Global ETD Search

11	K3 och IFRS for SMEs : En komparativ studie / K3 and IFRS for SMEs : A comparative study Grönbäck, Isabell, Henningsson, Lisa January 2012 (has links) År 2004 beslutade BFN att inleda en ny inriktning i sitt normgivningsarbete som kom att benämnas K-projektet. Detta projekt innefattar fyra särskilda ramverk som inkluderar kategorierna K1-K4. K-regelverken omfattar icke noterade företag som är bokföringsskyldiga och nämnda kategorier skall tillämpas beroende på företagsform och företagsstorlek. Regelverket K3 skickades ut på remiss i juni år 2010 och skall vara huvudregelverk för icke noterade företag som avslutar räkenskapsåret med en årsredovisning. IASB publicerade år 2009 ett internationellt redovisningsregelverk som erhållit namnet IFRS for SMEs. I likhet med K3 är detta regelverk även avsett för icke noterade små och medelstora företag som upprättar årsredovisning.Studien har sin utgångspunkt i BFNs påstående om att reglerna i K3, med anpassning till ÅRL och IL, är utformade efter det internationella regelverket IFRS for SMEs.Syftet med studien är att undersöka om det svenska regelverket K3 bygger på det internationella regelverket IFRS for SMEs, genom att utföra en komparativ studie.Studien är utformad enligt en induktiv ansats och är av kvalitativ karaktär. Den teoretiska referensramen innehåller en beskrivning av K3 och IFRS for SMEs och dess normgivande organ. Undersökningen omfattar en jämförelse av sex utvalda kapitel i K3 och motsvarande kapitel som i IFRS for SMEs behandlar likartade områden. Likheter och olikheter regelverken emellan lyfts fram och analyseras med syfte att undersöka om K3 bygger på regler och principer i IFRS for SMEs.Studien visar att K3 i mångt och mycket är utformat i enlighet med IFRS for SMEs och därmed verifierar vi BFNs påstående. Likheter regelverken emellan överväger olikheter och innehållet i K3 skiljer sig från IFRS for SMEs endast i de avseenden K3 anpassats till svensk lag. Vi anser att K3 är ett bevis på att Sverige strävar efter ökad jämförbarhet. Inflytandet av ÅRL och IL i K3 förhindrar dock en fullständig tillämpning av internationella regler och principer. Vi förordar ökad internationell jämförbarhet på redovisningsområdet och förespråkar en lagförändring som tillåter Sverige att i större utsträckning vara en del av ett gemensamt redovisningsspråk. / Program: Civilekonomprogrammet BFN K-projektet K3 IASB IFRS for SMEs harmonisering jämförbarhet Social Sciences Samhällsvetenskap
12	Val av K-regelverk för mindre svenska onoterade företag Nygren, Gustav, Blomqvist, Gustav January 2020 (has links) Litteraturens fokus på jämförbara finansiella rapporter har från att huvudsakligen riktats mot noterade företag, under senaste åren inkluderat onoterade. Bokföringsnämndens införande av K-regelverket 2014, ställde svenska minde onoterade företag inför det obligatoriska valet mellan regelbaserade redovisningsstandarden K2 och principbaserade K3. Införandet ger en undik möjlighet att undersöka vad det är som särskiljer de mindre onoterade företag som tillämpar regel- respektive principbaserad redovisning. En tvärsnittsstudie genomförs på ett urval av 150 företag från år 2014, för att undersöka vad som kännetecknar de mindre onoterade företag som tillämpar K2 respektive K3. Genom logistisk regressionsanalys undersöks påverkan av företagsspecifika egenskaper på valet av redovisningsstandard. Resultatet fastställer att företagets storlek, bransch, skuldsättningsgrad och avskrivningar påverkar valet av redovisningsstandarderna K2 och K3. Vi finner starka stöd för att företagsspecifika egenskaper kan förklara valet mellan princip- och regelbaserad redovisningsstandard för mindre onoterade företag i Sverige. Vi finner även att resultat från tidigare studier utförda på utländska noterade och onoterade företag till mycket även går att applicera på svenska mindre onoterade företag. K-regelverket mindre onoterade bolag BFN principbaserat regelbaserat IASB IFRS Business Administration Företagsekonomi
13	Att implementera komponentmetoden enligtK3 i allmännyttiga bostadsbolag / IImplementing K3 in public housingcompanies Liljeroos, Alexander January 2014 (has links) Syfte och frågeställning : K3 är ett principbaserat regelverk och därför finns det ont om riktlinjer från lagstiftaren och normgivande organisationer. Fastighetsbranschen har på egen hand fått reda ut hur komponentmetoden skall tillämpas i praktiken. Syftet med uppsatsen är att analysera hur den praktiska övergången till komponentmetoden kan göras. Samt att belysa effekten som en förändring av redovisningsprinciper har på resultat och balansräkning. Metod : En kombinerad literaturstudie med en kvalitativ intervju om implementeringen av komponentmetoden. Avgränsning : Studien begränsas till allmännyttiga bostadsbolag som har sin huvudsakliga verksamhet som uthyrare av bostäder. Fokus kommer att ligga på de kommunalt ägda bostadsbolagen inom Stockholms stad, med stor tyngd hos Familjebostäder. Slutsattser : Uppsatsen identifierar ett antal valmöjligheter som finns vid övergången till K3. Beroende på vilken väg företagen väljer att ta kommer komponentredovisningen se väsentligt olika ut. Även företag som haft intentionen att följa rådande experter har gått fel på vägen. Resultatvinster som görs de första åren efter övergången till komponentmetoden kommer senare ätas upp av allt större avskrivningar. / Research problem and purpose : K3 is a principles-based regulatory framework, and there is a shortage of guidance from the regulator and standard-setting organizations. The real estate industry has been forced to singlehandedly sort out how to apply K3 in practice. The purpose of this essay is to analyze how a public housing corporation has completed the change to the component method. And to illustrate the effect that a change in accounting policies have on earnings and on the balance sheet. Method : A combined literature review with a qualitative interview about the implementation of the component method. Delimitation: The essay is limited to public housing corporations, with its focal point on the public housing corporations owned by the Stockholm municipality. Conclusions : The essay identifies a number of choices available during the transition to K3. The result of K3 will wary greatly depending on how the companies choose to implement the new standard. Earnings as a direct cause of K3, which are made in the first years after the transition to the component method, will be consumed by rising deprecations within a few years. K3 accounting public housing Komponenter Nyttjandeperioder BFN Resultaträkning Balansräkning Engineering and Technology Teknik och teknologier
14	K3-regelverket -En studie av inkomna remissvar / The K3-framework -A studie of received responses JONSSON, FREDRIK, SARIC, ALEN January 2011 (has links) På redovisningsområdet pågår det ständigt förändringar och under den senaste tiden har stort fokus legat på BFN. Nämnden har sedan 2004 arbetat med det så kallade K-projektet där målet är att ta fram samlade regelverk för företag i olika form och storlek. I denna uppsats ligger fokus på K3-regelverket som huvudsakligen är anpassat för större onoterade aktiebolag samt ekonomiska föreningar. Tanken är att regelverket ska baseras på IFRS for SMEs som är IASBs regelverk för små och medelstora företag. I dagsläget finns inget samlat regelverk för dessa bolag i Sverige för upprättande av årsredovisning. Syftet med K3 är att det ska förenkla redovisningsarbetet och på det sättet minska de administrativa kostnaderna.I slutet av år 2010 skickade BFN ut K3 på remiss till 52 instanser. Av dessa valde 28 att skicka in remissvar av olika omfattning. Vi har behandlat 13 utav dessa eftersom resterande inte varit tillräckligt innehållsrika för att bidra med relevant information till uppsatsen.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och redogöra för vilka huvudargument som de olika instanserna har yttrat i sina remissvar gällande K3-regelverket. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats där empirin har bestått av de utvalda remissvaren.Instanserna har framfört konstruktiv kritik av olika karaktär. Huvudargumenten har vi delat in i fyra olika kategorier. Dessa har varit användarvänlighet, förhållandet till svenska lagar, förhållandet till IFRS for SMEs samt förhållandet till god redovisningssed. Resultatet av studien visar att en stor majoritet anser att användarvänligheten i K3 är undermålig och att strukturen måste förbättras för att kunna tillämpas i praktiken. Flera instanser menar även att BFN i sitt arbete att utforma K3 tagit sig stora friheter att inskränka på regler som anges i ÅRL. I vissa fall har instanser yttrat att normerna i K3 strider mot regeringsformen och ifrågasatt BFNs skrivelser. Positivt ser instanserna dock på att nämnden valt att basera K3 på IFRS for SMEs men att det i flera fall sker avvikelser från det internationella regelverket vilket inte välkomnas av ett antal instanser. Vår slutsats är att K3 i dagsläget inte är tillräckligt välutvecklat för att kunna tillämpas i praktiken eftersom majoriteten av instanserna har sammantaget fler negativa än positiva synpunkter kring regelverket. / Program: Civilekonomprogrammet K3 K3 k-projektet the k-project BFN swedish accounting standards board ifrs for smes ifrs for smes instances remissvar responses on exposure draft instanser Social Sciences Samhällsvetenskap
15	K2 - en studie om användarnas syn på regelverket Edvinsson, Frida, Spinnars, Elin January 2010 (has links) <p><strong>Aim: </strong>The aim of this thesis is to do a research about the users’ conceptions to the K-project. The K-project is a simplifying work of today’s accounting regulations performed by the Swedish Accounting Standards Board. The K-project is divided into four categories and the companies are divided into each category depending on its size. The study is limited by only focusing on a part of the K-project, the K2-regulation. The K-project is one of many ways to simplify the accounting regulations and a question asked in the study is if the final result will be successful this time.</p><p><strong>Method: </strong>We have chosen to adopt the qualitative method in this study by interviewing four respondents employed at a number of different accountant firms. We claim that this is the best approach since the regulations can still be considered new and therefore knowledge about it is small among many companies. The information given from the interviews were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our own conclusions due to that result.</p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The result shows that the opinion about the K2-regulation varies. All respondents agree about the K2-regulation being a good idea since the need of simplifying today´s accounting regulations for smaller companies is large. On the other hand the respondents’ opinions differ when it comes to the layout, final result and the instructions. Some respondents are positive to the result when others claim that the regulation hasn´t provided enough simplifications.</p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>When this study was made the K2-regulation was a free choice whether to apply or not and according to that fact we would find it interesting to do a similar study when the regulation has been forced upon the companies, to see if the user´s opinions have changed. Another alternative to further studies would be to make a quantitative study to research if the regulation is used and in what scale.</p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This thesis has contributed to an increased understanding for the users’ conceptions of the K2-regulation and today’s work to simplify accounting regulations.</p> / <p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att undersöka användarnas inställning till K-projektet. K-projektet är ett förenklingsarbete av dagens redovisningsregler som utförs av BFN. Projektet är uppdelat i fyra olika kategorier där företag är indelade beroende på storlek. Studien är avgränsad genom att endast rikta in sig på en del i K-projektet, K2-regelverket. K-projektet är ett av många försök att förenkla redovisningsreglerna och en fråga som ställs i studien är om slutresultatet denna gång kommer att blir lyckat.</p><p><strong>Metod: </strong>I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod genom att utföra personliga intervjuer med fyra respondenter anställda hos olika revisions- och redovisningsbyråer. Vi anser att detta är det bästa tillvägagångssättet då regelverket fortfarande kan anses som nytt och därför finns inte kunskap om ämnet hos den stora massan. Informationen som vi erhållit under intervjuerna har därefter sammanställts och jämförts med varandra för att sedan kopplats ihop med våra teoristudier. Utifrån detta har vi gjort våra egna slutsatser.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>I vår studie har det framkommit att det föreligger olika uppfattningar av K2-regelverket. Samtliga respondenter är dock eniga om att idén till detta förenklingsprojekt är bra då det anses finnas ett behov att förenkla dagens redovisningsregler för mindre aktiebolag. Däremot skiljer sig åsikterna åt bland våra respondenter när det gäller utformningen och slutresultatet av K2-regelverket och dess tillhörande vägledning. Vissa är positiva till resultatet medan andra anser att regelverket inte har tillfört tillräckligt med förenklingar.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>När denna studie utfördes var K2-regelverket fortfarande frivilligt att tillämpa, därför tycker vi det vore intressant att göra en liknande undersökning när regelverket har blivit tvingande för att se om användarnas åsikter har förändrats. Ett annat alternativ till fortsatta studier är att utföra en kvantitativ studie för att undersöka om regelverket tillämpas och i hur stor utsträckning.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för användarnas syn på K2-regelverket och förenklingsarbeten inom redovisning.</p> K – project K2 Swedish Accounting Standards Board accounting simplifications smaller corporations K-projektet K2 BFN förenklingar redovisning mindre aktiebolag Business studies Företagsekonomi
16	K2 - en studie om användarnas syn på regelverket Edvinsson, Frida, Spinnars, Elin January 2010 (has links) Aim: The aim of this thesis is to do a research about the users’ conceptions to the K-project. The K-project is a simplifying work of today’s accounting regulations performed by the Swedish Accounting Standards Board. The K-project is divided into four categories and the companies are divided into each category depending on its size. The study is limited by only focusing on a part of the K-project, the K2-regulation. The K-project is one of many ways to simplify the accounting regulations and a question asked in the study is if the final result will be successful this time. Method: We have chosen to adopt the qualitative method in this study by interviewing four respondents employed at a number of different accountant firms. We claim that this is the best approach since the regulations can still be considered new and therefore knowledge about it is small among many companies. The information given from the interviews were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our own conclusions due to that result. Result & Conclusions: The result shows that the opinion about the K2-regulation varies. All respondents agree about the K2-regulation being a good idea since the need of simplifying today´s accounting regulations for smaller companies is large. On the other hand the respondents’ opinions differ when it comes to the layout, final result and the instructions. Some respondents are positive to the result when others claim that the regulation hasn´t provided enough simplifications. Suggestions for future research: When this study was made the K2-regulation was a free choice whether to apply or not and according to that fact we would find it interesting to do a similar study when the regulation has been forced upon the companies, to see if the user´s opinions have changed. Another alternative to further studies would be to make a quantitative study to research if the regulation is used and in what scale. Contribution of the thesis: This thesis has contributed to an increased understanding for the users’ conceptions of the K2-regulation and today’s work to simplify accounting regulations. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka användarnas inställning till K-projektet. K-projektet är ett förenklingsarbete av dagens redovisningsregler som utförs av BFN. Projektet är uppdelat i fyra olika kategorier där företag är indelade beroende på storlek. Studien är avgränsad genom att endast rikta in sig på en del i K-projektet, K2-regelverket. K-projektet är ett av många försök att förenkla redovisningsreglerna och en fråga som ställs i studien är om slutresultatet denna gång kommer att blir lyckat. Metod: I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod genom att utföra personliga intervjuer med fyra respondenter anställda hos olika revisions- och redovisningsbyråer. Vi anser att detta är det bästa tillvägagångssättet då regelverket fortfarande kan anses som nytt och därför finns inte kunskap om ämnet hos den stora massan. Informationen som vi erhållit under intervjuerna har därefter sammanställts och jämförts med varandra för att sedan kopplats ihop med våra teoristudier. Utifrån detta har vi gjort våra egna slutsatser. Resultat & slutsats: I vår studie har det framkommit att det föreligger olika uppfattningar av K2-regelverket. Samtliga respondenter är dock eniga om att idén till detta förenklingsprojekt är bra då det anses finnas ett behov att förenkla dagens redovisningsregler för mindre aktiebolag. Däremot skiljer sig åsikterna åt bland våra respondenter när det gäller utformningen och slutresultatet av K2-regelverket och dess tillhörande vägledning. Vissa är positiva till resultatet medan andra anser att regelverket inte har tillfört tillräckligt med förenklingar. Förslag till fortsatt forskning: När denna studie utfördes var K2-regelverket fortfarande frivilligt att tillämpa, därför tycker vi det vore intressant att göra en liknande undersökning när regelverket har blivit tvingande för att se om användarnas åsikter har förändrats. Ett annat alternativ till fortsatta studier är att utföra en kvantitativ studie för att undersöka om regelverket tillämpas och i hur stor utsträckning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för användarnas syn på K2-regelverket och förenklingsarbeten inom redovisning. K – project K2 Swedish Accounting Standards Board accounting simplifications smaller corporations K-projektet K2 BFN förenklingar redovisning mindre aktiebolag Business studies Företagsekonomi
17	Defected Ground Structure And Its Applications To Microwave Devices And Antenna Feed Networks Kilic, Ozgehan 01 September 2010 (has links) (PDF) This thesis reports the analysis of the rectangular shaped defected ground structure (RS-DGS) and the application of the structure on some microwave devices. DGS is analyzed in terms of its superior properties, which enables the designers to easily realize many kind of microwave devices which are impossible to achieve with the standard applications. Within the scope of this thesis, the focus is on the rectangular shaped DGS and its characteristic properties. The basic slow wave and high impedance characteristics are utilized in the design of some microwave devices. The design is carried on at the two different frequency bands: X-band and Ka band, centering at 10 GHz and 35 GHz, respectively. Finally, using the high impedance property and the coupling between the defects, a wide band 1 : 4 beam forming network is designed and implemented at 10 GHz.
18	Är god redovisningssed fortfarande god sed? Niklasson, Viktor, Olofsson, Carl-Oscar January 2013 (has links) Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska. Viktor Niklasson Carl-Oscar Olofsson Fredrik Reinfeldt ekonomi redovisning företagsekonomi redovisningssed god sed Handelshögskolan vid Karlstad Universitet Kandidat uppsats kandidatuppsats c-uppstas k-regelverken k1 k2 k3 k4 BFN bokföringsnämnden förenkling regelförenklingsarbetet administrativa kostader allmänna råd bindande frivilliga IASB IFRS SMES SME:S US GAAP redovisning rättvisande bild makt EU USA normgivningsmakt normgivningskompetens sambandet redovisning beskattning praxisorienterad normgivning BFNAR regeringen regelrådet regelverk k-råden industriell makt regelförenklingsarbetet regelförenkling bryter grundlagen grundlagar RF ÅRL BFN FAR internationalisering harmonisering FinForum 2013 2012 Grand Hotel redovisningspraxis internationella redovisningsnormer bokföringsbrott avvikelser redovisnings förändringar balansräkning resultaträkning koncernredovisning NJA SOU normgivningsprocessen PWC Ernst & Young Grant Thornton revisionsbyråer revision regeringens handlingsplan regelförenklingsarbetet Mikael Johnson Bengt Bengtsson Michaela Nilsson Sten-Eric Ingblad Dan Brännström Annika Falkengren Christina Libassi Claes Janzon Göran Anrell Eva Törning Ulf Selander Thomas Engelbrektsson Business School noterade onoterade bolag småföretag regelverken tvingande redovisningsområdet statens expertorgan

Search results