Global ETD Search

1	DET KOLONIALA ARVET : Kolonialism,Postkolonialism, Nykolonialism i Hundra År av Ensamhet / The Colonial heritage in One Hundred Years of Solitude Nordström, Birgitta January 2011 (has links) No description available. koloniala arvet
2	Koloniala perspektiv i samhällsorienterade läroböcker -En jämförelse av läroböckernas föreställningar och stereotypiseringar av svarta afrikaner under 1960-talet samt 2010-talet Fagerlund Larsson, Patricia, Nilsson Rundlöf, Louise January 2019 (has links) Syftet med denna studie är att analysera de föreställningar av afrikaner som funnits under 1960-talet samt i 2010-talet. Den valda frågeställningen är följande: Hur gestaltar läroböcker i historia, geografi och samhällskunskap Afrikas invånare i bild och bildtext? Hur förändras den gestaltningen under efterkrigstiden? Detta görs genom att undersöka läroböcker i historia, geografi samt samhällskunskap. Undersökningen behandlar svenska läroböcker och utförs med två olika sorters bildanalyser. Undersökningen visar att eurocentriska och koloniala föreställningar präglar det undersökta läroböckernas bildmaterial. Den ena bildanalysen utförs med hjälp av en kvantitativ metod, där de strukturer som finns synliggörs med hjälp av antalet bilder i läroböckerna och utifrån en kategorisering av bildmaterialet. Den andra är kvalitativt grundat, där bilderna analyseras på ett fördjupat plan. Detta är relevant för läraryrket, dels då varje lärare borde vara kritisk till det läromedel som finns på marknaden idag. En annan anledning är även att lärare borde i sin undervisning kunna redogöra för vilka strukturer samt föreställningar kring Afrika och dess invånare som funnits genom tiderna inom historieämnet. Uppsatsens resultat visar att i hur afrikaner oftast framställs som maktlösa, svältande samt i behov av hjälp från omvärlden. Det som denna studie bidrar med är att synliggöra vilka stereotypiseringar samt föreställningar som funnits under 1960-talet samt 2010-talets kring svarta afrikaner. De slutsatser som kan dras är att det funnits en ökad representation av kvinnor och barn i 2010-talets läroböcker, vilket kan vara ett resultat av en ökad jämlikhet. En genomgående stereotyp som återfunnits i läroböcker från 1960-talet samt 2010-talet, är att afrikaner gestaltas som maktlösa och i behov av hjälp. Det finns dessutom koloniala rester i läroböcker kvar än idag, där afrikaner oftast framställs som fattiga och i misär i jämförelse med västerlänningar. Afrika Bildanalys Läroböcker Eurocentrism Stereotypisering Koloniala föreställningar Social Sciences Samhällsvetenskap
3	Koloniala monument, vandalism och avkolonialisering : En fallstudie i Joiri Minayas arbete Glasnovic, Nikita January 2023 (has links) Denna uppsats är grundad i en fallstudie av den multidisciplinära konstnären Joiri Minayas arbete och den konstnärliga interventionen ”Ecubrimiento” av Columbusstatyn på Columbustorget i Santo Domingo, som genomfördes i januari 2021. Uppsatsen undersöker frågor om koloniala monument och deras närvaro i samtida postkoloniala stadsmiljöer. Fallstudien fokuserar på Minayas arbete med att förnya koloniala statyers budskap, utan att inverka på eller förstöra dem. Slutligen drivs en diskussion kring neo-kolonialism och hur koloniala monument kan leva vidare i en ny kontext för att skapa en dialog om avkolonialisering. Denna uppsats diskuterar relationen mellan en staty, en stad och en samtida konstnärs vision, men hanterar även frågor om förtryck och vandalism i relation till postkoloniala förhållanden. koloniala monument joiri minaya avkolonialisering vandalism Arts Konst
4	Den koloniala erfarenheten i svenska och danska läroböcker: Tysthet eller imperium, rasism eller vänner : En kvalitativ läromedelsanalys med utgångspunkt i hermeneutiken och den komparativa metoden Malmstedt, Marcus January 2019 (has links) The purpose ofthis study is to examine how Sweden and Denmark explain their colonial experience in textbooks. A comparison will be made between Sweden’s colonization of Sápmi and treatment of Samer, and Denmark’s colonization of Greenland and treatment of Innuits. To conduct this study a comparative method was utilized, as well as hermeneutic theory which was used to try to understand how the countries explain their colonial experience. The theory applied for this topic was selective traditions in a textbook perspective. The results show that Sweden tones down their colonial experience, and the textbooks differ a lot in (if) and (how) they mention Sweden’s experience. The colonization of Sápmi is toned down as well as the treatment of Samer in books written before the new curriculum. The textbooks written after the new curriculum present a less toned down version of Sweden ́s treatment of Samer. This change is due to changes in society, as Samer have gained a lot more rights in Swedish society, which can be seen in Swedish textbooks. Denmark does not hide their colonial experiences, and the books also have more consensus in their description of Denmark’s colonial experience. The books before the new curriculum describe Denmark’s colonial experience as proof of the greatness of Denmark’s past. The books after the new curriculum describe Denmark’s colonial experience in the perspective of slave trade. Slave trade was one of the 29 canon points that entered the Danish curriculum, which could have influenced the Danish textbooks. Denmark’s textbooks often describe Denmark as a “good” colonial country, and the textbooks do not describe the treatment of Innuits, which could be explained by that, Denmark’s treatment of Innuits does not match with Denmark’s national image. History textbook Denmark Sweden culture colonialism Historia läroböcker Danmark Sverige kolonialism kulturarv koloniala arvet Historiekanon Samer Inuiter Sápmi lappmarkerna Grönland History and Archaeology Historia och arkeologi Educational Sciences Utbildningsvetenskap
5	Impossible Interculturality? : Education and the Colonial Difference in a Multicultural World Aman, Robert January 2014 (has links) An increasing number of educational policies, academic studies, and university courses today propagate ‘interculturality’ as a method for approaching ‘the Other’ and reconciling universal values and cultural specificities. Based on a thorough discussion of Europe’s colonial past and the hierarchies of knowledge that colonialism established, this dissertation interrogates the definitions of intercultural knowledge put forth by EU policy discourse, academic textbooks on interculturality, and students who have completed a university course on the subject. Taking a decolonial approach that makes its central concern the ways in which differences are formed and sustained through references to cultural identities, this study shows that interculturality, as defined in these texts, runs the risk of affirming a singular European outlook on the world, and of elevating this outlook into a universal law. Contrary to its selfproclaimed goal of learning from the Other, interculturality may in fact contribute to the repression of the Other by silencing those who are already muted. The dissertation suggests an alternative definition of interculturality, which is not framed in terms of cultural differences but in terms of colonial difference. This argument is substantiated by an analysis of the Latin American concept of interculturalidad, which derives from the struggles for public and political recognition among indigenous social movements in Bolivia, Ecuador and Peru. By bringing interculturalidad into the picture, with its roots in the particular and with strong reverberations of the historical experience of colonialism, this study explores the possibility of decentring the discourse of interculturality and its Eurocentric outlook. In this way, the dissertation argues that an emancipation from colonial legacies requires that we start seeing interculturality as inter-epistemic rather than simply inter-cultural. / Fokus för denna avhandling är spridningen av begreppet interkulturalitet inom utbildning. Utbildningspolicy, akademisk litteratur och mängden kurser i högre utbildning ägnade åt begreppet vittnar alla om dess betydelse i försöken att förena det kulturellt partikulära med det universella. Med Europas koloniala förflutna i åtanke och dess skapande av hierarkier mellan vad som definieras som kunskap, ämnar denna avhandling undersöka vilka kunskaper som krävs för att bli interkulturell. Syftet är framför allt att besvara frågan vad som händer med interkulturalitet om kulturella skillnader istället förstås som koloniala skillnader. Utifrån ett dekolonialt perspektiv som fokuserar på hur skillnader skapas och upprätthålls utifrån föreställningar om kulturella identiteter, analyseras EU-policy, akademisk litteratur samt intervjuer med studenter som avklarat en kurs i interkulturalitet. Analysen visar på hur interkulturalitet, i dess nuvarande tappning, riskerar fastna i en singulär europeisk utblick på världen upphöjd till universell lag. Snarare än att mildra eller förändra maktrelationer och skapa möjligheter till mellanmänskliga möten, riskerar därför interkulturaliteten att bidra till fortsatt förtryck av den som anses kulturellt annorlunda. En alternativ utgångspunkt står att finna i en annan översättning av interkulturalitet – interculturalidad – hämtad från ursprungsbefolkningarnas kamp för att bli synliggjorda, att dela makten, på den offentliga arenan i Bolivia, Ecuador och Peru. Genom att lyfta fram begreppet interculturalidad, som just har sitt ursprung i singulariteten och bär med sig själva erfarenheten av kolonialism, tillförs en möjlig distansering från interkulturalitet med dess implicita eurocentrism. Avslutningsvis argumenteras för att befrielse från kolonialismens ok kräver att interkulturalitet omkodas som inter-epistemisk. Interculturality multiculturalism intercultural education policy postcolonialism cultural difference colonial difference European Union interculturalidad delinking Interkulturalitet mångkultur interkulturell utbildning policy postkolonialism kulturella skillnader koloniala skillnader Europeiska Unionen interculturalidad
6	Speaking With Our Spirits : A Character Analysis of Eugene Achike in Chimamanda Ngozi Adichie’s Purple Hibiscus / Att Prata Med Våra Själar : En karaktärsanalys av Eugene Achike i Chimamanda Ngozi Adichies Purple Hibiscus Foreman, Chelsea January 2017 (has links) The purpose of this essay is to conduct a character analysis on Eugene Achike from Chimamana Ngozi Adichie’s novel Purple Hibiscus, to see whether or not the character is used by Adichie as a portrayal of colonial Nigeria and its values. I have done this by looking at the themes of violence and hypocrisy in relation to Eugene’s language usage, religious attitude, and behaviour towards others, and comparing these aspects of his personality with the attitudes shown by colonialists in colonial Nigeria. The more important issues that prove Eugene’s character is a portrayal of colonial Nigeria are: his utter disregard for his heritage and background, including the physical disregard of his father; his absolute control over his family members, both physically and mentally, which leads to violent outbursts if he is disobeyed; the fact that he is shown in the novel to be a direct product of the missionaries and colonial structure that was present in Nigeria when he grew up. These things, together with the subtle connections in Adichie’s writing that connect her novel to Things Fall Apart, firmly place Purple Hibiscus in the postcolonial category. Thus, I concluded that Eugene’s character is a portrayal of Colonial Nigeria. / Syftet med denna upsats är att genomföra en karaktärsanalys på karaktären Eugene Achike i Chimamanda Ngozi Adichis roman Purple Hibiscus, för att se ifall karaktären används av Adichie som en skildring av koloniala Nigeria och dess värderingar. Jag har gjort detta genom att undersöka två teman – våld och hyckleri – i samband med Eugenes användning av språk, religös attityd, och beteende mot andra, för att då jämföra dessa aspekter av hans personlighet med attityderna kolonisatörer hade i koloniala Nigeria. De viktigaste sakerna som bevisar att Eugenes karaktär är en skildring av koloniala Nigeria är: hans fullständiga ignoreing av sin bakgrund, inklusive den fysiska ignorering av hans pappa; hans absoluta kontroll över sin familj, både fysiskt och mentalt, vilket leder till våldsamma utbrott om han inte blir åtlydd; det faktum att han beskrivs som en produkt av missionärerna och koloniala samhället vid flera tillfällen i boken. Detta tillsammans med romanens subtila kopplingar till Achebes Things Fall Apart, placerar tveklöst Purple Hibiscus i den postkoloniala kategorin. Därmed drar jag slutsatsen att Eugene’s karaktär är en skildring av koloniala Nigeria. Chimamanda Ngozi Adichie Chinua Achebe African Literature Postcolonialism Purple Hibiscus Colonial Nigeria Religion Christianity Language Behaviour Chimamanda Ngozi Adichie Chinua Achebe Afrikansk Litteratur Postkolonialism Purple Hibiscus Koloniala Nigeria Religion Kristendom Språk Beteende General Literature Studies Litteraturvetenskap Specific Literatures Litteraturstudier
7	Surrogatmodern och den mänskliga värdigheten : En diskursanalys av den statliga utredningen om surrogatmoderskap, ur ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv Zanzi Ferrando, Diana January 2019 (has links) Uppsatsen undersöker hur ”SOU 2016:11 Olika vägar till föräldraskap” formulerar problemet med surrogatmoderskap, vilka subjektspositioner som kan urskiljas i utredningen och analyserar den ut ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv. Utredningen utgår ifrån mänsklig värdighet, autonomi och barnets bästa vilket uppsatsen belyser får konsekvenser för hur problemet med surrogatarrangemang porträtteras olika beroende på om surrogatmodern och barnet är från det globala syd eller det globala nord. Utgångspunkterna är centrala när surrogatmodern och barnet från det globala nord lyfts men får inte samma roll gällande surrogatmodern och det barn hon föder. Vidare undersöks hur subjektspositioner formuleras utifrån emotionell/icke-emotionell, sårbar/icke-sårbar, skyddsvärd/icke-skyddsvärd och blottlägger hur den svenska surrogatmodern och det inrikesfödda barnet konstrueras som emotionella, sårbara och skyddsvärda vilket skiljer sig från hur den utländska surrogatmodern och det utrikesfödda barnet konstrueras. Dessa omges att tystnad vilket får konsekvenser för hur de porträtteras och för vilka åtgärder som föreslås. Uppsatsen bidrar till en utveckling av tidigare forskning med ett tillägg av nyckelordet skyddsvärd för att undersöka konstrueringen av surrogatmödrar. Uppsatsen visar att begreppet är relevant genom att materialet visat på delvis konstuering av emotionell och sårbar men inte skyddsvärd och att detta påverkat resultat och åtgärder. Vidare stärker uppsatsen tidigare forskning som menar att utgångspunkten mänsklig värdighet verkar för en avhumanisering av surrogatmödrar från det globala syd samt att synen på biologi varierar beroende på var ett barn föds. Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning som menar att uttryckt rationalitet och brist på emotion resulterar i en avhumanisering, genom att blottlägga hur det kan räcka med att subjektspositionerna möts av tysthet för att uppnå samma resultat. Detta arbete belyser hur olika subjektspositioner framställs olika i den statliga utredningen och hur koloniala idéer hänger kvar och påverkar underlag till svensk lagstiftning, samt blottlägger vilka konkreta konsekvenser detta kan få för lagförslag och för surrogatmödrar i det globala syd samt de barn de föder. surrogacy surrogate Commissioning Parents pregnancy pride gay rights gay Deepak Deomampo Gondouin Gupta Lugones Mendes Lau Wilson Bacchi WPR Bauman Goodwin Mills Lewis Chavez Sittirak adoption structural adjustment program sap population control pregnant surrogate mother the coloniality of power pregnancy risks fertility tourism parental order surrogacy arrangements pregnancy risk intended mother assisted reproductive technologies surrogat surrogatmödraskap SOU 2016:11 avreglering fertilitet Insemination IVF provrörsbefruktning donator spermdonator biologiska barn infertilitet Assisterad befruktning livmoder mamma mamma barn barnlöshet ofrivillig barnlöshet pride Deepak Deomampo Gondouin Gupta Lugones Mendes Lau Wilson Bacchi WPR Bauman Goodwin Mills Lewis Chavez Sittirak surrogatmödrarna de nya surrogatmödrarna sexuella övergrepp mot barn barn barnkonventionen europakonventionen eu konstruering diskurs tilltänkta föräldrar surrogatmor surrogatmamma biologiskt band svensk exceptionalism fertilitet adoption klass ras etnicitet kön stratifierad reproduktion fertilitetsturism sap Sexindustri sexturism Malthusianism strukturer värdmödraskap moderskap maktförhållanden makt värderingar mäns våld mot kvinnor kritiskt kritik kritiskt postkolonialt perspektiv perspektiv feministiskt perspektiv reproduktiv hälsa mödraskap varat och varan barns rättigheter föräldraskap hälsa kvinnors hälsa barnets bästa kommersialisering kvinnors rättigheter Olika vägar till föräldraskap altruistiskt surrogatmödraskap fritt val det fria valet frihet surrogatmoderskap utredning mänsklig värdighet mänskliga rättigheter den mänskliga värdigheten kommersiellt surrogatmödraskap altruistiskt surrogatmoderskap sexuella övergrepp handel med barn barnhandel statlig utredning värdmoderskap feminism feministisk teori postkolonial postkolonial teori rasism jämställdhet sexuella rättigheter tredje världen utvecklingsstudier utveckling livmoder livmodershyra hyra livmoder rätt till sin kropp reproduktiva organ reproduktiva rättigheter graviditet riskfylld graviditet exploatering sexuell exploatering globala syd globala nord emotionalitet subjektsposition lagstiftning koloniala idéer kolonialism vientre de alquiler Political Science Statsvetenskap

1

Page generated in 0.0477 seconds