This dissertation is a degree project for a bachelor's degree at Media Producer Education, 180 credits, Umeå University. The study is about identifying and describing how the assistant roles differ from first, second and third and how the work is structured and distributed during a television and film production in Sweden, the United States and England. The study also shows the similarities and differences that exist between the countries. The report is initiated with a part in which the background to the study and the questions that gave rise to the study are presented. Then the method chosen for the study is presented. Through participation in a television drama production, interviews and literature studies have research material has been collected for the study. The conclusion of the study shows that in the United States and England the AD professions and what they include are pretty much the same, However, it differs in Sweden. In Sweden, the role of First AD is the same as in the United States and England, but the others have become more optimized to suit Swedish television or film production. In Sweden, the United States and England the First AD is the directors right hand person and the link between the crew and the director. The first AD is the one who controls the recording site and its main task is to lead and coordinate the film team and support the director in its work. A Second AD in the United States and England works directly under the First AD and acts as his or hers the right hand person. The second AD’s main task is to ensure that the First AD's directives is performed in time and by the right person, that the schedule for actors is held and put together every recording day's call sheet. In Sweden, the Second AD can act as the First AD right hand person, or have responsibility for the background actors. Then the Second AD under pre-production books extras for each scene, schedules costume tests and during production, the second AD has responsibility for the extras and directs the extras according to the director's wishes. In the United States and England the third AD works directly under the First AD and the Second AD and its main responsibility is to assist the First AD and Second AD. The Third AD is also the one that has the responsibility for the background actors. In Sweden, the Third AD works directly under the First AD and Seond AD, if the Second AD isn’t in charge of the background actors. However if the Second AD is in charge of the Extras, then the Third AD works closer to the first AD and fills up for the responsibilities that the Second AD would otherwise have. / Rapporten är ett examensarbete för en kandidatexamen vid Medieproducentutbildningen, 180 hp, Umeå Universitet. Studien handlar om att identifiera och beskriva hur regiassistentrollerna skiljer sig ifrån först, andra och tredje och hur arbetet struktureras och fördelas under en tv-produktion respektive filmproduktion i Sverige, USA och England. Studien visar även på de likheter och olikheter som finns mellan länderna. Rapporten inledes med en del där bakgrunden till studien och de frågeställningar som legat till grund för studien presenteras. Därefter presenteras metoden som valts för studien. Genom praktiskt deltagande i en tv-dramaproduktion, intervjuer och litteraturstudie har det samlats in underlag till studien. Resultatet av studien visar på att mellan USA och England skiljer sig yrkesrollerna och vad de innefattar nästintill ingenting, dock skiljer sig Sverige ifrån USA och England. I Sverige är FAD:ens roll den samma som i USA och England men de övriga har blivit mer optimerade för att kunna passa svensk tv-eller filmproduktion. I USA, England och Sverige är FAD:en regissörens högra hand och hen fungerar som en länk mellan filmteamet och regissören. FAD:en är den som styr inspelningsplatsen och dess viktigaste uppgift är att leda och koordinera filmteamet och stödja regissören i dess arbete. SAD:en I USA och England arbetar direkt under FAD:en och fungerar som hens högra hand. Dess huvuduppgifter är att se till att FAD:ens direktiv utförs i tid och av rätt person, att tidsplanen för skådespelare hålls och att göra i ordning varje inspelningsdags Call sheet, dagbesked. I Sverige kan SAD:en fungera som FAD:ens högerhand eller vara statistansvarig. Som statistansvarig arbetar SAD:en under förproduktion med att boka statister för varje scen, att styra upp mask och kostymprovningar. Under produktion har SAD:en ansvaret för att statisterna och SAD:en regisserar statisterna efter regissörens önskemål. I USA och England arbetar TAD:en direkt under FAD:en och SAD:en och dess huvudansvar är att assistera FAD:en och SAD:en. Ett huvudansvar som faller på en TAD i USA och England är att vara statistansvarig. I Sverige arbetar TAD:en direkt under FAD:en och SAD:en, om SAD:en inte fyller rollen som statistansvarig. Fyller däremot SAD:en rollen som statistansvarig, arbetar TAD:en närmare FAD:en än vad den gör SAD:en. TAD:en fyller då ofta upp för de funktioner som SAD:en annars skulle haft.

No description available.

Energianvändningen idag är den största bidragande faktorn till de globala klimatförändringarna vilket ställer krav på mer hållbar och resurseffektiv energihantering. I Sverige står sektorn bostäder och service för ca 40 % av den slutgiltiga energianvändningen motsvarande 144 TWh. För att nå en mer hållbar byggnadssektor har EU i direktivet för Byggnaders Energiprestanda satt målet att byggnadssektorn ska vara fossilfri till 2050, samt beslutat att varje medlemsstat ska etablera en långsiktig renoveringsstrategi. Nationellt finns därmed målet att minska den totala energianvändningen per uppvärmd area med 50 % till 2050 jämfört med 1995. Detta innebär att omfattande energieffektiviseringsåtgärder (EEÅ) behöver implementeras i Sveriges byggnadsbestånd. I examensarbetet jämförs den nationella potentialen avseende energibesparing, kostnadseffektivitet samt utsläppsreduktion av koldioxidekvivalenter (CO2eq) för olika energieffektiviseringsåtgärder (EEÅ) kopplade till uppvärmning och tappvarmvattenanvändning i flerbostadshus. Vidare undersöks även hur väl anpassade befintliga styrmedel är för de studerade EEÅ. För att besvara frågeställningarna har sex olika typhus tagits fram vilka är representativa för Sveriges bestånd av flerbostadshus. Dessa byggnader har modellerats i programvaran IDA ICE och energisimuleringar har genomförts för att undersöka effekterna av samtliga EEÅ. Vidare, styrmedel kopplade till energieffektivisering av flerbostadshus har analyserats och dess innebörd för olika EEÅ granskats. Resultatet visar att inom det svenska flerbostadshusbeståndet har installation av spillvattenvärmeåtervinning och FTX störst tekniskt möjlig energibesparingspotential med en årlig nationell energibesparingspotential på 5,3 TWh respektive 4,7 TWh. Isolering av tak är den EEÅ med högst kostnadseffektivitet per sparad energienhet, 334–579 SEK/MWh beroende på klimatzon, följt av spillvattenvärmeåtervinning och FTX som har en kostnadseffektivitet på 1267–1503 SEK/MWh respektive 1882–3587 SEK/MWh. Takisolering är även den EEÅ som är mest kostnadseffektiv för utsläppsminskning av koldioxidekvivalenter följt av spillvattenvärmeåtervinning och FTX. För takisolering är kostnadseffektiviteten 5,9–10,3 tSEK/ton CO2eq, 28,2–33,5 tSEK/ton CO2eq för spillvattenvärmeåtervinning och 39,5–93 tSEK/ton CO2eq för installation av FTX. Utifrån de styrmedel som studerats konstateras det att befintliga styrmedel för energieffektivisering i flerbostadshus inkluderar konventionella EEÅ men att det finns bristfällig information och krav gällande återvinning av värme från spillvatten trots åtgärdens höga energibesparingspotential och kostnadseffektivitet. Bättre kunskap och information gällande kostnadseffektiviteten för olika EEÅ kan leda till mer resurseffektiva åtgärdsförslag från energiexperter och även öka renoveringstakten. / Today's energy use is the largest contributing factor to global climate change, which calls for a more sustainable and resource-efficient energy management. In Sweden, the residential and service sector accounts for about 40% of the final energy use, corresponding to 144 TWh. To achieve a more sustainable building sector, the European Commission has set a target in the Energy Efficiency Directive that the building sector should be fossil-free by 2050 and decided that every Member State should establish a long-term renovation strategy. Nationally, there is a target to reduce the total energy use per heated area by 50% by 2050. This requires a large-scale implementation of energy efficiency measures (EEMs) in Sweden's building stock. This master thesis compares the national potential regarding energy saving, cost-effectiveness and emission reduction of carbon dioxide equivalents (CO2eq) for various EEMs linked to heating and domestic hot water use in multi-family buildings. Furthermore, it is also examined how well-adjusted existing policy instruments are to the studied EEMs. To answer the research questions, six different reference buildings, which are representative of Sweden’s stock of multi-family buildings, have been developed. These buildings have been modeled using the software IDA ICE and energy simulations have been carried out to investigate the effects for all EEMs. Policy instruments regarding energy efficiency in multi-family buildings have been analyzed and their significance for various EEMs have been investigated. The results show that installation of wastewater heat recovery and exhaust air heat recovery has the highest technically possible energy saving potential with an annual national saving potential of 5.3 TWh and 4.7 TWh, respectively Roof insulation is the EEM with the highest cost-effectiveness per saved energy unit, 334–579 SEK/MWh depending on climate zone, followed by wastewater heat recovery with a cost-effectiveness of 1267–1503 SEK/MWh and exhaust air heat recovery with 1882–3587 SEK/MWh. Roof insulation is also the EEM that is most cost-effective regarding reduced CO2eq -emissions, followed by wastewater heat recovery and exhaust air heat recovery. For roof insulation, the cost-effectiveness is 5.9–10.3 kSEK/ton CO2eq, 28.2–33.5 kSEK/ton CO2eq for wastewater heat recovery and 39.5–93 kSEK/ton CO2eq for installation of exhaust air heat recovery. Based on the studied policy instruments, it is found that the existing policy instruments for EMMs in multi-family buildings include conventional EMMS. However, there is insufficient information and requirements regarding recovery of heat from wastewater despite the measure's high energy saving potential and cost-effectiveness. Better knowledge and information regarding the cost-effectiveness of various EEMs can lead to more resource-efficient suggestions from energy experts and increase the pace of renovation.

Syftet med denna uppsats har gått ut på att reda ut hur Svaneholms Bruk överlevde lågkonjunkturen på 70-talet, hur ledningen resonerade och vilka åtgärder de vidtog. Under denna tid då de främst producerade träfiberskivor rådde osäkerhet på deras marknad samtidigt som lågkonjunkturens och den otillfredsställande svenska krishanteringens konsekvenser fortfarande hade effekt. Genom att kvalitativt kolla igenom protokoll förda av företaget tillsammans med en bok författad av en före detta chef för företaget har ledningens resoneranden, vilka åtgärders som vidtogs och hur företaget i slutändan överlevde kommit fram i uppsatsen. För det mesta genom åren var det en överkapacitet på deras icke förädlade träfiberskivor som rådde, alltså att marknaden producerade fler skivor än vad som efterfrågades. Låg efterfrågan ledde till lageruppbyggnad och låga inkomster. Ledningen upprepade gång på gång deras oro för detta. I slutändan, precis i linje med vad tidigare forskning sade, var det en kvalitetskontroll och en vidareförädling av deras träfiberskivor som ledde till företagets framgång. Efterfrågan på dessa produkter var inte bara högre, utan staten kom även att visa intresse för företagets förmåga att producera just dessa. Därför kunde företaget få in gott med kredit till investering för att vidare utvidga deras kapacitet för dessa produkter. Någon större nedskärning på kapacitet eller på anställda rådde inte, till skillnad från andra bruk. I övrigt hjälpte även devalveringen som staten gjorde av svenska kronan 1977, då en stor del av brukets marknad var exportmarknad.

This study investigates intergenerational language transmission amongst Hungarian immigrants, using in-depth interviews and participant observation as the main methods. The analysis examines the experiences of parents and their school-aged children in 61 families living in Sweden´s two main cities, Stockholm and Göteborg. The sample families were separated into four groups, based on two pre-contact factors, namely (1) the parents´ linguistic environment and (2) their social identity prior to migration. Three of the four groups turned out to be comparable in size and serve as the focus groups of the study. Group 1 comprises families in which one or both parents are former majority members from monolingual parts of Hungary. Group 2 comprises families in which one or both parents are former majority members from Hungary, but in contrast, these parents grew up in bilingual areas, being exposed to other languages in their childhood settings. Group 3 comprises families in which often both parents grew up as members of a vital ethnic minority in bilingual or multilingual settings in Transylvania (Romania). It was hypothesised that the parents´ childhood experiences would have an effect on their ways of raising children in a migrant situation, which, in turn, will affect children´s bilingualism as well as the group´s maintenance chances. The results of the statistical analysis confirm the hypothesis and show significant differences between the focus groups in a number of factors, e.g. marriage pattern, religious engagement, cultural orientation, children’s opportunities to meet other group members, and language awareness. Most importantly, the investigation revealed broad variation in language use norms among the sample families, especially for family and group internal communication. This, together with the poor demographic conditions of the group, seriously threatens group cohesion. The prospects for Hungarian language maintenance in Sweden are therefore seen as limited.

SAMMANFATTNING   Sverige har ännu ingen straffrättslig plikt att bistå nödställd som en del andra nordiska länder har. Genom ett dagsaktuellt direktiv har det begärts att eventuella följder vid ett införande av en sådan plikt skall utredas. Plikten är uppsatsens huvudämne och det ämnas redogöra för konsekvenser av ett eventuellt framtida införande av denna plikt.   Historiskt sett har ett flertal motioner lämnats om införande av plikt att bistå nödställd. Kritik handlar om att det är straffritt att se på utan att ingripa då andra till följd av olyckor eller brott hamnat i nöd. Motionerna har varje gång efterföljts av avslag. Grunden till detta baserar sig huvudsakligen på problem med lagens allmänna ordalydelse där det skulle bli svårt för allmänheten att förutse vad som är tillräcklig hjälp och inte. Sådan plikt ansågs också överflödig dels på grund av att Sverige har flertalet specialbestämmelser med påbud om ingripande men även för att allmänheten ser det som en moralisk plikt att hjälpa nödställda.   Då området för konsekvenserna är oöverskådligt har jag valt att fokusera på två huvudproblem som grund till frågeställningarna. Den första frågan är om Norges lagstadgade plikt i § 387 NSL är en god förebild för Sverige vid utformning av bestämmelsens ordalydelse och tillämpning av densamma?   Den andra frågan rör medhjälp till självmord som är straffritt i Sverige. Kan detta straffria område komma att påverkas rent straffrättsligt vid införande av plikt att bistå nödställd?   För att besvara dessa frågor har en i huvudsak rättsdogmatisk metod med komparativa inslag valts. Då Norges stadgande ligger till grund för en av frågeställningarna är det naturligt att huvudfokus ligger på detta grannland.   Vid äkta underlåtenhetsbrott är det uttryckligen underlåtenhet att vidtaga en påbjuden handling som är den straffbelagda gärningen. Oäkta underlåtenhetsbrott kriminaliserar en underlåtenhet som är kausal till uppkommen effekt. Dock måste gärningsmannen befinna sig i garantställning för att straffansvar skall kunna utkrävas vid detta brott. Handlingsplikten kan uppstå genom åligganden i lag, avtal eller eget föregående handlande. Det sistnämnda innebär att gärningsmannen själv framkallat en viss fara som resulterat i en effekt, det vill säga skada av något slag, där garanten bestraffas för underlåtenhet att avvärja denna effekt.   Norges § 387 NSL är utformad som ett äkta underlåtenhetsbrott, men uttryckligen i lagtexten stadgas att för det fall den nödställde omkommer utdöms ett högre fängelsestraff än om denne överlever. I praktiken tillämpas stadgandet som om det vore ett oäkta underlåtenhetsbrott där den underlåtande straffas för uppkommen effekt. Tidigare nämndes att i svensk rätt sker detta endast vid oäkta underlåtenhetsbrott där gärningsmannen är garant. Slutsatsen tillhörande den första frågeställningen är att Norges stadgande inte bör ses på som en god förebild vid ett eventuellt införande av hjälpplikt då allmänheten indirekt hamnar i garantställning och straffas i enlighet därmed.   Den andra frågeställningen gällande huruvida den straffria medhjälpen till självmord kan komma att påverkas av nämnda plikt besvaras jakande. Den som försöker begå självmord är i nöd. När medhjälparen underlåter att rädda den nödställdes liv kan denne dömas för underlåtenhet att bistå nödställd. Hur denna problematik för svensk del skall hanteras förtäljer inte historien.

Heritage languages are increasingly seen as a source of important insight in linguistics. Latvian has a long and under-researched history as a heritage language, with a heterogenous community of heritage speakers from two waves of migration in many countries including Sweden. A qualitative case study of a small written corpus identifies and analyses the key divergences in heritage Latvian in texts by nine preadolescent children that attend the complementary Latvian community school in Stockholm. Self-reported background information on language practices by study participants and their parents is used to estimate and compare their heritage language exposure level. This composite measure helps to evaluate the vulnerability of various areas of grammar to reduced language input. The observed language changes are analysed in the context of a recent study on Latvian language change in second-generation post-war immigrants to Sweden, earlier findings of contact-induced change in heritage Latvian in the USA as well as common features identified in other heritage languages. Changes attested in texts by several study participants and in previous studies are likely to point to common features of heritage Latvian. Recognition of their language as a heritage variety of Latvian can facilitate language maintenance efforts in the language community. / Arvsspråken ses alltmer som en källa till viktiga insikter inom språkvetenskap. Lettiskan har en lång och underutforskad historia som arvsspråk, med en heterogen gemenskap av kulturarvstalare från två migrationsvågor i många länder, inklusive Sverige. En kvalitativ fallstudie av en liten skriftlig korpus identifierar och analyserar de viktigaste avvikelserna i lettiska som arvsspråk i texter av nio barn i förpubertal ålder vilka alla går i den lettiska lördagsskolan i Stockholm. Självrapporterad bakgrundsinformation om språkbruk av studiedeltagarna och deras föräldrar används för att uppskatta och jämföra deras kontaktnivå med arvsspråket. Denna sammansatta indikator används för att utvärdera hur stor påverkan den minskade kontakten med språket har på olika grammatiska funktioner. De observerade språkförändringarna analyseras mot bakgrund av en nyligen genomförd studie om språkförändringar i lettiskan hos andra generationens efterkrigsinvandrare i Sverige, med en tidigare studie i USA om kontaktinducerade arvsspråksförändringar samt med gemensamma drag som identifierats i andra arvsspråk. Förändringar som observerats i flera av studiedeltagarnas texter och i tidigare studier pekar sannolikt på gemensamma drag i det lettiska arvsspråket. Om arvsspråket erkänns som en variant av lettiskan skulle det underlätta möjligheterna att underhålla språket i diasporans gemenskaper. / Etniskā mantojuma valodām lingvistikā tiek pievērsta arvien lielāka uzmanība. Latviešu valodai kā mantojuma valodai ir gara un maz pētīta vēsture. Saistībā ar vairākiem migrācijas viļņiem latviešu valoda ir mantojuma valoda daudzās pasaules valstīs, tai skaitā arī Zviedrijā. Šis pētījums veikts ar kvalitatīvu gadījuma analīzes metodi, izmantojot maza apjoma rakstveida teksta korpusu. Deviņu Stokholmas latviešu papildskolas audzēkņu rakstu darbos konstatētas un tālāk analizētas tipiskākās izmaiņas mantojuma latviešu valodā. Pētījuma dalībnieku un to vecāku sniegtās ziņas par valodu lietojumu izmantotas, lai novērtētu un salīdzinātu katra dalībnieka mantojuma valodas saskarsmes līmeni. Šis saliktais rādītājs palīdz novērtēt, cik lielu ietekmi uz dažādiem latviešu gramatikas moduļiem atstāj samazināta saskarsme ar latviešu valodu. Novērotās valodas izmaiņas tiek salīdzinātas ar rezultātiem nesenā pētījumā, kas analizē latviešu valodas izmaiņas otrās paaudzes pēckara imigrācijā Zviedrijā, kā arī ar senāku ASV latviešu valodas pētījumu un vispārējām etniskā mantojuma valodai raksturīgām pazīmēm. Izmaiņas, kas novērotas vairāku pētījuma dalībnieku darbos un iepriekšējos pētījumos, iespējams, norāda uz kopīgām iezīmēm, kas raksturīgas latviešu valodai kā mantojuma valodai. Izpratne par etniskā mantojuma valodu kā vienu no latviešu valodas paveidiem var palīdzēt uzturēt latviešu valodu diasporas valodas kopienās.

Transportations role in society is increasingly important and today it has a prominent role in business, citizens lives as well as in the world economy. The increasing globalization and urbanization puts significant pressure on the existing transport system, with increasing demand for high-speed travel. However, this comes with implications on the environment, and the environmental concerns constitutes one of the biggest pressures in transport. And as the contemporary modes are bound by their technologies, enabling marginal rather than radical improvements, a possible window of opportunity for new radical technologies to enter the market can emerge. One new technology emerging within transportation today is called hyperloop, a technology that could prove to meet demand for faster, cheaper, safer and more environmentally efficient transportation. However, the technology is still in an early stage of development and hence surrounded by major uncertainties. Further, the nature of the technology necessitates overcoming several obstacles before it can reach commercial practice. And this together with a limited knowledge of the concept in Sweden makes it difficult to predict if hyperloop can become a viable transport alternative on the Swedish market. Which condensed lays the foundation to the purpose of this paper: "To give an overarching understanding of the Swedish transport market dynamics, together with a comprehensive evaluation of the hyperloop concept. And hence contribute to more inclusive knowledge and understanding of hyperloop’s viability in the Swedish context." Since the phenomenon has not been comprehensively studied previously, the elected research design is that of an exploratory case study, with an inductive, qualitative approach. To address the purpose, a literary review of the theoretical field was conducted. Looking in to previous research on disruptive innovation, diffusion of innovations, technical transitions, transformational pressure as well as window of opportunity. The empirical material gathered during the research process was derived from two main channels. Firstly, an extensive review of scientific articles about the hyperloop technology was conducted, providing insights on the technology and its surroundings. This was complemented by qualitative interviews to obtain material on the dynamics of the Swedish transport market as well as for understanding hyperloop in the Swedish context. The empirical study was further accompanied by a review of news articles and websites to map the most recent progress in the hyperloop development. By analyzing the empirical material through three frameworks; Characteristics of Diffusion, the Multi-Level Perspective (MLP) and Technology Readiness Level (TRL), interesting findings and conclusions were drawn. These together points towards that hyperloop, if the technology reaches its predicted performance, will have significant relative advantages and observable effects in the relation to the contemporary modes of transportation. Further, a noticeable window of opportunity, sprung from capacity shortages and pressure towards environmental sustainability, seems to exist on the Swedish market. A window which could be capitalized upon and justify hyperloop in the Swedish context. The current state of the technology does however come with implications as it so far is insufficient to decrease uncertainty amongst the potential adopters. Factors that likely will prolong the adoption of the technology in Sweden relates to the relative complexity of the system, its limited compatibility with existing practices and the low maturity of the technology. Hence, the hyperloop companies must prove the concept feasible and increase the maturity to gain sufficient acceptance and recognition. This paper contributes to the academic community by assessing the compatibility of hyperloop on the Swedish market, as well as if hyperloop could become a viable alternative transport solution in Sweden. It provides insight to specific perspectives of the Swedish market, its requirements and the demand for alternative transport solutions. Hence, this paper is considered to make both an analytical contribution in terms of evaluating the viability of disruptive technologies. And an empirical contribution by shedding light on new important insights for the potential diffusion of hyperloop. Insights that are significant for hyperloop actors as well as for dominant actors on the Swedish transport market. / Transporters roll i samhället blir allt viktigare och de har idag en framträdande roll inom näringsliv, medborgares liv samt världsekonomin. Den ökande globaliseringen och urbaniseringen sätter dock ett betydande tryck på det existerande transportsystemet, med ökande efterfrågan för höghastighetsalternativ. Detta medför implikationer för miljön, och oron kring transporters miljöpåverkan är ett av de största bekymren för transportsektorn. Eftersom de existerande transportalternativen är bundna av sin teknik, vilket begränsar dem till inkrementella snarare än radikala förbättringar, kan en möjlighet för nya transportsätt att komma in på marknaden öppna sig. En kommande ny teknik som utvecklas inom transport idag kallas hyperloop, en teknik som kan visa sig möta efterfrågan för snabbare, billigare, säkrare och mer miljösmarta transporter. Tekniken är dock i ett tidigt utvecklingsskede och är därav omgärdad av stora osäkerheter. Vidare kräver teknikens natur att flertalet hinder kommer att behöva överkommas innan tekniken kan nå kommersiellt bruk. Detta tillsammans med den begränsade kunskap som finns kring konceptet i Sverige gör det svårt att förutspå om hyperloop kan bli ett möjligt transportalternativ på den svenska marknaden. Kondenserat ligger detta till grund för syftet med den här uppsatsen: "Att ge en övergripande förståelse av dynamiken på den svenska transportmarknaden, tillsammans med en djupgående utvärdering av hyperloop konceptet. Och därav bidra till en mer inkluderande kunskap och förståelse kring hyperloops möjligheter i den svenska kontexten." Eftersom detta fenomen inte tidigare har studerats i större utsträckning valdes en forskningsdesign i form av en undersökande fallstudie med ett induktivt, kvalitativt tillvägagångssätt. För att adressera syftet gjordes en litterär översyn av det teoretiska fältet. Med inblickar i tidigare forskning kring disruptiv teknik, diffusion av innovation, tekniska övergångar, transformationstryck samt möjlighetsfönster. Det empiriska materialet till studien samlades in genom två kanaler i huvudsak. Först, genom en djupdykning i tidigare forskning och vetenskapliga artiklar relaterade till hyperlooptekniken, för att generera insikter kring tekniken och dess omgivning. Detta kompletteras med kvalitativa intervjuer för att erhålla material om dynamiken på den svenska transportmarknaden samt för att ge en förståelse av hyperloop i den svenska kontexten. Den empiriska studien kompletterades ytterligare med en översyn av nyhetsartiklar och webbplatser för att kartlägga de senaste framstegen i hyperlooputvecklingen. Genom att analysera det empiriska materialet med hjälp av tre ramverk; Egenskaper för Spridning av Innovation, Perspektiv i Multipla Nivåer (MLP) och Teknisk Mogenhetsnivå (TRL), kunde flertalet intressanta upptäckter och slutsatser dras. Vilka tillsammans pekar mot att hyperloop, om tekniken lyckas uppnå den predikterade prestandan, kommer att ha betydande relativa fördelar och synliga effekter i förhållande till dagens transportsätt. Vidare kan ett märkbart möjlighetsfönster, sprunget ur kapacitetsbrist och tryck mot miljömässig hållbarhet, identifieras på den svenska marknaden. Detta fönster skulle kunna kapitaliseras på och motivera hyperloop i den svenska kontexten. Teknologins nuvarande tillstånd har emellertid konsekvenser, eftersom den hittills inte är tillräcklig för att minska osäkerheten hos potentiella adopterare. Faktorer som sannolikt kommer att förlänga processen att adoptera tekniken i Sverige härstammar från systemets relativa komplexitet, dess begränsade kompatibilitet med befintliga metoder samt teknikens låga mogenhet. Därav är det essentiellt för hyperloopbolagen att bevisa konceptet möjligt och öka mogenheten för att få tillräcklig acceptans och erkännande. Detta arbete bidrar till det akademiska samhället genom att bedöma kompatibiliteten mellan hyperloop och den svenska marknaden, samt om hyperloop kan bli ett genomförbart transportalternativ i Sverige. Arbetet bidrar med insikter i specifika perspektiv på den svenska marknaden, dess krav samt efterfrågan för alternativa transportlösningar. Därav kan denna uppsats anses utgöra både ett analytiskt bidrag genom dess utvärdering av genomförbarheten av disruptiv teknik. Samt ett empiriskt bidrag genom att belysa viktiga insikter för den potentiella spridningen av hyperloop. Insikter som är viktiga för såväl hyperloopaktörer som de dominanta aktörerna på den svenska transportmarknaden.

De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.

While sustainability-dedicated managers and related titles represent a profession that has hardly existed for more than a decade, it is not surprising that the field of research concentrating on these professionals is in itself relatively new. With an increasing demand for corporations to take their social and environmental responsibility, and a corporate sustainability characterized by tension and paradox, we found it of importance to explore the role and entanglements of these professionals. By analysing 17 in-depth interviews with sustainability-dedicated professionals from the private sector in Sweden, our interpretation is that sustainability managers hold the function of selling sustainability, with talk as their main weapon. Expressly, in the intersection between business-case logics and sustainability logics, sustainability managers have to, above all, make a convincing case for sustainability, inwards and outwards. Therefore, they draw dynamically on different narratives which we conceptualise in three roles: the chameleon, the pragmatic, and the nagging manager. Through these roles, we intend to capture the fluidity with which the managers relate and engage with sustainability, and hence we do not mean to ossify a role’s dynamics within a single, static or stereotypical category. We discuss these findings and concepts to the background of previous studies and existing literature.