studierna uppfyllde kriterierna för låg kvalitet. Fyra av fem studier uppfyllde kriterierna för moderat till god kvalitet och en studie uppnådde hög kvalitet vid kvalitetsgranskningen. Fyra av fem studier utvärderade träning som en behandlingsmetod för patellar tendinopati, en av fem studier utvärderade stötvågsbehandling för patellar tendinopati. Konklusion: Majoriteten av studierna i denna systematiska litteraturöversikt visar på positiva effekter på smärta och funktion av isometrisk, isotonisk och excentrisk träning. Samtliga inkluderande studier uppfyllde moderat till hög kvalitet enligt PEDro skalan. Evidensen i just denna litteraturstudie räcker ej till för att rekommendera en viss behandlingsform till volleyboll-och basketspelare diagnostiserade med patellar tendinopati. Mer forskning kring behandlingsmetoder av patellar tendinopati behövs, specifikt på aktiva volleyboll-och basketspelare. Jumper's knee tendinopathy knee pain treatments patellar ligament volleyball players basketball players Hopparknä tendinopati knäsmärta behandlingsformer patellaligament volleybollspelare basketspelare Physiotherapy Sjukgymnastik
5	Hur gynnas äldre av fysisk aktivitet? : en studie om förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden Bergnest, Helena, Löfberg, Sandra January 2008 (has links) <p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med denna studie är att undersöka förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden i Stockholms län. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:</p><p>· Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet på äldreboenden?</p><p>· Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet på äldreboenden?</p><p>· Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte används i större utsträckning på äldreboenden?</p><p>· Hur iscensätts fysisk aktivitet på följande tre nivåer: lagar, kommunala styrdokument samt tillämpning på äldreboenden?</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Studien har utförts på äldreboenden i fyra kommuner i Stockholms län. Materialet har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande på 45 äldreboenden. Av dessa svarade 71 procent på enkäten. I relevanta lagar och styrdokument har även riktlinjer för fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden undersökts för att sedan med hjälp av enkätsvaren iscensättas på formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan.</p><p> </p><p><strong>Resultat:</strong> Den aktivitet som används främst på äldreboenden är promenad/stavgång och de flesta erbjuder det en eller fler gånger i veckan. Rörelse- och balansträning samt motionsgymnastik erbjuds även de i en större utsträckning. Hos många äldreboenden pågår aktiviteter i cirka 30 minuter. De största faktorerna till varför äldre ska utöva fysisk aktivitet på äldreboenden är för att bibehålla moment i vardagen, minska skaderisken samt öka fysisk- och mental hälsa. Två stora faktorer till att äldreboenden inte använder sig mer av fysisk aktivitet beror på tidsbrist hos personalen samt att de äldre är oengagerade till att utöva fysisk aktivitet. Resultatet visar även att det går att tillämpa Göran Lindes läroplansteori angående formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan vad det gäller lagar, kommunala styrdokument och tillämpning på äldreboenden.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Avslutande reflektion:</strong> Fysisk aktivitet är en mycket viktig del för att bidra till en bättre livskvalitet hos de äldre. Fysisk aktivitet erbjuds mer eller mindre på alla äldreboenden i studien men förekommer dock inte på den nivå som är behövlig. Om detta beror på att det är otydliga direktiv i lagar och styrdokument eller brist på kunskap etc., är något att beakta.</p> äldre äldreboenden fysisk aktivitet träning hälsa sjukvård behandlingsformer Older people and ageing Äldre och åldrande Public health science Folkhälsovetenskap Health and medical services in society Hälso- och sjukvård i samhället Community medicine Samhällsmedicin
6	Hur gynnas äldre av fysisk aktivitet? : en studie om förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden Bergnest, Helena, Löfberg, Sandra January 2008 (has links) Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden i Stockholms län. Syftet utmynnar i följande frågeställningar: · Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet på äldreboenden? · Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet på äldreboenden? · Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte används i större utsträckning på äldreboenden? · Hur iscensätts fysisk aktivitet på följande tre nivåer: lagar, kommunala styrdokument samt tillämpning på äldreboenden? Metod: Studien har utförts på äldreboenden i fyra kommuner i Stockholms län. Materialet har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande på 45 äldreboenden. Av dessa svarade 71 procent på enkäten. I relevanta lagar och styrdokument har även riktlinjer för fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden undersökts för att sedan med hjälp av enkätsvaren iscensättas på formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Resultat: Den aktivitet som används främst på äldreboenden är promenad/stavgång och de flesta erbjuder det en eller fler gånger i veckan. Rörelse- och balansträning samt motionsgymnastik erbjuds även de i en större utsträckning. Hos många äldreboenden pågår aktiviteter i cirka 30 minuter. De största faktorerna till varför äldre ska utöva fysisk aktivitet på äldreboenden är för att bibehålla moment i vardagen, minska skaderisken samt öka fysisk- och mental hälsa. Två stora faktorer till att äldreboenden inte använder sig mer av fysisk aktivitet beror på tidsbrist hos personalen samt att de äldre är oengagerade till att utöva fysisk aktivitet. Resultatet visar även att det går att tillämpa Göran Lindes läroplansteori angående formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan vad det gäller lagar, kommunala styrdokument och tillämpning på äldreboenden. Avslutande reflektion: Fysisk aktivitet är en mycket viktig del för att bidra till en bättre livskvalitet hos de äldre. Fysisk aktivitet erbjuds mer eller mindre på alla äldreboenden i studien men förekommer dock inte på den nivå som är behövlig. Om detta beror på att det är otydliga direktiv i lagar och styrdokument eller brist på kunskap etc., är något att beakta. äldre äldreboenden fysisk aktivitet träning hälsa sjukvård behandlingsformer Older people and ageing Äldre och åldrande Public health science Folkhälsovetenskap Health and medical services in society Hälso- och sjukvård i samhället Community medicine Samhällsmedicin
7	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

1

Page generated in 0.1067 seconds