Examensarbetet är en läromedelsanalys där syftet är att undersöka hur ett läromedel iämnet svenska för årskurs 1 förhåller sig till läsförståelsestrategier. I arbetet undersöks vilka läsförståelsestrategier som framkommer i läromedlet Arktibus ögon, hur de strategi­erna kan kopplas till forskningsbaserade modeller som utvecklar läsförståelse och hur läromedlet stämmer överens med läroplanens kunskapskrav för läsförståelse i slutet av årskurs 1.   För att få svar på forskningsfrågorna gjordes en innehållsanalys och en litteraturstudie. Litteraturstudien innefattar tre forskningsbaserade läsförståelsemodeller som innehåller läsförståelsestrategier (reciprocal teaching, transactional strategies instruction och con­cept-oriented reading instruction). Dessa strategier har dokumenterats ge god effekt på läsförståelsen. Examensarbetet utgår från Vygotskijs teori om ett sociokulturellt lärande, som innebär att lärandet ses som något socialt som sker i samspel mellan individer.   Resultatet av studien visar att i Arktibus ögon framkommer de läsförståelsestrategier som de tre forskningsbaserade modellerna lyfter fram. Uppgifter i läromedlet som behandlar läsförståelse och läsförståelsestrategier går att koppla till alla delar av kunskapskravet för godtagbara kunskaper i läsförståelse för årskurs 1 (Skolverket 2019a).

Eyetracking applications are becoming more and more common. Applications such as monitoring a driver's focus on the road and behavior of customers in a store are just a few examples. For a long time, eye tracking has been expensive and too complex to make all kinds of applications. Thanks to the recent explosion in camera sensor technology it is possible to develop eye trackers cheaper and better. However, developing and testing these sensors requires advanced algorithms. These algorithms are then tested by a variety of people to confirm that they work. This thesis will try to see if it is possible to make robotic eyes that move like a human's eyes. This project includes a detailed process for developing a human- robotic head. Implemented movements on the robot are Saccader and smooth- pursuit with potential for Vergence movements and Vestibulo-ocular movements and microsaccades. The robot head could be used instead of a person for Eyetrackers. The report contains how the author developed the electronics to power the robotic human head. The electronics scheme is discussed and developed. The model of how the robot head and its eyes moves are explained and then implemented. The thesis also contains an explanation of the software used. With this project, it will make it easier to invent and develop good Eye trackers. / Applicationer med Eyetracking börjar bli mer och mer vanliga. Applikationer som att övervaka en chaförs fokus på vägen samt beteende hos kunder i en butik är bara ett få exempel. Under lång tid har ögonspårning varit dyrt och för komplex för att göra alla möjliga applikationer. Tack vare den senaste tidens explosion i teknik i kamerasensor går det att utveckla ögonspårare billigare och bättre. Men att utveckla och testa dessa sensorer kräver avancerade algoritmer. Dessa algoritmer testas sedan av en mängd personer för att bekräfta att de fungerar. Denna avhandling kommer att försöka se om det är möjligt att göra robotögon som rör sig som en människas ögon. Detta projekt innehåller en detaljerad process för att utveckla ett mänskligt robot huvud. Implementerade rörelser på roboten är Saccader och smoothpursuit med potentioal för Vergence-rörelser och Vestibulo-okulära rörelser och microsaccades. Robothuvudet skulle kunna användas istället för en person för Eyetrackers. Rapporten innehåller hur författaren utvecklat elektroniken för att driva det robotiska mänskliga huvudet. Elektronik-schemat diskuteras och utvecklas. Modellen av hur robothuvudet och dess ögon förklaras och sedan implementeras. I avhandlingen finns även en förklaring av den programvara som används. Med detta projekt kommer det bli lättare att ta fram och utveckla bra Eyetrackers

According to the World Health Organization, in 1980 there was 108 millions diabetes patients around the world, and in 2014 the number increased to 422 millions. This is a percentage rise from 4,7 to 8,5 in the same time period. According to the report Vision 2020, about 5% of the blindness in the world is contributed to diabetic retinopathy. 4% of these people will never get treated for their diseases. Different people get different treatments depending on where they are in the world. The different costs mainly depend on available equipment, salaries, and countries currency stand on the world market. Out of 37 million cases of blindness, about 1.8 million are related to diabetic retinopathy. After 15 years of carrying this disease 2% will be blind and 10% will have severe visual loss. 20 years down the line of having diabetes, 75% will have some form of diabetic retinopathy. Governments, insurance companies and health facilities around the world have trouble keeping up with the costs and availability of medical personnel for treatment of patients. There is a need for a new way of thinking. An alternative. A cheap, reliable and quick method of discovering diseased at its earlier stages that will dramatically lower the cost and pressure on the health industry. The mobile phone application market is a somewhat untapped market when it comes medical equipment. To relieve the absence of this kind of application the Diabetic Eye Screening program was created. The application maps anomalies within the retina and provides statistical data for the patients in their own mobile phones and tablets without any need of meeting medical professionals. The information can safely and reliably be shared between partners quickly for evaluation of a patient's immediate health status. / Enligt Världshälsoorganisationen fanns det under 1980-talet 108 miljoner diabetespatienter runt om i världen och 2014 höjdes antalet till 422 miljoner. Detta är en procentuell ökning från 4,7 till 8,5 under samma tidsperiod. Enligt rapporten Vision 2020 bidrar cirka 5% av blindheten i världen till diabetisk retinopati. 4% av dessa människor kommer aldrig att bli behandlade för deras sjukdom. Olika människor får olika behandlingar beroende på var de är i världen. De olika kostnaderna beror främst på tillgänglig utrustning, löner och länders valutor på världsmarknaden. Av 37 miljoner fall av blindhet är ca 1,8 miljoner relaterade till diabetisk retinopati. Efter 15 år med denna sjukdom kommer 2% att vara blinda och 10% kommer att ha en allvarlig visuell förlust. Vid 20 års av diabetes kommer 75% att få någon form av diabetisk retinopati. Regeringar, försäkringsbolag och sjukhus runt om i världen har problem med att hålla nere kostnaderna och bidra med tillgänglighet av medicinsk personal för behandling av patienter. Det finns ett behov av ett nytt sätt att tänka. Ett alternativ. En billig, tillförlitlig och snabb metod att upptäcka sjukdomar i tidigt skede kommer dramatiskt sänka kostnader och minska på trycket i vården behövs. Mobilapplikations marknaden är något av en outnyttjad marknad när det gäller medicinsk utrustning. För att avhjälpa frånvaron av denna typ av applikation skapades Diabetic Eye Screeningprogrammet. Applikationen kartlägger avvikelser i näthinnan och ger statistiska data för patienterna i sina egna mobiltelefoner och tablets utan att behöva möta medicinsk personal. Informationen kan på ett säkert och tillförlitligt sätt snabbt delas mellan partner för utvärdering av patientens omedelbara hälsotillstånd.

Denna essä reflekterar kring existentiella teman så som ångest, kroppsliga förnimmelser, hälsa och samhälle. Den är skriven i en experimentell och poetisk form, som en vindlande tankeström, tätt sammanvävd med en av författarens egna dikter "något har fastnat" (från 2024). Genom att blanda samman en diskussion om språkets begränsningar och möjligheter, med en berättelse om ett personligt möte med sjukvården (i samband med en utredning för stressad urinblåsa), och ett utforskande av de komplexa begreppen rädsla och tro, bjuds läsaren in att fundera över existensens mysterier och den svårfångade jakten på mening. Texten är fullproppad med symbolik och märkliga dubbelmeningar; urinen som flödar in och ut, guldet som glittrar och solen som skiner, sjunker och stiger, omgiven av en mängd obegripliga punkter, eller är det ögon? Ständigt blickande, dömande och längtande, samtidigt som den dyker ner det intrikata trasselet av osäkerhet och kampen för att finna... en utgångspunkt eller kanske en mittpunkt, eller bara någon punkt överhuvudtaget mitt i livets kaos. Texten utforskar en värld där den rationaliserade ordningen och de effektiva systemen tycks hota det obskyra och abstrakta, men där kreativiteten och reflektionens kraft fortfarande har en ständigt växande dragningskraft och kämpar för att få andas. / This essay presents a reflective exploration of existential themes, such as anxiety, bodily experiences, health and society. It is written in an experimental stream-of-consciousness shaped narrative, woven together with one of the author’s own poems ”something is stuck” (from 2024). Mixing up a discussion about the limitations and possibilities of language with a story about a personal encountering with the healthcare system (regarding a stressed bladder), and the complex concepts of fear and faith, it invites readers to ponder the mysteries of existence and an elusive pursuit of meaning. The text is crammed with symbolism and curious double meanings; the urine flows, in and out, the gold that glitters and the sun is shining, sinking and rising, surrounded by a multitude of incomprehensible points, or is it the eyes? Constantly looking, judging and longing, as it delves into the intricate tangles of uncertainty and the struggle to find… a starting point or perhaps a center point, or just any point at all amidst the chaos of life. The text explores a world where the rationalized order and efficient systems seems to be threatening the obscure and abstract, but where creativity and the power of reflection still processes an ever growing attraction, fighting for space to breathe.

Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka om det finns en skillnad i bakteriell normalflora på den okulära ytan hos individer med torra ögon, i jämförelse med friska ögon. Metod: Studien var en litteraturöversikt. Sökningar utfördes i tre databaser, och inkluderade kliniska studier som undersökte sammansättningen av den okulära ytans bakterieflora hos friska ögon respektive torra ögon. Sökorden som användes var microb*, microorganism*, bacteria*, flora, ocular, conjunctiva*, cornea*, 16S. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, Web of Science och Science Direct mellan 21 mars 2024 och 5 april 2024. Resultat: I majoriteten av studierna var de vanligaste fyla Actinobacteria, Firmicutes och Proteobacteria, för både friska och torra ögon. Bacillus, Corynebacterium, Cupriavidus, Cutibacterium och Staphylococcus var bland de vanligaste släktena för friska ögon. Vanligaste släkten för torra ögon var Acinetobacter, Bacillus, Chelatococcus, Corynebacterium, Cupriavidus, Cutibacterium, Pseudomonas och Staphylococcus. Acinetobacter, Chelatococcus och Pseudomonas sågs däremot inte enbart hos torra ögon, utan förekom även bland friska ögon.  Slutsats: Det fanns ingen konsekvent skillnad i den bakteriella normalfloran mellan friska och torra ögon, på fylum- eller släktnivå. Skillnader kan möjligtvis förekomma i relativ förekomst, och vidare studier kan utreda ifall detta samband finns. / Purpose: The purpose of this literature review is to investigate if there is a difference in the bacterial microbiota of the ocular surface in eyes affected by dry eye disease (DED), in comparison to healthy eyes. Method: This study was a literature review. Searches were conducted in three databases, and included clinical studies that investigated the composition of the bacterial microbiota of the ocular surface in healthy eyes compared to subjects with DED. The keywords used were microb*, microorganism*, bacteria*, flora, ocular, conjunctiva*, cornea*, 16S. The searches were conducted in the databases PubMed, Web of Science and Science Direct, between 21 March 2024 and 5 April 2024. Result: In a majority of the studies the most common phyla were Actinobacteria, Firmicutes och Proteobacteria, for both healthy and dry eyes. Bacillus, Corynebacterium, Cupriavidus, Cutibacterium och Staphylococcus were the most common genera for healthy eyes. Acinetobacter, Bacillus, Chelatococcus, Corynebacterium, Cupriavidus, Cutibacterium, Pseudomonas och Staphylococcus were most common for dry eyes. Acinetobacter, Chelatococcus och Pseudomonas were however not exclusive to DED, but could also be seen in healthy eyes. Conclusion: No consistent difference could be observed in the composition of the bacterial microbiota between healthy and dry eyes, at the phylum or genus level. Differences in relative abundance might exist, and further research could explore if such a connection is real.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur trygghetsaspekter integrerats i implementeringen av det strategiska dokumentet Grönare Stockholm. Dokumentet innehåller riktlinjer för hur stadens parker och naturområden skall planeras och förvaltas, med fokus på gröna frågor. Metoderna som använts för datainsamling i denna kvalitativa studie är en kombination av litteraturstudie, dokumentstudie och intervjustudie där fyra projekt inom parker, gångstråk och torg undersökts i en fallstudie. Fem tjänstepersoner på Trafikkontoret i Stockholms stad har intervjuats i syfte att erhålla deras beskrivning av hur trygghetsaspekter integrerats i dessa fyra projekt inom Grönare Stockholm. Fyra av intervjupersonerna var projektledare och den femte var verksamhetsutvecklare för Grönare Stockholm som helhet. Materialet har analyserats genom ett deduktivt angreppssätt med hjälp av första och andra generationens trygghetsprinciper som presenteras i teorin Crime Prevention Through Environmental Design (Atlas et.al, 2013; Cleveland & Saville, 2013). Resultatet visar att trygghetsprinciperna integrerats i hög grad i de projekt som studerats i fallstudien, även om det tagit sig olika uttryck beroende på respektive projekts förutsättningar. Det visade sig att sociala frågor och trygghetsfrågor haft stort fokus i samtliga projekt, vilket innebär att den praktiska tillämpningen av Grönare Stockholm inte speglar vad som framkommer i det strategiska dokumentet. / The purpose of this study is to describe and analyze how safety aspects has been integrated in the implementation of the strategic document Grönare Stockholm. The document contains guidelines regarding how the city’s parks and green areas should be planned and managed, with focus on green aspects. The methods used for data collection in this qualitative study is a combination of literature study, document study and interview study where four projects within parks, walkways and squares have been examined in a case study. Five officials at The Traffic Administration Office in the municipality of Stockholm have been interviewed in order to acquire their description of how safety aspects has been integrated in these four projects within Grönare Stockholm. Four of the interviewees were project managers and the fifth was a business developer for Grönare Stockholm overall. The material has been analyzed through a deductive approach with the first and second generation of safety principles which are presented in the theory Crime Prevention Through Environmental Design (Atlas et.al, 2013; Cleveland & Saville, 2013). The results show that the safety principles have been integrated largely in the projects that were studied within the case study, even though it has taken different forms depending on each projects prerequisites. It turned out that social and safety aspects had a big focus in all projects, which means that the practical application of Grönare Stockholm doesn’t reflect what emerges in the strategic document.

Syfte: Syftet med studien var att utvärdera NIBUT (Non-Invasive Break-Up Time) och TBUT (Tear Break-Up Time) hos heltidsstuderande vid Linnéuniversitetet samt bidra till en ökad förståelse av ögonhälsan hos denna grupp. Metod: Tårfilmens stabilitet kontrollerades med NIBUT och TBUT, tiden mättes direkt efter en blinkning till första uppsprickningen av tårfilmens yta eller ny blinkning. NIBUT utfördes icke invasivt i Sirius och TBUT mättes i biomikroskop med fluorescein. Deltagarna fick inledningsvis svara på en enkät som gjorde det möjligt att analysera insamlad data utifrån ålder, kön, termin, skärmtid och poäng på DEQ-5 (5-Item Dry Eye Questionnaire). Svaren från DEQ-5 möjliggjorde att resultaten från NIBUT och TBUT mätningarna kunde jämföras mot upplevda symtom på torra ögon. Resultat: Studien inkluderade 36 studenter i åldersspannet 18–39 år (medianålder 23 år, IQR 5,25 år). NIBUT och TBUT visade en positiv signifikant korrelation (p <0,001). En kortare TBUT korrelerade negativt med en högre totalpoäng på DEQ-5 (p = 0,004) samt antalet terminer som studerats (p = 0,025). NIBUT visade inte några liknande samband. Referensvärdet för torra ögon diagnostisering med hjälp av NIBUT och TBUT är en tid <10 sekunder. Över hälften av deltagarna i studien, NIBUT 58% och TBUT 53%, hade en nedsatt break-up time <10 sekunder. Vilket kan vara en indikation för torra ögon problematik. Slutsats: Denna studie visar att det finns ett signifikant samband mellan NIBUT och TBUT mätningarna. Kortare TBUT har visat en signifikant korrelation med högre totalpoäng på DEQ-5, likaså har signifikanta samband mellan TBUT och fler lästa terminer konstaterats. Trots korrelationen mellan NIBUT och TBUT påverkades resultaten av skillnader mellan de två mätmetoderna. / Purpose: The purpose of the studies was to evaluate NIBUT (Non-Invasive Break-Up Time) and TBUT (Tear Break-Up Time) in full-time students at Linnaeus University and to contribute to an increased understanding of the eye health of this group. Method: The stability of the tear film was checked with NIBUT and TBUT, the time was measured directly after a blink to the first break-up of the tear film surface or a new blink. NIBUT was performed non-invasively in Sirius and TBUT was measured in a biomicroscope with fluorescein. The participants initially had to answer a questionnaire that made it possible to analyze collected data based on age, sex, number of semesters studied, screen time and score on the DEQ-5 (5-Item Dry Eye Questionnaire). The responses from the DEQ-5 allowed the results from the NIBUT and TBUT measurements to be compared against perceived symptoms of dry eye. Results: The study included 36 students in the age range 18–39 years (median age 23 years, IQR 5.25 years). NIBUT and TBUT showed a positive significant correlation (p <0.001). A shorter TBUT correlated negatively with a higher DEQ-5 total score (p = 0.004) as well as the number of semesters studied (p = 0.025). NIBUT did not show any similar correlations. The reference value for dry eye diagnosis using NIBUT and TBUT is a time <10 seconds. Over half of the participants in the study, NIBUT 58% and TBUT 53%, had a reduced break-up time <10 seconds. Which can be an indication of dry eye problems. Conclusion: This study shows that there is a significant connection between the NIBUT and TBUT measurements. Shorter TBUT has shown a significant correlation with higher total scores on the DEQ-5, likewise significant connections between TBUT and more semesters read have been established. Despite the correlation between NIBUT and TBUT, the results were influenced by differences between the two measurement methods.

Denna uppsats undersöker brottsförebyggande åtgärder i den byggda miljön med fokus på samverkansmodellen BID (business improvement district) och dess inverkan på förebyggande av brott i offentliga utrymmen. Genom en kombination av kvalitativa metoder, inklusive intervjuer, platsbesök och dokumentstudier, undersöker studien vilken roll samverkan mellan samhällsaktörer spelar för att skapa omhändertagande och trygga stadsmiljöer. Studien analyserar även hur brottsförebyggande åtgärder, såsom insatser och strategier som syftar till att främja tryggheten och säkerheten i samhället. Dessa åtgärder innefattar teorier och metoder som förbättrar den fysiska och sociala miljön i samhället. Studien undersöker även brottsförebyggande åtgärder såsom kameraövervakning och säkerhetszoner, samt hur dessa påverkar platser och deras invånare. Uppsatsen undersöker effektiviteten av dessa åtgärder för att bekämpa brottslighet men också deras sociala effekter. Vi vill med denna uppsats bidra till förståelsen av säkerhetszoner ur ett stadsplaneringsperspektiv och ge insikter om deras potentiella kortsiktiga samt långsiktiga lösningar för brottsförebyggande. / This thesis examines crime prevention measures in the built environment, focusing on the collaborative model BID (business improvement district) model and its impact on crime prevention in public spaces. Through a combination of qualitative methods, including interviews, site visits and document studies, the study investigates the role of cooperation between societal actors in creating caring and safe urban environments. The study also analyzes how crime prevention measures, such as interventions and strategies, aim to promote safety and security in the society. These measures include theories and methods that improve the physical and social environment of society. The study also examines crime prevention measures such as camera surveillance and “safety zones”, and how these affect places and their residents. The paper examines the effectiveness of these measures in fighting crime but also their social consequences. With this essay, we want to contribute to the understanding of safety zones from an urban planning perspective and provide insights into their potential short-term and long-term solutions for crime prevention.

Syfte: Syftet med studien var att jämföra två metoder vid undersökning av tårfilmsanalys; tårflödesbeteende-metoden och fluorescein break-up mönster och om deras mätresultat överensstämmer med varandra. Detta för att diskutera om någon av metoderna kunde vara ett bättre alternativ att adaptera ute i praktiken för vårdgivare inom ögonvården. Metod: Initialt fick deltagarna besvara en OSDI-enkät (ocular surface disease index), därefter gjordes resterande mätningar i biomikroskopet. I biomikroskopet utfördes initialt dem icke-invasiva mätningarna som tillhörde tårflödesbeteende-metoden (mätning av TMH (tårmeniskhöjd), debrishastighet efter blinkning och mätning av lipidlagrets interferensmönster) även NiBUT (non-invasive tear break-up time) utfördes. Efter dem icke-invasiva mätningarna tillsattes fluorescein i inferiora temporala fornix och dem invasiva testerna; TBUT (tear break-up time) och FBUP (fluorescein break-up mönster) utfördes tre gånger. Alla mätningar dokumenterades med video. Tre oberoende bedömningar utfördes. Studien undersökte om resultatet av tårflödesbeteendet och FBUP hade ett samband och vilken utav metoderna som fick en högre intravaliditet utefter dem bedömningar som utfördes. Resultat: Totalt deltog 26 deltagare varav 4 exkluderades. Deltagarna var mellan 19–57 år gamla med en genomsnittsålder på 35 år och en standardavvikelse på ±12,3 år. Samtliga presenterade med en OSDI ≥13, alternativt hade en visuellt frekvent blinkfrekvens. Det återfanns ett samband mellan tårflödesbeteende-metoden och FBUP i studien, dock ingen av klinisk signifikans ((bedömare 1, Cramer’s V= 0,46 p=0,06) (bedömare 2, Cramer’s V=0,33 p=0,32) (bedömare 3, Cramer’s V=0,33 p=0,34)). Tårflödesbeteende-metoden (Fleiss kappa =0,29, p=0,40) och FBUP (Fleiss kappa =0,25, p=0,40) uppvisade båda på en mindre god intra-validitet Slutsats: Det finns ett samband mellan tårflödesbeteende-metoden och FBUP men ingen statistisk signifikans. Intravaliditeten är marginellt högre vid tårflödesbeteende-metoden än vid FBUP i studien. / Aim: The aim of this study was to compare two methods used during tear-film analysis; tear-flow behaviour, and fluorescein break-up pattern and if their measured results are in an agreement. This in order to discuss which one of the methods would be more suitable to apply in clinical practice for healthcare workers in the field of optometry.  Method: Initially the participants filled out an OSDI questionnaire (ocular surface disease index), thereafter measurements were done in the biomicroscope. Initially the non-invasive measurements such as the tear-flow behaviour method (measurements of TMH (tear meniscus height), speed of debris movement across the tear film after blinking and measurements of the lipid layer interference) and NiBUT (non-invasive break-up time) were measured. Afterwards fluorescein was applied in the inferior temporal fornix and the invasive measurements; TBUT (tear break-up time) and FBUP (fluorescein break-up pattern) were measured three times. All measurements done in the biomicroscope were documented with video and three independent assessments were done. This study looked at the results from the tear-flow behaviour and FBUP and if they agreed with one another. It also looked into which one of the methods presented a higher intra-validity in regard to the assessments made. Results: The study had a total of 26 participants, of which 4 were excluded. The participants were between the ages of 19-57 years old with an average age of 35 years with a standard deviation of ±12,3 years. The participants presented with an OSDI of ≥13, with exceptions made if a participant visually had a high blink frequency. A correspondence between the tear-flow behaviour method and  FBUP could be observed, however none of statistical significance ((assessor 1, Cramer’s V= 0,46 p=0,06) (assessor 2, Cramer’s V=0,33 p=0,32) (assessor 3, Cramer’s V=0,33 p=0,34)). The intra-validity of the tear-flow behaviour method (Fleiss kappa =0,29, p=0,40) and FBUP (Fleiss kappa =0,25, p=0,40) were both categorized as weak intra-validity.  Conclusion: There is a correspondence between the tear-flow method and FBUP, without statistical significance. The intra-validity was marginally higher within the tear-flow method compared to FBUP in the study.

Detta examensarbete har sin utgångspunkt ihållbar stadsutveckling och inriktar sigsärskilt på social hållbarhet men även påekonomisk hållbarhet. Arbetet behandlarhuruvida den fysiska strukturen (gator,byggnader, parker, vägar) och markanvändningen(mötesplatser, funktionsblandning,aktivitetsytor) kan verka brottsförebyggandeoch trygghetsskapande och som kontextundersöks delområdet Herrgården iRosengård, Malmö. Med utgångspunkt i deteoretiska principerna; människans skala,befolkade stadsrum, naturlig övervakningoch förvaltning härleds en förståelse försambandet mellan fysisk miljö, brott ochotrygghet. En nulägesbeskrivning och enhållbarhetsanalys av situationen i Herrgårdengörs. Området Herrgården kartläggsoch analyseras utifrån ett observationsschemabaserat på de teoretiska principerna.Analysen av den fysiska strukturenkompletteras med brottsstatistisk, analysav brottskoncentrationers geografiskaplacering tillsammans med input från denfördjupade trygghetsundersökningen. Intevjuermed verksamma i området kompletterarstudien.Hållbarhetsanalysen visar att Herrgårdenär ett utsatt och resurssvagt område samtatt Herrgårdenborna saknar förankring tillsamhället genom sin låga delaktighet. Invånarnai Herrgården känner en låg gradav trivsel, tillit och kollektiv styrka,lägst för stadsdelen.Vidare uppger invånarna i Herrgården attde känner en hög otrygghet och en storandel av invånarna avstår aktiviteter pågrund av otrygghet fastän utsattheten förbrott inte är anmärkningsvärd hög.Analys av den fysiska strukturen och markanvändningenutifrån principerna ur teorigenomgången;människans skala, befolkadestadsrum, naturlig övervakning ochförvaltning visar att det finns mycket attgöra.Analysen av brottsstatistik visar på treutmärkande mikroplatser i delområdet; Rosengårdsskolan,koloniområdet och Rosengårdsherrgård (inrymmer Drömmarnas hus).Hållbarhetsanalysen visar att jämlikhetenoch delaktigheten i Herrgården behöverstärkas. För att öka den upplevda trygghetenoch minska brottsligheten i Herrgårdenkrävs insatser som inbegriper mångaaktörer och en bred samverkan, inte minstpå lokal nivå. Vidare är det nödvändigtmed en lokal förankring till de boende iområdet inte minst barn och unga som utgören stor andel av invånarna. För attförändringar i den fysiska strukturen skaförbli långsiktiga investeringar och intedrabbas av vandalisering och nedskräpningså är det viktigt att befolkningen i områdetkommer till tals och får möjlighetatt lämna synpunkter och förslag tidigt iprocessen.Som en del av examensarbetet upprättas enprojektplan med syfte att stärka främstden sociala men även ekonomiska hållbarhetensom omfattar att ta fram en generiskmodell för ett lokalt brottsförebyggandeoch trygghetsskapande program med inriktningpå fysisk struktur och markanvändning,TRYGG & SÄKER. Projektet syftartill att öka tryggheten och minska tillfällenaför brott men även till att ökajämlikheten och delaktigheten bland de boendeoch verksamma.Sökord/nyckelord: hållbar stadsutveckling,social hållbarhet, brottsförebyggande ochtrygghetsskapande stadsplanering, brott,säkerhet, trygghet, GIS, fysisk planering,geografisk analys, markanvändning, befolkadestadsrum, stadsliv, ögon på gatan,delaktighet, hotspots, mikroplats / This thesis is based on sustainable urbandevelopment and focuses particularlyon social sustainability, but also economicsustainability. The thesis addresseswhether the physical structure (streets,buildings, parks, roads) and land use (venues,function mixing, activity areas) cansupport crime prevention and reduce thefear of crime and the context for thissurvey is Herrgården in Malmö, Sweden. Basedon the theoretical principles; humanscale, populated urban space, natural surveillanceand management an understandingof the relationship between physical environment,crime and fear of crime is derived.A status report and a sustainabilityanalysis of the situation in the Herrgårdenis made. The area Herrgården is mappedand analyzed through an observationschedule based on the theoretical principles.The analysis of the physical structureis complemented by crime statistics,analysis of hotspots` geographic positiontogether with input from the security survey.Interviews with people working in thearea complements the study.The sustainability analysis shows thatHerrgården is a vulnerable and weak resourcearea and the residents lacks anchoringto the community by their low participation.The inhabitants of Herrgårdenfeel a low degree of satisfaction, trust,and collective strength, lowest for thedistrict.Furthermore, residents in Herrgården statethat they feel a high level of fear ofcrime and a high proportion of residentsrefrain activities due to fear of crime,although victimization is not remarkablyhigh.Analysis of the physical structure andland use based on the principles of thetheory; human scale, populated urban spaces,natural surveillance and managementshows that there still is much to do.The analysis of crime statistics shows threedistinctive hot spots in the area;Rosengårdsskolan, area with the allotmentsand the old mansion of Rosengård(today Drömmarnas hus, multiactivities forchildren and young).The sustainability analysis shows thatequality and participation in Herrgårdenneeds to be strengthened. In order to reducethe crime and the fear of crime in Herrgården efforts involving many stakeholdersand a broad collaboration, especiallyat the local level, is needed.Furthermore, it is necessary to have alocal connection to the residents especiallychildren and young people who make upa large proportion of the inhabitants. Tochange the physical structure to remainlong-term investment and not suffer fromvandalism and littering, it is importantthat people in the area have a voice andthe opportunity to make comments and suggestionsearly in the process.As part of the thesis a projectplan is established,aimed at strengthening primarilysocial but also economic sustainability,which includes developing a genericmodel for a local crime prevention andsecurity-building program that focus onphysical structure and land use, SAFE &SECURE. The project aims to reduce fear ofcrime and reduce opportunities for crimebut also to increase the equality and fullparticipation of people living and working.Keywords/tags: sustainable urban development,social sustainability, crime preventionand reduced fear of crime, urbanplanning, crime, safety, security, GIS,spatial planning, spatial analysis, landuse, populated urban space, city life, eyeson the street, participation, hot spots