Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur manliga- och kvinnliga mördare porträtteras i nyhetsmedia samt de eventuella skillnader som finns i porträtteringen. Fokus ligger på att se om det finns ett tydligt mönster för hur dessa fyra mördare porträtteras i media samt skillnader mellan en manlig mördare och en kvinnlig mördare som har begått snarlika brott. Tidigare forskning har visat på att det finns skillnader i porträtteringen när det kommer till manliga förövare och kvinnliga förövare. Man har kunnat se att kvinnliga förövare smutskastas mer av media än manliga förövare. För att undersöka porträtteringen av mördare i media utgår denna studie utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Materialet i studien består av 40 svenska nyhetsartiklar varav 10 artiklar på vardera mördaren från olika svenska tidningar. Detta material har sedan analyserats med hjälp en innehållsanalys. Resultatet från analysen visar att kvinnliga mördare porträtteras i media utefter det brott de har begått samt deras normbrytande beteende. När det kommer till de manliga mördarna så porträtteras dessa endast utefter det brott som de har begått. Slutsatsen som kan dras av studien är att det finns ett mönster hur man porträtterar manliga mördare mot hur man porträtterar kvinnliga mördare. Kvinnliga mördares beteenden och karaktär anses vara mer avvikande vid denna typ av brott än manliga mördares. Vilket gör att man kan dra likheter från tidigare forskning och därav se ett mönster i porträtteringen i media. Svenska nyhetstidningar har en tendens att beskriva kvinnliga mördare på ett komplext sätt genom att porträttera deras brott samt normbrytande beteende vilket leder till ett större fokus och mer skriverier kring kvinnliga mördare i nyhetsmedia än manliga mördare. / The aim of this study is to create a deeper understanding about how male- and female murderers are depicted in the news and to see if there is any difference in the depiction. The focus is to see if there is a pattern between four murderers, two female and two males, and how they are depicted in the media. We also want to see if there is a difference between male and female murderers who committed similar crimes. Previous research shows that there is a difference in how the depiction of male and female murderers. Female offenders are more often befouled then their male counterpart. To examine how the media depict the murderers this study originates from a qualitative content analysis. The material that we base our study on is 40 Swedish articles from different media, ten articles on each murderer from different newspapers. The results we found were that the female murderers are portrayed by media by their crime and norm-breaking behavior. The male murderers are portrayed only after their crime. The conclusion is that we can see a pattern in how media depict male and female murderers and that there is a differs in-between male and female murderers. Swedish newspapers tend to describe female murderers in a more complex way by depicting their crimes and norm braking behavior which leads to a bigger focus and more articles revolving female murderers in the news then male murderers.

The purpose of this study was to examine how two teaching materials in Swedish and Swedish as a second language, from the same publishing company, presented and referred to male and female authorship based on anaphoric expressions. The method used in this study was grounded on an article by Per Ledin which analyzes how social actors is being portrayed in two Swedish papers based on anaphoric expression. Besides this method, the study also chooses to include social actors as well as whether the authors were portraited based on background or accomplishment. By choosing these criteria, the aim was to be able to investigate how Hirdmans two logics: men as a norm and the distinction between the sexes, are implemented in the teaching material that are examined. The research questions used in this study were: How is female and male authorship referred to in the materials based on anaphoric expressions? In which way is male and female authorship being presented in the various textbooks? Is there a difference between how female and male authorship is presented and referenced to, based on if the textbook is in Swedish or Swedish as a second language? The results of this study show that there is a difference between the teaching materials even though they are published by the same company. The different textbooks show how the teaching materials maintain the man as the norm, as in previous research, but in varying degrees. The textbook in Swedish shows a clear masculine norm through the anaphoric pattern that female writing becomes more individualized. The female writers are also presented mainly by background, while male authors are presented based on achievements. When comparing Swedish course literature for second language one can see how the male norm is prevalent, notably female authorship are represented through their accomplishments and the textbook problematizes male authorship.

För att ett kreditinstitut ska låna ut pengar, måste de först göra en kreditbedömning. Väl där granskas finansiell information, återbetalningsförmåga samt även personen bakom företaget och dess egenskaper. Trots att bankbelåning är det vanligaste sättet att finansiera sin verksamhet för många små företag, visar flera studier att kvinnoledda företag har svårare att få lån jämfört med manliga entreprenörer. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse samt redogöra för vilka diskurser som råder bland kreditbedömare vad gäller betydelsen/rollen som personliga egenskaper har hos manliga och kvinnliga entreprenörer. I denna studie har en abduktiv ansats använts, som är en blandning av den deduktiva och induktiva forskningsansatsen. Studiens resultat kommer fram till att diskurserna som hittades är att en del av respondenterna anser att egenskaper är viktiga, medan en annan del anser att egenskaper är viktiga, dock inte avgörande. Vidare visar resultat att respondenterna anser att uppdelningarna mellan manliga och kvinnliga entreprenörer inte existerar och är olämpliga. Slutligen visar studien att en entreprenör är en person oavsett kön, som innehar entreprenöriella egenskaper. / In order for a credit institution to lend money, they must first do a credit assessment. Once there, financial information, ability to repay and also the person behind the company and its owners characteristics are reviewed. Despite the fact that bank loans are the most common way to finance their business for many small businesses, several studies show that women-led businesses have more difficulty getting loans compared to male entrepreneurs. The purpose of this essay is to investigate what discourses there are among the bank assessors when it comes to the meaning/role of the characteristics of male and female entrepreneurs on credit assessment. In this study, an abductive approach has been used, which is a mixture of the deductive and inductive research approach. The results of the study conclude that the discourses that were found are that one part of the respondents means that characteristics are important, while the other thinks it's important but not decisive. Further the results show that the respondents think that the dividing of male and female entrepreneurs does not exist and is inappropriate. Lastly the study shows that an entrepreneur is a person regardless of the person being a male or female, which have characteristics that are viewed as entrepreneurial.

The aim for this essay is, along with the four included case studies, is to examine the social media platform, Instagram's strict guidelines when it comes to showing nudity.  On the platform there is a certain double standard, artists as well as art institutions are censored, that is, they get pictures removed or their accounts blocked when they try to show works that have nudity depicted, but at the same time nudity exists on the platform, this essay wants to highlight the double standard by setting the example that images from accounts of celebrities, which show as much nudity as a work of art, if not more, are allowed to be available on the social platform. This essay then also wants to emphasize that why it is this way is because fundamentally it is a social problem, it is the structures and norms that exist around us that are the contributing factors. How we see the ideal body and beauty and how the male gaze is the gaze that is precisely the dominant gaze. Another factor that this essay will analyse is the difference between art and pornography, and how it affects censorship among a number of artists. With the support of interviews and the theoretical frameworks, this essay will examine Instagram as a modern place to display art, while the platform is mostly double standards and bias. In addition, this essay will highlight that in the game of nudity celebrities have different and easier rules of the game, compared to artists, they are instead dealt with the strict rules of the game. / Målet med denna uppsats är tillsammans med de fyra inkluderade fall studierna, undersöka den sociala media plattformen, Instagrams strikta riktlinjer när det kommer till att visa nakenhet. På plattformen förekommer det en viss dubbelmoral, konstnärer samt konstinstitutioner blir censurerade, det vill säga, de får bilder borttagna eller deras konton blockerade när de försöker visa verk som har nakenhet avbildat, men samtidigt existerar det nakenhet på plattformen, denna uppsats vill framhäva den dubbelmoral genom att ge exempel på att bilder från kända personers konton, som visar lika mycket nakenhet som ett konstverk, om inte mer, får vara tillgängligt på den sociala plattformen. Denna uppsats vill då även framhäva att varför det är på detta sätt är för i grunden är det ett samhällsproblem, det är strukturer och normer som existerar runt omkring oss som är de bidragande faktorerna. Hur vi ser den ideala kroppen samt skönhet och hur den manliga blicken är den blicken som är just den dominanta blicken. En annan faktor som denna uppsats kommer analysera är skillnaden på konst och pornografi, och hur det påverkar censuren bland ett antal konstnärer.  Med stöd av intervjuer och de teoretiska ramverken kommer denna uppsats undersöka Instagram som en modern plats för att visa konst, samtidigt som plattformen är till mesta del dubbelmoralisk och bias. Dessutom kommer denna uppsats att framhäva att i spelet om nakenhet har kända personer andra och enklare spelregler, jämfört med konstnärer, de blir i stället utdelade de stränga spelreglerna.

The overall dominance of white, cisgender, straight malecentered media remains largely unchanged and it is still considered the ”default” or ”universal” perspective. As a result, filmmaking is often limited to representing only a narrow view of humanity. Female representation both in front and behind the camera has been significantly impacted by this dominant perspective. A feminist approach to cinema practices is therefore crucial to challenge and reconstruct the cinematic system, allowing for more diverse and inclusive perspectives to emerge. Cinema is a powerful mass media industry that shapes its audience’s sensibilities, thoughts, emotions, perceptions, and reactions, while broadening the possibilities of human experiences through the screen. The producer plays a crucial role in overseeing the entire filmmaking process and striving to achieve the best possible outcome for the film. Given the significant impact that cinema has on society and the influential position of the producer in the filmmaking process, this study seeks to encourage film and TV producers, regardless of gender, to represent women with equal rights and opportunities. By embracing the female gaze, filmmakers can create more inclusive, diverse, and equitable films for all. This research asks: Have I, a female producer from Latin America, internalized the dominant white, cisgender, heterosexual, and male perspective? In what ways does this perspective manifest in my own role as a producer? And how can we producers creatively and practically challenge this perspective?

Den här uppsatsen undersöker symboliken av blodet på och från kvinnliga kroppar i skräckfilm och jämför hur de kvinnliga och manliga karaktärerna behandlas. En central del av uppsatsen är också att hitta kopplingar mellan blod, religion och sexualitet. För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ bildanalys av två scener från vardera av filmerna Carrie (1976), A Nightmare on Elm Street (1984) och Scream VI (2023). Den teoretiska grunden för uppsatsen är Erwin Panofskys ikonologiska tolkning samt den manliga blicken av Laura Mulvey. Sammanfattningsvis visar studien att blod har använts som ett medel för att straffa de kvinnliga karaktärerna i de tre filmerna, den ikonologiska tolkningen bidrog till en förståelse om hur den manliga blicken fortfarande formar karaktärer och berättande, samt hur puritanismen har satt spår i den amerikanska filmindustrin.

Jag har ägnat denna uppsats åt att undersöka Kungliga Konstakademiens elevtidning Palettskrap från och med att det grundades 1877 till och med 1904.Tidningen består av anteckningar, protokoll och en mängd med bilder såsom porträtt, illustrationer och skämtteckningar. Mitt syfte har varit att se hur konflikten kring kvinnorollen generellt och kvinnliga konstnärsrollen specifikt kommer till uttryck under det sena 1800-talet i en intern elevtidning som Palettskrap. Jag har huvudsakligen utfört bildanalyser men även lyft fram text ur Palettskrap som har varit relevant för mitt ämne. Jag har analyserat bildernas uttryck och bildbudskap utifrån Roland Barthes semiotiska metod. För en genusmedveten och kritisk blick på det konsthistoriska sammanhanget, har jag har tillämpat ett feministiskt perspektiv som varit verktyg för att dekonstruera den maskulina myten om modernismen och konstnären. Min undersökning visar att det finns två etablerade stereotyper/kategorier av den kvinnliga konstnären: den ”okvinnliga” konstnären och ”amatören”. Dessa två stereotyper återspeglar den borgerliga synen på kvinnlighet/femininitet som oförenlig med konstnärsrollen. / I have dedicated this essay in researching the journal Palettskrap founded by students at the Royal Swedish Academy of Arts in 1877. Palettskrap consists of notes, protocols and a variety of images such as portraits, illustrations and satirical cartoons. My purpose has specifically been to see how the conflict of the woman artist is articulated during the late 1800's in a student journal such as Palettskrap, and also more generally, how the woman's role in society is articulated. I have primarily analyzed images but I have also exposed text from Palettskrap which has been relevant to my subject matter. By using Roland Barthes' semiotics, I have analyzed the images' expression and message. For a gender-sensitive and critical eye on the art historical context, I have applied feminist theory which has been useful in deconstructing the masculine myth on modernism and ”the artist”. My research shows that there are two established stereotypes/categories of the woman artist: the ”unwomanly” artist and the ”amateur”. These two stereotypes reflect the bourgeois notions of womanhood/femininity as incompatible with the role of the artist.

This study deals with the trend of male bodybuilding in Korea and investigates the motivations and aesthetic ideals of Korean male bodybuilders. The author of the study uses the few hitherto academic research works on the subject and tries to give an overview of the history of Korean bodybuilding. Besides, the author has conducted a digital survey in order to collect answers from Korean male bodybuilders about their motivations, aesthetic ideals, etc. The aesthetic ideals of the bodybuilders are then compared to the male aesthetic ideals of modern Korean society and also discussed in relation to the somatic beliefs of NeoConfucianism. The findings are thereafter analyzed in context of two theses of the cultural consequences of globalization, namely homogenization and hybridization. The study concludes that Korean bodybuilders are more concerned with the arduous process of sculpting their physiques rather than the look of them themselves. Although the research material on Korean bodybuilding is scarce and the responses to the conducted survey are small in terms of both numbers and scale, it may be suggested that Korean bodybuilding appears to be an instance of the hybridization thesis. Lastly, the study emphasizes the need for more extensive research on the subject in question. / Denna studie behandlar ämnet koreansk bodybuilding för män och undersöker dels vad som motiverar koreanska kroppsbyggare att utöva sin sport, dels vad deras estetiska ideal är. Studiens författare använder sig av den begränsade befintliga forskningen inom ämnet och försöker även ge en överblick över koreansk bodybuildings historia. Författaren har dessutom utfört en digital undersökning för att samla in svar från koreanska kroppsbyggare om deras drivkrafter, estetiska ideal, etc. Dessa ideal jämförs sedan med det moderna koreanska samhällets motsvarigheter och diskuteras även utifrån de somatiska föreställningarna inom neokonfucianismen. Studiens forskningsresultat analyseras sedan utifrån två teorier om globaliseringens kulturella konsekvenser, närmare bestämt homogenisering respektive hybridisering. Trots det knappa forskningsmaterialet kring koreansk bodybuilding är studiens slutsats att koreanska kroppsbyggare är mer måna om den mödosamma processen i att bygga sina kroppar, snarare än hur dessa ser ut i sig själva. Studien suggererar också att koreansk bodybuilding verkar vara ett exempel på hybridiseringsteorin. Slutligen betonar studien behovet av mer utförlig forskning kring ämnet i fråga.

En stor del av den tidiga språkutvecklingen sker i samspel med vuxna, och kommunikationen mellan vårdnadshavare och deras små barn är därför särskilt betydelsefull. Vuxna anpassar ofta sitt sätt att tala till små barn genom att göra anpassningar i de språkliga parametrarna prosodi, segmentell fonologi, syntax, pragmatik och ordförråd. Dessa anpassningar kallas ofta för barnriktat tal (BRT) och har visat sig ha både en kortsiktig såväl som långsiktig positiv inverkan på barns tidiga språkutveckling. Tidigare forskning gällande barns tal- och språkmiljö har främst fokuserat på kommunikationen mellan kvinnliga vårdnadshavare och deras små barn. Det finns därmed ett behov av forskning som undersöker manliga vårdnadshavares kommunikation, särskilt med fokus på kvalitativa aspekter så som användandet av BRT. Inom Ord gör skillnad-projektet på KI utvecklas en ny interventionsmetod, Preventive Education Program for Parents (PEPP). I metoden kartläggs kvantitativa och kvalitativa aspekter av barns tal- och språkmiljö med hjälp av Language ENvironment Analysis (LENA), videoinspelning och ett framtaget PEPP-protokoll. I föreliggande studie undersöktes förekomsten av de parametrar som utgör BRT i manliga vårdnadshavares kommunikation med sina små barn. Mer specifikt undersöktes förekomst eller icke förekomst av parametrarna samt mest respektive minst förekommande parameter. Studien syftade även till att undersöka om PEPP-protokollets nuvarande beskrivningar av parametrarna kan användas för att bedöma förekomst av BRT. I studien deltog 6 manliga vårdnadshavare och deras barn i åldrarna 0 till 12 månader. Material från barnens tal- och språkmiljö samlades in med videoinspelning under en strukturerad leksituation och med LENA under en heldag i hemmiljö. Användandet av BRT analyserades både med hjälp av PEPP-metodens bedömningsprotokoll samt genom en kompletterande uppskattning av mest respektive minst förekommande parameter. Resultaten visade att 5 av 5 parametrar som utgör BRT förekom i samtliga deltagares kommunikation i hemmiljön samt i majoriteten av deltagarnas kommunikation under den strukturerade leksituationen. För hälften av deltagarna noterades parametern pragmatik som mest förekommande parameter och segmentell fonologi som minst förekommande parameter. I studien påtalas brister gällande PEPP-protokollets beskrivningar av parametrarna och författarna presenterar förslag på förbättringsåtgärder. / A large part of early language development takes place in interaction with adults, and the communication between caregivers and their young children is therefore particularly important for the child’s language development. Adults often adapt their way of speaking to young children by making adjustments in the linguistic parameters’ prosody, segmental phonology, syntax, pragmatics and vocabulary. These adaptations are often referred to as child-directed speech (CDS) and have been shown to have both adirect, as well as long-term positive impact on young children's language development. Previous research on children's speech and language environment has mainly focused on communication between female caregivers and their young children. Therefore, there is a need for research that examines male caregivers’ communication, especially with focus on qualitative aspects such as the use of CDS. Within the Words make a difference project at Karolinska Institutet (KI), researchers are developing a new intervention method, Preventive Education Program for Parents (PEPP). The method maps quantitative and qualitative aspects of children's speech and language environment using Language ENvironment Analysis (LENA), video recordings and a protocol developed within PEPP. The present study explored the occurrence of the parameters that constitute CDS in male caregivers' communication with their young children. More specifically, the occurrence or non-occurrence of the parameters as well as the most and least occurring parameter were examined. The study also aimed to investigate whether the PEPP protocol's current descriptions of the parameters could be used to assess the occurrence of CDS. The study involved 6 male caregivers and their children aged 0 to 12 months. Data from the children's speech and language environment were collected with a short video recording during a structured play situation, and with LENA from a daylong recording in the child’s natural home setting. The use of CDS was analyzed both by using the PEPP protocol, and well as by a supplementary estimation of the most and least occurring parameter. The results showed that 5 out of 5 parameters that constitute CDS occurred in all participants' communication in the natural home setting as well as in the majority of the participants' communication during the structured play situation. For half of the participants, pragmatics was noted as the most occurring parameter, and segmental phonology as the least occurring parameter. The current study highlights shortcomings regarding the PEPP protocol's descriptions of the parameters and the authors proposes suggestions for improvement of the PEPP method.

The purpose of this essay is to show the narrator’s use of the male and the queer gaze in three short stories by Edgar Allan Poe: “Berenice: A Tale” (1835), “The Man that was Used Up: A Tale of the Late Bugaboo and Kickapoo Campaign” (1839) and ”The Man of the Crowd” (1845). Through close reading of the stories, I show how the different gazes work, how they are used in the stories and what they lead to. I relate how the visual perspectives function to how narrative development in the stories depend on the gaze, suggesting that whereas the male gaze in the stories by Poe aids in creating violence and misogyny; the queer gaze on the other hand helps in creating alternative worlds, governed by curiosity, empathy and possibility. / Syftet med den här uppsatsen är att lyfta fram berättarens användning av the male och the queer gaze i tre noveller av Edgar Allan Poe: ”Berenice” (1835), ”Den förbrukade mannen” (1839) och ”Mannen i mängden” (1845). Med hjälp av närläsning belyser jag hur berättelsens utveckling och narrativ påverkas av perspektiven och dessa skilda sätt att se. Jag föreslår att medan the male gaze hos Poe bidrar till att skapa mörka och destruktiva teman, där våld och misogyni är framträdande element, the queer gaze finns konstant närvarande, skapande alternativa sätt att existera i en värld präglad av nyfikenhet, empati och möjlighet.