The interest of this study was preschool teachers’ experiences of creating and maintaining good relations to preschool children and the children’s response to these relations. Qualitative interviews with nine preschool teachers have been conducted in order to obtain the empirical material. The study has a lifeworld phenomenological approach and the theoretical points of departure are the interhuman thesis of Martin Buber, relational pedagogy and a philosophical caring perspective. The result shows that a good relation between preschool teacher and parents leads to good repercussions in the preschool teachers’ relation to the child. The preschool teachers’ approach concerning the ability to interpret the children’s different body languages, signals and needs is also an important part of the result. Further result shows that creating good relations to the children sometimes can be a time-consuming work. The children have a good ability to choose which adult that most satisfying can meet their current needs. The preschool teachers express the importance of the children’s right to their own emotions, mutual mental communication between child and preschool teacher, joy, positivity, to meet around common memories and an accepting and available environment. The preschool teachers also talk about being true to their own person in their relational work with the children or the children lose their trust in the adult. Different dilemmas were expressed regarding creating and maintaining good relations to the children in preschool and mainly focused on preschool teachers’ different approaches towards the children as problematic.

Communication is a fundamental process for organizations with meetings as the most important arena. The nonverbal language affects the transfer and the rendering of what is communicated. Digitization has changed the opportunities to communicate, where the possibility of nonverbal communication is limited. The aim of the study is to describe and analyze the technical domestication in meetings at two selected workplaces. The purpose is to contribute to research on digitizing organizations in general and workplace meetings in particular. We intend to achieve the goal and purpose of the survey by examining how the technology is handled and what it is attributed to it by the employees. This survey research the questions from a user perspective.   Data has been gathered through a qualitative research method. 15 interviews have been conducted with public sector employees. The result has been analyzed based on the theoretical framework by Gidden’s structuring theory. Further the theoretical concepts nonverbal communication, digital trust and paralinguistic and expressive linguistic have been used. The results from the study indicates that physical meetings is to prefer before digital meetings. The conclusion is that digital meetings cannot replace physical meetings. However, digital meetings are able to provide a new way of working with meetings in working life. Another conclusion is that the employee's technical domestication is a consequence of a normative approach at the workplace.

Studie av kommunikation i projekt och identifikation av konflikterna som står som hinder för projektet.. Den studien består av olika tester, en intervju och en webbsida. Dessa metoder är lämpliga för just det studerade projektets situation och struktur och kan testa olika vinklar i kommunikationen. Fokusområden är: - Kvalitet - Struktur Utgående från den ovannämnda faktorerna har jag med hjälp av projektägaren och projektledaren gjort en del antaganden som berör kommunikationen i projektet och därefter har jag använt olika metoder för att testa dem. Svaren som jag fick utav dessa tester gav en bild om validiteten och de följande testerna har varit kompletterande till de föregående. / Study of communication in the project and identification of conflicts that stand in opposition to the project .. The study consists of various tests, an interview and a Web page. These methods are appropriate for the studied project situation and structure and can test different angles in communication. Focus areas are: - Quality - Structure Based on the above factors, I have with the help of the project owner and the project manager made ​​some assumptions that affect communication in the project and then I have used various methods to test them. The answers that I got out of these reviews gave a picture of the validity and how the following tests were complementary to the previous ones. / r.delemi@hotmai.com

Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar och möjligheter återförsäljare i modebranschen i Sverige upplever med inköp via digitala möten samt dess inverkan på inköpsbeslutet. Studien ämnar också undersöka hur relationen mellan leverantör och återförsäljare påverkar inköpsbeslutet vid inköp via digitala möten. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i van Weeles (2014) modell över inköpsprocessen och Dwyer, Shurr och Ohs(1987) modell över relationer mellan köpare och säljare. En kvalitativ studie har genomförts där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio återförsäljare i modebranschen. Datan har sedan analyserats med en tematisk analys. Resultatet visar att inköp via digitala möten har orsakat en större osäkerhet hos återförsäljare vid inköpsbeslutet. Den största utmaningen vid inköp via digitala möten är att mildra osäkerheten. Det finns möjligheterför återförsäljare att tids- och kostnadseffektivisera sin verksamhet med hjälp av inköp via digitala möten. Relationen mellan leverantör och återförsäljare har en betydande roll underinköp via digitala möten, där ett förtroende parterna emellan kan mildra osäkerheten. / The purpose of this study is to investigate what challenges and opportunities retailers in the fashion industry in Sweden experience with purchasing via digital meetings and its impact on the purchasing decision. The study also intends to investigate how the relationship between supplier and retailer affects the purchasing decision when purchasing via digital meetings. The theoretical basis of this study is van Weele's (2014) model of the purchasing process and Dwyer, Shurr and Oh's (1987) model of buyer-seller relationships. A qualitative study has been carried out where data has been collected through semi-structured interviews with 10 retailers in the fashion industry. The data has then been analyzed with a thematic analysis. The results show that purchases via digital meetings have caused greater uncertainty among retailers in the purchasing decision. The biggest challenge when purchasing via digital meetings is to mitigate uncertainty. There are opportunities for retailers to streamline their operations in terms of time and cost with the help of purchasing via digital meetings. The relationship between supplier and retailer has a significant role in purchasing via digital meetings, where trust between the parties can alleviate uncertainty.

This study examines inexperienced users’ perceptions of therelationships between aspects of user acceptance in professionalmeetings, based on usability tests performed in a VR application.The study is supported by specific parts of a Design scienceresearch methodology. As a starting point in the study of useracceptance, a specifically developed version of the TechnologyAcceptance Model (TAM) is used. This TAM-tool focuses on useracceptance in relation to the two basic aspects, perceivedusefulness and perceived ease of use and these, in which relationsare also explored relative to perceived enjoyment, perceivedpresence and perceived cybersickness. In the study, three testrounds were performed with a total of six participants with minorexperience of VR. The participants conducted usability tests ofprofessional meetings in pairs, in a pre-alpha version of meetingcontexts in Freeland VR based on explicit scenarios. The testsessions were videotaped, and selected clips were used to triggerthe participants’ reflections in the interviews conducted inimmediate connection with the test sessions. The main empiricaldata is thus audio recordings of the interviews. A qualitativeanalysis was then made of the respondents’ reflections on thedifferent aspects of user acceptance that were analyzed in relationto each other to understand how they affect each other in differentways. The results showed that the participants perceived that useracceptance of the professional meetings in Freeland VR was clearlyrelated to the fact that they saw the potential for usefulness inprofessional meeting settings. The lack of ease of use in some of thescenarios and cybersickness were also perceived as somewhatnegatively related to user acceptance, although not explicitly sincethe participants themselves perceived them as transitional anddisappearing with more habit. The result clearly suggested that thepositive aspects in relation to user acceptance were both theevidently perceived presence and enjoyment. The overallconclusion is that the relationships between aspects that are mostclearly perceived as important for user acceptance were therelationships between the overall aspect, perceived usability andthe two underlying aspects perceived enjoyment and perceivedpresence. / I denna studie undersöks ovana användares uppfattningar avrelationer mellan aspekter av användaracceptans i ettprofessionellt möte, utifrån användbarhetstester i en VRapplikation med efterföljande intervjuer, med stöd av en del av endesignvetenskaplig metod. Som utgångspunkt i undersökningenav användaracceptans används en för studien särskilt utveckladvariant av Technology Acceptance Model (TAM). I denna TAM fokuseras användaracceptans i relation till de två grundläggandeaspekterna, uppfattad användbarhet och uppfattadanvändarvänlighet och dessa sätts även i relation till uppfattatnöje, uppfattad närvaro och uppfattad cybersickness. Tretestomgångar har utförts med totalt sex antal deltagare medobetydlig tidigare erfarenhet av VR. Metoden gick ut på attdeltagarna i par fick utföra användbarhetstester av en pre-alphaversion av professionella möten i studiens applikation, FreelandVR, utifrån tydliga scenarier. Dessa videodokumenterades ochutvalda videoklipp användes för att trigga testpersonernasreflektioner i intervjuerna och genomfördes i direkt anslutning tilltestsessionerna. Den huvudsakliga empiriska datan är såledesljudinspelningar av användarintervjuer. En kvalitativ analysgjordes därefter av respondenternas reflektioner om de olikaaspekterna av användaracceptans som analyserades i relation tillvarandra för att ge insikt i hur de påverkar varandra på olika sätt.Resultatet visade att testpersonerna uppfattade attanvändaracceptansen av mötena i Freeland VR var tydligt relaterattill att de såg användbarhetspotential för professionella möten.Även om användarvänligheten inte upplevdes som hög i allascenarier och cybersickness uppfattades vara något negativtrelaterat till användaracceptans, var det inte så påtagligt eftersomtestpersonerna själva uppfattade det som övergående med mervana. Det framgick av resultatet att mer tydliga positiva aspekter irelation till användaracceptans var uppfattad närvaro ochuppfattat nöje. Således är den övergripande slutsatsen att derelationer mellan aspekter som analytiskt framkom tydligast somviktiga för användaracceptansen var relationerna mellan denövergripande aspekten uppfattad användbarhet och de tvåunderliggande aspekterna uppfattat nöje och uppfattad närvaro

This (master thesis) examines teachers’ and transgender students’ accounts of meeting and encountering each other and what possibilities and obstacles for recognition that their stories portray. The study and analysis are based on interviews with three students and three teachers at different upper secondary schools in Sweden (carried out during the fall of 2020). The analysis is grounded in Axel Honneths (2003) theory of recognition and aided by Carl-Göran Heidegrens (2009) analytical levels of recognition. The findings show how students’ experience recognition and misrecognition in school and in encounters with their teachers as well as how different aspects of teacher-student encounters affect trans and queer students’ everyday life in upper secondary school. The teachers’ accounts support these findings and the analysis sheds light on potential underlying reasons for acts of, or students’ experiences of, misrecognition. Such reasons include: Teachers’ knowledge gaps concerning (LGB)TQ issues, fear of ‘touching’ upon the subjects, their own need for recognition and difficulties to take the others’ perspective. The study concludes the need for school strategies that, among other things, aim to fill in teachers’ knowledge gaps concerning (LGB)TQ issues in order to better recognize trans* and queer students. / Denna uppsats syftar att undersöka lärares och (trans)elevers berättelser om möten med varandra i förhållande till erkännande och att vara elev på gymnasienivå med normöverskrivande könsidentitet. Materialet består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre (trans)elever och tre gymnasielärare i samhällskunskap, vilket analyseras utifrån Axel Honneths (2003) teorier och olika former av erkännande samt Carl-Göran Heidegrens (2009) tre analysnivåer av erkännande. Resultatet visar hur elever upplever icke-erkännande och missaktning relaterat till att vara trans i skolan. Lärarnas bemötande och erkännandepraktik framstår bland annat bero på icke-erkännande förhållningssätt och attityder; rädslor och kunskapsluckor; samt brist på stöd och erkännande. Analysen tyder på lärares svårigheter att se bortom normativa föreställningar och hegemoniska diskurser om kön, framförallt grundade i den institutionaliserade erkännandeordningen som leder till en praktik som är skadliga för transelevers välbefinnande i skolan. Studien visar framförallt på behovet av mer fortbildning och kollegiala diskussioner om hbtq-frågors implementering i undervisningen för att bättre erkänna transelever.

Den psykosociala arbetsmiljön har tydliga kopplingar till medarbetares psykiska hälsa och välbefinnande. Höga krav i arbetet i samband med låg kontroll som att kunna styra sitt arbete och otillräckligt med stöd är bland de främsta indikatorerna på en arbetsmiljö som föregår med stressrelaterade sjukdomar och missnöje bland medarbetare. I människovårdande yrken är stressrelaterade sjukdomar överrepresenterade bland samhällets övriga yrkesgrupper, därför är en studie om hur olika faktorer antingen bidrar till en bättre arbetsmiljö eller inte av relevans för området där medarbetare lider på grund av arbetsförhållandena idag. År 2020 utlöste Covid-19 en pandemi som fick en hel värld att ställa om i spåren av att begränsa virusets framfart. För mig blev pandemin tydlig i en nära kontext av socialtjänstens arbete då jag befann mig på min verksamhetsförlagda praktik i utbildningen. Som en del i ett större program som anordnades av kommunen där jag gjorde min praktik fick jag möjlighet att bekanta mig med flera delar av socialtjänstens verksamhet, såsom Barn- och ungdom, Försörjningsstöd, Missbruk, Funktionsnedsättning och Äldreomsorgen. Varje område hade sitt sätt att organisera arbetet på, men även olika strategier för att ställa om i verksamheterna för att begränsa en smittspridning av Coronaviruset bland både klienter och medarbetare. Denna studie tar avstamp i vad tidigare statistik och forskning visat om arbetsmiljön i människovårdande yrken och den omställning som socialtjänsten genomförde där arbetet till stor del förlades på distans. Min förhoppning är vidare att denna undersökning ska bidra med kunskap om hur distansarbetet har fungerat i relation till arbetsmiljön. Sammanfattningsvis har denna undersökning visat att distansarbetet är önskvärt om än i varierande grad. Majoriteten av socialtjänstens medarbetare vill alltså i viss mån arbeta på distans, vissa mer än andra, men dock inte för att arbetet görs mycket bättre hemifrån alla gånger. Därmed finns det anledning att fördjupa sig mer i orsakerna till att socialarbetare vill arbeta på distans. / The psychosocial work environment has clear links to employees' mental health and well-being. High demands at work in connection with low control to be able to manage their work and insufficient support are among the main indicators of a work environment that precedes stress-related illnesses and dissatisfaction among employees. Stress-related diseases is overrepresented in human service professions among, therefore is a study of how various factors either contribute to a better work environment or not is relevant to the area. In 2020, Covid-19 triggered a pandemic that caused an entire world, societies to change their ways of operating. Companies and institutions had to adapt and change its traditional way of conducting its work in order to best limit the spread of covid-19 infection. For me, the pandemic became clear in a close context of the Social services government work, when I had my internship in education. As part of a larger program organized by the municipality where I did my internship, I had the opportunity to gain insight in several parts of the Social services government work, such as helping Children and Youth, Financially support, Addiction support, Disability and Elderly Care. Each area had its own way of organizing the work, but also different strategies for reorganizing their ways of work to limit the spread of the dangerous virus among both clients and employees. Against the background of what previous statistics and research have shown about the work environment for human care professions and the adjustment that the social services carried out where the work was largely placed at distance from the traditional office work to employees' homes, this study will be an attempt to contribute with knowledge of how telework has worked. In summary, this study has shown that teleworking is desirable, albeit to varying degrees. The majority of social service employees thus want to work remotely to some extent, some more than others, but not because the work is done much better from home all the time. Thus, there is reason to delve more deeply into the reasons why social workers want to work remotely.

Denna essä utgår ifrån fyra gestaltningar av mitt eget dilemma i relation till bemötande av barns existentiella frågor på förskolan. Detta följs upp med fältstudie på en förskola som undersöker andra pedagogers bemötande. Gestaltningarna och fältstudien ställs mot existensfilosofiska teorier och svensk och engelsk forskning. I reflektionen undersöks hur barns existentiella frågor kan ta sig uttryck på förskolan. Här lyfts att det kan vara svårt att få syn på barns existentiella frågor vilket dels kan bero på fördomar och okunskap om hur de kan se ut och dels en konflikt emellan ett naturvetenskapligt och ett andligt/religiöst perspektiv. Denna konflikt skulle kunna överbryggas med en utvidgad syn på hur barns existentiella frågor kan se ut. T.ex. kan barn uppfatta även naturvetenskapliga frågor på ett existentiellt sätt och det religiösa språket bör kunna uppfattas symboliskt. En annan orsak till att det kan vara svårt att få syn på existentiella frågor kopplas till att vi befinner oss i en sekulär/post-religiös tid i västerlandet där vi inte har språk eller begrepp för att uttrycka eller förstå det andliga eller existentiella. Begreppet ”signature spirituality” utforskas som ett sätt att få syn på barns olika individuella uttryck för det existentiella. Uppsatsen beskriver hur vår praxis är påverkad av en naturvetenskaplig diskurs där man söker förklaringar. Ett alternativt förhållningssätt är inspirerat av hermeneutisk /fenomenologisk teori och söker istället förståelse. När det handlar om bemötande lyfts både pedagogens fronesis/praktiska klokhet och techne/produktiva praktiska kunskap som viktiga kompetenser. Ett problem i att utveckla och arbeta med de existentiella frågorna är att det inte finns något bra forum eller någon etablerad praxis för reflektion. Även där är bristen på språkliga begrepp omkring ämnet en viktig aspekt. Att ha en yrkesetisk reflektion är särskilt viktigt i detta ämne. Här lyfts ändå att pedagogen i mötet med barnens frågor kan reflektera över sitt eget förhållningssätt och sin livssyn. Två olika sätt att förhålla sig till det existentiella på förskolan utforskas och ställs mot varandra; Det ena som ett möte med ett värde i sig och det andra som en kognitiv lärandeprocess. Filosofen Gadamer ser ett möte som en konversation eller lek omkring ett ämne där man ytterst sätt kan utveckla och förena sina perspektiv. Enligt Martin Buber är det existentiella eller andliga något man har en relation till som bör respekteras som sådan. Att inta ett kognitivt lärande perspektiv på barns existentiella frågor har dock många fördelar som kan underlätta möjligheten att arbeta med och bemöta de existentiella frågorna och upplevelserna inom förskolans ram. / This essey consists of four narratives about my own dilemma concerning responding to childrens existential questions in the pre-school context. This is followed by a field- study exploring other pedagogues responses to childrens existential questions. The experiences in the narratives and the field-study is analysed through exisntialfilosofical theories and Swedish and international reserach. The essay reflects on how childrens existential questions can be expressed in pre-school. Predjudices and lack of knowledge concerning how they can express themselves as well as a conflict between a scientific/religious perspektive can make existential questions hard to notice. This conflict could be solved by understanding how children can experience scientific issues in a existential way as well as viewing religious language as symbolic. Another reason for not noticing existential questions can be lack of language and concepts due to the west being in a secular/post religious era. The concept ”signature spirituality” is a possible way to understand childrens individual way to express the existential. The praxis/practice in pre-school is, according to the essay, influenced by a scientific discourse in which explanations is sought. An alterantive discourse is the hermeneutical/phenomenological wherein one instead seek to understand. Fronesis – practical wisdom and techne – productive practicality are important competences when responding to childrens existential questions. Lack of forum for and lack of established praxis for reflection makes working with and developing childrens existential questions a problem. Lack of concepts and language to express the existential is also a problem in this. To have an ethical reflection is especially important with this subject.  But you can still have opportunities to reflect on your own views when confronting the childrens questions. Two different approaches to existential questions in pre-school are highlighted: as a meeting which is valuable in itself and as a cognitive learning process. In Gadamers view a meeting is a conversation or a play about a topic where the persons involved can develop and unite their perspectives. Accordning to Martin Buber the existential or spiritual can be seen as a relationship that needs to respected as such. But taking a cognitve learning perspective on childrens existential questions have many advantages, such as making it easier to work with and respond to childrens existential questions and experiences, whitin the frame of pre-school discourse.

Det här är en fritt utforskande uppsats där jag undersöker min konstnärliga praktik genom samlandet av olika material som utgångspunkt. Uppsatsen bär på min längtan efter möten och ger mig tillåtelse att fundera över saker utan att bestämma något. Ibland tar den formen av essäer, andra gånger som brev, men även som tankegångar genom andra personer som jag är intresserad av. Jag vill använda mig av text som ett material att lägga bredvid min praktik för att förkroppsliga de idéer, känslor och tankar som vanligtvis mynnar ut i skulpturala verk. Uppsatsen innehåller element som är återkommande i min konstnärliga praktik, t.ex. samlande av material, ett intresse för vad språk är och gör, en poetisk inställning till världen och ett behov av att se naturen inom och omkring oss. / This is an explorative and associative essay where I look into my practice through the collection of different materials as a starting point. With a mix of short essays, letters and quotations from people that interest me, it is an attempt to materialize the immaterial space where the knowledge production in my practice occurs. I aim to use text as a material to embody the ideas, thoughts and feelings that are often the predecessors of my sculptural works. The essay deals with themes such as collecting, communication, poetry, culture and nature.

This qualitative study focuses on digitalisation in the social-work field within an ethical context. As a result of society's digital development and after the covid-19 pandemic paralyzed the world, today many meetings between professionals and clients take place through digital services. The purpose of this study is mainly to examine the role of digital meetings in the social-worker-client relationship. Through interviews with professionals working with digital tools in the field of social work, this study has been able to show both the opportunities and the challenges of digitalisation for the relationship between social worker and client.