Syftet med studien är att undersöka hur den pedagogiska, fysiska och sociala miljön påverkar undervisningen i fritidshemmet samt lärarnas upplevelser av de olika miljöerna. Vilka möjligheter och hinder upplever lärare i fritidshem för att anpassa miljön för alla elever? Studien bygger på semi-struktuerade intervjuer samt ett observationsschema där den fysiska och pedagogiska miljön studerades. Vi har intervjuat sex lärare i fritidshem på tre olika skolor. Resultatet visar att miljön har stor påverkan för hur undervisning kan bedrivas i fritidshemmet. Framförallt lyfts den fysiska miljöns betydelse för undervisningens roll i fritidshemmet. Resultatet visar att det ser väldigt olika ut på fritidshemmen och att det i sin tur påverkar kvalitén. I resultatet synliggörs vilka möjligheter och hinder lärarna upplever i den fysiska, pedagogiska och sociala miljön.

The purpose of the study is to investigate how play is affected by the physical indoor environment in leisure-time centers with a focus on promotional and inhibitory factors. The survey is based on qualitative interviews with five educators who shared their perceptions and experiences within the subject. The study's results show a large agreement on enabling and limiting factors where variation, flexibility and students' participation in the environmental design are crucial for the stimulus of play. When these factors are missing, play is considered to be inhibited because the environment is not perceived to meet what is needed to be a rewarding play environment for the students. The result is related to environmental psychological theory and analyzed using an affordance perspective to understand how the students' different experiences of the environment affect the environmental offering for play.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken förståelse och vilka erfarenheter pedagogiskt och organisatoriskt ansvarig personal har för att skapa en inkluderande miljö för alla elever i fritidshemmet, samt att i ljuset av detta diskutera i vilken mån fritidshemmets uttryckta inkluderingsmål kan sägas uppfyllas. Detta är en kvalitativ studie där vi använt oss av semi-strukturerade intervjuer. I studien har vi besökt två skolor där vi intervjuat två grundlärare i fritidshem som är pedagogiskt ansvariga för respektive fritidshem. Vi har även intervjuat två biträdande rektorer som är organisatoriskt ansvariga för respektive fritidshem. För att analysera intervjuerna i studien har vi tagit stöd från det interkulturella perspektivet samt det relationella och kategoriska perspektivet. Vi har även i analysen använt oss av fenomenografisk analysmetod. Genom att tillämpa en fenomenografisk ansats har vi kunnat få fram en breddad och fördjupad bild av intervjupersonernas förståelse och erfarenheter kring skapandet av en inkluderande miljö. I studien framkom en gemensam förståelse kring inkluderingsbegreppet men att det skiljde sig i hur pedagogiskt och organisatoriskt ansvariga resonerar kring det inkluderande arbetet i praktiken. Studien visar även hur fritidshemmets olika förutsättningar kan vara en hävande faktor till att skapandet av en inkluderande miljö inte kan göras till fullo. / The purpose of this study is to investigate what understanding and what experiences pedagogically and organizationally responsible staffhave in creating an inclusive environment for all students in the leisure-time center, and to discuss in the light of this the extent to which the leisure center's expressed inclusion goals can be said to be fulfilled. This is a qualitative study where we used semi-structured interviews. In the study, we visited two schools where we interviewed two primary teachers in leisure centers who are pedagogically responsible for each leisure center. We have also interviewed two deputy vice-chancellors who are organizationally responsible for each leisure center. To analyze the interviews in the study, we have taken support from the intercultural perspective as well as the relational and categorical perspective. We have also used phenomenographic analysis methods in the analysis. By adding a phenomenographic approach, we have been able to develop a broadened and in-depth picture of the interviewees' understandings and experienced units around the creation of an inclusive environment. The study revealed common understandings of the concept of inclusion, but that it differed in how pedagogically and organizationally responsible reason about the inclusive work in practice. The study also shows how the different conditions of the leisure center can be revoking to the fact that the creation of an inclusive environment cannot be done in full.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur utomhusleken har tagit plats i lekläroböcker mellan år 1990 och 2020. Studien har sin koppling till fritidshemmet då lekläroböcker har samma åldersspann som fritidshemmet. Studien är grundad i kvalitativ forskningsmetod där vi använt oss av dokumentanalys som metod för insamling av empirin. Det empiriska materialet har vi sedan valt att tolka och analysera utifrån Øksnes (2011) tolkning av den karnevalistiska lekteorin. Resultatet av studien är att leken sker både inomhus och utomhus i olika konstellationer. Leken styrs av olika personer, allt från barn/eleverna själva till skolpersonal och föräldrar. Det finns olika syn på lek, vissa böcker ser lek som ett verktyg, andra som nöje och vissa nämner inget om detta. De olika böckerna har olika perspektiv på deltagarantal, där de olika böckerna benämner grupplek, parlek och ensamlek. Lekläroböckerna beskriver lek som kultur, lek som någonting gammalt eller benämns inte det. Studien avslutas med en diskussionsdel där resultatet sätts i relation till tidigare forskning. / The purpose of this degree paper is to study how outside play has been described in play-educational books between the years 1990 and 2020. The study has a connection to leisure-time centers because the play-educational books have the same age span as the leisure-time centers. The study is based on a qualitative research method as we have used document analysis as our method for gathering empirics. We have chosen to interpret and analyze the empirical material based on Øksnes (2011) interpretation of the carnival play theory. The results of the study are that play may occur both inside and outside in different constellations. The play is controlled by different people, from children/pupils themselves to school personnel and parents. There exist different views of play, some books view play as a tool, others as pleasure and some don't mention it at all. The books have different perspectives on the number of the participants, where the different books mention group play, pair play, or playing alone. The play- educational books describe play as culture, play as something ancient or doesn't mention it. The study is concluded by a discussion where the results are placed in relation to earlier research.

The purpose of this study is to research what teachers at the leisure-time center think about the student influence and participation and how they facilitate this in the daily activities.  Previous research about influence and participation has been used to set the scene. To collect empirical data a qualitative method of interviews was used. Four interviews were made with teachers whose education and experience was quite different. The empirical findings were analyzed with the theories of children perspective, children’s perspective and Hart’s ladder of participation (1997). Children perspective and children’s perspective is used to understand if the teachers work is based on what they think is best for the students or on what the students want. The ladder of participation was used to analyze how the teachers facilitate opportunities for student to influence and participation. One finding is that the teachers think that influence and participation is important but that different factors prevent influence and participation from being a part of the everyday activities. One such factor is that group size and another is that teachers have other goals giving the students new experiences which might inhibit influence and participation. The results from the study are that the teachers think that it is important to look from the children´s perspective and to use the students’ thoughts and opinions but that the teachers more often are using the children perspective and therefore are using the teachers’ thoughts and opinions of what is right for the students rather than the students’ own opinions and feelings. Another finding is that the teachers know how to facilitate influence and participation and the positive effects from it, but that they have to work more with this perspective to fully reach its potential benefits. / Syftet med denna studie är att undersöka fritidshemspersonalens syn på elevinflytande och delaktighet samt hur fritidshempersonalen möjliggör det i verksamheten. Den tidigare forskningen som användas i studien utgår från avhandlingar och rapporter kring elevinflytande och delaktighet. Empirin samlades in via en kvalitativ metod i form av intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes med personal i fritidshem, där utbildningen och erfarenheten av arbetet på fritidshemmet skilde sig mellan informanterna.  Det empiriska materialet analyserades med hjälp av barnperspektiv, barns perspektiv samt Harts delaktighetsstege. Barnperspektiv och barns perspektiv hjälper att förstå om pedagogerna utgår från elevernas eller de vuxnas åsikter och tankar. Harts delaktighetsstege användes för att analysera hur delaktighet och inflytande möjliggörs av pedagogerna.  Det framkom att pedagogerna anser att inflytandet och delaktigheten var viktiga på fritidshemmet, men att olika faktorer bidrog till att inflytande och delaktighet inte alltid går att genomföra. Gruppstorlekar och andra mål med verksamheten, som till exempel med att ge eleverna nya upptäcker upplevs begränsa möjligheten till elevinflytande och delaktighet. Resultatet är att pedagogerna anser att det var viktigt att se utifrån barns perspektiv och utgå från elevernas synvinkel, men att pedagogerna ofta använder ett barnperspektiv och utgår från vad de tycker är det bästa för eleverna. Det framkommer även att pedagogerna vet hur de kan möjliggöra inflytande och delaktighet och att de känner till dess positiva effekter men att pedagogerna inte alltid använder sig utav det.

Syftet med studien är att undersöka hur personal i fritidshem utformar undervisningen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att kunna förstå varför undervisningen utformas på ett visst sätt används ett barndomssociologiskt perspektiv där vår syn placeras på eleverna och sätter deras villkor i centrum. Studien genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer där totalt nio lärare som arbetar i fritidshem intervjuades. Fyra av respondenterna är utbildade förskollärare och fem av dem är utbildade lärare i fritidshem. Vid intervjutillfället arbetade samtliga respondenter i fritidshem. Alla respondenter intervjuades enskilt.  Den insamlade datan tematiserades och fyra teman som lämpade sig för vårt forskningsfokus framkom. Relationer, förhållningssätt, samverkan och anpassningar. Resultatet visar hur lärare i fritidshem arbetar med elever med NPF samt vilka metoder och tillvägagångssätt de använder för att inkludera alla elever. I slutsatsen lyfts vikten av goda relationer, anpassningar, samarbete och behovet av att se den enskilda eleven.

The purpose of my scientific essay is to examine the identity creating processes that goes on amongst pupils as well as pedagogues in leisure time centers. This seen from a gender perspective. The questions in this essay revolves around me as a role model in the leisure time center and how I use the binary gender categories in my line of work. Moreover, how can I present a safe environment for my pupils to try out their identity from a gender perspective. I analyze my questions seen through a leisure time center pedagogue ́s everyday worksituation under the influence of a workplace jargon. A jargon that seems to be enhancing the polatity between the binary gender categories. The theories I use in my essay to reflect upon my questions is Kants philosophy about freedom and the categorical imperative, Lenz Taguchis description of feministic poststructuralistic theory and Butlers theory on sex and gender as socially and cultural constructed. Through my scientific essay I have reflected upon my role as a role model in a way that takes me through an identity creating process of my own in my profession as a leisure time center pedagogue. And by takinga glance on my own actions it has created a bigger understanding of what has formed my own identity as a pedagogue from a gender perspective. This hopefully will increase my ability to present a safe environment for my future pupils in their identity creating processes in the leisure time center in a gender perspective. / Syftet med min vetenskapliga essä är att undersöka identitetsskapande processer på fritidshemmet, både hos pedagoger och elever. Frågeställningarna i essän berör min roll som förebild som blivande fritidshemslärare, hur jag förhåller mig till könskategorierna kvinna och man, flicka och pojke i mitt arbete. Och vidare hur jag skapar trygghet för att eleverna i fritidshemmet ska känna sig fria att pröva sin identitetur ett köns och genusperspektiv. Dessa frågor belyser jag ur ett gestaltat dilemma om hur en fritidshemslärares vardag kan präglas av en arbetsplatsjargong. En jargong som jag upplever förstärker polariteteten mellan könskategorierna kvinna och man. De teorier jag använder för att reflektera kring min vetenskapliga essäs frågeställningar är Kants teori om frihet och det kategoriska imperativet, Lenz Taguchis beskrivning av feministisk poststrukturalistisk teori och Butlers teori om kön och genus som socialt och kulturellt konstruerade. Genom min vetenskapliga essä har jag reflekterat kring min roll som förebild. Att skriva essän har i sig varit en identitetsskapande process för mig då jag vänt blicken mot mig själv i en situation som jag tidigare inte förstått min roll i. Vidare har jag genom essäskrivandet börjat förstå vilken komplex process identitetsskapande är och hur dessa processer är något som pågår samtidigt hos flera personer i ett socialt sammanhang. Min förhoppning är att detta kommer att öka min möjlighet och förmåga att se till att mina elevers identitetsskapande processer får fortgå i en trygg miljö på fritidshemmet.

The purpose of the study is to capture children’s thoughts and questions in relation to how they perceive their teachers at the leisure time center. The previous research we start from is about children's perspectives in relation to child perspective, relationship building. With specialization in a low arousal approach, relational power and social ties. These different concepts are different branches within the concept of treatment and form a large part of how the treatment is affected. This study is a qualitative study where we started from a hermeneutic approach to immerse ourselves in the respondents' interview answers. We have interviewed students in 3rd grade who also attend the leisure time center's activities. In total, we interviewed three groups of students in three different schools in the Stockholm area. The analysis part is based on the results of the interview results, which are then analyzed with the theories of relationship building from Aspelin and Claessens et al, as well as the theory of children's perspectives from Bergnèhr and Sommer, Hundeide and Samuelsson. The results of the study highlight the importance of feelings that are aroused during treatment, this is of great importance for how the relationship between teacher and student is reflected. The perception of the respondents was that emotions control how the students perceive the treatment of the teacher. The study's conclusion shows how the students' thoughts and ideas about what the treatment looks like at the time leisure center and how emotions are easily associated with experiences around the treatment.

Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse för hur de entreprenöriella förmågorna kreativitet, nyfikenhet, initiativtagande, relationsskapande, samarbete och kommunikation kan framträda under planerade aktiviteter på fritidshemmet. På två olika fritidshemsavdelningar iscensätts tre olika aktiviteter som vidareutvecklas utifrån elever och lärares olika intressen. Med stöd av en cyklisk process inspirerad av aktionsforskning, utvecklas den egna professionella praktiken genom att genomföra aktiviteter, reflektera över resultat, applicera förändringar och genomföra igen.  Resultatet av genomförda aktiviteter visar att elever är naturliga entreprenörer och när tillfälle ges av lärare, visar elever en mängd tecken på ovannämnda förmågor som forskare skulle definiera som entreprenöriella. / The purpose of this study is to contribute to the understanding of how the entrepreneurial abilities, creativity, curiosity, initiative, relation-building, cooperation and communication can appear during planned activities during the extended school leisure time center. Three different activities are staged at two different leisure time centers, these activities can develop futher by the varied interests of the pupils and teachers. Supported by the cyclical process insired by action-research the professional practice is developed through implementing activities, reflect the results, applicate changes and re-implement. The results of the implemented activities show the pupils are natural entrepreneurs and when opportunity is given by the teachers can exhibit a number of the forementioned abilities that scientists would define as entrepreneurial.

The aim of this study is to illustrate the experiences of school age educare teachers when it comes to group sizes in Swedish school age educare. The quality of the Swedish school age educare has decreased and one of many factors seem to be essential to this development – big groups.  There are not many studies in this field, only a few related to preschool and compulsory school as in class sizes. That is why it is of interest to study this area. The research questions bring up the teachers’ possibilities and restraints in relation to the size of the groups of children in school age educare.  The empirical data consists of both a qualitative survey and qualitative interviews. The data has been processed by using hermeneutic perspectives and categorized and divided into themes. To analyze and discuss the results I’ve approached theories about the ecological systems theory by Bronfenbrenner and Dahllöf’s frame factor theory.  The conclusion is that in school age educare managing large groups, the staff experience difficulties to create relations to the children and because of the lack of space they need to structure the time, spaces, and activities. Hence, a bigger group and narrow spaces can have negative effects on the social relations and the spare time of the children which are two important aspects within Swedish school age educare. The teachers believe that a smaller group of children is preferable as well as appropriate locals and enough space to be able to fulfill the curriculum and to increase the quality.