Mankind strives for accomplishing the mutually agreed goals in Agenda 2030 where the thirteenth goal is to stop climate change. The amount of sand used in several materials is of great importance to the environment. Sand is a crucial component when producing flat glass, and one way of decreasing the construction sectors impact on the climate change is recycling of old flat glass. The study investigates the potential for an easier reuse of flat glass. The purpose of the thesis is to increase the reuse of flat glass and thereby reduce the climate impact from the construction sector. The aim is to bring forth a crosslist for reuse of flat glass, to find out if the bending strength in an old glass can achieve the requirements of today's standards and to make an overall calculation of the costs andthe enviromental savings when reusing flatglass. Several methods were used to achieve the aim, namely a literature study to gather information, dialogues that give a range of how different aspects can be valued and abending strength test that show the reused flatglass´s ability to withstand external pressure. The overall costs and the enviromental impact were also calculated. The result shows that the crosslist encounters for the properties being fulfilled in a reused window, given that the performer has a certain knowledge. The bending strength test showed that the roughly 60 year old flat glass did achieve the requirements and can therefore be used as a product in a new building. The dialouges enlighted the greatest obstacles for reusing flat glass as lack of knowledge and supply. More specific problems while using old flat glass is the matters of energy and guarantee which are essential when deciding if reuse is possible and is problematic for whoever tries to upgrade a window that is not reaching its specified requirements. The requirements if a window is to be reused or not in a specific way is a part of thecrosslist where the properties are categorized from 1 to 3 where 3 has the lowest performance but still achieves the minimum requirements. The possibly changed strength of the tested flat glass in terms of age is difficult to assess as there is no new reference object with a similar thickness to compare with. The overall calculations of costs and environmental impact shows that large savings can be made . The study show the possibilities of how a flat glass can be made by reusin flat glass. Nonetheless, more deep diving studies need to be deducted within the area but perhaps in the long term the study may contribute to increasing the reuse of flatglass.

Introduction – This thesis in Building Engineering at Jönköping University, in collaboration with Tyréns Sweden AB, examines the issues surrounding 3D models as construction documents from a legal perspective and investigates how digitization affects stakeholders in the construction industry. The goal of the study is to explore a relevant and interesting research area in order to contribute to knowledge development and the advancement of new theories or methods in the field. Method – The study will employ qualitative research, including primary data collection through interviews, to address the research questions posed in the report. The authors have chosen this method to achieve a comprehensive understanding of the respondents' perspectives and identify important themes and patterns. The interviews were conducted with participants from various sectors of the construction industry to obtain a broader picture of the subject. Results – The study revealed that there are certain legal barriers to the use of 3D models as drawing documentation. These barriers are related to a lack of knowledge and uncertainty in handling the models. This includes issues of copyright, liability, and evidential value. There is a need to update current regulations to facilitate the management of digital models. Analysis – The analysis of the results clarifies that industry standards and clearer guidelines would prevent uncertainties and address knowledge gaps in the use of BIM and 3D models. An industry standard could have facilitated a smoother transition to a more digitized construction industry. There is also a need for education in the field for professionals and decision-making stakeholders. Discussion – The discussion focuses on possible solutions to the identified problems, such as the development of standards and guidelines, education, and regulatory updates. There is also a need to raise awareness about the legal aspects of using 3D models in the construction industry, as the uncertainty regarding their legal status is high. Legally, it is possible to use 3D models as contractual documents, but the study shows that concerns about the legal aspects are a reason for the weak implementation. Keywords – 3D model, 3D design, BIM, Building Information Modeling, construction documents, contractual law, and copyright. / Introduktion – Detta examensarbete inom Byggnadsteknik vid Jönköpings Tekniska högskola i samarbete med Tyréns Sverige AB undersöker problematiken med 3D-modeller (tredimensionell modell) som bygghandlingar ur ett juridiskt perspektiv och undersöker hur digitaliseringen påverkar aktörer inom konstruktion. Studiens mål är att undersöka ett relevant och intressant forskningsområde för att bidra till kunskapsutveckling och utveckling av nya teorier eller metoder inom området. Metod – Studien kommer att använda kvalitativ forskning som inkluderar primärdatainsamling genom intervjuer för att besvara frågeställningarna i rapporten. Författarna har valt denna metod för att uppnå en omfattande förståelse av respondenternas perspektiv och identifiera viktiga teman och mönster. Intervjuerna genomfördes med respondenter från olika delar av byggbranschen för att få en bredare bild av ämnet. Resultat – Studien visade att det fanns vissa juridiska hinder för användningen av 3D-modeller som ritningsunderlag. Dessa hinder kopplas till bristande kunskap och osäkerhet i hantering av modellerna. Detta inkluderar frågor om upphovsrätt, ansvar och bevisvärde. Det finns ett behov att uppdatera dagens regelverk för att lättare hantera digitala modeller. Analys – I analys av resultatet klargörs det att en branschstandard och tydligare riktlinjer skulle förebygga osäkerheterna och förebygga kunskapsluckor för användandet av BIM och 3D-modeller. En branschstandard hade kunnat leda till en säkrare övergång till en mer digitaliserad byggbransch. Det finns också ett behov av utbildning inom området för yrkesverksamma och beslutsfattande aktörer. Diskussion – Diskussionen fokuserar på möjliga lösningar på de identifierade problemen, så som utveckling av standarder och riktlinjer, utbildning och uppdatering av regelverk. Det finns också ett behov av att öka medvetenheten om de juridiska aspekterna av användningen av 3D-modeller inom byggbranschen då osäkerheten av den juridiska statusen är hög. Juridiskt sett går det att använda sig av 3D- modeller som kontraktshandling, men studien visar att oron för det juridiska är en anledning till den svaga implementeringen. Nyckelord – 3D-modell, 3D-projektering, BIM, Building Information Modeling,, bygghandling, kontraktsha juridik och upphovsrätt

As part of the work in this project, a literature review is conducted to determine the optimal thickness of the outer concrete layer in prefabricated concrete sandwich elements. These elements are used as exterior walls in buildings and consist of a load-bearing inner concrete layer, an intermediate insulation layer, and an outer concrete layer that forms the building's facade. The focus is on optimizing the sandwich wall in precast concrete by reducing the thickness of the outer skin compared to the current standard thickness of 80 mm. This could potentially reduce the weight of the elements by approximately 1.5-2 tons by reducing the thickness from 80 mm to 30 mm. This weight reduction can have a significant impact, for instance, on the crane capacity in large construction projects, allowing a crane to handle all the elements on a construction site without the need for relocation. Additionally, this optimization of the sandwich wall will result in cost savings by using less material in the elements, as well as impacting other aspects of the construction process, such as energy consumption and transportation costs. In this project, test specimens of size 400mm x 400mm have been used, and to draw comprehensive conclusions, full-scale experiments are required to account for factors such as temperature variations and shrinkage in the outer skin. In this work, compressive strength tests have also been conducted to determine the strength of the concrete used in the outer skin of the tested sandwich walls. The concrete used in the tests was a fiber-reinforced concrete from Finja, and the reinforcing mesh was a hot-dip galvanized plaster mesh. Initially, samples were cast to test the laboratory equipment and evaluate the testing methods. Subsequently, the remaining samples were cast and tested according to a predetermined schedule to ensure relevant testing conditions. Samples on the wall elements were made with both diagonal and straight anchoring and were tested under tensile load parallel to the outer layer as well as tensile load perpendicular to the outer layer. In total, 20 samples were conducted in the study, testing various combinations of anchoring systems, loads, reinforcement, and recesses. Samples 1-10 were tested with diagonal anchoring and parallel load, while samples 11-20 were tested with perpendicular anchoring and perpendicular in combination with parallel load. The samples exhibited a variation in failure types, such as grain failure in the outer layer, anchor pull-out, adhesion, and outer layer failure. The highest load values were observed in sample 2 (8.7 kN) and 6 (7.6 kN) for samples 1 to 10, and sample 12 (10.6 kN) and 15 (9 kN) for samples 11 to 20. In summary, it can be stated that the trials have yielded initially positive results regarding the practical use of a thinner outer panel for prefabricated concrete sandwich elements.

Bygg- och fastighetssektorn står för ca 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Detta leder till att vissa åtgärder behöver ses över för att uppfylla klimatavtalet, som år 2015 innebar att temperaturökning måste ligga under två grader. Studien innehåller således en undersökning av vad miljöcertifieringssystem har för inverkan på optimering av förvaltningsprocessen. Frågeställningarna som slutligen ledde fram till en slutsats, tog ställning till hur effektiviseringar smidigast kan implementeras genom litteratur- översikt, fallstudie och intervjuer. Fallstudien omfattar tre referensbyggnader som ägs av Bonnier Fastigheter. Två av dessa byggnader är Centralhuset och Muninhuset som är certifierade genom BREEAM In-Use. Den tredje byggnaden är Beskowhuset som i dagsläget har genomgått en förstudie för Miljöbyggnad, befintlig byggnad. Respondenterna som intervjuades gav perspektiv på ett antal frågor, som tillsammans med litteraturöversikten av tre viktiga indikatorer gav ett omfattande resultat. Slutligen kom studien fram till slutsater av frågeställningarna. Förvaltnings- och certifieringsprocesser identifierades som parallella delar, där hänsynstagande till båda processerna kan främja en tydligare förvaltning genom bl.a. underhållsplaner. Där konstaterades det att lagring och dokumentation av handlingar skapar större medvetenhet, vilket högre detaljnivå i underlagen kan bidra till. Även förståelse kring varför en certifiering av en förvaltningsorganisation inte är att föredra framgick. Det påvisades att certifieringen hade varit kostsam, med en minimal lönsamhet. Dock konstaterades det att implementering av rutiner för en sådan certifiering hade medfört en effektivare förvaltning. Således talade studien emot att verifiera certifiering av BREEAM In-Use del två. Däremot visar den att certifiering enligt Miljöbyggnad iDrift är bättre anpassad för att certifiera befintliga byggnader än Miljöbyggnad, befintlig byggnad. Avslutningsvis presenterades en identifiering kring utvecklingsområden av processerna, vilket ledde till förtydligande i upplägget av underhållsplaner. En senare omcertifiering hade därav haft ett större värde i att identifiera åtgärder i förvaltningen, då denna hade gått snabbare och smidigare i ett senare skede. / The purpose of the following study is to investigate how different environmental certification systems work and can affect the management process. Furthermore, the aim is to identify positive effects of certifying management organizations to analyze the value of it. Lastly, the study aspires to resolve how certification systems can enable identification of necessary evolvement in the management process, and simplify future certification. A background to the subject was initially established to obtain relevant knowledge to investigate the issues. Thereafter, further literature studies, case studies, and interviews were conducted to enable extensive data for discussion and conclusion. The results of the study showed that there is a connection between how management can adapt to certification to obtain high results. On the contrary the greatest value will not come from combining activities but by adapting the assembling of documents to what will be asked for during a certification process. This can be done by using more efficient systems and creating greater awareness by taking into account the different criterias. Similar results were obtained when it comes to certification of management organizations. It is too expensive to verify a certification to motivate the value of it, but a lot of the indicators could advantageously be implemented to develop demands and routines. That leads into the possibility of identifying how that is possible. Those results showed that it is possible on an indicator level, and can simplify certification processes by adapting to how management and certification can be combined.

Hållbarhet är något som påverkar alla. Det är en utmaning att minska överutnyttjandet av jordens resurser samtidigt som befolkningsmängden ökar. Byggsektorn har en stor påverkan på samhället och står inför flera utmaningar i sitt arbete med att minska klimat- och miljöpåverkan. Materialval är en viktig del då de största utsläppen oftast sker vid tillverkning av byggnadsmaterial.Detta arbete gjordes för att belysa hur viktig konstruktörernas del i hållbarhetsarbetet är och visa att de kan vara med och påverka beställarens beslut. Syftet med examensarbetet var att underlätta hållbarhetsarbetet i projekteringsskedet vid val av stomsystem. Konstruktörer ska kunna visa att grundläggande hänsyn tagits till minskad miljö- och klimatpåverkan. Syftet var också att utreda hur hållbarhetskonsulters analyser av konstruktörers arbete lättare kan utföras.I detta arbete utfördes semistrukturerade intervjuer tillsammans med en enkät för att utreda vilka delar som behövde utvecklas mellan projekteringsprogam och LCA-verktyg för att förenkla utförandet av en livscykelanalys (LCA). Utöver utredningen gjordes en fallstudie på ett referensobjekt i form av tre framtagna alternativ för stommar. Fallstudien utfördes genom en förenklad LCA i projekteringsprogrammet Revit. Den data som användes för de ingående materialen sammanställdes först i en lista med emissionsvärden för klimatpåverkan, ozonnedbrytning, försurning och övergödning. Dessa värden hämtades från olika miljövarudeklarationer (EPD:er) som fanns publicerade i publika databaser. Därefter formades ett ”Schedule” i Revit för att visa miljöpåverkan från de olika stomalternativen direkt i programmet. Listan utformades som en informationsguide och framtagningen av ett ”Schedule” i Revit förklaras grundligt för att konstruktörer ska kunna ta hjälp av detta vid framtida projekteringar för en minskad miljöpåverkan.Resultatet av utredningen visar att många av de utmaningar som tidigare studier har visat fortfarande är aktuella. Bland dessa är kravställandet på projekteringen en av de punkter som nämns mest. Flera förslag på hur kravställandet kan gå till nämns bl.a. genom en matris som vanligtvis används vid kravställande i projekt med BIM-samordning. Vidare ansåg intervjupersonerna att en kravställningsmall bör tas fram för att kunna användas i samtliga projekt, även om inte en LCA ska utföras.Det resultat som fallstudien visar var att stomalternativet i stål är det som påverkar miljön mest i alla kategorier som jämfördes. Träalternativet visade sig inte vara nämnvärt mycket lägre än betongalternativet ur klimatpåverkansperspektiv. Detta på grund av de avväxlingsbalkar i stål som användes för att avlasta det befintliga planet som stommen skulle byggas på. Det visas genom ett cirkeldiagram och analyseras vidare i diskussionen. / Sustainability is something that affect us all. It´s challenging to reduce the over-utilization of the earth’s resources at the same time as the population is increasing. The building sector has a big impact on the society and faces several challenges in the work to reduce climate and environmental impacts. Material choice is an important part because the largest emissions comes from the manufacturing phase.This study was made to highlight the importance of structural engineer’s part in the sustainability work and the impact on the purchaser’s decision. The purpose of this degree project was to support the sustainability work in the design stage when choosing a load bearing structure. The structural engineer could show that basic consideration was taken to reduce the environmental and climate impacts. The purpose was also to investigate how to facilitate sustainability consultants’ assessments of the work delivered by structural engineers.Semi-structured interviews were conducted together with a survey to investigate the parts in need of further development between design programs and LCA-applications in the process to execute and simplify sustainability analysis. Besides the investigation, a case study was made on a reference object. The object had three alternatives of load bearing structures. The case study was performed through a simplified LCA in Revit. The data that was used for the included materials was compiled to a schedule with emission values of climate influences, ozone decomposition, acidification and overfertilization. These emission values were retrieved from different EPD:s hat was published in open access databases. After the emissions were retrieved a schedule was made in Revit that showed the environmental impact for the different structural alternatives.The schedule was designed as a guide and the development of a schedule in Revit is explained thoroughly as guidance for structural engineers in future projects to reduce the environmental impact.The results of the investigation show that a lot of challenges that former studies have shown are still valid. Among these challenges, most of the respondents mentioned the prerequisites for projects to be one of the main points. One of the many proposals on how the setting requirements would take place was through a matrix that often is used in projects with BIM-coordination. Furthermore, the interviewers felt that the requirements for data should be developed for all projects, even though an LCA-analyze is not required.The results from the case study show that structures in steel affected the environment most in all the categories that was compared. The wood option showed that it was not that much lower from a climate impact perspective compared to the concrete option. This was because of the members in steel that was used to unload the existing floor which the structure would build on. This is shown with a pie chart and is further analyzed in the chapter of discussion.

No description available.

Introduktion (och mål) – Parisavtalet är en överenskommelse där länder såsom Sverige enats om målet att hålla den globala temperaturökningen under 2 °C och sträva mot att begränsa den till 1,5 °C. För att nå detta mål måste växthusgasutsläppen halveras till 2030 jämfört med 2019. Bygg- och fastighetssektorn står för 22 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och genomtänkta materialval är en potentiell åtgärd för att minska dessa utsläpp. Ett material med goda klimategenskaper är en cellulosabaserad isolering såsom hampafiberisolering, Målet med studien var att undersöka om hampafiberisolering kan bli ett etablerat isoleringsmaterial i sandwichpaneler avsedda för lager- och logistikhallar. Metod – Metoden för studien var en fallstudie då fokus låg på en specifik analysenhet. Datainsamlingen skedde genom triangulering där intervjuer och dokumentstudie användes som insamlingstekniker. Sju intervjuer genomfördes med personer representerade av företag i form av fastighetsinvesterare, tillverkare av sandwichpaneler, tillverkare av hampafiberisolering och byggföretag. Utifrån det som framgick i intervjuerna skedde en tematisk analys. Därefter granskades aktuella dokument deduktivt utifrån respondentsvar för att utmana eller styrka dessa teman. Resultat – I studien framgick att det krävs att flera aspekter behöver uppnås för att hampafiberisolering ska kunna användas i sandwichpaneler. Detta var aspekter gällande funktionen på panelen, övriga aspekter och miljöaspekter. Den största fördelen med hampafiberisolering är dess klimatpositiva egenskaper och detta var också anledningen till att isoleringen använts av respondenterna i studien. De nackdelar som framgick i studien var priset, ovana, få referensobjekt och ovissheten gällande fukt. Det framgick att oskadad hampafiberisolering kan återanvändas efter en väggelements livstid genom att den kan användas i sin helhet eller blandas ut till ny isolering. Det finns även möjlighet att skapa biokol av isoleringen med hjälp av förbränningsugnar. Analys – Utgångspunkten för analysen var empirin från intervjuerna, vilket lade grund för en riktad innehållsanalys i aktuella dokument. I analysen sammanfattades och jämfördes empirin från dokumenten med intervjuerna för att styrka och utmana det som framkommit. Det framgick att en del faktorer gick att styrka som krav alternativt trovärdiga konklusioner från respondenter. Andra aspekter gick inte styrka i dokument. Diskussion – Resultatet från intervjuerna och dokumentstudien i studien visar ett stort fokus på miljö. Då datainsamlingen var utformad utifrån frågeställningar hölls studien aktuell till undersökningsområdet. Ett genomtänkt respondenturval bidrog till hög reliabilitet vid datainsamlingen. / Introduction (and aim) – The Paris Agreement is an agreement where countries such as Sweden have agreed on the goal of keeping the global temperature increase below 2°C and striving to limit it to 1.5°C. To achieve this goal, greenhouse gas emissions must be halved by 2030 compared to 2019. The construction and real estate sector accounts for 22% of Sweden's total greenhouse gas emissions, and a potential measure to reduce these emissions are well thought out material choices. A material with good climate properties is cellulose-based insulation such as hemp-fibre insulation. The aim of the study was to investigate whether hemp-fibre insulation can become an established insulation material in sandwich panels intended for warehouse- and logistics properties. Method – The method for the study was a case study as the focus was on a specific unit of analysis. Data collection was conducted through triangulation in which interviews and document studies were used as collection techniques. Seven interviews were conducted with individuals representing companies in the form of property investors, sandwich panel manufacturers, hemp-fibre insulation manufacturers, and construction companies. A thematic analysis was conducted based on the findings from the interviews. Subsequently, current documents were reviewed deductively based on respondents' answers to challenge or support these themes. Results – The study concluded that several aspects need to be achieved for hemp-fibre insulation to be used in sandwich panels. These were aspects concerning the function of the panel, other aspects, and environmental aspects. The biggest advantage of hemp-fibre insulation is its climate-positive attributes, which was also the reason the insulation was used by the respondents in the study. The disadvantages identified in the study were the price, unfamiliarity, few reference projects, and uncertainty regarding moisture. It was noted that undamaged hemp-fibre insulation can be reused after a wall element's lifetime, either in its entirety or mixed into new insulation. There is also the possibility of creating biochar from the insulation using an incinerator. Analysis – The basis for the analysis was the empirical data from the interviews, which formed the foundation for a directed content analysis in the current documents. In the analysis, the empirical data from the documents was summarized and compared with the interviews to support and challenge the findings. It was found that some factors could be supported as requirements or credible conclusions from respondents. Other aspects could not be supported in the documents. Discussion – The results from the interviews and the document study in the study show a strong focus on the environment. Since the data collection was designed based on the research questions, the study remained relevant to the research area. A well-considered selection of respondents contributed to high reliability in the data collection.

To improve sustainability, social, environmental and economic aspects needs to be considered. The most optimal result appears when all three aspects are balanced equally, this is however often overseen by private investors, who focuses only on reaching economic sustainability at the expense of social and environmental sustainability. Building digitization is one way to potentially improve the sustainability of a building socially, environmentally and economically. Focusing on the aspects that often are neglected, this thesis aims to investigate if digitizing a building improves social and environmental sustainability. The investigation is made by evaluating the implementation of a digital building automation tool from selected social and environmental sustainability criteria at the University hospital of Northern Sweden. This by performing an interview survey with the maintenance organisation and the tenants in the building, as well as performing CO2-e calculations on emissions connected to energy usage, transportation and production of HVAC-products. The evaluation indicated that the implementation had resulted in improved sustainability in the studied building, both socially and environmentally. Showing that digitizing a building improves social and environmental sustainability. The social sustainability had been positively affected from increased efficiency and effectiveness of the maintenance work in the building and improved well-being of the maintenance staff. However, the tenants were not completely satisfied when asked if reported errors were being solved, but on the other hand had the maintenance organisation experienced an improvement in satisfaction among the tenants since the implementation of the digital building automation tool. Furthermore, the tenants were generally more satisfied than dissatisfied with the indoor climate, except for experienced low temperatures in the winter and dry air. The environmental sustainability had been improved from a reduction in emitted CO2-e, generated from less energy usage and minimized transportation connected to maintenance operations. Furthermore, an estimation on increased technical lifetime of HVAC-products demonstrated on a potential further reduction in emitted CO2-e during the building's whole life span. Finally, the evaluation identified two combined effects between social and environmental sustainability. First, the increased efficiency and effectiveness of the maintenance work was one direct factor for the decrease in CO2-e emissions connected to transportation. Second, the tenants in the building expressed that they would feel prouder of their choice of employer if their employer focused more on reducing their climate impact, which motivates to work with environmental sustainability to achieve satisfaction and moreover an improved social sustainability.  The results of this case study indicate that digital building automation improves the social and environmental sustainability of a building, strengthening the statement on potential sustainability improvements from building digitization. For property owners wanting to increase their building's sustainability, digital building automation is therefore a proposed course of action. However, the performance on sustainability and the balance between the different aspects should continuously be evaluated, as the study showed that further improvements on the social and environmental sustainability still could be made. Property owners working towards an improved sustainability through digitization will both see long term positive effects on people's health, as well as help fulfilling the climate goals in the Paris agreement, resulting in a more sustainable world for present and future generations. / För att skapa en bättre hållbarhet måste hänsyn tas till både den sociala, miljömässiga samt den ekonomiska aspekten. Fokuset på dessa tre aspekter bör balanseras lika för att uppnå optimal hållbarhet, dock efterföljs detta inte vanligtvis av privata investerare som ofta endast fokuserar på att uppnå ekonomisk hållbarhet på bekostnad av den sociala- och miljömässiga hållbarheten. En byggnads hållbarhet kan potentiellt förbättras genom digitalisering av byggnaden, vilket kan förbättra den sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarheten. Genom att fokusera på de aspekter som ofta blir nedprioriterade undersöker denna studie om den sociala och miljömässiga hållbarheten i en byggnad ökar vid digitalisering. Detta genom att utvärdera implementeringen av ett digitalt verktyg på Norrlands Universitetssjukhus från några utvalda kriterier för social och miljömässig hållbarhet. Den sociala hållbarheten utvärderas med hjälp av en intervjustudie med underhållspersonalen och hyresgästerna i byggnaden, medan den miljömässiga hållbarheten utvärderades genom att beräkna CO2-e utsläpp kopplade till energianvändning, transporter samt produktionen av HVAC-produkter. Utvärderingen indikerade att implementeringen hade resulterat i en ökad social och miljömässig hållbarhet i byggnaden, vilket visar att en byggnads sociala och miljömässiga hållbarhet kan förbättras genom digitalisering. Den sociala hållbarheten hade ökat på grund av en ökad effektivitet i underhållsarbetet samt ett förbättrat välmående hos underhållspersonalen. Dock visade undersökningen att hyresgästerna i byggnaden inte var helt nöjda med arbetet kring felanmälningar, underhållsorganisationen hade dock upplevt att hyresgästerna var nöjdare efter implementeringen av det digitala verktyget än de var innan. Hyresgästerna var också mer nöjda än missnöjda med inomhusklimatet, förutom att de upplevde låg inomhustemperatur på vintern och att luften var torr. Den miljömässiga hållbarheten hade förbättrats genom en minskning av CO2-e utsläpp från minskad energianvändning och minskade transporter kopplade till underhållsarbetet. Den estimerade ökningen av den tekniska livslängden på HVAC-produkter visade också på potentiella minskningar av CO2-utsläpp under byggnadens hela livslängd. Denna studie identifierade också två kombinerade effekter mellan social- och miljömässig hållbarhet. Den första var att genom ökad effektivitet i arbetet för underhållspersonalen så minskade även CO2-e utsläppen från transporterna. Den andra var att hyresgästerna i byggnaden uttryckte att de skulle känna sig stoltare över sitt val av arbetsgivare om deras arbetsgivare fokuserade mer på att minska sin klimatpåverkan, vilket motiverar att arbeta med miljömässighållbarhet för att uppnå ökad tillfredsställelse hos hyresgästerna och därav ökad social hållbarhet.  Resultaten från denna fallstudie indikerar att digital fastighetsautomation förbättrar den sociala och miljömässiga hållbarheten av en byggnad, vilket styrker argumentet att en byggnads hållbarhet potentiellt kan förbättras genom digitalisering. För fastighetsägare som vill öka en byggnads hållbarhet är digital fastighetsautomation därför rekommenderat. Hållbarheten samt balansen mellan de olika hållbarhetsaspekterna behöver däremot kontinuerligt utvärderas, eftersom denna studie har visat att den sociala- och miljömässigahållbarheten fortfarande kan förbättras. Fastighetsägare som arbetar med att öka hållbarheten i byggnader genom digitalisering kommer uppleva långvariga positiva effekter för människors hälsa samt så kommer de bidra till att uppnå klimatmålen i Parisavtalet. Detta resulterar i en mer hållbar värld för nutida och framtida generationer.

När byggnader projekteras används klimatfiler från 1981-2010 för att dimensionera konstruktionen och energisystemet. Detta leder till att byggnader dimensioneras för ett klimat som varit och inte ett framtida klimat. SMHI har tagit fram olika klimatscenarier för framtiden som beskriver möjliga utvecklingar klimatet kan ta beroende på fortsatt utsläpp av växthusgaser. Dessa scenarier kallas för RCP (Representative Concentration Pathways). I denna studie används två olika klimatscenarier, RCP4,5 och RCP8,5. Siffran i namnet står för den strålningsdriving som förväntas uppnås år 2100. I RCP4,5 kommer medelårstemperaturen öka med 3 °C fram till år 2100 jämfört med referensperioden 1961-1990.  För samma tidsperiod sker en ökning på 5 °C enligt RCP8,5.  Ett flerbostadshus certifierad enligt Miljöbyggnad 2.2 nivå silver placerat i Vallentuna i Stockholms län används i denna studie som referensbyggnad. Byggnaden simuleras i programmet IDA ICE där den utsätts för RCP4,5 och RCP8,5. Resultatet visar att byggnaden inte skulle klara av kraven för Miljöbyggnad 2.2 gällande termiskt klimat sommar i något av de två klimatscenarierna. De operativa temperaturerna blir för höga i byggnaden utan att tillsätta komfortkyla.  Byggnaden ändras för att se vilka faktorer som kan förbättra resultatet gällande det termiska klimatet. Resultatet visar att värmelagringsförmåga hos byggmaterial och solavskärmning har störst påverkan på det termiska klimatet.  I studien gjordes flertal olika kombinationer av byggnadsutformningar. Enbart kombinationen av en tung stomme av betong tillsammans med fönster med lägre g-värde klarar kraven för Miljöbyggnad 2.2 i RCP4,5 och RCP8,5 utan komfortkyla. Kombinationen får lägst energianvändning i RCP8,5 av de olika kombinationerna som testats i studien.  En kombination av tung stomme av KL-trä med lågt U-värde, fönster med lägre g-värde och komfortkyla får lägst energianvändning i grundklimatet och RCP4,5 av de olika kombinationerna som testats i studien trots användningen av komfortkyla.  Frågan om vilket alternativ som är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv är svårt att svara på. Det finns många aspekter som behöver tas i hänsyn till som byggnadens totala klimatavtryck både i tillverkning och användning. Oavsett val av konstruktion är det viktigt att projektera för att komfortkyla och solavskärmning skall kunna appliceras när ett varmare klimat råder. / When buildings are designed climate files from 1981 to 2010 are used to construct the building and its energy system. This leads to building being designed to a climate that has been and not to a future warmer climate that will come. SMHI has developed different climate scenarios for the future that describe different paths the climate can take depending on continued emissions of greenhouse gas. This climate scenarios are called RCP (Representative Concentration Pathways) In this study two of the climate scenarios, RCP4,5 and RCP8,5 are used. The number in the name stands for the radiation forcing that is expected in the year 2100.  In RCP4,5 the mean average air temperature will increase with 3 °C until year 2100 compared to the reference period 1961-1990. In the same time period RCP8,5 will increase with 5 °C.  An apartment building certified according to Miljöbyggnad 2.2 level silver placed in Vallentuna, Stockholms län is used as a reference building. The building is simulated through the simulation software program IDA ICE where it´s exposed to RCP4,5 and RCP8,5. The results demonstrate that the reference building would not meet Miljöbyggnad 2.2 requirement in the indicator about thermal comfort during summer. The operative temperature in the building is too high unless comfort cooling is used.  The design of the building changes to see what factors can improve the results regarding the thermal comfort. The results demonstrate that thermal conductivity and solar shading has the greatest impact on thermal comfort.  In this study several combinations of different building designs were made. Only the combination of a concrete frame with windows with low g-value met the requirement of Miljöbyggnad 2.2 regarding the thermal comfort during summer without using comfort cooling in RCP4,5 and RCP8,5. The combination had the lowest energy demand in RCP8,5 of all the combinations tested in the study.  A combination of cross laminated wood frame with low U-value, windows with low g-value and comfort cooling had the lowest energy demand in the original climate file and RCP4,5 despite the use of comfort cooling.  The questing about which building construction is the best from a sustainable perspective is difficult to answer. To answer that question the building´s total climate footprint in both production and use must be calculated. Regardless of the choice of building construction it is important to have in mind when designing a building that comfort cooling and solar shading should be easily applied when a warmer climate will prevail.