Global ETD Search

11	Det är en skolkunskap inte en livskunskap : En kvalitativ studie om lärares skrivundervisning och deras reflektioner kring sin praktik Borg, Ulrika, Olsson, Lovisa January 2015 (has links) The aim of this study is to investigate, from a didactic perspective, how teachers pursue their writing instruction. A certain focus is directed towards discursive writing and the way the teachers support second language learners. The purpose is to compare the teachers’ writing instruction regarding the aspects above. The lack of research when it comes to the practice of discursive writing and writing instruction, in Swedish primary schools, in general form the basis of this study. The following questions provide the framework of this study:What are the teachers’ perspectives and reflections on discursive writing and writing instruction in general? In what ways is the teaching in writing designed and how does the teachers’ reflect on their teaching? Is there a difference between how the teachers conduct their writing instruction, with regard to a second language perspective, and how does the teachers reflect upon that? The study is based on observations and interviews with two teachers regarding these matters. The theoretical approaches of this study are Ivanic’s (2004) discourses of Writing and Learning to write and the theoretical concept scaffolding (Wood, Bruner, Ross 1976, s. 89-90, 97-99). The results show, in conclusion, that the teachers’ writing instruction includes the majority part of Ivanic’s discourses but these are variously practiced. The major part of the teaching was, in both teachers’ classrooms, performed in accordance with the narrative genre but discursive writing was also practiced. The teachers showed an awareness of the importance of supporting second language students, but a difference in the way they conducted their writing lessons from this aspect was evident. writing instruction discursive writing narrative writing second language learners skrivundervisning diskursivt skrivande narrativt skrivande andraspråksinlärare
12	Hur narrativt berättande påverkar mottagandet av skriftlig intern kommunikation Bergner, Malin, Eriksson, Linda January 2020 (has links) Syftet med studien var att undersöka hur ett internt meddelande uppfattas av mottagaren, beroende på om meddelandet är positivt eller negativt, samt om det finns skillnad i mottagandet av meddelandet när det är strikt faktabaserat alternativt framfört med ett narrativt berättande. Digitala enkäter skickades till mottagare via sociala medier. Enkäten innehöll fyra olika texter, två meddelanden var narrativt utformade och två strikt faktabaserade. Frågorna i enkäten var utformade för att besvara om mottagandet påverkas av textstatus (retoriskt vs fakta), samt om skillnader fanns mellan valens (positivt vs negativt laddat meddelande). Mottagandet mättes på en likertskala utifrån dimensionerna öppenhet, förståelse och tydlighet. Resultatet visar på att retoriskt berikade meddelanden tagits emot bättre i alla tre dimensionerna, oberoende om budskapet var positivt eller negativt. / The purpose of the study was to investigate how a written internal message is perceived by a recipient depending on whether the message is phrased positive or negative, and whether the message is strictly fact-based or presented in a narrative. This study was conducted through digital surveys which were sent to the recipient via social media. The questionnaire contained four different texts, two messages were presented in a narrative and two were strictly fact-based. Further, the messages are designed in the way that two messages have a negative message and the other two are designed with positive messages. The questions in the survey are designed to answer whether the reception is affected by text status (rhetorical vs. factual) and whether differences exist between the valence (positive vs. negatively charged message). Reception was measured on a Likert scale based on the dimensions of openness, understanding and clarity. The result shows that the rhetorically enriched message was better received, regardless of whether the message was positive or negative. internal communication rhetorical component valence narrative intern kommunikation retorisk komponent valens narrativt berättande Psychology Psykologi
13	Shepard-ton som ett narrativt medel? : En ljudanalys av The Dark Knight, Dunkirk och Interstellar Wollter, Olle January 2022 (has links) Auditivt berättande är någonting som Christopher Nolan arbetar mycket med och Shepard-ton är en teknik som han har utnyttjat speciellt mycket i tre av sina största filmer, The Dark Knight (2008), Dunkirk (2008) och Interstellar(2014), Gemensamt använder alla filmerna Shepard-tonen, genom och jämsides med andra ljud för att kommunicera till tittaren om miljön, känslor som uttrycks i scenerna och själva berättelsen. Det grundläggande jag har undersökt är om Shepard-tonen är mer än en ljudteknik, utan också en effektiv berättarteknik. För att jag skulle kunna besvara frågan så gjorde jag en analys av nyckelscenerna från dessa tre filmer. I min analys så har jag sammanfattat att Shepard-tonen leder tittaren till en klimax och att den följer Branigans narrativa schema. Den tar inte bort fokuset från vad vi ser utan leder omedvetet tittarna genom det narrativa. Shepard-tonen är ett verktyg som kommunicerar känslor, information och narrativa symboler i berättelsen. Shepard-ton Narrativ Berättarfunktioner Auditivt berättande Narrativt Schema Christopher Nolan Studies on Film Filmvetenskap
14	Vi är och vi lever våra berättelser : en kvalitativ studie ur ett narrativt perspektiv / We are and we live our Stories : a qualitative study from a narrative perspective Svensson, Caroline January 2006 (has links) <p>Berättelsen och berättandet har under de senaste årtiondena som kunskapsform fått en allt mer erkänd plats i vetenskapliga sammanhang. Narrativ forskning betyder förenklat berättelseforskning och beskrivs sedan mitten av åttiotalet som ett tvärdisciplinärt forskningsfält på framfart. Syftet med denna c-uppsats var att utifrån tre äldre kvinnors livsberättelser, narrativ teori och metod synliggöra berättandet och livsberättelsens påverkan på identitetsskapandet samt upprätthållandet av den egna självbilden. Metoden som legat till grund för undersökningen har varit av deduktiv, kvalitativ art med viss inspiration från hermeneutiken. Datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer. Som teoretisk referensram för arbetet ligger åttonde steget i Eriksons teori om jagutvecklingen liksom Tornstams gerotranscendensteori och Antonovskys salutogena hälsomodell. Resultaten som framkommit i undersökningen visar att berättandet och livsberättelsen upptäcker och skapar självets identitet samt bidrar till upprätthållandet av den egna självbilden. De aktuella kvinnorna har genom att delge sin livsberättelse förstärkt sin kulturella tillhörighet som samhällsmedborgare, vilket i sin tur ökat kvinnornas förutsättningar att bekämpa ev. angrepp på den egna personligheten i form av den ålderism som finns i vårt samhälle.</p> / <p>During the past decades the story aswell as the storytelling has got a more recognized place in scientfifical connections. Narrative research means more simply research about stories and has since the 90:s been described as a mulitidisciplinary research discipline on advance. The purpose with this essay was to, according to three elderly women’s life stories, narrative theory and method, make storytelling and the life stories influence on the identity making and the maintaenance of the own self-account visible.The used method has been of the deductive, qualitative kind with some inspiration from the hermeneutics.The data has been collected by using semi-structured-structured interviews. As a theoretical frame of reference for the essay lies Erikson’s “the eight step“, “ the gerotranscendence theory” by Tornstam, as well as the KASAM theory by Antonovsky. All three has been used to interpret the results from the investigation shows that telling and life story discovers and creates the self-identity and contributes to the maintainance of the own self-image. The women in this case have by admitting their life story empowered their cultural belonging as a citizen of the society. This has order increased their conditions to fight possible attacks on the own personality by the negative view of aging that exist in our society.</p> Narrative perspective Narrativt perspektiv deduktiv kvalitativ intervjustudie Social welfare/social pedagogics Social omsorg/socialpedagogik
15	Vi är och vi lever våra berättelser : en kvalitativ studie ur ett narrativt perspektiv / We are and we live our Stories : a qualitative study from a narrative perspective Svensson, Caroline January 2006 (has links) Berättelsen och berättandet har under de senaste årtiondena som kunskapsform fått en allt mer erkänd plats i vetenskapliga sammanhang. Narrativ forskning betyder förenklat berättelseforskning och beskrivs sedan mitten av åttiotalet som ett tvärdisciplinärt forskningsfält på framfart. Syftet med denna c-uppsats var att utifrån tre äldre kvinnors livsberättelser, narrativ teori och metod synliggöra berättandet och livsberättelsens påverkan på identitetsskapandet samt upprätthållandet av den egna självbilden. Metoden som legat till grund för undersökningen har varit av deduktiv, kvalitativ art med viss inspiration från hermeneutiken. Datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer. Som teoretisk referensram för arbetet ligger åttonde steget i Eriksons teori om jagutvecklingen liksom Tornstams gerotranscendensteori och Antonovskys salutogena hälsomodell. Resultaten som framkommit i undersökningen visar att berättandet och livsberättelsen upptäcker och skapar självets identitet samt bidrar till upprätthållandet av den egna självbilden. De aktuella kvinnorna har genom att delge sin livsberättelse förstärkt sin kulturella tillhörighet som samhällsmedborgare, vilket i sin tur ökat kvinnornas förutsättningar att bekämpa ev. angrepp på den egna personligheten i form av den ålderism som finns i vårt samhälle. / During the past decades the story aswell as the storytelling has got a more recognized place in scientfifical connections. Narrative research means more simply research about stories and has since the 90:s been described as a mulitidisciplinary research discipline on advance. The purpose with this essay was to, according to three elderly women’s life stories, narrative theory and method, make storytelling and the life stories influence on the identity making and the maintaenance of the own self-account visible.The used method has been of the deductive, qualitative kind with some inspiration from the hermeneutics.The data has been collected by using semi-structured-structured interviews. As a theoretical frame of reference for the essay lies Erikson’s “the eight step“, “ the gerotranscendence theory” by Tornstam, as well as the KASAM theory by Antonovsky. All three has been used to interpret the results from the investigation shows that telling and life story discovers and creates the self-identity and contributes to the maintainance of the own self-image. The women in this case have by admitting their life story empowered their cultural belonging as a citizen of the society. This has order increased their conditions to fight possible attacks on the own personality by the negative view of aging that exist in our society. Narrative perspective Narrativt perspektiv deduktiv kvalitativ intervjustudie Social welfare/social pedagogics Social omsorg/socialpedagogik
16	Pratiga föräldrar och babblande barn : En analys av föräldrars mental-state-talk och sambandet med tvååriga barns språkutveckling / Talkative parents and chattering children : An analysis of parental mental-state-talk and its correlation with language development in two-year-old children Adolfsson, Sanna, Söderberg, Mimmi January 2020 (has links) Föräldrar pratar olika med sina barn och ett sätt att prata på är med mental-state-talk vilket har visats främja barns utveckling på olika sätt. Föreliggande studie syftade till att beskriva föräldrars mental-state-talk och analysera sambandet med barns språkutveckling samt mängden tid ägnad åt läsning för barnet i hemmet. För att undersöka detta transkriberades inspelade filmer där föräldrar (N=78) narrativt berättade en saga från en bilderbok för sina barn i tvåårsåldern. Utifrån transkriptionerna räknades totalt antal ord och föräldrarnas mental-state-talk kodades och analyserades. Det korrelerades sedan med barnens språkutveckling utifrån ordförråd, pragmatik och grammatik mätt med The Swedish Early Communicative Development Inventory - Words and Sentences (SECDI-w&s). Resultatet visade att föräldrarna pratade mest om kognitiva mentala tillstånd och riktade flest ord om mentala tillstånd till karaktärer i boken. Inga signifikanta skillnader hittades mellan mammor och pappor. Resultaten visade positiva signifikanta samband mellan föräldrarnas mental-state-talk och barnens ordförråd och grammatik, men ingen signifikant korrelation med barnens pragmatik. Föräldrarnas totala mängd ord hade endast ett positivt samband med barnens grammatik. Föräldrarnas mental-state-talk korrelerade inte signifikant med mängden tid som ägnades åt läsning för barnet i hemmet. Resultaten tyder på att det är sättet som föräldrar pratar på, om de pratar mycket om mentala tillstånd, snarare än hur mycket de pratarsom har samband med barns språkutveckling. Mental state talk Mentala tillstånd språk språkutveckling ordförråd grammatik pragmatik narrativt berättande tvååriga barn föräldrar Psychology Psykologi
17	Tror du att farmor har krympt? : En undersökning om hur elevers narrativa skrivstrategier gynnas om undervisningsfokus ligger vid utvecklandet av lässtrategier Glaslilja, Skilla, Kvick, Hanna January 2019 (has links) Astrid Lindgrens kärlek till skönlitteratur och barndomen har lockat fram det här examensarbetet. Arbetet består av en kvalitativ empirisk studie, vars syfte är att undersöka om arbete med skönlitteratur och lässtrategier kan utveckla skrivstrategier som är nödvändiga för narrativt skrivande. Studien är genomförd med nära koppling till Skolverkets texter kring berättande skrivande, avseende årskurs 4–6 i skolämnet svenska. Som undersökningsmetod har valts att analysera elevtexter från elever i årskurs 6, producerade både före och efter ett arbetsmoment med utgångspunkt i Astrid Lindgrens skönlitterära bok Mio, min Mio. Befintlig forskning visar att elever upplever svårigheter då de får i uppgift att komponera en väl fungerande text, samt att lärare upplever det svårt att motivera elever till att finna läslust och att utveckla skrivstrategier. Eleverna som deltagit i denna undersökning visar, efter undervisning som endast fokuserat på att förbättra deras lässtrategier, tendenser till positiv utveckling avseende narrativa skrivstrategier. Astrid Lindgren berättande texter boksamtal grundlärare läsförståelse lässtrategier lärare mellanstadiet narrativt skrivande skrivstrategier skönlitteratur undervisning årskurs 4–6 Languages and Literature Språk och litteratur
18	Rytmen bor i mina steg : En rytmanalytisk studie om kropp, stad och kunskap / The rhythm lives in my steps : A rhythm-analytical study of body, city and knowledge Johansson, Sara January 2013 (has links) This thesis brings together a fascination with the city and a keen interest in the knowledge process. The point of departure is the bodily, sensory and emotional experience. That the author uses her own perceptions and experiences and is preoccupied with her own knowledge process means that she writes herself into an autoethnographic context. She also experiments with the writing and allows it to take on a more literary form as she writes about her own sensory impressions and feelings. The term rhythmanalysis is employed as a way of assessing, exploring, interpreting and understanding the world that embraces the embodied experience. Human beings are embodied beings, a claim we can make by referring to our own experiences as well as how we perceive, communicate and interact. The study delves into two aspects of rhythmanalysis, first as a way of describing the knowledge process as rhythm-analytical, which implies that bodily experiences are equally important as intellectual ones, and secondly as a way of talking about the city as polyrhythmic. It follows upon the latter that embodied rhythmanalysis of the city is possible. The rhythmanalysis may ultimately be seen as a project aimed at overthrowing the Cartesian dualism between body and mind. That we are embodied has a methodological consequence that is as simple as it is essential: the scholar exists in the world she studies. The researcher is not a neutral observer. She is a co-creator. She is a body, placed in time, space and history. She is situated, which means that her knowledge is also situated. Thus, the rhythmanalysis encompasses the body, the senses and feelings, and can be described with one key word: movement. It finds support in theories that acknowledge the fluid, the becoming, the situated, the performative, the relational, the dynamic, the material. It seeks methods that experiment, that focus on practices rather than discourses, that are preoccupied with a movable world rather than a static one. rhythmanalysis rhythm methodology method knowledge process movement city walking body mind embodiment Cartesian dualism affect emotion feeling senses touch sensory ethnography non-representational theory phenomenology new materialism/material feminism situated knowledge autoethnography memory rytmanalys rytm metodologi metod kunskap rörelse stad promenad kropp medvetande förkroppsligande cartesiansk dualism affekt emotion känsla sinnen känsel sinnlig/sensorisk etnografi icke-representationell teori fenomenologi ny materialism/materiell feminism situerad kunskap autoetnografi minne
19	Critical Race Theory och Queer Legal Studies i en svensk kontext : Regeringsformen 2 kap. 12 § – Ras och Sexuell läggning / Critical Race Theory and Queer Legal Studies in a Swedish context Gustafsson, Agnes January 2024 (has links) This essay examines the theories of Critical Race Theory (CRT) and Queer Legal Studies (QLS). CRT scholars argue that racism is not simply the product of individual prejudice but is also embedded in the legal system and other institutions. QLS scholars argue that LGBTQ+ people are subject to discrimination on the basis of their sexual orientation and gender identity, and that the law must be reformed to protect their rights. The first part provides a theoretical and historical background to the theories. The second part presents an empirical study of the theories' impact on Swedish law. The third part analyzes the Swedish constitutional provision on discrimination RF 2:12, with a focus on race and sexual orientation. The fourth part provides a practical analysis of Swedish court cases using the theories' methods. The fifth and final part discusses the theories' potential for the future of Swedish law. The Swedish development of anti-discrimination legislation can be understood through Hübinette and Lundström's periodization of Swedish race relations and proposes a future period of "White Understanding" and argues that the Swedish self-image is still influenced by the politics of the 20th century. The essay finds that the shame of the racist policies of the past has influenced the language of Swedish legislation. More importantly, the essay finds that the interests of the state have been prioritized over the interests of minorities. The empirical study found that the theories have had little impact on Swedish legal sources. However, the theories had a brief period of increased influence between 2004 and 2008. It also found that the theories have had some influence on the Swedish Supreme Court, as evidenced by the cases of Skattefjällsdomen and Girjasdomen. Race Sexual Orientation discrimination Critical Race Theory Queer Legal Studies LGBTQ+ Queer White Understanding Ras Sexuell läggning Diskriminering Critical Race Theory Queer Legal Studies Intersektionalitet CRT QLS Rasism Strukturell diskriminering HBTQIA+ HBTQI Queer Queerteori Kritiska vithetsstudier Regeringsformen Legal storytelling Narrativt berättande Homosexuell Etnicitet Hudfärg Könsuttryck Könsidentitet Vit förståelse Skattefjällsdomen Girjasdomen NJA 1981 s. 1 ”Skattefjällsdomen” NJA 2020 s. 3 ”Girjasdomen” Law Juridik Gender Studies Genusstudier Social Sciences Interdisciplinary

Search results