Detta är ett examensarbete som har syfte att undersöka lärares reflektioner gällande mötet mellan elever och äldre skönlitteratur samt hur eleverna kan stöttas i mötet. Arbetet utgår från tre frågeställningar: 1.) Hur reflekterar lärare om elevers möte med äldre skönlitteratur? 2.) Hur gör lärarna sina didaktiska val gällande äldre skönlitteratur för att stötta mötet mellan elev och text? 3.) Hur kan lärarnas tillvägagångssätt gällande litteraturdidaktik förstås? Metoden för att besvara dessa frågeställningar var att intervjua fyra olika verksamma gymnasielärare och sedan sammanställa deras reflektioner i olika teman. Den samlade empirin analyserades med hjälp av ett flertal teoretiska begrepp och resultatet diskuteras därefter i slutsatsen. Diskussionen redovisar att lärarnas planering samt överväganden av stöttning gällande litteraturdidaktik sker på rutinisering och att detta kan kopplas till något som jag kallar ämnesidentitet med inspiration från en av informanterna. Detta begrepp hjälper även förståelsen av lärarnas skilda tillvägagångsätt gällande litteraturdidaktik.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några lärare säger om sina arbetssätt inom skönlitteratur och hur de använder sig av dessa för att motivera till läsning och utveckla olika elevgruppers läsförmåga. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fem lärare på fyra olika skolor och kommuner. Resultatet visar att alla lärare trots skillnader i bakgrunder och år i yrket använder sig av liknande arbetsätt för att motivera till och utveckla olika elevers läsförmåga inom skönlitteratur. Vår slutsats är att ett varierat arbetsätt inom litteraturundervisning gör det möjligt att motivera till och utveckla olika elever läsförmåga inom skönlitteratur eftersom olika elever lär på olika sätt och har olika behov och utgångspunkter för sin läsning. / Five teacher’s literature didaactics consideration

Denna systematiska litteraturstudie ägnas åt att undersöker vad dagens tillgängliga forskning belyser om litteraturundervisning i skolans mellanår samt om forskningen lyfter något om litteraturundervisning som kan vara fruktbar för högpresterande elever. Tidigare forskning visar att undervisningen behöver stärkas när det gäller att stimulera och utmana högpresterande elever. Samtidigt lyfter vissa studier fram undervisningsformer som kan vara användbara inom ramarna för den ordinarie undervisningen och som kan leda till att inga elever behöver falla mellan stolarna.

Based on the extensive goals and mission in the Swedish curriculum regarding literature and analysis, this study examines how said curriculum and two textbooks, for the third course in Swedish in upper secondary school, suggests learning activities for literary analysis. Using content analysis and an adapted model of paradigms as a framework, themes are reviewed for how literary analysis is described and literature teaching is prescribed. The results show that the dominating paradigms in the subject purpose-text is mainly learner oriented and cultural, while the course content text and evaluation text is dominantly focused on the formal aspects of literature. The evaluation text is also notably void of learner-oriented focus. The textbooks show a priority of the content-oriented paradigms and are shown to differ greatly from the paradigms of the curriculum. The results of the textbooks are noticeably similar and suggest congruency in priorities between textbook authors, while the differences between curriculum documents are major. The results are discussed in relation to the Swedish political discourse of measurability in learning, and in relation to the textbook making process and its influences.

Denna studies syfte är att granska kvalitativ forskning om användandet av skräckgenren i litteraturundervisning i skolan och presentera detta på ett överblickbart vis. Forskning inom ämnet skräcklitteraturstudier på svenska är begränsad och det finns därför lite material för lärare på gymnasienivå att utgå eller hämta stöd från, när det gäller specifikt skräck. Studien sammanfattar och presenterar resultat från fem olika studier för att ge en forskningsbaserat grund till användningen av skräckgenren i litteraturstudier, förankrat i de svenska styrdokumenten. Metoden som används är systematisk litteraturstudie och insamlade data analyseras genom tematisk analys och sammanfattas och diskuteras genom kvalitativ metasyntes. Studien utgör ett form- och metodexperiment, och genomförs delvis med avsikten att utöka valmöjligheterna för framtida lärarstudenter och deras examensarbeten. Resultaten visar att skräcklitteratur potentiellt kan användas för att utveckla empatiska förmågor och utveckla elevers förståelse för andra individers verkligheter. Studien menar att skräcklitteratur kan fungera motiverande för elever i litteraturstudier och kan förändra hur eleverna ser på sig själva och världen i stort och skäcklitteratur kan med fördel användas i gymnasieskolans värdegrundsarbete.

Uppsatsens undersökning är en foucauldiansk diskursanalys av hur gymnasieelever talar om praktiken litteraturläsning där datainsamlingsmetoden är fokusgruppsintervjuer. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om hur gymnasieelever talar om praktiken litteraturläsning genom att undersöka vilka mönster som framträder i intervjuerna och hur dessa kan förstås gentemot dominerande diskurser i samtiden. Motiven till undersökningen är bland annat att debatten om ungas läsande har aktualiserats det senaste decenniet, att det finns få granskningar av dominerande uppfattningar som omgärdar praktiken litteraturläsning och att perspektivet hur elevers uppfattningar är konstruerade saknas i forskningen. Två mönster går att urskilja i fokusgruppsintervjuerna. Det ena mönstret är att litteraturläsning som praktik anses ge flera goda effekter såsom större ordförråd och förmågan att se saker ur olika perspektiv. Att läsa anses nyttigt och boken som artefakt äger hög status. Detta mönster utgör en reproducering av den dominerande diskursen om praktiken litteraturläsning där läsning som fenomen och läsande som praktik ses som något oproblematiskt gott. Det andra mönstret som framträder under fokusgruppsintervjuerna är att en motdiskurs etableras. Motdiskursen grundar sig på upplevelsen att läsandet som praktik är kopplat till press, tvång och prestation, och därför något olustigt. Enligt eleverna bör läsandet dels utgå från frivillighet, dels utgå från andra former av läspraktiker, såsom att läsa från mobiltelefonen. Undersökningens didaktiska implikationer är att en inkluderande litteraturundervisning förutsätter ett perspektivtagande där det omkringliggande samhällets värderingar om litteraturläsande diskuteras. Om så görs, kan en fördjupad förståelse nås om hur eleverna ser på litteraturläsning och vad som formar deras uppfattningar. / This master essay is a Foucauldian discourse analysis of how students in the Swedish upper secondary school talk about the practice of reading literature where the data collection method is focus group interviews. The purpose of the essay is to contribute to how students talk about the practice of reading literature by examining what patterns emerge in the interviews and how these can be understood in relation to dominant discourses in the society. The motives for the study are, among other things, that the debate about young people's reading has become more intense in the last decade, that there are few reviews of dominant perceptions that surround the practice of reading literature and that the perspective on how students' perceptions are constructed is lacking in research. Two patterns can be distinguished in the focus group interviews. One pattern is that the practice of reading is considered to have several good effects such as greater vocabulary and the ability to see things from different perspectives. Reading is considered useful and the book as an artifact has a high status. This pattern can be understood as a reproduction of the dominant discourse about the practice of reading literature, where reading as a phenomenon and reading as practice are seen as something unproblematically good. The second pattern that emerges during the focus group interviews is that a counter-discourse is established. The counter-discourse is based on the experience that reading as a practice is linked to pressure and achievement, and therefore something unpleasant. According to these students, reading should instead be based on free will and om other forms of reading practice, such as reading from a mobile phone. The didactic implications of the study are that an inclusive literature teaching presupposes a perspective-taking where the surrounding society's values ​​of literature reading are discussed. If this is done, an in-depth understanding can be reached about how the students view reading literature and what shapes their ideas.

Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 har antalet friskolor och andelen elever som går på friskolor ökat markant. För att kunna differentiera sig på den konkurrensutsatta marknaden, har det varit nödvändigt för friskolorna att verka i olika nischer och därigenom utforma en tydlig och utmärkande profilering. Med de tydliga profileringarna skapas i sin tur en målgrupp, som består av elever vars värderingar eller egenskaper överensstämmer med friskolan – en habituseffekt. Som en del av detta identitetsskapande som friskolorna bidrar till, återfinns litteraturundervisningen som även den syftar till att utmana elevers tankar och förståelse för sin omvärld. Syfte: Uppsatsens syfte är att granska hur svensklärare på sex olika gymnasiefriskolor med tydliga profiler utformar sin litteraturundervisning. Genom att analysera det eventuella sambandet mellan friskolornas profileringar och lärarnas litteraturval, strävar uppsatsen efter att förstå hur och om profileringarna manifesteras i praktiken. Metod: Uppsatsens metodval är forskningsintervjun, som består av sex semi-strukturerade intervjuer med olika yrkesverksamma svensklärare på olika friskolor med tydliga profileringar och Norman Faircloughs tredimensionella modell utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv som i sin tur kompletteras av Pierre Bourdieus habitusbegrepp. Resultat: Resultatet visar att samtliga sex friskolors profileringar innefattar diskurser som ingår i en utbildningsdiskursordning, som i sin tur ingår i en marknadsföringsgenre och en narrativ genre. Samtliga friskolor präglas av en gemenskapsdiskurs som sannolikt är influerad av läroplanen för gymnasieskolan (Lgy11). Utöver detta framhäver friskolorna andra aspekter för att stärka sina profileringar, såsom fysisk miljö, faciliteter, resurser eller val av namn. Vidare visar resultatet även att friskolornas svensklärare antingen fungerar som representanter eller förändringsaktörer för hur profileringarnas diskurser upprätthålls eller förändras. Praktiserandet av profileringarnas diskurser påverkas av lärarnas habitus och i vilken utsträckning lärarna relaterar sina val av skönlitteratur till profileringarna. Faktorer som påverkade detta kopplas till lärarnas personliga åsikter kring profileringen, elevgruppernas intressen och behov, samt hur uttalad profileringen var i skolverksamheten. Det är alltså inte tillräckligt för friskolorna att enbart kommunicera sina profileringar i marknadsföringssyften för allmänheten. Profileringarna behöver kommuniceras på ett tydligt sätt till lärarna och i vilken utsträckning profileringen ska, eller om den ska genomsyra undervisningen. Avslutningsvis, praktiserade samtliga svensklärare en studieorienterad diskurs i sin litteraturundervisning, med syfte för att bredda elevernas kunskaper utanför deras intressesfärer, trots att den studieorienterade diskursen inte förekom i alla profileringar.

Syftet med avhandlingen är att bidra till en ökad kunskap om hur litterär socialisation genom undervisning i olika kontexter påverkar elevers sätt att förhålla sig till en narrativ text och vilka konsekvenser den litterära socialisationen får för olika aspekter av litteraturreception, såsom tolkning, förståelse och begreppshantering. I denna komparativa studie används Sverige och Frankrike som exempel. Det huvudsakliga empiriska materialet består av 223 gymnasieelevers skriftliga reception av en novell. Elevernas texter har analyserats ur olika perspektiv relaterade till litterära receptionsteorier. Avhandlingen innehåller också en analys av undervisningsrelaterade aspekter som kan påverka elevens reception på den lästa texten. Analyserna visar att när man utbildas inom ett system som bygger på strukturalism och formalism, som det franska, blir huvudintresset i interaktionen med den skönlitterära texten närläsningar med fokus på berättarstrukturer och -teknik. Detta är till stor hjälp för att förstå exempelvis den yttre handlingen och berättarperspektivet. En annan aspekt är att eleverna håller sig inom de ramar som litteraturundervisningen ställer upp. Det finns också en risk för att det leder till en teknisk läsning där känslomässiga inslag utesluts. När man utbildas i ett system som likt det svenska fokuserar mer på en upplevelse- och erfarenhetsbaserad läsning, blir elevernas interagerande med texten friare. Analysen visar dock att även om en emotionell läsning kan vara nödvändig för att ge berättelsen liv, riskerar den att utgöra hinder för förståelsen. En litteraturundervisning som kombinerar läsning för nöje, förståelse och analys framstår därmed som mest effektiv för att främja såväl analytisk förmåga som läsglädje. / The aim of the thesis is to increase knowledge of how literary socialisation through education impacts students’ interaction with a narrative text and how this affects different aspects of literature reception, such as comprehension, interpretation and literary analysis. In this comparative study, Sweden and France are the contexts used as examples. The main empirical material consists of 223 comments on a short story, written by upper secondary school students in the two countries. The students’ texts have been analysed from different perspectives in relation to literary reception theories. The thesis also includes an analysis of education-related aspects that might have an impact on the way students respond to a literary text. The analyses show that when educated in a system inspired by structuralism and formalism, such as the French, the students’ interaction with the literary text is focused mainly on structures and techniques. A focus on stylistic aspects through close readings of the literary text is helpful when trying to understand the plot or the perspective. Another matter is that this system leads to students who stay within the frames that literary education raises. There is also an obvious risk of this leading to a technical reading where there is no room for emotions. When educated in a system as the Swedish, focusing on emotional and experience-based readings, students’ interaction with the literary text gives free rein to their imagination. However, the analyses show that, even though a personal, emotional reading is needed to give life to the story, it might be an obstacle to comprehension. A combination of reading for pleasure, understanding, and analysis seems to be the most efficient way of teaching literature.

The purpose of this study is to analyze commonly read children’s literature from a gender perspective. The study also contains a discussion about what these books can convey to students and how they can be used in a didactic perspective. The selection of books has been made based on a research that showed which ten books teachers mostly use for reading aloud across the country. The books have been placed in relation to the current stereotypes found in our society. The study shows that there are a large variety of gender structures in the books, with some characters who follows the norm and some who breaks it. Despite that, generalizations have been made and each book has been divided into category breaks the norm or follows the norm. The result has shown that most of the books breaks the norm, but most books also requires a discussion about gender afterwards in order not to be misinterpreted and spread wrong values. The study therefore reveals that children’s literature can be used in the teaching to highlight and discuss value-based issues, through reading aloud and book discussions. / Syftet med undersökningen är att analysera vanligt förekommande skönlitterära högläsningsböcker ur ett genusperspektiv. I undersökningen förs en diskussion om vad dessa böcker kan förmedla till elever och hur de kan användas i ett didaktiskt perspektiv. Urvalet av böcker har gjorts av en förundersökning som visat vilka tio skönlitterära böcker lärare mest använder till högläsning runt om i landet. Böckerna har sedan ställts i relation till de rådande stereotyperna som finns i vårt samhälle. Undersökningen visar att det finns en stor variation i genusstrukturerna i respektive bok, med några karaktärer som följer normen och några som bryter den. Däremot har generaliseringar kunnat göras och respektive bok har blivit indelat i kategorin bryter normen eller följer normen. Resultatet har visat att majoriteten av böckerna bryter mot normen, men att de flesta böckerna kräver en efterföljande diskussion om genus för att inte misstolkas och sprida felaktiga värden. Av undersökningen har man därmed kunnat konstatera att det går att använda skönlitterära böcker i undervisningen för att belysa och diskutera värdegrundsfrågor, genom högläsning och boksamtal.

Syftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om undervisning och lärande av skönlitterär tolkning genom litteratursamtal i gymnasieskolan. Litteratursamtal har observerats och analyserats utifrån litteraturteoretiska antaganden och sociokulturella perspektiv på lärande. Uppsatsen tar utgångspunkt i kritik mot dominansen av läsarorienterade, receptionsteoretiska perspektiv på litteraturtolkning där ett stort ansvar läggs på elever att utveckla innehållet i det lästa. Studien har använt sig av deltagande observation som metod. Analysen fokuserar litteratursamtal i gymnasieskolan utifrån sociokulturella antaganden med koppling till styrdokumentens kunskapssyn, relationen undervisning – lärande, samt användande av språket som medierande redskap. De observerade samtalen visar bland annat medveten strategiundervisning för att upptäcka och benämna stilfigurer och formrelaterade begrepp i texter. Däremot används sällan litteraturvetenskapliga begrepp i direkt relation till den aktuella texten för att utveckla elevers tolkning och förståelse av innehållet. En närvaro av läsarorienterade perspektiv påvisas, men med frånvaro av lärarens stöttande, tolkande läsning. Resultaten visar samstämmigheter med tidigare forskning. Diskussionen problematiserar hur individen utifrån receptionsteoretiska perspektiv på litteraturundervisning antas konstruera undervisningens innebörder mellan text och läsare. Det innefattar brist på samstämmigheter mellan allmändidaktiska och ämnesdidaktiska antaganden. Lärarens roll i undervisningen framstår utifrån den sociokulturella analysen som central för att främja det ämnesrelaterade språkliga användandet i litteratursamtalet. / The purpose of the thesis is to develop knowledge about teaching and learning of fictional interpretation through literary conversations in upper secondary school in Sweden. Observations of literary conversations were conducted, and the conversations analyzed using sociocultural theory as an analytical tool. The thesis’ point of departure is a critique of dominating reader oriented, reception theory influenced perspectives in the field of literary teaching, where much responsibility is put on students to develop understanding and meaning from texts being read. According to critics, teaching in this perspective has limited students' opportunities to interpret literature. Previous research points to the need to investigate teaching, with the use of concepts in literary interpretation. The analysis focuses on students’ participation in literature conversations, relating to the philosophy of knowledge expressed in curriculum texts, teaching-learning relations, and the use of language as a mediating tool. The observed conversations show, among other things, strategy teaching to discover and name style figures and form-related concepts in texts. On the other hand, literary concepts are rarely used in direct relation to the current text to develop students' interpretation and understanding of the content. A presence of reader-oriented perspectives is demonstrated, but in the absence of the teacher's supportive, interpretive reading. The results are consistent with previous research. The discussion problematizes how the individual, based on reception-theoretical perspectives on literature teaching, is assumed to construct meaning from the teaching between text and reader. This includes a lack of coherence between general and more subject specific assumptions about teaching. Based on the socio-cultural analysis, the teacher's role appears crucial to promoting the subject-related language use in literary conversations.