I det här kandidatarbetet har jag valt att undersöka hur man kan förnya erfarna bilisters körkunskaper som har kört bil i 30-40 år genom en anpassad E-learning applikation. Mitt mål är att förnya erfarna bilisters körkunskaper, så de får lära sig uppdaterade regler, vägmärken och körsätt. Detta för att förbättra trafikmiljön. För att kunna undersöka problemområdet skapade jag en lärplattform tillsammans med erfarna bilister där jag använder mig av körkortsregler, vägmärken, filmklipp och frågesport för att testa deras kunskaper. Genom att lysa upp dem viktiga aspekterna i de nya reglerna och körsättet samt få erfarna bilister att testa sina kunskaper på ett roande sätt via körkorts frågesporten får man användarna att förnya sina kunskaper  via deras nyfikenhet till ny information som har hänt 30-40 år senare efter dem tagit körkort. / In this bachelor thesis I have chosen to investigate how you can renew experienced drivers driving skills that have been driving for 30-40 years through a customized e-learning application. My goal is to renew the drivers driving skills as they learn the new rules , road signs and driving style to improve the traffic environment . In order to investigate the problem area , I created a learning platform with experienced drivers, where I use driving rules , road signs , movie clips and quizzes to test their knowledge. By highlighting the important aspects of the new rules and driving style, as well as getting experienced drivers to test their skills in a entertaining way, through driving license quizzes,   users will be able to renew their skills through their curiosity to new information that happened after 30-40 years  later they have taken a driving license.

Denna produktionsuppsats handlar om hur lärare på en fristående gymnasieskola socialt och individuellt konstruerar upplevt professionell kunskap om klassrumsmetodik samt huruvida detta är i enlighet med skolverkets definition av evidensbaserad praktik. Uppsatsen har utförts med bakgrund av författarens tidigare konsumtionsuppsats samt två vetenskapssociologiska studier. I författarens konsumtionsuppsats framgick det att ofrånkomliga problem finns med tillförlitligheten i utbildningsvetenskaplig forskning samt med de metoder som finns för att göra ändamålsenliga avvägningar mellan utbildningsvetenskaplig forskning och lokala behov i svensk skola. I de två vetenskapssociologiska studierna framgick det i sin tur att vetenskapliga processer i sig kan bära på ofrånkomliga problem med tillförlitlighet. Sammantaget finner författaren att dessa problem försvårar möjligheterna att få skolverkets definition av evidensbaserad praktik till stånd i svensk skola och att det därför är relevant att studera huruvida lärare arbetar i enlighet med skoverkets definition av evidensbaserad praktik eller om problem med tillförlitligheten istället föreligger. Med avstamp i detta har författaren bedrivit en fallstudie utifrån konstruktivistisk teoribildning i syfte att studera detta.I första hand studerade författaren genom passivt deltagande observation två möten där fyra lärare deltog. Mötenas syfte var att lärarna tillsammans skulle konstruera kunskap om klassrumsmetodik. Detta gjorde författaren i syfte att med hjälp av den teoretiska bakgrunden få grepp om hur lärarna gick till väga för att tillsammans socialt konstruera kunskap om klassrumsmetodik. Som uppföljning på dessa möten så bedrev författaren individuella semistrukturerade intervjuer. Detta i syfte att med hjälp av den teoretiska bakgrunden få grepp om hur de studerade lärarna beskrev den sociala konstruktion de varit med och skapat. Den insamlade datamängden analyserades med hjälp av en modifierad form av tematisk analys. Av analysen framgick att lärarna inte arbetade i enlighet med skolverkets definition av evidensbaserad praktik men att det arbete som istället gjordes teoretiskt sett kan gynna framväxten av evidensbaserad praktik på den studerade gymnasieskolan. Detta förutsatt att de studerade lärarna blir mer medvetna om hur de socialt gör sina avvägningar och hur tillförlitliga dessa således blir.

In 2018 IKEA Industry, the largest producer of wood-based furniture for IKEA customers presented their sustainability strategy for Financial Year 2025. In Health & Safety, they want to minimize ergonomic risks at their factories. To be able to understand what risks the factories contain, the first step is a common ergonomic risk assessment methodology. Because of a lack of knowledge in ergonomics at IKEA Industry, the responsibility was laid on this master thesis project. This project has with the help of interviews, surveys and observations found what needs the factories have in ergonomic risk assessment. A literature review also found things that the factories should have but haven´t asked for. Using benchmarking, several common methods used on the market has been summarized and analyzed by the requirements. Three methods, KIM, RAMP and HARM were chosen to be tested by the factories. In a user test, it was clear that KIM was easiest to use. HARM was eliminated because of the lack of evaluating lifting and pushing movements. To choose between KIM and RAMP they were evaluated in terms of the requirements. The results showed that KIM was the best method for IKEA Industry factories. At some places RAMP had good assessment methods. In order to not ignore these, they have been implemented into KIM to make it suit the factories even better. The result ended up in a document called Global standard of ergonomic risk assessment. The method is divided into three different methods depending on if you have lifting/ carrying work, pushing work or repetitive work. The results are then summarized in a chart that shows what needs to be investigated. This project has also with the help of the literature and the analysis of the factory, decided which roles that will participate in the assessment. The suggestions are manager, ergonomist and a production co-worker. With the help of this method, the factories will be able to understand what ergonomic risks they have. They will only need to evaluate the work tasks with the help of this method and will then be presented all high, medium or low ergonomic risks in the factories to minimize these before FY2025. / 2018 presenterade IKEA Industry, världens största möbeltillverkare, deras hållbarhetsstrategi inför finansiella året 2025. Inom Hälsa & säkerhet vill dem minska sina ergonomiska risker på fabrikerna. För att förstå vilka risker som finns har dem kommit fram till att skapa en bedömningsmetod som är gemensam bland fabrikerna. Då företaget har en brist i kunskap inom ergonomi har företaget valt att lägga över ansvaret på detta exjobb. Detta projekt har med hjälp av intervjuer, enkäter och observationer kommit fram till vad för behov fabrikerna har vad gäller ergonomisk riskbedömning. Med litteratur har även andra behov hittats som anses behövs men fabrikerna har inte insett behovet. För att hitta metoder har det genomförts en benchmarking där flera av de mest vanliga och erkända ergonomiska riskbedömningsmetoder har sammanfattats. Dessa metoder har sedan analyserats med hjälp av behoven och KIM, RAMP och HARM blev utvalda. Dessa har sedan testats av fabrikerna med hjälp av ett användartest. Resultatet visade på att KIM var enklast att användas. HARM valdes även bort på grund av dess brist i bedömning av lyft och drag. För att kunna välja vilken metod som passar IKEA Industry bäst bedömdes KIM och RAMP med avseende på de olika krav som sattes upp. Här visade det sig att KIM var den mest lämpade metoden för IKEA Industry. Då KIM ibland hade brister i bedömningen som RAMP var bättre på valdes det att lägga in vissa delar från RAMP för att komplettera KIM. Resultatet blev ett dokument vid namn ”Global standard inom ergonomisk riskbedömning”. Metoden är uppdelad i tre olika metoder beroende på om lyftarbete, drag/skjutande arbete eller repetitivt arbete skall bedömas. Resultaten är sedan sammanfattade i en tabell som visar vilka områden som behövs undersökas. Projektet har även med hjälp av teori och analys av fabrikerna kommit fram till vilka roller som skall deltaga i ett bedömningsarbete. Förslaget blev slutligen, ansvarig chef, ergonom och en produktionsarbetare. Med hjälp av denna metod skall fabrikerna kunna förstå vad för risker dem har i fabrikerna. Dem kommer endast behöva använda dokumentet, utvärdera och sedan få information om alla höga, medium och låga risker för att minimera dessa innan FY2025.

I studien har det försökt undersökas ifall tillit till överordnad och stärkande ledarskap kunde få anställda till att våga yttra sig om problem och komma med konstruktiva förbättringsförslag i svenskt telekomföretag. Studiens utgångspunkt har varit en kinesisk studie som demonstrerat detta fenomen i kinesisk kontext vilket skapade intresset att se ifall deras resultat kunde generaliseras till svensk kontext. Denna studie försökte replikera deras metod för att undersöka samma fenomen. I studien deltog 56 anställda som jobbade mot kunderna. 50 stycken besvarade enkäter var fullständiga och gick att använda till analysen. Med hjälp av korrelationsberäkningar och regressionsanalyser har det kunnat demonstreras att Tillit till överordnad och tre aspekter av stärkande ledarskapen (Deltagande i beslutsfattande, Coaching, Informera) separat hade ett samband med Anställdas yttrande. De tre stärkande ledarskapen utgjorde inte en mediator för Tillit till överordnad och Anställdas yttrande. Endast Informera kunde förutsäga Anställdas yttrande, dock med något osäkert resultat. Resultatet innebär i praktiken att ledare bör upprätthålla eller skapa tilliten till dem och utöva stärkande ledarskap mot sina anställda för att få dem att fortsätta våga yttra sig om problem och förbättringsförslag. Framtida studier kan fokusera på att bland annat undersöka utan extremvärden i analysen och kontrollera för kontrollvariabler. Då studien är en korrelationsstudie så har ej riktning eller kausalitet kunna uppmätas. Med experiment kan sådant undersökas mer noggrant. / This contemporary study explores the phenomenon of trust to leaders and empowering leadership in relation to employee voice in a Swedish telecommunication company. By employee voice, it refers to the extent an employee talks about problems/concerns and give feedback/improvements addressed towards the company. Previous study conducted in China has demonstrated that there is a correlation between trust, leadership and employee voice. This study tried to replicate their method and examine the same phenomena. 56 “front-line” employees participated in a survey, but only 50 responses were completed. The result showed significant separate correlation between the independent variables Trust in leaders and three aspects of empowering leadership (Participative decision-making, Coaching, Informing) and the dependent variable Employee voice, after calculating for correlations and carrying through regression analysis. The three aspects of empowering leadership did not mediate the effect of trust to leaders towards employee voice as predicted by previous studies. Only Informing by itself could predict employee voice, but the result could implicate some uncertainty. The implications of these results indicate that leaders should facilitate trust in them and practice empowering leadership to invoke employee voice. Future studies can continue this study by exclude outliers in the calculation and controlling for control variables. Because this is a cross-sectional study, causality could not be determined which could be improved by experimental design in future studies.

This scientific essay starts with a description of a dilemma that I as a childminder find hard to handle. The story is reproducing an incident where this day care child -John- is getting an outburst that is affecting many persons in the group activity local for childminders. The problems that are created by the repeated defiant and unwieldy outbursts by this boy are challenging to handle. I have got certain experiences of children with special needs, but that competence is not sufficient in this case. The text also describes the doubt if a single childminder really is capable to handle a child that is demanding a lot more assistance than what is normal among day care children. Is it possible to offer all the children secure attention and interesting learning when one of them is demanding extra attention and support? Would an single-handed educator be able to help the boy to function better in social contexts? When I reflect over my dilemma, I am framing my questions. Through the writing I seek a deeper insight about what solutions eventually turns out to work for the challenging child. As a result of this examining writing process, I have found that the including of the child in the day care group was successful beyond expectation. The relation between me and the child is developing in a positive way when I choose to handle his tantrums in a less emotional way. An empathic approach and dialogues opens up for a cooperation which give the child possibilities to become a participant and able to affect his everyday situation at the family day care. The smaller group is a postulate for the positive development taking place within the boy. According to me, professional childminders should have a natural place as carers to children who for various reasons do not work or thrive in larger groups. The essay also includes explorations of other educators experiences in the form of participating observations on a preschool. The initial report, the observations, the empirical analysis and the result are all linked together with the theories of practical knowledge, my reflections, new insights, theoretical knowledge, research and literature that strengthen these. The practical knowledge is running like a red thread through the text. / Den här vetenskapliga essän börjar med en beskrivning av ett dilemma, som jag som dagbarnvårdare, upplever svårhanterligt. Berättelsen återger en incident där dagbarnet, John får ett utbrott, som påverkar många personer på dagbarnvårdarnas gruppverksamhet. Problemen som pojkens återkommande trotsiga och svårhanterliga anfall orsakar är utmanande att handskas med. Viss erfarenhet av barn med speciella behov har jag men den kompetensen räcker inte till i det här fallet. Jag funderar över vilken inverkan pojkens raserianfall har på de andra barnen och vuxna i gruppverksamheten -både i den större och mindre gruppen som barnet vistas i. I texten beskrivs också tvivlet över huruvida en ensam arbetande dagbarnvårdare är kapabel att hantera ett barn, som kräver betydande assistans utöver det som dagbarn vanligtvis gör. Kan en pedagog på egen hand hjälpa pojken att fungera bättre i socialt kontext? När jag reflekterar över mitt dilemma så väcks mina frågeställningar. Genom skrivandet söker jag en djupare insikt om det som med tiden visar sig fungera för det utmanande barnet. Till följd av den här granskande skrivprocessen har jag kommit fram till att inkludering av barnet i dagbarnsgruppen lyckades över förväntan. Relationen mellan barnet och mig utvecklas positivt när jag väljer att hantera de problematiska utbrotten mindre emotionellt. Empatiskt förhållningssätt och samtal öppnar till ett samarbete, som ger barnet möjlighet att vara delaktig och påverka sin vardag på familjedaghemmet. Den mindre gruppen är en förutsättning för den gynnsamma utvecklingen som sker hos pojken. Enligt mig bör yrkesgruppen dagbarnvårdare ha sin givna plats som omsorgsgivare för barn som inte av olika anledningar trivs eller mår bra i större grupper. Uppsatsen innehåller även ett utforskande av andra pedagogers erfarenheteri form av deltagande observationer på en förskola. Den inledande berättelsen, observationerna, analysenav empirin samt resultatet knyts samman med den praktiska kunskapens teori, mina reflektioner, nya insikter, teoretiska kunskaper, forskning och litteratur som stärker dessa. Den praktiska kunskapen går som en röd tråd genom texten.

Att besöka museum är ett populärt nöje, och ett sätt att erhålla ny kunskap. Tidigare studier har visat på positiva resultat av att öka meningsfullheten av besöken genom användning av teknologi. Denna forskning introducerade en design som framtagits genom deltagande design. Forskningen visar på möjligheten att förstärka upplevelsen av museibesöket genom digitalt gåvo-givande beteende. Deltagarna besöker ett museum som ett par, där den ena parten agerar gåvogivare och den andra mottagare. Under besöket ritar deltagarna sketcher, hittar objekt, svarar på frågor angående utställningsföremålen och samlar därigenom ledtrådar för att avkryptera gåvan. Denna forskning förklarar hur gåvo-givande beteende bidrar till den sociala upplevelsen mellan romantiska par och hur denna bidrar till upplevelsen av museibesöket. Resultatet erbjuder möjligheter för vidare forskning om hur nära förhållanden påverkar meningsfulla upplevelser. / Museums are popular among people to relax and obtain knowledge. Prior studies showed great efforts on increasing meaningfulness of the museum tour with the support of technology. This research introduces a design created through participatory design practice. The interaction presents its potential of enhancing the museum visiting experience for visitors in intimate relationships through digital gift- giving behavior. Participants visit the museum as couples, with one party acting as the gift giver and the other as the gift receiver. During the visit, participants draw sketches, find objects, answer questions related to the objects and collect the clues to decrypt the given gift. This research explains how gift- giving behavior enhances the social experience between the intimate couple and how social interaction between intimate couple enhances the museum visiting experience. This research suggests the opportunity for research on the effect of the close relationship on meaningful experiences.

Våldtäktsbrottet var år 2018 föremål för en omfattande reform. Det avgörande är numera om den sexuella handlingen har genomförts med någon som inte deltar frivilligt. Sedan ett avgörande från HD år 2015 anses våldtäkt inte längre vara ett egenhändigt brott, vilket har betydelse för vem som kan anses vara gärningsman vid våldtäkt. Sexualbrott är även de enda brottstyper där det uttryckligen framgår av lagtexten att fleras deltagande är en kvalifikationsgrund för grovt brott. I uppsatsen analyseras den straffrättsliga rollfördelningen vid en våldtäkt där flera personer deltar eller närvarar. / Sexual offense is the penal law area where the perception of crime has changed most radically over time. The Swedish provision on rape crime in Chapter 6 Section 1 of the Penal Code (Sw. Brottsbalken) has been subject to several changes during the last decades. When the Penal Code came into force in 1965 the provision on rape was reserved for situations where a man had forced a woman into intercourse with violence or serious threat. Since then the provision on rape has been expanded to also include other sexual violations, and the requisites for violence or threat has diminished over the years. In July of 2018 the legislation on sexual offenses in Chapter 6 of the Penal Code was subject to a comprehensive reform. Since then, to be charged with rape a perpetrator no longer needs to have used violence, threat, duress, or to have unduly exploited that the victim was in a particularly vulnerable situation. The decisive circumstance to be charged with rape is nowadays that the sexual act is performed with someone who doesn’t voluntarily participate in the act” (Sw. ”frivilligt deltar”). In 2015 the Supreme Court (Sw. Högsta domstolen) ruled that a sexual assault against a child can be committed from distance, without physically touching the child. This ruling confirmed that sexual offenses no longer are to be considered crimes that require the perpetrator to have physically performed the sexual act (Sw. egenhändigt brott). In 2018 the legislator stated that all sexual offenses, including rape, can be committed without physical action from the perpetrator. This thesis aims to analyze and discuss the objective conditions for criminal liability for perpetration, co-perpetration and complicity to a rape crime. The question of whom to consider perpetrator, co-perpetrator or accomplice to rape has been somewhat complicated since the recent reform of the rape provision as it is unclear what kind of behaviour will cause liability for complicity to rape, and what kind of behaviour will be non-punishable. It is also unclear in what kind of situation a person can be considered to have ”participated” in such way that it constitutes an aggravating circumstance for rape. All this means that, although the recent reform on sexual offense is laudable in its intent to safeguard sexual integrity, its lack of clarity potentially risks fundamental legal principles.

<p>A qualitative study is presented concerning children’s participation in the local decisionmaking in Swedish municipalities. The study also aims at finding out what are considered to be successful factors and obstacles connected to the implementation of children’s participation in local decision-making. The study contains a summary of the convention on the rights of the child, focusing on article 12, as well as previous research findings concerning children’s participation and factors enabling respectively hindering participation. Method has been interviews with a purposive sample of politicians, civil employees and children from municipalities regarded as prominent in their work with children’s participation. Either through a formal or informal implementation model. The results have been analysed in the light of Roger Hart’s eight-step “ladder of children’s participation“, where position one is considered Manipulation from adults and position eight is Child-initiated and shared decisions with adults. The results show that the investigated municipalities are considering the voice of the children in the local decision-making. Depending on different variables in focus, the position on Hart’s ladder varies between four and seven. The study concludes that successful implementation of children’s participation in local decision-making commands parallel work with organizational structures, systematic and adult’s attitudes.</p>

<p>This study is based on a field study carried out in Thailand during November and December 2009. The material is based on in-depth interviews with nine women that live in the northern parts of Thailand. Seven of them belong to the Karen minority group. The purpose of the study has been to highlight the different perspectives that exist in the city, and in the rural region, in the question of education and employment, equality in the household, and participation in society within the political area. The theoretical perspective has been preceded from a democratic perspective at an individual level.</p><p>The results show that education is relevant in how women see themselves, and also gender equality in the household can be connected to influence in social life outside the household. This also shows that traditional norms play an important role. Especially in the case that the woman traditionally in Thailand has been responsible for the household, while the husband in the family has had responsibility for political decisions in society. Education can be seen to provide better conditions in life for women; an opportunity for more jobs, as well as an opportunity for an income. One difference is that for some rural women, educational aims are to learn to read and write Thai, while all the women in the city point out that a degree from the university is important.</p><p>The comparison for women's responsibilities in the household and child-rearing shows that the rural women I interviewed in general are taking a greater responsibility in the household since the husbands are working a lot. The women in the city split the household chores more often between husband and wife. The Karen women I interviewed have highlighted the importance of the family, and then also their relatives. In the past, minority groups have been more vulnerable in the country, which could play a part in that family and relatives still are an additional safety net.</p><p>In the area of participation in society outside the household, women in the rural area strongly believe that participation on a political level is an issue for men. And despite higher degree of education the women don’t have an increasing interest in participating. The women in the rural area though live close to the political authorities, which means that the majority of the women there have spoken directly to the leaders and thus can influence. Here, the level of education does not matter.  </p><p>The women in the city have not talked directly to the leaders to the same extent. Meanwhile, one of the women in the city has engaged herself politically. She thinks she could get respect, both as a woman and as Karen. She also sees that the possibilities for women to participate are growing in the cities, where the level of education generally is higher. Though, the other interviewees in the city would not want to be politically active. The only interest for them is to read about the situation and to vote. The women also speak about the leader as corrupt and selfish, which leads to low confidence in politicians.  </p><p>Finally, the study shows that traditional norms are still strong in the country, despite education and more equality in the household. Especially that woman should be responsible for the household, while the husband involve in social issues. This is shown particularly in the rural areas. In the city however, this is not highlighted in the same way. The women there have freed themselves more from the traditional norms. And two of the women with a higher degree, can run a household on only one salary. Several of my interviewees have also been moving between urban and rural areas. This makes transition between urban and rural areas not as strong as it were earlier, now it’d more gradual. At the same time the women have an everyday life in the specific social context, which result in that traditional norms are still stronger in the rural areas.</p> / <p>Denna studie baseras på en fältstudie som utförts i Thailand under november och december år 2009. Materialet utgår från djupintervjuer med nio kvinnor som lever i de norra delarna av Thailand. Sju av dessa kommer från minoritetsfolket Karen. Syftet med studien har varit att synliggöra de olika perspektiv som finns, i stad, respektive på landsbygd, i områdena utbildning och arbete, jämställdhet i hushållet, samt deltagande i samhällslivet inom den politiska sfären. Det teoretiska perspektivet har utgått från ett demokratiskt perspektiv på en individnivå.</p><p>Resultaten visar att utbildning har betydelse för hur kvinnorna ser på sig själva, och även jämställdhet i hemmet kan kopplas till inflytande i samhällslivet. Här visar också att traditionella normer spelar en viktig roll. Speciellt i fråga om att kvinnan traditionellt i Thailand har haft ansvaret för hushållet, medan mannen i familjen har haft ansvaret för politiska beslut i samhället. Utbildning ses också som möjligheten till bättre förutsättningar i livet för kvinnorna, en möjlighet till fler jobb, samt en möjlighet till inkomst. En skillnad är dock att hos flera kvinnor på landsbygden syftar utbildning till att lära sig att kunna skriva och läsa Thai, medan alla kvinnor i staden framhåller att en utbildning med universitetsexamen är viktigt.</p><p>I jämförelsen för kvinnornas ansvar i hushållet samt barnuppfostran, visar de intervjuade kvinnorna på landsbygden generellt att kvinnorna tar störst ansvar i hemmet då männen arbetar mycket. I staden är en uppdelning mellan hushållssysslorna större. Samtidigt kan två av kvinnorna i staden klara sig själva på en egen inkomst. De Karen-kvinnor jag intervjuat har lyft fram familjens betydelse, och då också sina släktingar. Tidigare har minoritetsgrupperna varit mer utsatta i landet, vilket kan spela in i att familj och släkt blir ett extra skyddsnät.</p><p>Gällande deltagande i samhället utanför hushållet, menar kvinnorna på landsbygden starkare att detta är en fråga för männen. Trots utbildning för kvinnorna ökar inte intresset för att delta nämnvärt. En av kvinnorna känner dock inflytande med hjälp av sin utbildning.  Dock lever kvinnorna närmare de politiska makthavarna på landsbygden, vilket gör att majoriteten av kvinnorna där direkt talat med ledarna och på det sättet har inflytande. Här har inte utbildningsnivån spelat roll.</p><p>Kvinnorna i staden har dock inte i samma utsträckning talat direkt med ledarna. Samtidigt har en av kvinnorna i staden själv engagerat sig politiskt. Hon kände där att hon kunde få respekt, både som kvinna och Karen. Hon ser också att möjligheterna för kvinnor att delta ökar i städerna där utbildningsnivån generellt också är högre. Allmänt är informanterna annars intresserade av situationen och går och röstar. Majoriteten har dock inget intresse av att själva delta. Kvinnorna talar också om ledarna som korrumperade och själviska, vilket leder till ett lågt förtroende för politikerna.</p><p>Slutligen visar studien att traditionella normer fortfarande lever starkt i landet, trots utbildning och mer jämställdhet i hushållet. Där kvinnan ska ansvara för hushållet medan mannen engagerar sig i samhällsfrågor. Detta visas framförallt på landsbygden. I staden är dock inte detta lika tydligt och där har kvinnorna frigjort sig mer från traditionella normer. Flera av mina informanter rör sig också över stora områden och mellan stad och landsbygd. Det gör att övergångarna mellan stad och landsbygd inte blir så starka som de tidigare varit, de blir mer gradvisa. Samtidigt visar informanterna att vardagslivet i det specifika sammanhanget påverkar den sociala kontexten, vilket gör att traditionella normer fortfarande lever starkare på landsbygden.</p>

<p>Avhandlingen behandlar en grupp industriarbetares deltagande i olika läraktiviteter på arbetsplatsen i samband med en organisationsförändring. Företaget var i behov av mångkunnig personal och organiserade därmed läraktiviteter. Syftet är att beskriva anställdas deltagande i dessa läraktiviteter i termer av faktiskt deltagande och inställningen till deltagande, samt att förklara eventuella skillnader.</p><p>Deltagande förstås i termer av motivation som utvecklas i ett komplext samspel mellan individrelaterade faktorer och faktorer som har med arbete, läraktiviteter, förändringsprocess och yttre omgivning att göra. De motivationsteorier som används är förväntan-valensteori, arbetsrelaterad teori samt en kontextuell motivationsteori.</p><p>Studien baseras på en fallstudie inom en avdelning vid ett traditionellt produktionsföretag. Det huvudsakliga empiriska materialet utgörs av intervjuer med de industrianställda. Dessutom har ett flertal informella studiebesök på arbetsplatsen genomförts, liksom dokumentinsamling och informantintervjuer.</p><p>I resultatet framträder tre grupper med olika deltagarmönster, som utifrån mönstren kan benämnas de ”engagerade”, de ”motvilliga” och de ”osäkra”. Det visar att industrianställda inte är någon enhetlig grupp. För gruppen ”engagerade” fanns få hinder för att delta i läraktiviteter. De hade även egna personliga motiv för deltagande. De individrelaterade förklaringarna, tycks vara särskilt viktiga för att förklara motivationen, och de hade kommit in i något som kan beskrivas som positiva lärspiraler. Gruppen ”motvilliga” såg inte deltagandet i läraktiviteter som något viktigt. De var inte överens om företagets mål och kände sig inte delaktiga i förändringsprocessen. De kontextuella förklaringarna har alltså ett stort värde för att förstå deltagandet i denna grupp. Gruppen ”osäkra” hade låg tilltro till sin förmåga, och hade ringa erfarenhet av tidigare läraktiviteter. Hur läraktiviteterna var utformade, var särskilt viktiga för denna grupp. De ”osäkra” liksom de ”motvilliga” tycks ha kommit in i negativa lärspiraler. Studien visar således att olika faktorer är betydelsefulla för olika grupper.</p> / <p>This dissertation focuses on the participation of a group of industrial workers in different learning activities at the workplace in connection with an organizational change. The purpose is to describe the employees’ participation in learning activities in terms of actual participation and attitude to participation, and to try to explain any differences.</p><p>Participation is understood in motivational terms, which exist in a complex interaction between individual-related factors and factors connected to work, learning activities, change process and external environment. The motivational theories used are the expectancy-valence theory, work-related theory and one contextual motivation theory.</p><p>The study is based on one case study within a department of a traditional production company. The empirical material consists mainly of interviews with the industrial workers. In addition, data have been collected through informal study visits at the workplace, as well as through documentary analysis and informant interviews.</p><p>Three groups with different participation patterns emerge from the data, and based on these patterns they are called “the dedicated group”, “the reluctant group” and “the insecure group”. This indicates that industrial workers are not a homogenous group. The “dedicated” group saw no obstacles in participating in learning activities. They also had their own personal motives for participation. The individual-related explanations seem particularly important to explain motivation, and this group had entered something which could be described positive learning spirals. The “reluctant” group did not consider it important to participate in learning activities. Their relationship to the company appear to be significant. Consequently, the contextual explanations are of great importance in order to understand the participation of this group. The “insecure” group showed little confidence in their own ability and had limited experience of previous learning activities. The design of the learning activities was especially important to this group. The “insecure” and the “reluctant” groups seems to have entered negative development spirals. The study thus shows that different factors are important to different groups.</p>