The rapid development of today’s society is accelerated with digitalization and the customers have more possibilities to compare businesses with each-other than before. The focus on Customer Experience have increased in popularity during the last decade and an increasing number of companies have begun to consider the importance of their customers, the society, and their personnel. This study explores the customer experience in two companies in different industries and how it can be expanded to increase competitiveness and the emotional value towards the customers. An energy company and a bank are compared regarding their operations surrounding customer focus and employee commitment to identify challenges and possibilities in combination to increased digitalization. This study investigates how Customer Experience Management can be introduced, which is a corporate strategy to lift the emotional aspects of a company in order to increase the connection to its customers. The study compares two companies through qualitative interviews and a quantitative employee survey to answer three research questions; (1) the current way in which the companies operate, (2) possibilities to develop through Customer Experience Management, and finally (3) how digital tools can be introduced in order to elevate the customer experience. The analysis combines the empirical findings with literature and theories to enable development for businesses who aim to increase their customer focus and customer experience concerning customer service and the organization. The findings of this study show that the companies have opportunities to progress in areas such as strategic focus, organizational culture and the potential to implement digital tools in order to increase the customer experience. Important factors which are considered drivers in the customer experience are ways to increase the customer satisfaction and loyalty, the commitment and motivation of the employees, as well as expressed strategies to saturate the organization. An increased focus on emotional value creation is considered crucial for companies to differentiate and increasing their competitiveness. / I dagens samhälle går utvecklingen snabbt med hjälp av digitaliseringens framfart och kunder har mer och mer möjligheter till att jämföra företag mellan varandra. Att fokusera på kundupplevelser har ökat i popularitet under de senaste åren där fler och fler företag inser vikten av att bry sig om sina kunder, samhället och sin personal. Denna studie undersöker kundupplevelsen på två företag och vad som kan göras för att utveckla den. Ett energibolag och en bank jämförs i deras arbetssätt kring kundfokus och medarbetarengagemang inom kundservice för att identifiera utmaningar och möjligheter i samband med ökad digitalisering. Studien undersöker hur man kan introducera Customer Experience Management, vilket är en ledningsstrategi som fokuserar på att lyfta företagens emotionella delar för att skapa starkare band till kunderna och öka konkurrenskraften. Studien jämför två företag genom djupintervjuer och en medarbetarenkät för att svara på tre forskningsfrågor som handlar om; (1) det nuvarande arbetssättet, (2) utvecklingsmöjligheter från ett perspektiv kring Customer Experience Management, och slutligen (3) hur digitala verktyg kan introduceras för att höja kundupplevelsen. Analysen kombinerar de empiriska fynden med litteratur och teorier för att ge möjligheter till utveckling för företag som vill utveckla sitt kundfokus och kundupplevelse inom kundservice och organisationen i sig. Slutsatserna visar att företagen har utmaningar inom områden så som strategiskt fokus, organisationskultur och potential för digitala verktyg som kan användas för att höja kundupplevelsen i företagen. Viktiga parametrar som identifieras som drivande för att öka kundupplevelsen är bland annat verktyg för att öka kundnöjdhet och lojalitet, medarbetarnas engagemang och motivation samt uttalade strategiska val som genomsyrar hela organisationen. Att fokusera på emotionellt värdeskapande i företagen ses som en grundläggande utvecklingsmöjlighet för företag som vill differentiera sig och öka konkurrenskraften.

Syftet med studien är att beskriva och problematisera hur rektorer verksamma inom år f-6 resonerar om satsningen på digitalisering utifrån begreppet likvärdighet. Åtta rektorer på olika skolor är intervjuade. Resultatet visade att rektorerna på olika sätt bedriver skolutveckling inom området digitalisering för att uppnå likvärdighet inom verksamheten. I resultatet framkommer dock skillnader i hur långt verksamheterna kommit både inom skolor och mellan skolor utifrån; digitalisering, digital kompetens och likvärdighet.  Rektorerna lyfter olika lokala orsaker till att verksamheternas digitala implementering kommit olika långt. En slutsats som går att dra efter resultat är vilka komplexa förutsättningar en rektor har att arbeta efter för att uppnå likvärdighet genom digitalisering. Rektorerna lyder under ett dualistiskt ledarskap, både från kommun och stat. Rektorerna är således klämda mellan yttre och inre ramar som påverkar verksamheten. I studiens resultat kommer detta till uttryck genom att samtliga rektorer upplever att de måste välja och prioritera olika skolutvecklingsområden. Det kan leda till att det uppstår en ojämlikhet inom området digitalisering. / The purpose of the study has been to describe and problematize how principals are perceiving equity in digitalization based on the concepts in K-6. Eight principals at different schools from the same municipality have been interviewed. The results show that principals use various methods to conduct school development of ​​digitalization in order to achieve equality within the school. Inparticular the results show that there are differences in how far the development of digitalization, digital skills and equivalence has reached both within schools and between schools. The principals have different points of focus in managing the digital implementation. One conclusion based on the analysis is the complex conditions a principal must work under to achieve equality through digitization. The principals are caught between leadership from the municipality and the state. This study shows that all principals must choose individually an area to develop within their school. This can lead to inequalities in the field of digitalization.

Datum:     2022-06-01         Nivå:                  C-uppsats, 15 hp Institution:        Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:        Shamoon, Jack         Selman Selim, Sam      Haddad, Jameel                                       00-07-21                      00-09-16                     00-01-30                    Titel:  Digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulter. En kvalitativ undersökning om vilka hot och möjligheter digitala verktyg har på redovisningskonsulter. Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: “Robotic Process Automation”, ”RPA”, ”Automation”, “Digitalisering”, “Redovisning”, “Redovisningskonsult”, “AI”, “Molnbaserade tjänster”, “Digitala verktyg”. Forskningsfrågor: - Hur påverkar digitala verktygen redovisningskonsultens roll och arbetsuppgifter?  - Vilka hot och möjligheter har digitala verktyg medfört för redovisningskonsulterna? Syfte: Syftet med denna studie är att redogöra för hur digitala verktyg påverkar redovisningskonsultens roll och arbetsuppgifter samt vilka hot och möjligheter digitala verktyg har medfört för redovisningskonsulterna. Metod: Metoden som valdes för att kunna undersöka forskningsfrågor och samla in empiri för denna studien är den kvalitativa metoden. Semistrukturerad intervju tillämpas i denna studie för det empiriska materialet utifrån fem respondenter. Slutsats: Studien har kommit fram till att digitala verktyg har medfört förändring på redovisningskonsulternas arbetsuppgifter, på grund av digitala verktygens utveckling samt att redovisningskonsulten yrkesroll är på väg mot en ny inriktning. Studien visar att digitala verktyg har skapat mer möjligheter än hot för redovisningskonsulter. / Date: 2022-06-01 Level: C-essay, 15 hp Institution: Academy of Economics, Society and Technology, Mälardalen University Authors:   Jack Shamoon             Sam Selim           Jameel Haddad                              00-07-21                     00-09-16                00-01-30                 Titel: The impact of  digitalization on accounting consultants. A qualitative study of the threats and opportunities digital tools have on accounting consultants Tutor:    Ulla Pettersson Keywords: “Robotic Process Automation”, ”RPA”, ”Automation”, ”Digitalization”, ”Accounting”, “Accounting consultant”, “AI”,”Cloud-based services”, “Digital tools”.  Research Questions: - How do digital tools affect the role and tasks of the accounting consultant? - Which threats and opportunities have digital tools contributed to the accounting consultants? Purpose: The purpose of this study is to account for how digital tools affect the accounting consultant's role and tasks, and what threats and opportunities digital tools have contributed to the accounting consultants. Method: The method chosen to examine the research questions and gather empirical data for this study is the qualitative method. Semi structured interviews are applied in this study for the empirical material by interviewing five respondents. Conclusion: The study has concluded that digital tools have contributed to a change in the accounting consultants' tasks due to the development of digital tools and that the accounting consultant's role is moving towards a new direction. The study shows that digital tools have created more opportunities than threats for accounting consultants.

La Ruta Exportadora es un programa de gestión que mejora el proceso de exportación a través de herramientas que faciliten su desempeño exportador de las empresas que comercializan envases de bio papel (productos elaborados con insumos biodegradables) en el Perú, cumpliendo con la normativa legal, como la Ley Nro. 30884. Con el transcurrir de los años los consumidores han generado nuevos hábitos lo que ocasiona una alta demanda en el uso del bio papel, tornándose cada vez más exigentes en el mercado internacional, (ISO/ITC, 2010). Sin embargo, las exportaciones entre el 2017 al 2019 obtuvo un resultado inestable en las ventas del comercio exterior, por ello, el Estado Peruano ofrece programas como la Ruta Exportadora para que las empresas promuevan sus productos en mercados internacionales (PROMPERÚ, 2020). El objetivo de la presente investigación es conocer cuáles son los tópicos de la ruta exportadora que tuvieron mayor éxito en las empresas comercializadoras de envases de bio papel de Lima Perú y su desempeño exportador dentro del periodo 2017-2019, para ello se realizó la recopilación de los antecedentes nacionales e internacionales sobre las variables que se investigaron, las cuales tuvieron un enfoque de análisis cualitativo, dividido en dos fases, primero se reunió la información y segundo se realizó el análisis a través del software Atlas.TI de las 14 entrevistas de profundidad realizadas a las empresas que comercializan envases de bio papel, las categorías analizadas fueron: Ruta exportadora y Desempeño exportador. / The Export Route is a management program that improves the export process through tools that facilitate the export performance of companies that market bio paper containers (products made with biodegradable inputs) in Peru, complying with legal regulations, such as Law No. 30884. Over the years, consumers have generated new habits, which causes a high demand in the use of bio paper, becoming more and more demanding in the international market (ISO / ITC, 2010). However, exports between 2017 and 2019 obtained an unstable result in foreign trade sales, therefore, the Peruvian State offers programs such as the Export Route for companies to promote their products in international markets (PROMPERÚ, 2020). The objective of this research is to know which are the topics of the export route that were most successful in the companies that commercialize bio-paper packaging in Lima Peru and their export performance within the period 2017-2019, for which the compilation of the national and international antecedents on the variables that were investigated, which had a qualitative analysis approach, divided into two phases, first the information was gathered and second the analysis was carried out through the Atlas.TI software of the 14 in-depth interviews carried out To companies that market bio paper packaging, the categories analyzed were: Export route and Export performance. / Tesis

Syftet med den här studien är att få svar på hur digitala verktyg används på fritidshemmet, hur fritidshemslärare ser på digitaliseringen inom fritidshemmet samt vilka utmaningar och möjligheter de ser med digitala verktyg för språkutveckling. Vi har använt en kvalitativ studie och som analysverktyg har vi använt Puenteduras (2013) SAMR-modell. I studien har vi intervjuat nio behöriga fritidshemslärare på två olika fritidshem i sydöstra Sverige. Tidigare forskning visar att det finns både fördelar och nackdelar med användning av digitala verktyg för elevers språkutveckling. Resultatet av undersökningen visar att det finns behov av kompetensutveckling hos fritidshemslärare angående digitala verktyg och hur de kan användas på fritidshem för språkutveckling. Fritidshemmen i undersökningen arbetar olika och i olika utsträckning med digitala verktyg beroende på vilka som arbetar där. Fritidshemslärare ser både för och nackdelar med digitala verktyg på fritidshemmen. / The purpose of this study is to get answers to how digital tools are used in the after-school center, how after-school center teachers view digitalisation within the after-school center and what challenges and opportunities they see with digital tools for language development. We have used a qualitative study and as an analysis tool we have used Puentedura's (2013) SAMR model. In the study, we interviewed nine qualified after-school teachers at two different after-school centers in south-eastern Sweden. Previous research shows that there are both advantages and disadvantages to using digital tools for students' language development. The results of the survey show that there is a need for competence development among after-school center teachers regarding digital tools and how they can be used at after-school centers for language development. The leisure centers in the survey work differently and to different extents with digital tools depending on who works there. Leisure home teachers see both the pros and cons of digital tools in after-school centers.

Denna undersökning handlar om handskriftens närvaro i den digitala skolan 2021 och vilka attityder lärare och elever har till att skriva för hand respektive att skriva på datorn samt fördelar och nackdelar med de båda skrivmetoderna. Empirin har samlats in genom observationer i klassrum och intervjuer med lärare och elever. Samtalen var digitala för ena gruppen och genom enskilda fysiska möten i den andra gruppen. Resultaten i denna undersökning gav både väntade och oväntade svar. Eleverna ansåg att de skrev längst texter på datorn tack vare rättstavningsprogrammen vilket var ett förväntat svar på frågan. Men att två tredjedelar av eleverna ansåg att de skrev en text snabbare för hand än på datorn var en oväntad vinkling. Lärarnas attityder handlade om skriftsättens olika fördelar och nackdelar. Empirin gav förväntade svar om hur bra handskrift är för det långsiktiga lärandet och de digitala hjälpmedlens möjligheter. Observationen visade att det skrivs både för hand och på datorn i skolan idag samt att skillnaden i tid mellan skrivsätten är mindre än jag hade uppfattningen om när jag började samla in empirin. / This survey is about the handwriting's presence in the digital school in 2021 and what attitudes teachers and students have to writing by hand and writing on the computer, respectively and advantages and disadvantages of both writing methods. The empirics have been collected through classroom observations and interviews with teachers and students. The conversations were digital for one group and through individual physical meetings in the other group. The results in this examination provided both expected and unexpected answers. The students felt that they wrote the longest texts on the computer thanks to the spelling programs, which was an expected answer to the question. But the fact that two-thirds of students thought they were writing a text faster by hand than on the computer was an unexpected slant. Teachers' attitudes were about the different advantages and disadvantages of the two types of writing. Empirical services provided expected answers about the quality of handwriting for long-term learning and the possibilities of digital aids. The observation showed that it is written both by hand and on the computer at school today and that the difference in time between writing methods is smaller than I had the idea of when I started collecting the empirical.

I dagens skola finns ingen entydig uppfattning om hur den första skrivinlärningen ska ske, med penna och papper eller med hjälp av digitala verktyg. Syftet med denna studie är att jämföra elevtexter från årskurs 3 skrivna efter traditionell skrivundervisning och metoden Att skriva sig till läsning (ASL). Frågeställningarna i studien handlar om skillnader mellan olika kategorier skrivares texter utifrån helhet och struktur, meningar, ord samt tecken. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med medierande resurser, och texttriangeln används som teoretisk analysmodell. Materialet som ligger till grund för denna studie är 24 elevtexter från nationella provet i svenska i årskurs 3. Texterna är hämtade från fyra klasser där två fått traditionell skrivundervisning och två undervisats efter ASL-metoden. Från varje klass finns två elevtexter skrivna av säkra skrivare, två av medelsäkra skrivare och två av mindre säkra skrivare. Texterna är analyserade utifrån texttriangeln med hjälp av lix-generatorn och Word. Resultatet i studien är tvetydigt och visar inte vilken skrivundervisningsmetod som är mest fördelaktig för textens helhet. Vidare visar resultatet att ASL-metoden är gynnsam för elevtexters längd och ordvariation samt användandet av styckeindelning och talstreck. Eleverna som undervisats efter denna metod skriver dessutom längre grafiska och syntaktiska meningar. Resultatet visar också att traditionell skrivundervisning gynnar elevers stavning. Dock finns det inga tydliga skillnader mellan metoderna när det gäller elevtexternas andel långord och teckenfel. Slutligen visar resultatet att skrivundervisningsmetoderna kan vara fördelaktiga för olika kategorier skrivare.

La crisis sanitaria causada por la pandemia covid-19 en el mundo hizo que muchas escuelas se vieran forzadas a impartir clases virtuales o semipresenciales, muchas sin tener la preparación ni los recursos necesarios para llevar a cabo semejante tarea. El presente trabajo tiene como objetivo estudiar las percepciones del alumnado y el profesorado de la asignatura de español como lengua extranjera de una escuela secundaria sueca con respecto a la experiencia de enseñanza virtual de los últimos dos años. El artículo aborda tres problemáticas: la preferencia de modalidad de enseñanza, las ventajas y desventajas de la modalidad virtual, y las tecnologías de la comunicación y la información que se pueden mantener en la enseñanza presencial. La metodología utilizada para recabar información de primera mano son dos encuestas: una con preguntas abiertas para profesores, y otra de preferencia y opinión siguiendo la escala de Likert para el alumnado. A su vez se usará el modelo de Fisher de dos colas para establecer correlaciones estadísticas que puedan probar las hipótesis. El marco teórico del trabajo es la teoría de la conectividad de Siemens y Downes, el concepto de competencia digital y el enfoque de “aula invertida” de Bergmann y Sams. / The sanitary crisis caused by the worldwide covid-19 pandemic forced many schools to impart blended and online teaching, despite the fact that many lacked the preparation or the necessary resources to carry out this task. This paper aims at studying the perceptions of Spanish as a Foreign Language secondary school students and teachers with respect to the distance education experience of the last two years. The article addresses three issues: the preference for a certain teaching modality, the risks and disadvantages of online teaching, and the digital tools and strategies that can be used in face-to-face teaching. The method used to obtain first-hand information are surveys: the teachers’ survey had open questions, and the students’ survey, Likert’s preference and opinion scales. In addition, Fisher’s exact test will be used to establish if there are statistically significant correlations between variables to prove the study’s hypotheses. The theoretical framework is Siemens’ and Downes’ theory of connectivity, the concept of digital competence and that of “flipped classroom” by Bergmann and Sams.

The aim of this research compilation is to show and discuss aspects of the implementation of digital tools in the visual arts classroom in Sweden. The purpose is to find out what approach visual art teachers have to the use of digital tools in their classroom, and how this affects the lessons and interactions between the students and the teachers. The articles have been found through multiple sources, the ones used are ERIC, SwePub and DiVa-Portal. The articles are all peer-reviewed and published after 1996. The main amount of articles are in a Swedish context, but there’s also a few international articles to give a broader perspective. These other articles come from Australia, Canada and the United Kingdom. Some of the articles haven’t been found via the mentioned sites, but were nudged to us by our supervisor. The results show that visual art teachers are still to some degree reluctant to incorporate the use of digital tools in the visual arts classroom. This is mostly due to lack of knowledge, skills or resources available for the teacher. Another part is that the visual arts still are considered a creative hands-on subject, which makes it hard to implement digital tools since they mostly are considered theoretical tools. This research compilation concludes that there’s still further work to be done to implement digital tools in a way that visual art teachers can fully use. And there’s still a need for digital competence among both students and teachers. However, it’s already starting to turn, with more students gaining access to their own personal computers, consequently more opportunities for digital learning appearing.

No description available.