Digital innovation och digitala verktyg har stor påverkan på sättet som arbete utförs i dagens samhälle. Det påverkar både låg- och högutbildad arbetskraft, men olika arbetsroller blir påverkade på olika sätt. Denna kvalitativa studie har samlat in intervjuer från fondförvaltare till en fallstudie på tre svenska fondbolag. Dessa intervjuer har använts för att skapa en tematisk analys av hur fondförvaltarnas praktiker har förändrats när digitala verktyg implementeras. Studien visade att digitala verktyg på flera sätt har påverkat hur fondförvaltare jobbar, men till skillnad från många andra yrkesgrupper har de fondförvaltare som ingick i fallstudien god möjlighet att påverka de system som implementeras. De ansåg att digitala system var väldigt användbara, så länge det inte tog bort deras kontroll av fonderna. Detta var dock inget de var oroade över då utöver kontroll har de också ett lagligt ansvar för fonden vilket gör implementering av digitala verktyg som automatiserar fondförvaltning omöjligt i Sverige. Därav blir deras praktiker påverkade på ett positivt sätt, fondförvaltare ser positivt på digitala innovationer som underlättar de processer som tidigare varit tidskrävande och ger utrymme för fondförvaltare att spendera mer tid på den typ av arbete som kräver deras expertis. / Digital innovation and digital tools have a broad impact on the way that work is done in today's society. It impacts both low- and high skill labour but different professions get impacted in differing ways. This qualitative study has gathered interviews from fund managers to create a case study on three Swedish fund companies. These interviews have been used to create a thematic analysis of how fund managers' practices have changed when digital tools are implemented. The study showed that digital tools in many ways have impacted how fund managers work, but unlike many other professions the fund managers that were part of the case study believed they have a great impact on influencing what type of system is implemented. They felt that digital systems are very useful, as long as it does not impede on their control of the funds. However this was not a great concern of theirs as they felt they had legal security as the ones responsible for the funds, thus making digital tools that automate fund management impossible in Sweden. Therefore their practises are impacted in a positive way, the fund manager looks favourably on digital innovations that eases practices that used to take up more time and gives the fund managers space to spend more time doing the tasks that require their expertise.

This thesis is a study of spatial practice and literary depictions of homes in novels by Elsie Johansson, Kerstin Thorvall and Kristina Sandberg. The theoretical perspective is based on Henri Lefebvre´s view on social space, and on the concept of spatial practice. Research questions are: What homes are depicted? How does spatial practice function in the texts? How does the depictedspatial practice relate to norms and ideals? The novels, published 1993-2014, depict an interesting period in Swedish history (cirka 1920-1970) when politics and society at large was deeply involved in reshaping the homes and lives of Swedish citizens. The aim was to turn the citizens into new, healthy and rational parts of the new and rational society. Housewives where put in a position where the new rational housekeeping clashed with the standards and practices of earlier generations. Class is found to be a crucial factor in performing and experiencing domesticity in the studied novels. Housewive characters in the Thorvall and Sandberg novels, raised in working class families, struggle in adapting the spatial practice of home in their new middle class environments.Part of the thesis is a discussion on domesticity seen as an adaptive pracitce – catering to the needs of husbands and children. The novels show this, but also depict housework being used as a way to escape unpleasant conversations or forget ones unpleasant feelings. Another task with complex connotations and uses is cleaning. Cleaning in these novels have a strong connection to positive feelings like pleasure and pride, but also to negative feelings of shame and a loss of control. Acting normal to achieve a state of normality within the home and family is a common strategy for the housewives. The material is found to support Lefebvres idea on the importance of spatial practice - sense of home, for the studied housewife characters, is found to be more dependent on spatialpractice than on the home itself.

Transfergesellschaften sind ein Instrument an der Schnittstelle von Arbeitsmarktpolitik und betrieblicher Personalpolitik. Mit der Insolvenz der Schlecker-Drogeriemarktkette im Jahr 2012 wurden erstmals die technisch-organisatorischen Schwierigkeiten thematisiert, die mit der Implementation von Transferangeboten für bundesweit tätige Unternehmen des Einzelhandels mit mehreren tausend Beschäftigten verbunden sind. Der Gegenstand der Fallstudie ist die Arbeit des Trägers START NRW GmbH (im Folgenden: START) im Rahmen der Praktiker/Max-Bahr Transfergesellschaften.Im Zentrum dieser Studie stehen sowohl die Perspektive der Teilnehmer_innen wie auch aus der Sicht der Berater_innen von START. Die Bewertung und Analyse der Transferberatung schließt die Charakteristika der Beschäftigten ebenso mit ein wie die strukturellen Rahmenbedingungen dieser spezifischen Transfergesellschaft, die in einem Verbund aus sechs Trägern eingebettet war. Die Fallstudie untersucht die psychosoziale Unterstützung in der Beratungsbeziehung zwischen Teilnehmer_in und Berater_in nach dem Arbeitsplatzverlust. Schließlich benennt die Fallstudie ausgewählte begünstigende Faktoren und Entwicklungspotentiale für das Praktiker-Transferprojekt und zukünftige Transfergesellschaften. / Transfer companies are an instrument at the interface of labor market policy and company personnel policy. With the bankruptcy of the Schlecker drugstore chain in 2012, the organizational difficulties associated with the implementation of job-to-job transitions for nationwide retail companies with several thousand employees were discussed for the first time. The subject of this study is the work of the promoter START NRW GmbH ('START') within the framework of the Praktiker / Max-Bahr transfer company. The focus of the case study is both the perspective of the participants and the perspective of the START consultants. The evaluation and analysis of the transfer companies includes the characteristics of the employees as well as the structural conditions of this specific transfer company, which was embedded in a network of six institutions. The case study examines psychosocial support in the counseling relationship between participant and counselor after job loss. Finally, the case study identifies selected facilitating factors and development potentials for the Praktiker transfer project and future job-to-job-transitions.

This thesis discusses the potential consequences of applying the philosophy of Mark C. Taylor to the field of Human-Computer Interaction (HCI). The first part of the thesis comprises a study focusing on two discursive trends in contemporary HCI, materiality and the self, and how these discourses describe interaction. Through a qualitative, inductive content analysis of 171 HCI research articles, a number of themes are identified in the literature and, it is argued, construct a dominant perspective of materiality, the self, and interaction. Examples that differ from the dominant discourse are also discussed as alternative perspectives for each of the three focal areas. The second part of the thesis comprises an analysis of Mark C. Taylor’s philosophical project which enables a number of philosophical positions on materiality, the self, and interaction to be identified. These positions are suggested to be variations and rereadings of themes found in Friedrich Nietzsche’s philosophy. These variations emerge as Taylor approaches Nietzsche through poststructuralism and complexity theory, and it is argued that the apparent heterogeneity of Taylor’s project can be understood as a more coherent position when interpreted in relation to Nietzsche’s philosophy. Based on the findings of the two literature studies, the thesis then discusses the possible consequences for HCI, if Taylor’s philosophy were to be applied as a theoretical framework. The thesis argues that Taylor’s philosophy describes the interaction between humans and computers  as an existential process, which contrasts with the dominant HCI discourse; that this view can be related to and provide a theoretical foundation for the alternative discourses in HCI; and that it can contribute to developing HCI. / Denna avhandling syftar till att diskutera de möjliga konsekvenserna av att applicera Mark C. Taylors filosofi inom fältet Människa-Datorinteraktion (MDI). Den första delen av avhandlingen utgörs av en studie som fokuserar på två diskursiva trender inom MDI, materialitet och självet, och hur dessa diskurser beskriver interaktion. Genom en kvalitativ, induktiv innehållsanalys av 171 forskningsartiklar inom MDI-fältet identifieras ett antal teman som kan sägas utgöra dominerande perspektiv i framställningen av de tre fokusområdena. Studien identifierar också exempel på alternativa perspektiv som kontrasterar mot den vedertagna bilden av materialitet, självet samt interaktion inom MDI. Den andra delen av avhandlingen utgörs av en analys där Mark C. Taylors filosofiska projekt utforskas med syfte att identifiera filosofiska positioner som kan fungera som teoretiska resurser för en fördjupad förståelse av de tre fokusområdena. Genom en jämförelse mellan dessa positioner och filosofiska teman hos Friedrich Nietzsche framträder en bild där Taylors positioner kan sägas utgöra variationer och omläsningar av Nietzsches texter i relation till mer sentida teoretiska ansatser. Analysen syftar till att påvisa att Taylors projekt, som vid första anblicken kan tyckas utgöras av en rad skiftande och ibland motsägelsefulla filosofiska framställningar utan inre sammanhang, i själva verket kan förstås som en mer sammanhängande teoretisk position om den läses i relation till Nietzsches filosofi. Med utgångspunkt i de två litteraturstudierna diskuteras slutligen möjliga konsekvenser av att använda Taylors filosofi som teoretiskt ramverk inom MDI och följande slutsatser presenteras: att Taylors filosofi erbjuder ett perspektiv på interaktionen mellan människor och datorer som betonar interaktion som en identitetsskapande, existentiell process vilket skiljer sig från det dominerande perspektivet inom MDI; att Taylors filosofi kan relateras till och utgöra ett teoretiskt fundament för de alternativa MDI-diskurser som tidigare identifierats, samt att en sådan process kan bidra till en vidareutveckling av teoribildningen inom MDI. / <p>QC 20160831</p>

The recently established National Assembly for Wales (with the vision of a “truly bilingual Wales”) and bilingual schools are but two major sites in which bilingualism is reconstituting and repackaging Welsh. By close examination of the discourse(s) of language policy texts, the public discourse of one bilingual secondary school and the discussions of four focus groups composed of pupils from the same school, this study identifies three types of discourse which are particularly salient in contemporary Wales: a globalising discourse, a nationalist discourse and an ecology-of-language discourse. By collating the data from focus group discussions, language use questionnaires and language diaries, this study also identifies three categories of bilinguals based on their reported language use: Welsh-dominant bilinguals, English-dominant bilinguals and ‘floaters’ (balanced bilinguals). These three categories correlate with how individuals discursively construct Welsh and bilingualism. However, the medium of the focus group discussions (English or mixed-medium Welsh) correlates more closely with the category that is dominant in each focus group. With performativity theory as a framework, bilingualism is to be seen as a dynamic phenomenon, which is constantly being performatively (re)constituted through the situated practices of bilinguals. In short, this study examines how bilingualism in Wales is being performed, i.e. both how it is discursively constructed by various players in various sites, and how it is formed through everyday bilingual practices, not least those of young people in bilingual education. / Den nyetablerade rådsförsamlingen National Assembly for Wales (med en vision om ett ”verkligt tvåspråkigt Wales”) och tvåspråkiga skolor utgör två av de viktiga arenor där tvåspråkighet omstöper och ompaketerar walesiskan. Genom en närmare granskning av diskursen i språkpolitiska texter, den diskurs som används av en tvåspråkig skola i sina kontakter med allmänheten samt de diskussioner som förs i fyra fokusgrupper med elever från samma skola identifierar den här studien tre diskurstyper som är särskilt framträdande i dagens Wales: en globaliseringsdiskurs, en nationell diskurs och en språkekologisk diskurs. Genom att sammanställa data från diskussioner i fokusgrupper, enkäter om språkanvändning samt språkdagböcker identifierar studien också tre kategorier av tvåspråkiga elever utifrån deras angivna språkanvändning: tvåspråkiga med walesiska som starkare språk, tvåspråkiga med engelska som starkare språk samt ”floaters” (balanserat tvåspråkiga). De här tre kategorierna överensstämmer med hur individerna diskursivt konstruerar walesiska och tvåspråkighet. Det språk som talas i fokusgrupperna (engelska eller walesiska med engelska inskott) korrelerar däremot med den kategori som dominerar i varje fokusgrupp. Med performativitetsteori som utgångspunkt framstår således tvåspråkighet som en dynamisk företeelse, som ständigt (om)skapas genom de tvåspråkigas situerade praktiker. I korthet visar den här studien hur tvåspråkighet i Wales görs, det vill säga både hur den diskursivt konstrueras av olika aktörer på olika arenor och hur den formas av vardagliga tvåspråkiga praktiker, inte minst bland unga i tvåspråkig utbildning.

Ballet and somatic practice are two different fields with separate approaches regarding the body and its movement. Ballet in general is structured by a specific frame emerging from traditions and conventions which have effect on the dancer’s movement patterns and body. On the other hand, a somatic approach initiates movement from within which depends on the individual daily condition. The practitioners are encouraged to work from their own terms, therefore all bodies can be included in somatic practices. The aim of this study was to find out which somatic principles and perspectives ballet teachers use in their ballet teaching and how they relate it to their teaching methods. Our empirical material consist of observations and interviews with three different ballet teachers that took place in Stockholm, which later are processed with content analysis. The content analysis resulted in five main categories. Based on the data collection the result showed that the ballet teachers use somatic approach in their teaching. It also revealed three basic components in their teaching which are: anatomy, the use of language and the use of touch. These three components complement each other and provide the dancer tools to support their dancing as well as becoming more aware of their body’s function. A fundamental element in somatic is the dancer’s negotiation about their bodily needs. Through their choices the dancer can develop a deeper awareness that can maintain a physical balance which leads to a sustainable body.

Abstract In my thesis, I have studied Tampere as a Swedish language island from a sociolinguistic perspective with Bernard Spolsky’s approach to language sociology as the theoretical framework. By language policy I mean language planning efforts and various forms of both conscious and unconscious linguistic practices which become visible as practices in everyday life on different levels of society. Of all the approximately twenty Swedish clubs, associations and institutions in Tampere, I have focused on two important spaces, namely the institutions Svenska samskolan i Tammerfors (the Swedish school) and Tammerfors svenska församling (the Swedish congregation). The aim of the study is to find out what kinds of practices, processes and choices are negotiated in these language island communities. I examine the communities both on an institutional and an individual level. My goal is to describe the kind of a language policy the institutions and individuals create and apply in their daily activities. The study is descriptive and aims to illustrate the sociocultural reality of the Swedish language on both the macro and micro levels in a Finnish-speaking majority context. In the study, I have applied triangulation on the levels of both method and material. I have used various types of data such as questionnaires, field notes, documents, written works, webpages and thematic interviews due to the varying types of the institutions and focus groups. The different materials studied required the application of both quantitative and qualitative methods of analysis. In the case of open questions and thematic interviews I have applied content analysis, leading to a process of abstraction. The results of the study show that the Swedish institutions Svenska samskolan i Tammerfors and Tammerfors svenska församling have over the course of time gone through a change in language policy. This has led to the application of varied linguistic practices in everyday life. Characteristic for the language policy in the Swedish school in the 2010s is language awareness and openness. Characteristic for both institutions studied is interaction between language maintenance efforts and continuous accommodation between Swedish and Finnish in various communicative practices. / Tiivistelmä Väitöskirjassani olen tutkinut Tamperetta ruotsalaisena kielisaarekkeena kielisosiologisesta perspektiivistä käyttämällä teoreettisena viitekehyksenä Bernard Spolskyn kolmea kielipoliittista komponenttia. Kielipolitiikalla tarkoitan tietoisia kielen suunnitteluun liittyviä panostuksia sekä erilaisia tietoisia ja tiedostamattomia kielellisiä toimintoja, jotka näyttäytyvät erilaisina arjen käytäntöinä yhteiskunnan eri tasoilla. Runsaasta kahdestakymmenestä ruotsinkielisestä kerhosta, yhdistyksestä ja instituutiosta olen tarkastellut kahta merkittävää ruotsinkielistä tilaa, nimittäin Tampereen ruotsalaista koulua (Svenska samskolan i Tammerfors) ja Tampereen ruotsalaista seurakuntaa (Tammerfors svenska församling). Tutkimuksen tarkoituksena on selvittää, millaisia kielellisiä käytänteitä, prosesseja ja valintoja näissä kielisaarekeyhteisöissä muodostuu. Tarkastelen yhteisöjä instituution ja yksilön tasolla. Kiinnostukseni kohteena on se, millaista kielipolitiikkaa sekä instituutiot että yksilöt luovat ja soveltavat päivittäisessä toiminnassaan. Tutkimus on deskriptiivinen ja sen tarkoituksena on kuvailla ruotsinkielistä sosiokulttuurista todellisuutta makro- ja mikrotasolla suomenkielisessä enemmistökontekstissa. Olen soveltanut tutkimuksessa sekä menetelmä- että aineistotriangulaatiota. Tutkimuskohteiden erilaisuudesta johtuen olen käyttänyt tutkimusaineistoina kyselylomakkeita, kenttämuistiinpanoja, asiakirjoja, kirjallisia teoksia, verkkosivuja ja teemahaastatteluja. Aineistot edellyttivät sekä kvantitatiivisten että kvalitatiivisten analyysimenetelmien käyttöä. Avoimiin kysymyksiin sekä teemahaastatteluihin olen soveltanut sisällönanalyysiä ja abstrahointia. Tutkimustulokset osoittavat, että ruotsalaiset instituutiot Svenska samskolan i Tammerfors ja Tammerfors svenska församling ovat kielipolitiikan näkökulmasta tarkasteltuina muuttuneet aikojen saatossa. Tämä on johtanut vaihteleviin kielellisiin käytänteihin, joita arjessa sovelletaan. Kielitietoisuus ja avoimuus ovat ominaisia piirteitä Svenska samskolanin kielipolitiikalle 2010-luvulla. Tunnusomaista molemmille instituutioille on vuorovaikutus, joka vallitsee yhtäältä kielen säilyttämiseen liittyvien panostusten ja toisaalta erilaisissa viestinnällisissä tilanteissa tapahtuvan ruotsin ja suomen kielen akkommodaation välillä. / Abstrakt I denna avhandling har jag granskat Tammerfors som svensk språkö i ett språksociologiskt perspektiv enligt Bernard Spolskys tre komponenter av språkpolicy som teoretisk referensram. Med språkpolicy avser jag medvetna språkplaneringsinsatser och olika former av både medvetna och omedvetna språkliga handlingar som avtecknas som praktiker i vardagen på olika nivåer i samhället. Av de ett drygt tjugotal svenska klubbar, föreningar och institutioner har jag lagt fokus på två betydande svenska rum, nämligen institutionerna Svenska samskolan i Tammerfors och Tammerfors svenska församling. Mitt syfte är att utreda vad som är kännetecknande för de språkliga praktiker, processer och val som konstrueras i dessa språkögemenskaper. Dels studerar jag gemenskaperna som institutioner och dels individerna. Jag är intresserad av hurdan språkpolicy institutionerna och individerna skapar och tillämpar i sin dagliga verksamhet. Forskningen är deskriptiv och syftar således till att beskriva den sociokulturella verkligheten gällande svenska språket på makro- och mikronivå i en finskspråkig majoritetskontext. I undersökningen har jag tillämpat både metod- och materialtriangulering. På grund av institutionernas och fokusgruppernas olika karaktär har jag använt mig av olika delmaterial som frågeformulär, fältanteckningar, handlingar, skriftliga verk, webbsidor och temaintervjuer. Det varierande materialet gav upphov till tillämpning av både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. På de öppna frågorna har jag tillämpat innehållsanalys som jag också använt i analysen av temaintervjuerna där jag tillämpat abstrahering. Undersökningsresultaten visar att de svenska institutionerna, Svenska samskolan i Tammerfors och Tammerfors svenska församling har förändrats genom tiderna i fråga om språkpolicy som lett till varierande språkliga praktiker som tillämpas i verksamheten. Svenska samskolans språkpolicy på 2010-talet präglas av språkmedvetenhet och öppenhet. Kännetecknande för båda institutionerna är ett samspel mellan å ena sidan språkbevarande insatser och å andra sidan ackommodation mellan finska och svenska i olika kommunikativa praktiker.

<p>Syftet var att undersöka fyra hälsovägledares uppfattningar och strategier för att motivera individer till viktminskning. Avsikten var även att utreda vad de bygger sina uppfattningar och strategier på, samt att jämföra deras strategier med befintliga teorier om beteendeförändring såsom Motiverande samtal, Stages of change, Social learning theory och Health belief model. Teorierna valdes då de belyser hur en beteendeförändring kan gå till samt att de varit fram­gångsrika i tidigare forskning. Studien är kvalitativ och genomfördes med ostrukturerade intervjuer där respondenterna valdes genom ett bekvämlighetsurval. De fyra hälsovägledarna arbetade med att motivera individer till viktnedgång, alla hade utbildning inom hälso­främjande arbete som varierade mellan en vecka till flera år. Resultatet visade på att hälso­vägledarna använder sig av befintliga teorier samt av strategier som bygger på deras utbildning och egna erfarenheter. De förändrar sin arbetsmetod efterhand som de får ny kunskap samt då de reflekterar över sitt arbetssätt, vilket tyder på att de är reflekterande praktiker.</p>

Syftet var att undersöka fyra hälsovägledares uppfattningar och strategier för att motivera individer till viktminskning. Avsikten var även att utreda vad de bygger sina uppfattningar och strategier på, samt att jämföra deras strategier med befintliga teorier om beteendeförändring såsom Motiverande samtal, Stages of change, Social learning theory och Health belief model. Teorierna valdes då de belyser hur en beteendeförändring kan gå till samt att de varit fram­gångsrika i tidigare forskning. Studien är kvalitativ och genomfördes med ostrukturerade intervjuer där respondenterna valdes genom ett bekvämlighetsurval. De fyra hälsovägledarna arbetade med att motivera individer till viktnedgång, alla hade utbildning inom hälso­främjande arbete som varierade mellan en vecka till flera år. Resultatet visade på att hälso­vägledarna använder sig av befintliga teorier samt av strategier som bygger på deras utbildning och egna erfarenheter. De förändrar sin arbetsmetod efterhand som de får ny kunskap samt då de reflekterar över sitt arbetssätt, vilket tyder på att de är reflekterande praktiker.

Fish-head pendants are one of the characteristic Gotlandic Late Iron Age artefacts. This object has been rather neglected and mainly considered as an insignificant embellishment, normally worn as a neck-collar and seen as an artefact include in the typical Gotlandic set of female jewellery. The fact that the fish-head pendant has a very long life span, which stretches from grave-finds in the Early Vendel Age to hoards in Viking Age as well as secondary usage as brooches in the Early Middle Ages, makes the artefact an excellent starting point for discussions on social practices and change through material culture. It's shown in this study that, contrary to previous beliefs, the normal usages for fish-head pendants is as solitary pendants and not as neck-collars. Neck-collars is shown to have an intricate relation to inhumations for young individuals, whereas solitary pendants are found in cremation deposits for adult individuals, something that relates to a fixed social practice mainly in the period 700-900 AD and that develops from the cremation funeral practice. This particular social practice relates to aspects of attraction and protection and continues in to the 10th century outside of funeral structures, which is shown by the composition of hoard-finds from the 10th century, but is totally absent when the pendants is given a secondary usage as brooches in the end of the 11th and beginning of the 12th century. Hence the material also gives the possibility to discuss the division among pre-historic periods. This paper is divided into six chapters. Chapter 1 gives the prerequisites. Chapter 2 provides a theoretical framework; concerning aspects such as agency, structuralism, social structures, change and material culture. Chapter 3 discusses questions of chronology and typology. In chapter 4 fish- head pendants and their practices of usage and social practices are discussed in the grave-material from the period 600-1000 AD. Chapter 5 concerns hoards and amber-pendants during the 10th to 12th century, and finally chapter 6 discusses the effects and reasons seen in the social practices defined in chapters 4 and 5, as well as the implication of social practices on pre-historic periods. The material is further presented in four catalogues, chapters 10-13.