Denna kvalitativa studie undersöker hur matematiklärare samt studiehandledare undervisar för att främja andraspråkselevers förståelse för matematik. Syftet är att identifiera metoder som används för att stödja andraspråkselevernas inlärning och utveckling inom ämnet. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med studiehandledare och matematiklärare som arbetar med andraspråkselever. Intervjuerna har fokuserat på att utforska vilka specifika metoder som används för att underlätta förståelsen av matematik och främja elevernas delaktighet i undervisningen. Resultatet av studien visade att lärarna och studiehandledarna använde en rad olika strategier för att främja andraspråkselevers förståelse i matematik. Dessa inkluderade att använda konkreta material och visuella representationer för att förklara matematiska begrepp, använda modersmålet som ett stöd för att klargöra och förstå svårigheter samt skapa en inkluderande och stödjande lärmiljö där eleverna känner sig trygga att delta aktivt. Studiehandledarna betonade vikten av att anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov och förmågor. De betonade också betydelsen av att bygga upp elevernas matematiska språk med stöd av modersmålet och att använda interaktiva samt differentierade undervisningsmetoder för att tillgodose olika inlärningsstilar. Slutsatsen av studien är att lärare har en central roll i att främja andraspråkselevers förståelse i matematik. Genom att använda en kombination av pedagogiska strategier kan lärare skapa en meningsfull och inkluderande lärmiljö där andraspråkselevernas inlärning och utveckling kan främjas. Vidare forskning och utbildning inom området är nödvändig för att ytterligare förstå och stödja lärare i deras arbete med att främja andraspråkselevers matematikförståelse.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur matematiska plattformsspel kan användas för att motivera elever i årskurs 4-6 i ämnet matematik. Användningen har analyserats utifrån teoretiska utgångspunkter och eventuella risker med att använda plattformsspel i undervisningen har presenterats och möjliga lösningar har diskuterats. För att samla empiri har en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer och observationer utförts på fem elever och intervjuer har dessutom utförts på två lärare. Resultatet på undersökningen visade att plattformsspel kan användas men att de lämpas bäst genom att användas för att variera undervisningen på repetitiva uppgifter där det förekommer instrumentell förståelse av matematik med syfte att öka engagemang och intresse för matematik genom att implementera inre och yttre motivationsfaktorer som underhållning, utmaning, tävling och karaktärsanpassning. När det implementeras görs det bäst på elever som uppskattar att spela och det intresserar mest ifall spelet har ett tema som eleverna relaterar till i deras vardagliga liv. Plattformsspel erbjuder elever belöningar som ökar deras engagemang men som lärare bör man vara vaksam med att använda spelen som en form av belöning eftersom det kan orsaka att syftet med undervisningen går förlorad. Därav visar denna undersökning att plattformsspel kan ingå i en undervisningssituation om det används med tydligt syfte på ett genomtänkt sätt som är anpassat till elevernas behov.

Studien syftar till att undersöka lärarnas uppfattningar och användning av digitala verktyg imatematikundervisningen samt identifiera motiven bakom deras integrering av IKT. Den insamlade empirin utgår från en kvalitativ intervjustudie med tio lärare. Intervjustudienbaseras på en deduktiv ansats, där de teoretiska ramverken utgår från konstruktivism ochTechnology Acceptance Model. Resultaten av studien påvisar en variation av motiv gällandeatt integrera IKT i matematikundervisningen, med en betoning på möjligheten att differentieraundervisningen och främja individuellt lärande. Samtidigt identifieras brister i digitalkompetens och utbildning som hinder för en mer omfattande användning av digitala verktyg.Skillnader i IKT-användning beroende på ämnesområde är tydliga, där vissa lärare serfördelar i att integrera digitala verktyg i olika delar av matematiken medan andra uttryckertvivel kring dess effektivitet. Sammanfattningsvis visar studien bland annat att det finns en variation i hur lärare tillämparkonstruktivistiska principer i förhållande till IKT i sin undervisning, vilket kan bero på olikafaktorer såsom pedagogisk erfarenhet, utbildning och skolans policy.

Det framkommer att matematik är ett utmanande skolämne. Då ett flertal elever kämpar med att ta till sig matematikundervisningen ser vi det som angeläget att undersöka hur lärare, genom ledning och stimulans, kan främja elevers matematiklärande. Det finns en rad olika tillvägagångssätt som kan användas för att skapa en främjande matematikundervisning. Vi har dock valt att avgränsa studien till användandet av visuella representationer (VR), vilket grundas i tidigare forskning som visar på den positiva effekten som VR kan ha på elevers matematiklärande. Syftet med denna studie är därmed att öka kunskapen om lärares inställning till VR, hur de förbereder detta stöd för elever och hur de använder VR i sitt arbete med elever. Förhoppningarna är att resultatet ska bidra med värdefull kunskap inom detta område, vilken i sin tur kan främja elevers matematiklärande och leda till ökad måluppfyllelse i matematik. Studien genomfördes genom en enkätundersökning där respondenternas svar analyserades både kvantitativt och kvalitativ i en mixad metod. Resultatet visar att lärare har vetskap om de positiva effekter som arbete med VR kan medföra och lärarna är generellt positiva till användandet av VR som en undervisningsstrategi för att konkretisera matematiken för alla elever, inte enbart de elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Resultatet visar dock även att majoriteten av lärarna önskar att de kunde använda sig av VR i högre utsträckning än vad de i dagsläget gör. Här kan en implikation av studien vara att lärare i högre utsträckning behöver specialpedagogiskt stöd och även fortbildning i användandet av VR för att arbetet med VR ska bli så effektivt som möjligt och därmed kunna stödja eleverna i deras matematikutveckling.

Denna studie utforskar användningen av konkret material i matematikundervisningen för yngre elever i grundskolan. Studien initierades mot bakgrund av att resultaten i svenska skolor i matematik har försämrats och syftar till att undersöka hur konkret material kan bidra till att vända denna trend. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och speciallärare undersöktes deras erfarenheter av att arbeta med konkret material och vilken betydelsefull roll detta material spelar i matematikutvecklingen. Vidare utforskades vilka hinder och möjligheter lärare och speciallärare upplever när de använder konkret material i undervisningen. Resultaten visar att konkret material inte bara förbättrar elevernas förståelse för matematiska begrepp utan även ökar deras engagemang och underlättar övergången från konkret till abstrakt tänkande. Studien belyste också utmaningar som brist på tid och resurser. Slutsatserna påtalar att konkret material både förbättrar den pedagogiska och sociala miljön och framhäver behovet av ytterligare forskning för att utforska på vilka sätt användningen av konkreta material kan förbättra undervisningen

Den här forskningsstudiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma lärare i förskoleklass till årskurs 3 beskriver sin användning av grupparbeten i matematikundervisningen. Det undersöks även hur dessa lärare anser att grupparbeten utgör hinder i matematikundervisningen samt hur de anser att grupparbeten fungerar som möjligheter för elevers lärande av matematikkunskaper. I studien används en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri som kan ge en djup förståelse av lärares användning av och inställning till grupparbeten i matematikundervisningen. Resultatet visar att lärarna använder olika metoder vid grupparbeten. Resultatet visar även att det är viktigt med struktur och tydlighet vid tillvägagångsätt i grupparbeten. Det verkar även vara vanligt att elever ofta placeras i grupper med andra som är på samma matematiska kunskapsnivå i de tidiga årskurserna. I resultatet framkommer det även att lärarna anser att det både finns hinder och möjligheter vid grupparbeten. Utifrån det resultatet kan vi dra slutsatsen att det är nödvändigt att lärare har ett medvetet förhållningssätt om hinder och möjligheter för att kunna upprätta en strukturerad och inkluderande miljö där alla elever ges möjlighet att vara aktiva för att kunna delta i grupparbeten.

En stor del av den svenska matematikundervisningen utgår från artefakten läromedel, vilket medför att det är viktigt att läraren kan tolka läromedlet utifrån läromedelsförfattarens didaktiska mål och visioner. Syftet med denna studie var att undersöka vilka artefakter grundlärarstudenter använde sig av när de planerade och genomförde matematikundervisning, och om några förändringar skedde i dessa val efter genomgången utbildning i läromedelsförståelse. Studien utgick ifrån en fenomenologisk ansats med semistrukturerade intervjuer med grundlärarstudenter från olika terminer på grundlärarprogrammet vid ett svenskt universitet. Analysen genomfördes med en tematisk analys. Resultatet visade att många olika artefakter användes vid planering och genomförande av matematikundervisning och att medvetenheten om hur dessa artefakter kunde användas ökade ju längre in i utbildningen studenten befann sig. Slutsatsen var att genom att medvetandegöra studenterna kring deras val och användning av olika artefakter för planering och genomförande av matematikundervisning tidigt i utbildningen, kunde goda förutsättningar skapas för att utmana föreställningen om att skickliga lärare skapar eget undervisningsmaterial (Remillard, 2016).

Motivation beskrivs som en framgångsfaktor för lärande. Enligt tidigare forskning verkar elevers motivation till problemlösning påverkas av olika faktorer. En vanlig uppfattning av lärare verkar vara att motivation är starkt kopplat till elevers engagemang i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer verksamma F-3-lärare ser påverkar elevers motivation till problemlösning samt hur de upplever att de arbetar för att främja motivation. Genom att intervjua 5 verksamma F-3-lärare och genomföra en tematisk analys visar studiens resultat likt tidigare forskning att elevers motivation till problemlösning påverkas av olika faktorer såsom uppgifternas utformning, elevernas inställning eller läsförmåga. Arbetssätt som istället främjar motivationen enligt resultatet är en meningsfull undervisning med varierade undervisningsformer som stöttar självförmågan. Slutsatsen efter detta är att lärares medvetenhet kring vad som påverkar motivationen negativt och positivt verkar vara en framgångsfaktor för att skapa motivation till problemlösning.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i F-3 individualiserar matematikundervisningen och vilka förutsättningar som behövs för att individualisera. Studien utgår från en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Det insamlade materialet har analyserats utifrån tematisk analys. Resultatet visar att lärare anser att individualisering är viktigt men att det finns olika förutsättningar som krävs för en lyckad individualisering. Lärare väljer att individualisera på gruppnivå och använder varierade arbetssätt för att kunna nå så många elever som möjligt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera forskningen kring strategier och metoder för att undervisa begåvade elever inom matematik. Genom att sammanställa befintlig forskning är målet att utforska de effektiva strategierna och metoderna för att möta behoven hos särskilt begåvade elever inom matematikundervisningen. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar analyseras. Studien identifierar tre huvudteman: pedagogiska strategier, differentierad undervisning samt specifika program och metoder inklusive berikningsprogram, acceleration och komprimering. Resultaten visar att en kombination av dessa strategier är avgörande för att möta begåvade elevers behov. Dessutom framhävs vikten av läroplanutveckling och fortbildning för lärare för att effektivt implementera dessa metoder. Studien betonar också betydelsen av samverkan mellan lärare, skolledare och skolans organisatoriska nivå för att skapa en inkluderande och utmanande lärmiljö. Bidraget från sammanställningen kan ge indikationer om hur undervisningen kan organiseras för att optimera lärandet och skapa en mer stimulerande lärmiljö. / The purpose of this thesis is to investigate and analyze research on strategies and methods for teaching gifted students in mathematics. By compiling existing research, the aim is to explore effective strategies and methods to address the needs of gifted students in mathematics education. The methodology employed is a systematic literature review, analyzing eight scientific articles. The study identifies three main themes: pedagogical strategies, differentiated instruction, and specific programs and methods, including enrichment programs, acceleration, and compression. The results indicate that a combination of these strategies is essential to meet the needs of gifted students. Additionally, the importance of curriculum development and professional development for teachers is highlighted to effectively implement these methods. The study also emphasizes the significance of collaboration between teachers, school leaders, and the organizational level of schools to create an inclusive and challenging learning environment. The findings from this review can provide insights into how teaching can be organized to optimize learning and create a more stimulating educational environment.