Frågan om digitala detaljplaner är mer relevant än någonsin i Sverige efter nya direktiv från svenska myndigheter som ålägger kommunerna att digitalisera delar av sina planarkiv. Att digitalisera redan existerande detaljplaner är en tidskrävande process, vilket innebär att effektiva automatiserade metoder kan bli värdefulla för att kunna spara tid. Men för att att veta om en metod kan sägas vara effektiv behöver den först utvärderas. Denna studie syftar till att utvärdera en nyligen presenterad metod för automatiserad digitalisering av detaljplaner, och är den första kvantitativa undersökningen av metoden. De frågeställningar som undersöks är huruvida metoden är effektiv och om den har några svagheter. Dessutom analyseras resultatet utifrån ett antal egenskaper hos detaljplanerna, för att se om dessa egenskaper påverkar kvalitén. Eftersom kvalitén på digitala detaljplaner inte har studerats systematiskt i något tidigare sammanhang har ett av studiens bidrag också varit att ta fram ett ramverk för hur detta kan mätas och bedömas. Metoden består av totalt tre steg och de två första stegen som innefattar automatiserad georeferering samt automatiserad vektorisering har applicerats på totalt 75 detaljplaner. En kvantitativ utvärdering av metodens två första steg har sedan genomförts med hjälp av jämförelsedata i form av manuellt digitaliserade detaljplaner. Studien visar att ungefär 70% av detaljplanerna i testen kunde georefereras, och 44% av bestämmelseytorna kunde vektoriseras med hjälp av metoden. Resultaten har dock stor spridning i fråga om kvalitét, med felvärden på 5 meter för de mest lyckade resultaten och över 100 meter för de sämsta. Svagheterna som identifierades för metoden handlar främst om att georefereringsprocessen krävde omfattande manuell granskning och att den var begränsad till detaljplaner med plankarta i fyrfärg. Dessutom hade de vektorer som genererades ingen självklar tillhörighet till något bestämmelseområde. Gällande vilka egenskaper som påverkade resultatet fann studien att det framför allt var en liten detaljplanearea som hade ett negativt inflytande. De huvudsakliga slutsatserna från studien var att metoden till viss del kunde anses digitalisera detaljplanerna på ett effektivt sätt, och att utvärderingsmetoden kan byggas vidare på i framtida studier genom att ta hänsyn till ytterligare faktorer såsom form på- och avstånd mellan polygonerna. / With new directives from Swedish authorities imposing municipalities to digitize sections of their plan archives, the question of digital detailed plans is becoming more relevant than ever in Sweden. Digitizing already existing detailed plans is time consuming, so effective automated digitizing methods will be valuable to save time in this process. However, in order to know if a method is effective it first has to be evaluated. This study aims at evaluating a recently introduced method for automated digitizing of detailed plans, and it is the first one evaluating this method in a quantitative manner. The questions to be answered within the study is whether the implemented method is effective and if it has any weaknesses. Additionally, whether a number of defining characteristics of the detailed plan maps influence the quality of the result. As the quality of digitized detailed plans have not been subjected to systematic evaluation before, a novel contribution of this study is also suggesting a framework for how this can be measured and evaluated. The method consists of 3 steps and the first 2 steps, namely automated georeferencing and automated vectorization, have been performed on a set of 75 detailed plans. Using manually digitized versions of the same detailed plans as ground truth, the results of these two steps have been compared and evaluated using a set of quantitative measures.  Findings from this study have shown that about 70% of the detailed plans tested can be georeferenced, and 44% of relevant areas in the plan maps can be vectorized using the method. However, the results have displayed a significant disparity of quality, with error values for georeferencing ranging between under 5 meter for the best results and over 100 meters for the worst. The weaknesses that have been identified for the method are mainly that the georeferencing procedure requires extensive manual supervision, that the vectorization produces polygons of ambiguous belonging, and that the method is limited to multicolor detailed plans. Furthermore, a small plan area has been identified as the most influential factor for a low quality result. Main conclusions of this study have been that the method can be considered effective for digitizing detailed plans to some extent. Additionally, the method for evaluating the quality of digitizing could be expanded by reviewing more factors such as shape and gaps between polygons in future work.

Climate change is one of the biggest challenges in modern time, and sea level rise is an increasingly topical issue. People need to change their way of planning coastal cities. In the future, cities must be more dynamic, flexible, environmentally friendly and able to reinvent themselves. Floating buildings have these conditions, but it seems that the number of floating buildings is small in Sweden. The study aims to examine floating buildings in Sweden, investigate obstacles and challenges, describe Pros and Cons of floating buildings.The study's research strategy is the qualitative method, which is semi-structured interviews and observations. Respondents are authorities and entrepreneurs. Problem areas in the survey were law and misunderstanding of technical solutions. The biggest obstacle was the law which is related to detailed development plan and shoreland protection.Floating houses are an attractive project that has new innovations that meet today's risks and challenges. The study shows that there are more obstacles than opportunities for floating houses in Sweden. Change must be made to make it easier to plan and build more floating houses in Sweden, to meet climate change and rising sea levels, even for a sustainable society. Changes in legislation can be difficult to fullfill, but it is important to change the legislation in a way that adapts to floating buildings. / Klimatförändring är en av de största utmaningarna i modern tid och havsnivåhöjningen är enalltmer aktuell fråga. Människor måste ändra sitt sätt att planera kuststäder. I framtiden måste städerna vara mer dynamiska, flexibla, miljövänliga och kunna försörja sig själva. Flytande byggnader har dessa förutsättningar men antalet flytande byggnader är få i Sverige. Studien syftar till att undersöka flytande byggnader i Sverige, utreda hinder och utmaningar,redogöra för flytande byggnaders för- och nackdelar. Studiens undersökningsstrategi är kvalitativa metoder, som är semistrukturerade intervjuer och observationer. Respondenter är myndigheter och entreprenörer. Problemområden i undersökningen är juridik och missuppfattning av tekniska lösningar. Största hindret för flytande byggnader är juridiken, som är kopplad till detaljplan och strandskydd. Dels är det långa processer som gör det svårt för flytande byggnader att etablera sig i Sverige, dels är det hårda bestämmelser kring stränderna som gör det svårt att få strandsskyddsdispens. Tekniska lösningar har varit ett mindre problem för flytande byggnader. Det finns tekniska utvecklingar när det kommer till förankring, vatten och avlopp eller el. Däremot kan oerfarenhet och okunskap leda till oförståelse från individer i länsstyrelsen för tekniska lösningar i flytande byggnader, vilket leder till att flytande byggnader får avslag. Flytande byggnader är ett attraktivt projekt som har nya innovationer som möter dagens risker och utmaningar. Studien visar att det finns fler hinder än möjligheter för flytande byggnader i Sverige. Det borde vara lättare att planera och bygga flera flytande byggnader i Sverige för att möta klimatförändring och de stigande havsnivåerna, även för ett hållbart samhälle. Ändring i lagsstiftning kan vara en svår fråga, men det är viktigt att ändra det på ett sätt som är anpassat till flytande bostäder.

System för planering och bebyggelsekontroll måste hantera många utmaningar. Svårigheterna och den påverkan dessa system har på den fysiska miljön gör ämnet ständigt aktuellt att undersöka och försöka utveckla. Examensarbetet gör detta genom att jämföra systemet i Sverige med det i andra länder. Mer specifikt studeras form-based codes som förespråkas av Nyurbanismen i USA och design codes i England. I en svensk kontext kan dessa codes jämföras med detaljplanens planbestämmelser och riktlinjer i kvalitets- och gestaltningsprogram. I och med propositionen ”Politik för gestaltad Livsmiljö” som antogs i maj 2018 uppmuntras kommuner ta fram en arkitekturpolitik på lokal nivå. Dessa dokument utgör också ett intressant verktyg i sammanhanget. Examensarbetets frågeställning lyder därför: Hur kan koncept och verktyg från form-based codes i USA och design codes i England utveckla svenska kommuners arkitekturpolicyer, kvalitetsprogram och detaljplaner? I en mindre utsträckning har förutom systemen i USA och England även Frankrike och det typo-morfologiska förhållningsättet till zonering inkluderats. Examensarbetet startade med en litteraturstudie och åtföljdes av ett antal fallstudier som innefattade innehållsanalyser av arkitekturpolicyer, kvalitetsprogram och detaljplaner. De policyer som valdes ut för analys bedömdes ha mest gemensamt med arbetssätt inom form-based codes och design codes. Dessa var Örebros och Linköpings policyer samt Avesta, Fagerstas och Norbergs gemensamma policy. Från de två förstnämnda kommunerna analyserades även detaljplaner. Utöver detta inkluderades detaljplanerna och kvalitetsprogrammen för Henriksdalshamnen och Kolkajen i Stockholm. Innehållsanalysen av planer och program utgick från ett antal kategorier. Resultatet från fallstudierna jämfördes sedan med litteraturstudien. Parallellt genomfördes även en intervju med en praktiserande planarkitekt som innan intervjun fick läsa en begränsad mängd material om form-based codes. Resultat och analys från jämförelsen och intervjun låg sedan till grund för utformningen av ett antal rekommendationer. Litteraturstudien behandlade användningen av codes genom historien, utvecklingen och definitioner av form-based codes och design codes, samt hur dessa är organiserade. Vidare innefattade litteraturstudien kritik som riktats mot dessa och kopplingen till urbanmorfologi i relation till det franska typo-morfologiska förhållningsättet till zonering. Slutligen behandlades även utformnings och gestaltningsfrågor kopplat till bebyggelsereglering i den svenska planprocessen. Jämförelsen mellan innehållsanalysen av de utvalda fallen och litteraturstudien visade på skillnader och likheter mellan vad som behandlas och hur detta görs inom form-based codes och design codes respektive planer och program i Sverige. Resultatet från analysen av arkitekturpolicyerna visade på likheter med form-based codes och design codes som kunde förstärkas. I detta avseende utmärkte sig framför allt Örebros arkitekturstrategi som i likhet med praktiken inom form-based codes och design codes delade in staden i olika områdestyper. De två kvalitetsprogram som analyserades skiljde sig åt i karaktären vilket kopplades samman med processen för framtagandet av dessa. I jämförelse visade sig programmet för Kolkajen ha mer gemensamt med form-based codes och design codes än det för Henriksdalshamnen. Intervjun belyste perspektiv på innehållet i planer och program, kontexten som planer och program tas fram i och verkar, samt synpunkter på form-based codes.De rekommendationer som togs fram utgjordes av 19 aspekter som på ett övergripande plan kan behandlas för olika områdestyper i en arkitekturpolicy i likhet med Örebros arkitekturstrategi. Därutöver utvecklades en tabell med rekommendationer för vad som kan behandlas i detaljplaner och kvalitetsprogram beroende på planområdets läge i staden. Tanken är att dessa ska ha en direkt anknytning till områdestyperna i policyn då kopplingen mellan områdestyper och regleringar eller riktlinjer är direkt inom form-based codes och design codes. Genom att dessa preciseras i detaljplanerna skulle kopplingen vara mer flexibel än den är inom form-based codes. Detta skulle kunna innebära ett sätt för kommuner att agera proaktivt i stället för reaktivt till enskilda exploateringsförslag. Slutligen visade även litteraturstudien fördelar med att tillämpa enkla, principiella illustrationer vilket kan göras i en större utsträckning i såväl policyer, program och detaljplaner. / Planning and development control systems must deal with many challenges. The difficulties and the impact these systems have on the physical environment make the subject constantly relevant to study and try to develop. The thesis does this by comparing the system in Sweden with that in other countries, more specifically form-based codes advocated by New Urbanism in the US and design codes in England. In a Swedish context, these codes can be compared with the building control regulations in detailed plans and guidelines in quality and design programs. With the adoption of the Government bill "Politik för gestaltad livsmiljö" in May 2018, municipalities are encouraged to develop an architectural policy at the local level. These documents are also an interesting tool in this context. The thesis’ question therefore reads: How can concepts and tools from form-based codes in the US and design codes in England develop Swedish municipalities’ architecture policies, quality programs and detailed plans? To a lesser extent, in addition to the systems in the US and England, France and the typo-morphological approach to zoning have also been included. The degree project started with a literature study and was accompanied by a few case studies that included content analysis of architectural policies, quality programs and detailed plans. The policies selected for analysis were judged to have the most in common with approaches to regulations within form-based codes and design codes. These were Örebro's and Linköping's policies and Avesta, Fagersta and Norberg’s joint policy. Detailed plans were also analysed from the first two municipalities. In addition to this, the detailed plans and quality programs for Henriksdalshamnen and Kolkajen in Stockholm were included. The content analysis of plans and programs was based on a few categories. The results from the case studies were then compared with the literature study. In parallel, an interview was also conducted with a practicing planning architect who before the interview read a limited amount of material about form-based codes. Results and analysis from the comparison and the interview then formed the basis for the formulation of recommendations.The literature study dealt with the use of codes throughout the history, the development and definitions of form-based codes and design codes, as well as how these are organized. Furthermore, the literature study included criticism of these and the connection to urban morphology in relation to the French typo-morphological approach to zoning. Finally, design issues linked to building regulation were also dealt with in the Swedish planning process. The comparison between the content analysis of the selected cases and the literature study showed differences and similarities between what is treated and how this is done within form-based and design codes and plans and programs in Sweden. The results from the analysis of the architecture policies showed similarities with form-based codes and design codes that could be strengthened. In this respect, Örebro’s architectural strategy especially distinguished, which, like the practice in form-based codes and design codes, divided the city into different area types. The two quality programs that were analysed differed in nature, which was linked to the process in which they were designed. In comparison, the program for Kolkajen turned out to have more in common with form-based codes and design codes than the program for Henriksdalshamnen. The interview shed light on perspectives on the content of plans and programs, the context in which plans, and programs are produced and operate as well as views on form-based codes. The recommendations developed consisted of 19 aspects. These can be dealt with at an overall level for different area types in an architecture policy like Örebro’s architecture strategy. In addition, a table was developed with recommendations for what can be dealt with in detailed plans and quality programs depending on the location of the area in the city. The idea is that these should have a direct connection to the area types in the policy like form-based codes and design codes, but a more flexible one as the area type should be more precisely defined in the detail plan. This could offer a way for municipalities to act proactively instead of reactively to individual development proposals. Finally, the literature study also showed the advantages of applying simple, principled illustrations, which can be done to a greater extent in policies, programs, and detailed plans in Sweden.

I samhället finns en stor efterfrågan på digitala detaljplaner eftersom digital och enhetlig data gör informationen analyserbar och sökbar. Även om nya detaljplaner ska vara digitala är den stora majoriteten av befintliga planer fysiska kartor med tillhörande bestämmelser på papper. För att underlätta transformationen och erhålla stringenta tolkningar av äldre planbestämmelser vid digitalisering av befintliga planer sammanställs här rådande vägledning om hur bestämmelser från 1949-1969 ska översättas. Efter att en enhetlig tolkning och formulering gjorts på ett dataset bestående av planbestämmelser från Värmdö kommun testas hur ett maskininlärningsprogram med hjälp av denna data kan generera en korrekt översättning från Boverkets planbestämmelsekatalog baserat på en äldre planbestämmelse. Trots begränsad data presterar programmet väl vid tolkningar avplanbestämmelser från Värmdö kommun under perioden. Däremot genereras färre korrekta tolkningar när programmet testas på bestämmelser från Haninge kommun, något som tyder på att träningsdata behöver vara mer diversifierat för att programmet ska vara generellt användbart vid tolkning av planbestämmelser från perioden. I arbetet diskuteras även hur rådande vägledning om tolkning av planbestämmelser kan utvecklas för att skapa bättreförutsättningar för enhetlig och analyserbar data. / The actors within the urban planning process in Sweden, whether they are municipalities, real estate developers or individual homeowners, benefit from digital development plans because digital and uniform data is easier to access and use in analyses. New development plans are required to be digital, but the large majority of the existing plan stock consist of physical maps with regulations on paper. To facilitate the transformation and acquire uniform translations of older planning regulations when digitizing older plans, guidance from government authorities on how to understand regulations from 1949-1969 is here compiled. After a systematic translation and formulation has been conducted on a dataset consisting of planning regulations from Värmdö municipality, the data is used in a machine learning program to test to what extent the program can predict the correct modern translation of the old text. When tested on regulations from Värmdö municipality, the performance was satisfactory despite the limited dataset used for training the program. However, when the program was tested on regulations from another nearby municipality, the result sank significantly, implying that the training data needs to be more diversified for the program to be generally useful when translating regulations from the time period. The research alsodiscusses how current guidelines on the topic can be developed to create better prerequisites for uniform and analysable data.

BARAPROJEKTET: Av författarna formulerat samlingsnamn för Professional Golfers´ Association (PGA) National Sweden AB:s köp av aktuella fastigheter från Malmö kommun och planprocessen i Svedala kommuns regi.Syftet med denna rapport är att undersöka alternativ till, det av Malmö kommun valda förfarandet, att försälja fastigheten Värby 61:1 med flera till PGA: s golfbaneprojekt i Svedala kommun samt få kunskap om den planprocess som föregick beslutet.I vårt val av metod har vi varit angelägna om att skapa förutsättningar för replikation och utvärdering. Rapport är utförd med en kvalitativ fältstudie med ett strategiskt urval, kompletterat med en sekundär analys. Undersökningen bygger på en explorativ metod genom att vi kompletterat våra sekundärdata med ett flertal intervjuer. Genom vår omfattande granskning bedömer vi att rapporten har en god reliabilitet samt att vi fått tag i de intervjupersoner som kan tillföra rapporten god validitet.1996 initierade Mikael Sorling, vd PGA Sweden AB visionen om att anlägga en golfanläggning av högsta internationella klass i Sverige. 2003 började Nils Yngvesson, före detta kommunalråd i Malmö kommun, arbeta med golfanläggningen och det var han som lade fram iden om att golfanläggningen skulle ligga i Torup. Marken som golfanläggningen skall anläggas på ägdes sedan 1970 av Malmö kommun, medan marken ligger i Svedala kommun. Sedan Malmö kommuns förvärv av marken 1970 har Torups Gård AB arrenderat marken för jordbruk.Slutsatsen i denna rapport är att PGA National Sweden AB köpt jordbruksmark till ett rimligt pris sett i relation till marknadsvärdet. Dock så vet vi att jordbruksmarken inte skall fortsätta att brukas, utan jordbruksmarken skall istället användas för anläggandet av deras nya golfanläggning. Marknadsvärdet för golfbanemark ligger nästan dubbelt så högt per hektar än vad PGA National Sweden AB köpte jordbruksmarken av Malmö kommun för. I Malmö kommuns värdering av jordbruksfastigheterna har de inte tagit hänsyn till objektsbundna värdepåverkande faktorer. Vi menar att sådana föreligger, dock så är de svåra att värdera. Konsekvensen av detta blir att priset på jordbruksfastigheterna borde vara väsentligt högre.Den aktuella planprocessen för Baraprojektet har effektivt följt det normala planförfarandet. Orsaken är att de berörda aktörerna tidigt kom överens. N Yngvessons inträde i PGA National Sweden AB:s styrelse samt parternas kompetens och personkemi har även de varit en bidragande faktor till att arbetet med planprocessen förflutit effektivt.Den nyttjanderättsform som parterna kunde ha använt sig av, snarare än att försälja de aktuella jordbruksfastigheterna, är tomträtt. Valet av tomträtt bygger på att Malmö kommun kvarstår som fastighetsägare och behåller då sin handlingsfrihet. Under den första 10-års perioden kunde ett generöst tomträttsavtal ingås mellan parterna, därmed skulle goda förutsättningar för golfanläggningens etablering säkerställas. / Our aim is to investigate alternatives to the sale of the properties Värby 61:1 etc. by Malmö municipality to PGA:s golf course project in Svedala municipality and to understand the planning process that preceded the decision.Our investigation is based on an explorative method where we complemented our secondary data with a number of interviews. Through our extensive observation we estimate that the rapport has good reliability and that we have accessed the right people who are able to add good validity to the rapport.Malmö municipality has not taken in consideration the unique object value factors when selling the property. Our opinion is that these factors do exist, although they are difficult to estimate. The result of this is that the price of the land should be much higher. Nils Yngvesson joining PGA National Sweden’s board’ and the parties’ competence and personal chemistry have also been a contributing factor to why the work with the normal planning process has been carried out so efficiently. The right of use that could be utilized by the parties instead of selling the land would be a leasehold right. In our opinion this would have benefited both parties with concerns regarding risk and value.

Behovet av bostäder på marknaden är fortsatt högt, med ett stort antal nya bostäder som behöver byggas varje år för att möta det uppskattade behovet under perioden 2023-2030. Trots detta har marknaden de senaste åren blivit mer avvaktande, och prognoser visar att bostadsbyggandet kommer att ligga under det nödvändiga behovet åtminstone de närmaste tre åren. I den statliga utredningen ‘SOU 2018:67 Ett snabbare bostadsbyggande’ lyfts strategier för hur byggrätter kan utnyttjas mer effektivt, samtidigt som det konstateras att det finns brister i uppföljningen av dessa. Bristerna i uppföljningen försvårar uppskattning av det exakta antalet men det konstateras att de förekommer outnyttjade byggrätter. Denna problematik har inspirerat till denna rapport, som undersöker möjligheten att adressera outnyttjade byggrätter. Syftet med rapporten är att utreda om det finns byggrätter för flerbostadshus som inte har tagits i anspråk och att identifiera de underliggande orsakerna till detta. Dessutom presenteras effektiva strategier och åtgärder för att förbättra utnyttjandet av byggrätter, samt en mer detaljerad undersökning av hur uppföljningen går till på kommunal nivå. Rapporten fokuserar på Stockholms län, specifikt kommunerna Stockholm, Huddinge, Nacka, Upplands Väsby, Lidingö, Nynäshamn, Salem, Upplands-Bro och Vaxholm. De fastställda frågeställningarna undersöks i en teoretisk del genom litteraturöversikt, en empirisk del genom kartläggning av outnyttjade byggrätter samt en kvalitativ del genom semistrukturerade intervjuer med kommuner, fastighetsbolag och konsulter. Resultaten av studien belyser förekomsten av outnyttjade byggrätter och de bakomliggande orsakerna. Litteraturöversikten och intervjuerna visar att outnyttjade byggrätter inte anses vara ett stort problem, trots det rapporterar 24 av 26 kommuner i Stockholms län i årets bostadsmarknadsenkät ett underskott på bostäder. Det kartlagda dataurvalet visar att många byggrätter är felaktigt taxerade, vissa har fortfarande en genomförandetid kvar, och i andra fall pågår produktion på plats. De främsta orsakerna till outnyttjade byggrätter inkluderar marknadsmässiga och ekonomiska faktorer som påverkar projektens lönsamhet, vilket resulterar i att byggandet fördröjs då projektkalkylerna inte går ihop. Enligt den statliga utredningen 'SOU 2020:75 Bygg och bo till lägre kostnad...' är byggbolag vinstdrivande och prioriterar byggrätter med bättre lönsamhetsmarginaler. Andra vanliga orsaker är infrastrukturutbyggnad och etappvis utbyggnad av detaljplaner. Slutligen presenteras strategier och åtgärder för att effektivisera användningen av byggrätter. En vanligt förekommande strategi är att införa viten i avtal för att försöka påskynda exploatören. Vidare konstateras det att uppföljningen är otillräcklig och att mer enhetliga definitioner och metoder behövs för att underlätta denna process. Bättre uppföljning hade i sin tur kunnat underlätta för kommunerna i deras långsiktiga planering, vilket är avgörande för beslut kring investeringar och för att möta framtida bostadsbehov. / The demand for housing in the market remains high, with a significant number of new homes needing to be built annually to meet the estimated needs for the period 2023-2030. Despite this, the market has become more hesitant in recent years, and forecasts indicate that housing construction will fall short of the necessary levels at least for the next three years. The governmental investigation 'SOU 2018:67 Ett snabbare bostadsbyggande' highlights strategies for more efficient utilization of building rights, while also noting deficiencies in the monitoring of these, making it difficult to accurately estimate the number of unused building rights. This issue has inspired this report, which examines the possibility of addressing unused building rights. The purpose of this report is to investigate whether there are building rights for apartment buildings that have not been utilized and to identify the reasons for this. Additionally, effective strategies and measures to improve the utilization of building rights are presented, along with a more detailed examination of how the follow-up process is conducted at the municipal level. The report focuses on Stockholm County, specifically the municipalities of Stockholm, Huddinge, Nacka, Upplands Väsby, Lidingö, Nynäshamn, Salem, Upplands-Bro, and Vaxholm. The established research questions are examined in a theoretical part through a literature review, an empirical part through the mapping of unused building rights, and a qualitative part through semi-structured interviews with municipalities, real estate companies, and consultants. The results of the study highlight the presence of unused building rights and the underlying causes. The literature review and interviews indicate that unused building rights are not considered a major problem, despite the fact that 24 out of 26 municipalities in Stockholm County report a housing shortage in this year's ‘housing market survey’. The mapped data selection shows that many building rights are incorrectly assessed, some still have an implementation period remaining, and in other cases, production is ongoing on site. The main reasons for unused building rights include market and economic factors that affect project profitability, resulting in construction delays as project calculations do not add up. According to the governmental investigation 'SOU 2020:75 Bygg och bo till lägre kostnad...', construction companies are profit-driven and prioritize building rights with better profit margins. Other common reasons are infrastructure development and the phased development of detailed plans. Finally, strategies and measures to optimize the use of building rights are presented. A common strategy is to introduce penalties in agreements to expedite the developer. Furthermore, it is noted that the follow-up is insufficient and that more uniform definitions and methods are needed to facilitate this process. Improved follow-up could, in turn, assist municipalities in their long-term planning, which is crucial for investment decisions and to meet future housing needs.

Miljöhänsyn i detaljplanering tillämpas antingen via den ordinarie planprocessen eller via miljöbedömningar enligt Miljöbalken. Denna uppsats har ämnat att undersöka hur de två olika metoderna för miljöhänsyn i detaljplanering tillämpas och vilken påverkan de respektive metoderna  i sin tur har på den fysiska planeringen och det politiska målet om en hållbar utveckling. Uppsatsen grundar sig i utgångspunkten att en integration av miljöaspekter i planeringen är ett önskvärt tillstånd och att miljöbedömningar och annan miljöhänsyn innebär en integrering av miljöaspekter som markerar vägen mot integration. Diskussionen bygger på stridigheter mellan två paradigm - miljövård och planering, prioriteringar och samspel mellan de båda i strävan mot gemensamma övergripande mål.     Uppsatsen visar på ett behov av utvecklat samspel mellan översiktlig planering och detaljplanering, samt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Även ett behov av mer aktivt hänsynstagande till miljön vid detaljplanering uppdagas. Hur detta ska ske är för vidare forskning att söka svar på. / Environmental consideration within the boundaries of Swedish detailed planning is taken either through the standard planning process or Strategic Environmental Assessments as they are described by Swedish law. This paper means to examine how the two different methods of environmental consideration are put to practice and in turn what affect the specific methods have on the spatial planning and the political goal of a sustainable development. The basis for this paper is that an integration of environmental consideration is a desired state, whilst Strategic Environmental Assessments and other forms of environmental consideration are integrating aspects; the road towards integration. The two paradigms, environmental protection and planning, marks the frame for the discussion; priorities and interaction between the two in the strive towards common comprehensive goals.    The paper points towards a need of a developed interaction between comprehensive planning and detailed planning, a developed interaction between ecological, social and economical aspects of a sustainable development and a more active consideration towards the environment in detailed planning. How this is supposed to come about is for further research to explore.

No description available.

Ziel dieser Arbeit ist zunächst die Entwicklung einer Vergleichsgrundlage, auf Basis derer Algorithmen zur Berechnung der Zustandsdichte verglichen werden können. Darauf aufbauend wird ein bestehendes übergangsmatrixbasiertes Verfahren für das großkanonisch Ensemble um ein neues Auswerteverfahren erweitert. Dazu werden numerische Untersuchungen verschiedener Monte-Carlo-Algorithmen zur Berechnung der Zustandsdichte durchgeführt. Das Hauptaugenmerk liegt dabei auf Verfahren, die auf Übergangsmatrizen basieren, sowie auf dem Verfahren von Wang und Landau. Im ersten Teil der Forschungsarbeit wird ein umfassender Überblick über Monte-Carlo-Methoden und Auswerteverfahren zur Bestimmung der Zustandsdichte sowie über verwandte Verfahren gegeben. Außerdem werden verschiedene Methoden zur Berechnung der Zustandsdichte aus Übergangsmatrizen vorgestellt und diskutiert. Im zweiten Teil der Arbeit wird eine neue Vergleichsgrundlage für Algorithmen zur Bestimmung der Zustandsdichte erarbeitet. Dazu wird ein neues Modellsystem entwickelt, an dem verschiedene Parameter frei gewählt werden können und für das die exakte Zustandsdichte sowie die exakte Übergangsmatrix bekannt sind. Anschließend werden zwei weitere Systeme diskutiert für welche zumindest die exakte Zustandsdichte bekannt ist: das Ising Modell und das Lennard-Jones System. Der dritte Teil der Arbeit beschäftigt sich mit numerischen Untersuchungen an einer Auswahl der vorgestellten Verfahren. Auf Basis der entwickelten Vergleichsgrundlage wird der Einfluss verschiedener Parameter auf die Qualität der berechneten Zustandsdichte quantitativ bestimmt. Es wird gezeigt, dass Übergangsmatrizen in Simulationen mit Wang-Landau-Verfahren eine wesentlich bessere Zustandsdichte liefern als das Verfahren selbst. Anschließend werden die gewonnenen Erkenntnisse genutzt um ein neues Verfahren zu entwickeln mit welchem die Zustandsdichte mittels Minimierung der Abweichungen des detaillierten Gleichgewichts aus großen, dünnbesetzten Übergangsmatrizen gewonnen werden kann. Im Anschluss wird ein Lennard-Jones-System im großkanonischen Ensemble untersucht. Es wird gezeigt, dass durch das neue Verfahren Zustandsdichte und Dampfdruckkurve bestimmt werden können, welche qualitativ mit Referenzdaten übereinstimmen.

L’un des enjeux principaux dans l’appréhension de l’évolution du climat planétaire réside dans la compréhension du rôle des processus de formation de la glace ainsi que leur rôle dans la formation et l’évolution des nuages troposphériques. Un cold stage nouvellement construit permet l’observation simultanée de jusqu’à 200 gouttes monodispersées de suspensions contenant des particules de K–feldspath, connues comme étant des particules glaçogènes très actives. Les propriétés glaçogènes des particules résiduelles de chaque goutte sont ensuite comparées pour les différents modes de glaciation et le lien entre noyau glaçogène en immersion et en déposition est étudié. Les premiers résultats ont montré que les mêmes sites actifs étaient impliqué dans la glaciation par immersion et par déposition. Les implications atmosphériques des résultats expérimentaux sont discutés à l’aide de Descam (Flossmann et al., 1985), un modèle 1.5–d à microphysique détaillée dans une étude de cas visant à rendre compte du rôle des différents mécanismes de glaciation dans l’évolution dynamique du nuage convective CCOPE (Dye et al., 1986). Quatre types d’aérosol minéraux (K–feldspath, kaolinite, illite et quartz) sont utilisés pour la glaciation en immersion, par contact et par déposition, à l’aide de paramétrisations sur la densité de sites glaçogènes actifs. Des études de sensibilité, où les différents types d’aérosols et modes de glaciation sont considérés séparément et en compétition, permettent de rendre compte de leurs importances relatives. La glaciation en immersion sur les particules de K–feldspath s’est révélée comme ayant le plus d’impact sur l’évolution dynamique et sur les précipications pour un nuage convectif. / One of the main challenges in understanding the evolution of Earth's climate resides in the understanding the ice formation processes and their role in the formation of tropospheric clouds as well as their evolution. A newly built humidity-controlled cold stage allows the simultaneous observation of up to 200 monodispersed droplets of suspensions containing K-feldspar particles, known to be very active ice nucleating particles. The ice nucleation efficiencies of the individual residual particles were compared for the different freezing modes and the relationship between immersion ice nuclei and deposition ice nuclei were investigated. The results showed that the same ice active sites are responsible for nucleation of ice in immersion and deposition modes.The atmospheric implications of the experimental results are discussed, using Descam (Flossmann et al., 1985), a 1.5-d bin-resolved microphysics model in a case study aiming to assess the role of the different ice nucleation pathways in the dynamical evolution of the CCOPE convective cloud (Dye et al., 1986). Four mineral aerosol types (K-feldspar, kaolinite, illite and quartz) were considered for immersion and contact freezing and deposition nucleation, with explicit Ice Nucleation Active Site density parameterizations.In sensitivity studies, the different aerosol types and nucleation modes were treated seperately and in competition to assess their relative importance. Immersion freezing on K-feldspar was found to have the most pronounced impact on the dynamical evolution and precipitation for a convective cloud.