- About
-
The Global ETD Search service is a free service for researchers
to find electronic theses and dissertations. This service is
provided by the
Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
Search results
Showing 141 to 142 of 142 (0.047 seconds)| 141 |
Wilhelm August Ernst Haden (6. Aug. 1800 - 16. Dez. 1882): Der Lotzdorfer Freigutsbesitzer als Vizepräsident der Ersten Kammer des Sächsischen Landtages – ein Politiker mit RückgratSchönfuß-Krause, Renate 01 July 2021 (has links)
Wilhelm August Ernst Haden (1800 Dresden - 1882 Lotzdorf), war Freigutsbesitzer zu Lotzdorf bei Radeberg, Abgeordneter und Zweiter Vizepräsident im Sächs. Landtag. Das interessante und bisher unerforscht gewesene Leben und die Karriere Hadens, als Sohn einer Dresdner Beamtenfamilie, ist eng mit der politischen Entwicklung im Königreich Sachsen ab 1830 bis zur Revolution 1848/49 verbunden. Hadens politische Karriere setzte mit der Revolution 1830 ein, die Veränderung des Parlamentarismus der Verfassung 1831 und seine Berufung 1832 als „Ablösungskommissar“ und Deputierter im Sächsischen Landtag als Abgeordneter der II. Kammer, ermöglichten ihm, sich umfassend der Befreiung der Bauern und dem Aufbau einer modernen Landwirtschaft zu widmen. Im Vormärz bekennt er sich zu den demokratischen Zielen des „Vaterlandsvereins“, kandidiert für diesen und wird unter Landtags-Präsident Joseph (1811-1869) zum 2. Vizepräsidenten der I. Kammer gewählt. Nach der Niederschlagung des Maiaufstandes durch den sächsischen König und eine Neubildung des Landtages wird Haden, der sich nicht unmittelbar an den revol. Unruhen beteiligt hatte, wiederum ins Parlament aufgenommen, er verweigerte jedoch 1850 den Eid auf die durch den König oktroyierte Verfassung, die alte Gesetzlichkeiten von vor 1831 beinhaltete. Sein Sohn Gustav Haden, beteiligt an den Maikämpfen, wurde zwei Mal zum Tode verurteilt und nach Begnadigung des Landes verwiesen.
|
| 142 |
Integrationspolitikens utmaningar på kommunal nivå : En studie om immigranter i Sjöbo och ÅstorpHolm, Klas January 2018 (has links)
Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren och i samband med flyktingkrisen 2015 steg antalet nyanlända dramatiskt. Denna utveckling har orsakat debatt om immigranters rättigheter och krav för integration som staten bör ställa för att utveckla integrationen av immigranter i det svenska samhället. Studier av hur integration fungerar på kommunal nivå har endast gjorts i begränsad omfattning. I och med det faktum att det finns en stark politisk självständighet på kommunal nivå i Sverige, samt att det råder en polarisering mellan politiker är det intressant att studera skillnader i målsättningar och förutsättningar för integration mellan kommuner. Uppsatsen behandlar därför frågan om vilka förutsättningarna är för integration av immigranter. Detta görs genom att studera de två skånska kommunerna Åstorp och Sjöbo som har liknande storlek och geografiskt läge men olika politiska styren. Intervjuer görs med politiker från dessa kommuner och uppsatsen redogör för skillnaderna i integrationspolitiska målsättningar. En kvantitativ analys görs även med hjälp av en enkät som besvarats av immigranter i de två kommunerna. Analysen visar att kommuntillhörighet spelar en viss roll för hur immigranterna upplever mottagandet av deras kultur samt social integration med svenskar. Därutöver visar resultaten att immigranters ursprung, kön, tid i Sverige, uppfattning om religionens betydelse samt upplevda krav på anpassning, förknippas på olika sätt med tillfredställande av deras anspråk för integration, såsom hur de upplever kulturellt mottagande, autonomi, inkludering i olika avseenden samt religiösa rättigheter. En slutsats är att förutsättningarna för integration är starkt förknippade med dessa egenskaper, men att de är relaterade till immigranternas anspråk om rättigheter på olika sätt. Integrationspolitiska åtgärder bör lämpligen ta hänsyn till hur de olika egenskaperna hos immigranterna är relaterade till tillfredställandet av deras anspråk för att därigenom stärka integrationsprocessen.
|
Page generated in 0.0531 seconds