Being a woman and living with autism spectrum disorder (ASD) involves double difficulties. Women need to put up with gender-normative demands on how women should be and women with ASD also face difficulties when trying to live “as others”, despite their symptoms. In this thesis we aim to, from an intersectional perspective, study how women with ASD handle gender-normative demands in combination with the maintenance of a good self-image and relationships with others. Our study is a qualitative literature study in which the empirics are based on autobiographies written by, or in collaboration with, women with ASD. The results, concerning the difficulties that women with ASD face, go hand in hand with what previous studies show; women with ASD are shown to mask and imitate their surroundings and theirself-image often change when being diagnosed. Our addition to previous studies is the critical approach to how researchers refer to and study women with functional variation. We find a unilateral perspective insufficient and stress that an intersectional perspective is needed to understand the difficulties women with ASD face. Functional variation or gender alone does not give a full perspective. In our study we therefore have an intersectional, multidimensional, perspective and show that the difficulties women with ASD experience are not only related to their diagnosis but also to their gender.

Denna studie har som syfte att undersöka hur jag genom mental träning kan skapa en starkare bild av mig själv och ta kontroll över negativa tankar kring min egen förmåga att musicera, samt hur min livsvärld påverkas och förändras under processen. De två frågeställningarna lyder: Hur erfar jag att en period av mental träning kan hjälpa mig att uppnå en mer positiv musikalisk självbild vad gäller mitt eget musicerande? Hur erfar jag att min livsvärld och inställning till musicerande förändras efter den mentala träningsprocessen? Det teoretiska perspektiv som studien baseras på är det fenomenologiska livsvärldsperspektivet, där en ostrukturerad loggbok använts för dokumentation. Resultatet presenteras genom tre perioder som uppkommit ur studiens analysprocess: Period 1 – den mentala träningen påbörjas, Period 2 – tvivel och trevande, Period 3 – studiens avslutande fas samt ett avsnitt om min upplevelse att musicera. Resultatet visar att den mentala träningsprocessen är av stor hjälp för att påverka tankesätt hos mig själv. Det framkommer också  att vikten av avslappning och en god självkänsla är faktorer som påverkar mental inställning till musicerande. I efterföljande diskussionsavsnitt diskuteras resultatet ställt mot den litteratur som finns presenterad i bakgrundskapitlet. Avslutningsvis reflekterar jag över arbetets betydelse och fortsatta forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to explore how I can create a stronger picture of myself and take control of my negative thoughts through mental training. Furthermore, the study looks into how my life-world is affected and changes during the process. The questions I seek to answer are: How do I experience that a period of mental training can help me achieve an increased self-image to myself and my music-ability? How do I experience that my life-world and attitude to music change after the mental training process? The theoretical perspective on which the study is based is the phenomenological life-world perspective. An unstructured logbook was the main method for documentation. The result is presented through three phases based on the study’s process of analysis: Period 1 – the mental training begins, Period 2 – doubts and fumble, Period 3 – the final phase of the study, and at last, a section about my experience of music ability. The result shows that the mental training is of great help to form my mindset to a more positive experience. It also shows that relaxation and a good self-esteem are important factors that influence the mental attitude to music. In the following chapter, the results are discussed in relation to literature presented in the background chapter. In conclusion, I reflect on the importance of the study and continued research within the subject.

1) A pesquisa artística não pode se subordinar à obediência acadêmica. 2) A presença de cineastas como personagens de seus próprios filmes, interpretando seus próprios papeis, talvez seja o mais próximo que o cinema chega da performance. Essa presença, de caráter supostamente documental, se dá sempre com a consciência que o realizador/a realizadora tem da câmera, de modo que exerce o duplo papel de atorencenador (como Renato Cohen descreve o performer) ou protagonista-observador de sua própria atuação (Jorge Glusberg). A frase que dá título à esta parte da pesquisa - \"Estou na frente da câmera mas a minha cabeça está atrás dela\" - foi dita por Jean-Luc Godard durante a sua participação no filme Quarto 666, de Wim Wenders. 3) A crítica do artista tende a ser sempre individual; a verdadeira crítica só pode ser coletiva. / 1) Artistic research cannot be subordinated to academic obedience. 2) The presence of filmmakers as characters in their own movies, playing their own roles, is perhaps the closest cinema gets to performance. This presence, supposedly documentary-oriented, always occurs with the awareness that the director has of the camera, so that he/she performs the dual role of actor-director (as Renato Cohen describes the performer) or actor-observer of his own performance (Jorge Glusberg). The sentence used as title of this part - \"I\'m in front of the camera but my head is behind it\" - was said by Jean-Luc Godard while participating in the film Room 666, by Wim Wenders. 3) Artist\'s criticism tends to be always individual; the real criticism has to be collective.

D’où vient « le mur dans les têtes » des Allemands en 1989 ? Que signifient les stéréotypes Besserwessi / Jammerossi ? Quelles sont les représentations et les identités en R.D.A. et en R.F.A. ? Existe-t-il deux identités allemandes différentes ? Avec un corpus de 312 exemplaires de Der Spiegel et de la Neue Berliner Illustrierte, cette thèse étudie la dimension sémantique des stéréotypes, elle analyse les représentations en R.F.A. et en R.D.A. et définit une double identité allemande. L’année 1989 provoque une crise identitaire et langagière que nous étudions à l’aide de sondages, d’ouvrages, de caricatures et de journaux. La guerre froide, la manipulation du discours et un contexte économique déstabilisant font naître dès 1949 des stéréotypes qui s’intensifient en 1961 et s’accumulent en 1989. Ils se transforment du stéréotype de la revendication de représenter l’Allemagne dans son ensemble (1949) en celui de la grande famille socialiste (R.D.A.) et de la grande famille américaine (R.F.A.) en 1961 et en celui de la pérennité étatique (R.D.A.) et de la terra incognita (R.F.A.) en 1989. Les stéréotypes se diffusent avec des images et un vocabulaire de la consommation et de l’individualisme en R.F.A. et de la solidarité en R.D.A. L’identité est-allemande est une identité collective, solidaire et uniforme et l’identité ouest-allemande est une identité de plaisir, de liberté, d’esprit de compétitivité et d’individualisme. Avec une perspective de recherche pluridisciplinaire, comparative et transnationale, ce travail s’insère dans les champs des recherches historiques et linguistiques et s’appuie sur l’histoire comparée, l’analyse du discours et de l’image. L’enjeu identitaire est relié aux stéréotypes et aux représentations qui sont les faces visibles des stéréotypes. Cette thèse étudie aussi les lieux de mémoire textuels, culinaires, culturels, politiques et économiques est-allemands et ouest-allemands en se basant sur les travaux de Walter Lippmann, Ruth Amossy, Pierre Nora, Etienne François, Hagen Schulze, Pierre Moscovici, Christian Delporte, Dominique Maingueneau, Laurent Gervereau, Heinz Gerhard Haupt, Henri Ménudier, Sandrine Kott, Alain Lattard. C’est ce qui nous permet d’analyser les discours d’hommes politiques et de journalistes comme Helmut Kohl, Ludwig Erhard, Konrad Adenauer, Walter Ulbricht, Rudolf Augstein, Rudolf Hernnstadt et Lilly Becher. / What is the origin of the « wall in the minds » between East-germans and West-germans in 1989 ? What is the significance of the stereotypes Besserwessi / Jammerossi ? Do we have two german identities ? Based on a corpus of 312 exemplars of Der Spiegel and Neue Berliner Illustrierte, this thesis analyses the relationship between GDR and West Germany during the cold war. It presents the social representations and defines a double german identity. In 1989, we have a crisis in german language and identity illustrated by soundings, literature, caricatures and stereotypes. Cold war, political speech and destabilizing aspects of 1989 push up stereotypes since 1949. In 1961 they grow up and in 1989 they are on the top. They transform themselves from the stereotype of sole and exclusive representation (1949) to the stereotype of the big socialiste family (GDR) and the big west family (West Germany) in 1961 and to the stereotype of endurance (GDR) and terra incognita (West Germany) in 1989. Stereotypes circulate by language, various leitmotiv and a vocabulary of consumption and egoism in West Germany and solidarity in GDR. They are the sign of a temporarily double german identity. Absence of the same identity and language markers bring up gap between Ossis and Wessis. With a interdisciplinary and comparative approach, this thesis takes place in historic and language studies. The innovation is to connect the question of german identity with stereotypes and representations by defining representations as visible faces of stereotypes. This work studies german history, est-german and west-german memory in the second half of the 20th century with the autors and journalistes Walter Lippmann, Ruth Amossy, Pierre Nora, Etienne François, Hagen Schulze, Pierre Moscovici, Christian Delporte, Dominique Maingueneau, Laurent Gervereau, Heinz-Gerhard Haupt, Henri Ménudier, Sandrine Kott, Alain Lattard and Helmut Kohl, Ludwig Erhard, Konrad Adenauer, Walter Ulbricht, Rudolf Augstein, Rudolf Hernnstadt and Lilly Becher.

Syftet med intervjustudien är att beskriva några elevers känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet av sin skolvardag utifrån det särskilda stöd som ges i relation till språk, - läs – och skrivutveckling. Undersökningen utgår från ett elevperspektiv med fokus på elevernas upplevelser och uppfattningar av sin skolvardag kopplat till hinder och svårigheter de möter kring skoluppgifter de får i skolan. Samtliga intervjuade elever i studien går andra året på gymnasiet och har läs- och skrivsvårigheter, samt är i behov av särskilt stöd. Vår empiri är insamlad genom kvalitativa elevintervjuer som analyserats med hjälp av tematisk analys. Vi har i vår studie en teoretisk utgångspunkt i den salutogena teorin med fokus på KASAM (Antonovsky, 1987). Studiens resultat pekar på att det finns ett samband mellan elevernas känsla av sammanhang kopplat till upplevd stress, samt att elevernas känsla av begriplighet och hanterbarhet är tätt förknippade med varandra. Våra intervjuundersökningar visar att elevernas självbild påverkar hur de ser på de hinder och svårigheter som de möter i sin skolvardag. De ämnen som särskilt pekas ut som svåra att ta sig an av eleverna, är de ämnen som har ord och begrepp som ska förstås i ett särskilt sammanhang och ämnet svenska pekades ut flest gånger av informanterna. I resultaten framkommer även att det särskilda stöd som förekommer på gymnasiet, skiljer sig från det tidigare erbjudna stödet på högstadiet. De slutsatser som med hjälp av denna kvalitativa studie kan dras, är att samtliga intervjuade elever beskriver en bild av det särskilda stödet på gymnasiet som varken tillgängligt eller utformat på rätt sätt, för att de ska kunna uppleva en känsla av sammanhang av sin skolvardag. Detta skapar i sin tur en frustration och en känsla av otillräcklighet hos eleverna, då det ofta bli de själva som får föra fram sina stödbehov och strida för att få tillgång till det stöd de har rätt till. Eleverna beskriver också att lärarna på gymnasiet inte har tillräcklig kunskap gällande stödbehovet kopplat till deras faktiska svårigheter. Ytterligare en slutsats som vi utifrån vår analys kan dra, är att samtliga elever uttrycker ett behov av stöd utanför klassrummet i en lugn miljö, vilket är i motsats till vad tidigare forskning kommit fram till. Sammanfattningsvis kan sägas att vår slutsats blir att utifrån våra intervjuanalyser konstatera att det finns ett samband mellan KASAM och hur eleverna hanterar sin skolvardag och de uppgifter de får. Att begripa vad som förväntas och på så sätt hantera sin situation tolkas utifrån vår studie som avgörande för att få till en fungerande kunskapsutveckling och ett bra mående utan stress. Att kunna skapa en skoltillvaro med meningsfullhet och begriplighet verkar vara avgörande för hur eleverna lyckas med att få till en känsla av sammanhang av sin skoltillvaro.

The title of the essay is “I associate Stockholm with career focused, that you want to become something. That you’re not satisfied with the predetermined way of life that we are in Skellefteå” and is written by Erika Lundström and Josefin Möller. The purpose of this essay is to examine how the place of residence affects the individuals identity. The study is based on ten qualitative interviews with individuals residing and growing up in two different communities called Skellefteå kommun and Stockholms kommun in Sweden. A number of theories within identity creation, from for example Bauman (2004) and Pripp (2001), are used to understand the phenomena. The results demonstrate that the respondents experience a pride in living in each community. The respondents attitudes are reflected by their place of residence and how they experiences expectations to live by the community valuations to fit in. The respondents from Stockholms kommun experienced an expectation to have an education and a growing career while the respondents from Skellefteå kommun experienced an expectation to start a family and have a stable job. Their own identity is strengthened when the respondents talks about themselves in a relation to the other community which creates a kind of power imbalance between the communities. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur individens identitet och självbild påverkas av bostadsorten. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio individer uppväxta och bosatta i Stockholms kommun samt Skellefteå kommun. Ett flertal teorier om identitetsskapande, från exempelvis Bauman (2004) och Pripp (2001), har använts för att förstå fenomenet. Resultatet av studien visar hur intervjupersonerna upplever en stolthet över att bo i respektive kommun, samt att individens identitetsskapande påverkas av förväntningarna som är kopplade till platsen. Intervjupersonerna från Stockholms kommun upplevde en förväntning på att ha en utbildning och en växande karriär, medan intervjupersonerna från Skellefteå kommun upplevde en förväntning på att bilda familj tidigt samt ha ett stabilt arbete. Den egna identiteten stärktes när intervjupersonerna talade om sig själva i relation till den andra gruppen, vilket skapar en slags maktobalans mellan de två kommunerna.

Bakgrund: En av människokroppens främsta funktioner är att vara fysiskt aktiv och detta är essentiellt genom hela livet. Vuxna över 18 år rekommenderas att uppnå minst 150 minuter fysisk aktivitet per vecka med måttlig intensitet och bör spridas ut under veckan. Fysisk aktivitet minskar bland annat risken för förtida död och hjärt-och kärlsjukdomar. Hälsoinspirerade appar kan förbättra livsstilsvanor såsom kost och fysisk aktivitet och därmed förebygga sjukdomar. Sociala medier är ett samlingsnamn för kommunikationsplattformar. Det har visat sig finnas ett samband mellan användandet av sociala medier och en försämrad självbild och kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att ge en inblick i hur fysisk aktivitet hos vuxna kvinnor i åldersgruppen 18-60 år influeras av användandet av sociala medier och hälsoinspirerade appar samt hur sociala medier inverkar på självbild och kroppsuppfattning hos yngre och äldre kvinnor. Deltagare: Deltagarna var 165 stycken vuxna kvinnor inom åldrarna 18 till 60 år.  Den yngre åldersgruppen (18-30 år) innefattade 114 deltagare. Det var 19 deltagare i åldersgruppen 31-40 år och 32 deltagare i åldersgruppen 41-60 år. Metod: En digitaliserad enkät utformades för att besvara frågeställningar om bakgrundsinformation, användning av sociala medier, fysisk aktivitet, kroppsuppfattning samt självbild. Resultat: Studiens resultat visar att 95% av kvinnorna var fysiskt aktiva och 33% av dessa var aktiva 4-6 timmar per vecka. Studien har visat liten medvetenhet kring hur sociala medier kan appliceras på fysisk aktivitet hos kvinnorna 18-60 år. Yngre kvinnor använder sociala medier i en större utsträckning samt upplevde sämre kroppsuppfattning och självbild jämfört med äldre kvinnor. Konklusion: Studien har besvarat frågeställningarna genom att användandet av sociala medier och appar kan främja fysisk aktivitet hos kvinnor samt att det finns en skillnad i användandet av sociala medier, jämförelse och självbild mellan åldersgruppen 18-30 och 31-60. / Background: One of the primary functions of the human body is to be physically active and this is essential throughout life. Adults over 18 years of age are recommended to achieve at least 150 minutes of physical activity per week with moderate intensity spread throughout the week. Physical activity reduces the risk of premature death and cardiovascular diseases. Health-inspiring apps can improve lifestyle habits such as diet and physical activity and thus prevent diseases. Social media is a collective name for communication platforms. A connection between the use of social media and a deteriorated self-image and body image has been found.   Purpose: The purpose of the study was to give an insight into how physical activity in adult women in the age group 18-60 years is influenced by the use of social media and health-inspired apps, and how social media affects self-image and body image in younger and older women. Participants: The participants were 165 women in the ages 18 to 60 years. The younger age group (18-30 years) included 114 participants. There were 19 participants in the age group 31-40 years and 32 participants in the age group 41-60 years. Method: A digitized questionnaire was designed to answer questions about background information, use of social media, physical activity, body image and self-image. Result: The study's results show that 95% of the women were physically active and 33% of these were active 4-6 hours per week. The study has shown little awareness regarding how social media can be applied to physical activity in women 18-60 years. Younger women use social media to a greater extent and experienced poorer body image and self-image compared to older women Conclusion: The study has answered the purpose that the use of social media and apps promote physical activity in women and that there is a difference in the use of social media, comparison and self-image between the age group 18-30 and 31-60.

<p>Abstract</p><p>Evidence based research has shown that organized parent support programmes have a good</p><p>effect in strengthening the role of the parent and preventing problems during growth. This</p><p>in turn has a great significance for Public Health.</p><p>Komet is one of the evidence based programmes used in Sweden, based on American</p><p>programmes and adapted to Swedish conditions.</p><p>This qualitative study consists of interviews with six children between six and nine years</p><p>with behaviour problems, whose parents have taken part in the Komet programme.</p><p>With Grounded Theory as research approach the children’s experiences of the programme</p><p>and relations within the family have been looked into and analysed.</p><p>The result of this study suggests that a space for growth of their own is a common need of</p><p>the children, and that this can be achieved by giving them the opportunity to function in a</p><p>family environment where they are seen and understood.</p><p>The Komet programme contributed to this by giving the family tools to strengthen relations</p><p>within the family, create calm and make the children more visible.</p><p>The self image of the children in this study had improved which gave them more room to</p><p>grow in a strengthened family situation. This in turn improved conditions for good feelings,</p><p>and sense of well being, of importance for child development and health.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Evidensbaserad forskning har visat att organiserade föräldrastödsprogram ger god effekt när</p><p>det gäller att stärka föräldrarollen och därmed förebygga problem under uppväxten. Detta har</p><p>i sin tur stor betydelse för den framtida folkhälsan.</p><p>Komet är ett av de evidensbaserade föräldrastödsprogram som används i Sverige idag och</p><p>som utgår från amerikanska föräldrastödsprogram, anpassade till svenska förhållanden.</p><p>Den här kvalitativa studien bygger på intervjuer med sex barn mellan 6 och 9 år med</p><p>beteendeproblem, vars föräldrar deltagit i Komet-programmet. Med grundad teori som ansats</p><p>har barnens upplevelser av programmet och relationerna i familjen undersökts och</p><p>analyserats.</p><p>Resultatet av studien visar att det gemensamma för barnen var behovet av ett eget utrymme att</p><p>växa i, men att förutsättningen för detta var att de gavs möjlighet att fungera i ett</p><p>familjesammanhang där de blev sedda och förstådda.</p><p>Kometprogrammet bidrog till detta genom att ge familjen verktyg för att stärka</p><p>familjerelationerna, skapa större lugn och göra barnen mer synliga.</p><p>Självbilden hos barnen i studien förbättrades vilket gav större rum att växa i en stärkt</p><p>familjesituation. Detta skapade förutsättningar för de goda känslor av glädje och</p><p>välbefinnande, som har betydelse för barns utveckling och psykiska hälsa.</p>

<p>Syftet med den här studien är att beskriva processen som leder från utbrändhet till en ny vardag; en process som här benämns ”vägen tillbaka”. Studien är kvalitativ i sin karaktär och utgår från intervjuer med sex personer som erfarit utbrändhet. Vidare belyses de faktorer som informanterna upplever har bidragit till att de ”kommit tillbaka”, de hinder som försvårat i ”vägen tillbaka” samt hur identitet och självbild påverkats i processen. Uppsatsen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv, bestående av både teori och metod. Inom perspektivet anses människors upplevelser vara centrala. Datamaterialet har analyserats så förutsättningslöst som möjligt utifrån EPP-metoden (en empirisk fenomenologisk psykologisk metod). Resultatet presenteras i två huvuddelar, först utifrån informanternas gemensamma upplevelser av processen och sedan utifrån de skillnader som karaktäriserar resan tillbaka.</p>

<p>This anthology covers subjects such as beeing involuntary sterile, adoption, coping with desease, death and anxiety. All chapters are based on observations and interviews analyzed with Grounded Theory. Our aim with the anthology is to tell the subjective story of individuals focusing on aspects such as crisis, conditions of living and identity. We chose to work from these aspects as we find the processes that creates and re-creates the identity and self-image in induviduals interesting. We also focus an society’s means for helping persons in crisis.</p> / <p>Denna antologi berör ämnen som ofrivillig barnlöshet, adoption, att gå vidare, efterlevande till en individ som plötsligt gått bort, att förlora en närstående, samt uppkomst av ångest. Samtliga kapitel är baserade på observationer och intervjuer som analyserats med hjälp av Grounded Theory. Vårt syfte med antologin är att beskriva hur våra informanter har upplevt och talar om en specifik situation som förändrat deras liv. Vi skall utifrån våra fallstudier beskriva individernas tankar och känslor om deras livssituation genom att beröra aspekter såsom kris, livsvillkor och identitet. Kriserna ska speglas ur ett individperspektiv med betoning på livsvillkor. Vi har valt att arbeta utifrån dessa aspekter då det som intresserar oss är de processer som skapar och omskapar identiteten och självuppfattningen hos individer. Vi intresserar oss även för samhällets medel för att hjälpa individer i krissituationer.</p>